En liten dag i Paradiset.

Hilsen.

Det är så att man blir förvånad själver. Ibland krönikeleverans. Ibland inte. Ungefär som en känd postleverantör som blev danskt. Ibland får man post – ibland blir det bortkollrat. Don´t we know?

Gul brevlåda
Inte alltid leverans.
Ett. Två. Tre. På Fyra smäller det.

Har kommit på en sak.  Jag skriver så mycket om att jag inte skriver, ber om ursäkt att jag fallerar mina planerade veckokrönikor – så det fyller en hel krönika bara det! Att be om ursäkt är liksom min grej. Har jag gjort i hela mitt liv. Jag utgår från att allt är mitt fel och därifrån kan det bara bli bättre………… Tycker INTE om när någon blir arg på mig. Apselut inte. I synnerhet inte om jag inte varit elak eller spottat på fröken, karvat i parketten eller farit med osanning inför konfirmationsprästen. Tänker att man inte nödvändigtvis MÅSTE bli arg om det finns andra alternativ.

Bli rädd
Skällrädd. Jag, alltså. Denna goding är nu 20 år.

Tror någon skulle kalla mig för konflikträdd. Jag kallar det för skällrädd. Bara gillar´t inte. Tänker istället att jag är en åldrande – lite högkänslig människa, som helt enkelt inte tål ilska så bra. Aldrig gjort. Inte när JAG blir föremål för det. Jag är INTE felfri. I know. Jag ställer till det ändå. Emellanåt. Fast det är oftast inte meningen. Jag är JÄTTEBRA på att skälla på mig själv. Ser sammanhanget. Oh well.

Min man är kär i ett hus.

Så är det. Han sitter vid köksbordet nu och yrar. Mumlar. Smackar. Vi har varit hos Morgan Nyman AB idag. Jobbesök och inspirationsbesök. Givande. Alltid. Tårta och bullar, lunch och trevligheter. Så fick vi se ritningar på nya hus som de bygger, idéer om hur man kan inreda smart, bilder på färdiga projekt de sålt………………..Då blir man liksom bara galet sugen på att byta upp sig. Kan inte visa bild på vilket hus han smackar åt – för det är inte färdigt än. Återkommer.

Hus ovanpå hus
Fint i Porto – men det är inte något av dessa hus han secklar över just nu.

Finessen med att köpa en villavagn/mobilt hus är bl a den att man kan byta ut den. Lyfta bort den och ställa dit en annan. Majgadd. Så nu sitter vi här och secklar över alla bilder. Det borde vara förbjudet att bygga så fina saker……….Man kan ju falla som en fura. Schmoink. Oh well. Återkommer om detta. Framtiden ser ljus ut!!! På många sätt. Kom igen bara 2021!! Lilla 2020 kan få hänga på där också. Du har mycket kvar att ge. Ska aldrig glömma dig.

Guldstjärna till mig.
Jag slapp bananlacket. Fick guldstjärna för väl utfört arbete med gaddarna.

Tandhygienisten får se mig gapa 2 ggr om året. Om det inte är corona då, förståss. I år blev det en gång. Profylaktiskt. I förebyggande syfte. Känns skönt att vilja. Att kunna. Vill absolut ha mina tänder kvar hela livet och jag vill leva länge. Tillhör typen ”duktig” som vill ha resultat – så borstat tänderna har jag gjort med bravur hela livet. Föräldrarna betonade vikten av att sköta sina tänder – det är en investering, sa dom. Så rätt. Kostar skjortan att inte göra det. Många skjortor.

Tänk på mellanrummen, Pålle!

Å andra sidan är ett frenetiskt borstande inte av godo, heller.  Man får tandhalsar som borde ligga och nussa under tandköttet att träda fram i ljuset. Får man då tandsten där så gör det JÄTTEONT när det ska tas bort – det isar som den värsta glaciär. FY!!! Går man 2 ggr om året så blir lidandet mindre – nästan noll. Samtidigt är vikten av att använda mellanrumsborstar på RÄTT SÄTT superviktigt.

Räfsa
Rätt redskap. Tandräfsor onödigt i detta läge

Inga kvastar, märk väl. Inte räfsor. Små borstar. Yttepytte. Vinkla upp eller ned. Inte överdrivet många ggr – det fick jag lära mig denna gång. Jag kan sitta i fåtöljen om kvällarna och köra mellanrumsborstning i en timma. Bara för att jag kan. Som pyssel. Tidsfördriv. Ajaj. Inte, sa syster Ingela. 10 – 20 ggr per mellanrum och med rätt storlek på borsten och vinkel på mojängen. Inte överdriva. Svårt för mig.  Att göra lagom. Denna gången fick jag verkligen GULDSTJÄRNA ändå. Såååå rena tänder. Såååå redig jag varit. Bra, Annicka.

