Hilsen.
Månen är full på Costa del Sol.
Det får den. Lite magi över det. Eller hur! Inga vargar som ylar i alla fall. Inga gubbar som skräms. Har väl sett för många filmer i min dag. En del har besvär av fullmånenätter. Jag kan inte bestämma mig för om även jag har det eller om t ex mina mardrömsnätter bara RÅKAR infalla just då – eller om jag verkligen blir påverkad. Spelar ingen roll att veta. Egentligen. Kan leva utan svaret. Faktiskt.
Hundrade krönikan.
100. Man kan vara 100. Betyder antingen att man är gammal eller att man är perfekt. År eller procent – det är lite skillnad på det.
Eller så har man skrivit 100 krönikor! Detta är faktiskt min hundrade krönika. Lite stolt faktiskt. Grattis till mig! Många timmar och vaknätter för att få till det. En och annan gång har jag helt zonika hoppat över. Några av er har märkt det. Andra inte.
Till er som märkt det: I am back! Till er som INTE märkt det: I am back i alla fall. Det firar jag med Cliff Richard.
Lägg märke till de exalterade skriken när han gör sina moves… 🙂 . Rhirrrrr …… 🙂 !
Lite dumt gjort var det allt.
Igår kväll prioriterade jag närvaro. Betyder att jag inte sitter 5 timmar på raken och kåserar, letar bilder i min fotomapp, krymper dem, ändrar storlek, minskar pixlar och tänker på vad jag skall skriva om. Bilderna skall liksom passa in i texten. Att få det där flytet där ord och bilder vävs ihop. Jag lade 2.5 timmar på bilderna, lade sedan undan datorn och såg på svensk TV ihop med Mats. Lite portugisiskt vitt portvin från Douro för honom, en god kopp kaffe till oss bägge och så ett glas jordgubbsgin till mig. Min favvo.
När kvällen var slut satte jag väckarklockan på 04.30 och vi gick och vi gick till sängs. Kände mig nöjd och tillfreds med valet.
Nu sitter jag här igen. Klockan är 07.20 och det är på tok för sent. Halvstressat läge. Egentligen. När jag är färdig med detta har ni påbörjat er lördag och är på vift. Så här är det: Jag använder mobilen som väckarklocka. Trodde jag stängde av uppdateringsklingen bara – där det klingar till och talar om att något har hänt. Det stör hjärnan att hela tiden bli avbruten. Jag vill inte alltid veta om Willys säljer kaffe billigt just nu. Inte här. Inte nu. Eller att någon meddelar att hen just nu äter chips i Montmartre. Inte här. Inte nu.
Vad jag gjorde var att jag även satte väckarklockan på ljudlös. Betyder att klockan hade ringt i härdigt i 2.5 timmar medan jag sov sött. Uppstigen och klar nu. Som solen efter Imse-Vimse-regnet. Det får gå. Inte livsavgörande men jag bannar mig själv. Att jag inte löste frågan smidigare. Lite bara. Inte mycket. Jag är bara lite tirriterad, som Karlsson på Taket sa.
Unnadigresan.
Inspirerande. Att bli funnen på Google och sedan skapa ett sådant förtroende att en grupp väljer att SJÄLVA ta kontakt och sedan besluta sig för att följa med till Douro och Porto i september! Precis så som jag vill ha det. Så 7 st vin- och resevänner har bestämt sig för att åka med och uppleva detta häftiga landskap i Portugal. Hade tänkt ligga lågt i höst. Det är så mycket som händer ändå men jag blev så glad och stolt att jag såklart sa JA. Mitt program är ju utarbetat redan.
Hårt arbete kan löna sig. Jag skördar just nu på en massa håll. Happy me. Avkoppling är något jag nu tar mig an. Vila för mig KAN vara att läsa. KAN vara att baka bullar. KAN vara att måla muren. GÖRA saker. Många. Raklång på rygg är inte alltid vila. Inte för mig.
Våren på väg.
Jo, jag har hört och sett. Trots alla rapporter hemifrån om ruskväder och vattenflöden så börjar det knoppas. Hörde precis att våren dragit från södra Sverige till Stockholm just nu. Vårtecken, helt enkelt. Man får ge naturen en eloge som orkar hålla på att komma igen år efter år. Så många motgångar…….Mitt eget lilla skötebarn är ju Villavagnsparken i Grottbyn, Höör. Där blir det också säsong snart. Nu är det bara 4 platser kvar. Resten är sålda. Man kan bo här året runt eller bara när man vill. Som fritidsalternativ eller som boende jämt. Nära till allt. Höör ligger några bilminuter bort ( eller finns buss ) . Pågatåget till Lund o Malmö t ex. Sugen? Klicka HÄR
11-kaffe kan man inte missa.
Jisses, vad tiden går. Melodikrysset just nu. Tommy Körberg sjunger Guldet blev till sand ur Duvemåla. Vilken röst den mannen har!! Vilken gåva. Jag ryser. Som sagt – elvakaffe. Med kanelbullar. Så får det bli. Till skönsång. Mats borrar i ett skåp och skall fixa ett lås. Vi har det fint.
Ska vi tala om pipor som man ryser till så får ni väl tusanemig lyssna på Peter Jöback också. Rättvist måste det vara. En sådan röst. Ryser av välbehag gör jag.
Epilog.
Epilog betyder slutkläm. På enkelt språk. På danska förklarar man så här: epilog, slutning på en tale eller et litterært værk, som kan have form af en konklusion, en morale eller en efterskrift, hvor forfatteren henvender sig direkte til læseren for at drøfte det netop afsluttede værk. Så då gör jag det – vänder mig till er. ( Tycker jag har gjort det hela tiden men…….. )
Det är nu jag brukar förmana och önska. Det är nu jag brukar berätta hur jag lever. Det är nu jag försöker ta mig ur det här. När jag försöker knyta ihop säcken. Jag vill i alla fall önskar er en fantastisk helg med påföljande vecka. För er som kan.
Fick ledsamt meddelande att en kär vän och f d granne gått bort. Sådant tar på en. Tankar far och flyger runt. Livet, jovisst.
Tillägnar er familj detta. Susan Boyle och Barbara Streisand in Memories.
Så kan vi få lite glädje också. Som avslut. På riktigt. Detta är en filmsnutt jag tittar på varje dag. Man blir så glad, så glad. En pappa som kommunicerar med sitt spädbarn. Helt magiskt. Vill ni må bra? Se den. Man behöver inte förstå vad som sägs – man förstår allt ändå.
Tjingeling.
Annicka
www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se
