100 stycken. Det är många, det! Mångalet många.

Hilsen.

Månen är full på Costa del Sol.

Det får den. Lite magi över det. Eller hur! Inga vargar som ylar i alla fall. Inga gubbar som skräms. Har väl sett för många filmer i min dag. En del har besvär av fullmånenätter. Jag kan inte bestämma mig för om även jag har det eller om t ex mina mardrömsnätter bara RÅKAR infalla just då – eller om jag verkligen blir påverkad. Spelar ingen roll att veta. Egentligen. Kan leva utan svaret. Faktiskt.

Månen är full på Costa del Sol.
En onsdagsfull måne. Det är ju lillelördag. Ju. Å apelsinträdet både blommar och ger frukt. Märkligt. Doftar i alla fall helt FANTASTISKT!
Hundrade krönikan.

100. Man kan vara 100. Betyder antingen att man är gammal eller att man är perfekt. År eller procent – det är lite skillnad på det.
Eller så har man skrivit 100 krönikor! Detta är faktiskt min hundrade krönika. Lite stolt faktiskt. Grattis till mig! Många timmar och vaknätter för att få till det.  En och annan gång har jag helt zonika hoppat över. Några av er har märkt det. Andra inte.
Till er som märkt det: I am back! Till er som INTE märkt det: I am back i alla fall. Det firar jag med Cliff Richard.
Lägg märke till de exalterade skriken när han gör sina moves… 🙂 .  Rhirrrrr …… 🙂 !

Lite dumt gjort var det allt.

Igår kväll prioriterade jag närvaro. Betyder att jag inte sitter 5 timmar på raken och kåserar, letar bilder i min fotomapp, krymper dem, ändrar storlek, minskar pixlar och tänker på vad jag skall skriva om. Bilderna skall liksom passa in i texten. Att få det där flytet där ord och bilder vävs ihop. Jag lade 2.5 timmar på bilderna, lade sedan undan datorn och såg på svensk TV ihop med Mats. Lite portugisiskt vitt portvin från Douro för honom, en god kopp kaffe till oss bägge och så ett glas jordgubbsgin till mig. Min favvo.
När kvällen var slut satte jag väckarklockan på 04.30 och vi gick och vi gick till sängs. Kände mig nöjd och tillfreds med valet.

Ibland måste man prioritera och göra bra val. Ibland måste man sova, helt enkelt.

Nu sitter jag här igen. Klockan är 07.20 och det är på tok för sent. Halvstressat läge. Egentligen. När jag är färdig med detta har ni påbörjat er lördag och är på vift. Så här är det: Jag använder mobilen som väckarklocka. Trodde jag stängde av uppdateringsklingen bara – där det klingar till och talar om att något har hänt. Det stör hjärnan att hela tiden bli avbruten. Jag vill inte alltid veta om Willys säljer kaffe billigt just nu. Inte här. Inte nu. Eller att någon meddelar att hen just nu äter chips i Montmartre. Inte här. Inte nu.

Man MÅSTE inte vara uppkopplad jämt……Spansk lösning.

Vad jag gjorde var att jag även satte väckarklockan på ljudlös. Betyder att klockan hade ringt i härdigt i 2.5 timmar medan jag sov sött. Uppstigen och klar nu. Som solen efter Imse-Vimse-regnet. Det får gå. Inte livsavgörande men jag bannar mig själv. Att jag inte löste frågan smidigare. Lite bara. Inte mycket. Jag är bara lite tirriterad, som Karlsson på Taket sa.

Det börjar bli vår
Jag väljer att INTE hoppa på långsursvågen över min väckningsmiss,
Unnadigresan.

Inspirerande. Att bli funnen på Google och sedan skapa ett sådant förtroende att en grupp väljer att SJÄLVA ta kontakt och sedan besluta sig för att följa med till Douro och Porto i september!  Precis så som jag vill ha det. Så 7 st vin- och resevänner har bestämt sig för att åka med och uppleva detta häftiga landskap i Portugal. Hade tänkt ligga lågt i höst. Det är så mycket som händer ändå men jag blev så glad och stolt att jag såklart sa JA. Mitt program är ju  utarbetat redan.

Unnadigresan
En mur med utsikt.
Unnadigresan
VInprovning på höga höjder. Vår vingård i Douro.