Ordning på torpet.
Dator
Ser fin ut men där kan lura en otäcking bland programmen. ALLTID i min dator. Morr.

Tror jag skall brista ut i ett glädjetjut så fort det ljusnar. Sitter nu och klapprar på min nya dator som Mr T Burr har installerat om för mig. Han har slitit sitt hår och bär numera toupé pga mig. Defigit AB ( jag ) köpte ny dator. Bytte leverantör av web-hotell, raderade emailkonto, tappade kalendrar, fick spader, telefonen dog och reservtelefonen tycker jag bara inte om men den fungerar och dess emellan fick jag reda på att min Levaxindos är för hög så jag har varit i högsta energiläge. Speedad, kan man säga. Ingen bra kombo.

Mr T Burr lämnade bara bra fotspår. Mitt virrvarrinferno är ett minne blott

Mr T Burr har varit en ängel och haft ett jättetålamod och bringat reda i kaoset. Inte Levaxinkaoset – det tog doktorinnan A på Carlanderska hand om. Det räckte gott att han fick ta hand om mitt datorkaos och jag tror han är nöjd med att slippa mixtra med underfunktionen hos en sköldkörtel samtidigt som Outlook försvann från skärmen. Ni fattar. Så nu har jag det så bra, så bra, så bra.

Grottbyn – bara 1 villavagn kvar.
En villavagn. Hur bra som helst.

Vill bara nämna i förbigående att jag nu får välkomna en ny familj till Grottbyn. Den sista Westcoast 32 är nu såld. Av moi. Väldigt glad är jag. Tycker om att vara med i processen när människor gör bra val. När produkten passar kunden och det uppstår kärlek. Bästa känslan. För alla. Win-Win. Inget kräng. Bara bra beslut. Fritt val. Kunden väljer. Jag är med på resan. Roligt.

Uppsamlingsheat.
A beach to die for. Hjärtat bankar. Cabopino Beach

Nej. Vi avvaktar Spanien ett tag till. Vi bor gott i vår villavagn. Vi har det mysigt. Saknar förståss solen och vännerna som flyttat ned. Saknar att gå på marknaden och fynda. Köpa goda oliver. Färsk frukt. Vackra blommor.  Göra gambas pilpil, steka och dränka dem i vitlök, olivolja och persilja och bara äta, äta, äta. Med en nybakad baguette. En liten Cava till det. Äkta solglasögon från Gucci för 5 Euros………..

En hatt eller två? 3 Euros. Styck, alltså.
Kan inte få nog. Gudagott. Billigt.

Ja. jag fortsätter utbilda mig genom Eva Synnergren. Lysa på Nätet. För entreprenörer. Vet vart jag vill komma. Kul att få utvecklas. Inte stanna upp. Vill återfå mitt fokus nu. Har varit på sparlåga ett tag. Lite vilsen i tankarna om vart jag är på väg yrkesmässigt. När man bytt liv som vi, då får man trixa lite. Om man heter Annicka och är sjättifem år.

www.evasynnergren.com

Ja. Villavagnarna fortsätter vara en mycket stor del i mitt liv. Snart 6:e året nu. Känns så bra, så bra att vara en i gänget hos Morgan Nyman AB.  Ett långsiktigt förhållande som växer sig starkare och starkare. Jag är en övertygad Villavagnspassionista!

Ja. Unnadigresan lever men vilar. Av förklarliga själ. Det blir nya resmål där också. Fortfarande bara för de som verkligen vill unna sig. 2 ggr om året. Som var ursprunglig plan och som fungerar bäst. Ska bli klar med uppfräschning av hemsida också. Så stolt över vad jag uppnått. Tack alla som vågat resa med mig

My Baby.

Nej. Nu har det varit 3 JA i följd. Bara ett NEJ. Det måste kompenseras. Nej – jag tänker inte lugna ned mig. Jag tror jag är normal men har högt energiläge som nollfaktor. Jag bara blev sådan. Tror att det var meningen. Några av er blir glada av mig – det har ni sagt många gånger – så för er tänker jag göra det jag gör. Och bara så att ni vet – laga chutney och baka kavring samtidigt – jo, jag tänker fortsätta med det också. Så är det bara. Ni får vänja er.

Helt oemotståndligt roligt. När man har en make som smackar och himlar med ögonen – lätt att vilja göra om det.

Nu blir det en fin vecka. Strunt samma om det regnar. Vad ska vi göra åt det i så fall? Jorden behöver plasket. Vattenransonering OCH covid – tänk er!!! Inte att längta efter. Tänk på det.

Eller tänk vad och hur ni vill för nu går jag och lägger mig.

The End. Ha ´re.

Tjingelonk.

Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

 

Kommentera