Hårt arbete kan löna sig. Jag skördar just nu på en massa håll. Happy me. Avkoppling är något jag nu tar mig an. Vila för mig KAN vara att läsa. KAN vara att baka bullar. KAN vara att måla muren. GÖRA saker. Många. Raklång på rygg är inte alltid vila. Inte för mig.

Här är några som fattat grejen.  2 av mina resegäster till Douro.
Våren på väg.

Jo, jag har hört och sett. Trots alla rapporter hemifrån om ruskväder och vattenflöden så börjar det knoppas. Hörde precis att våren dragit från södra Sverige till Stockholm just nu. Vårtecken, helt enkelt. Man får ge naturen en eloge som orkar hålla på att komma igen år efter år. Så många motgångar…….Mitt eget lilla skötebarn är ju Villavagnsparken i Grottbyn, Höör. Där blir det också säsong snart. Nu är det bara 4 platser kvar. Resten är sålda. Man kan bo här året runt eller bara när man vill. Som fritidsalternativ eller som boende jämt. Nära till allt. Höör ligger några bilminuter bort ( eller finns buss ) . Pågatåget till Lund o Malmö t ex. Sugen? Klicka HÄR

Dags att börja tänka på framtiden, kanske?
Vi har det bra i vår villavagn i Skåne!
Blandat och gott!
11-kaffe kan man inte missa.

Jisses, vad tiden går.  Melodikrysset just nu. Tommy Körberg sjunger Guldet blev till sand ur Duvemåla. Vilken röst den mannen har!! Vilken gåva. Jag ryser. Som sagt – elvakaffe. Med kanelbullar. Så får det bli. Till skönsång. Mats borrar i ett skåp och skall fixa ett lås. Vi har det fint.

Ska vi tala om pipor som man ryser till så får ni väl tusanemig lyssna på Peter Jöback också. Rättvist måste det vara. En sådan röst. Ryser av välbehag gör jag.

Epilog.

Epilog betyder slutkläm. På enkelt språk. På danska förklarar man så här: epilog, slutning på en tale eller et litterært værk, som kan have form af en konklusion, en morale eller en efterskrift, hvor forfatteren henvender sig direkte til læseren for at drøfte det netop afsluttede værk. Så då gör jag det – vänder mig till er. ( Tycker jag har gjort det hela tiden men…….. )

Jag ser er………………

Det är nu jag brukar förmana och önska. Det är nu jag brukar berätta hur jag lever. Det är nu jag försöker ta mig ur det här. När jag försöker knyta ihop säcken. Jag vill i alla fall önskar er en fantastisk helg med påföljande vecka. För er som kan.
Fick ledsamt meddelande att en kär vän och f d granne gått bort. Sådant tar på en. Tankar far och flyger runt. Livet, jovisst.
Tillägnar er familj detta. Susan Boyle och Barbara Streisand in Memories.

Så kan vi få lite glädje också. Som avslut. På riktigt. Detta är en filmsnutt jag tittar på varje dag. Man blir så glad, så glad. En pappa som kommunicerar med sitt spädbarn. Helt magiskt. Vill ni må bra? Se den. Man behöver inte förstå vad som sägs – man förstår allt ändå.

Tjingeling.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

En slatt hit och en slatt dit och ingen i diket.

Hilsen.

Jag är en luring. Det är fredag idag och MITT PÅ DAGEN och detta lilla kåseri vill jag ha klart till lördag morgon. Normalt sett brukar jag sitta till sent missinassen under fredagnatt – det är då fantasin kan flöda. Det blir liksom bara så. Veckan är full av sitt. Plötsligt blir det fredag. Det är också nästan alltid den enda tiden jag känner att orden rinner till. Övriga dagar lever jag oh fröjd, men har ingen skrivklåda då. Eller inte fokus i alla fall. Det blir som det blir och det är helt ok.

Väg, Tecken, Asfalt, Vägskylt, Därefter
Lite långsammare. Bejakar det. Också.

Det är också på det sätt som gör lördagen till en ganska slö zombie-dag, men jag tillåter mig den. Bara är. Ingen fara alls. Är bara glad att jag inte behöver gå upp kl 4 på morgonen och jobba skift. Det har också hänt. For a reason. Att behöva lägga sig klockan 8 på kvällen för att vakna kl 3 och börja jobba halv 5 – det har jag prövat. Nope. Inte för mig. Beundrar alla er som orkar med detta skiftarbete.

Maken stöttar, den go´ingen. Sömnbrist är inte min grej, längre.

Ängeln i rummet.
Kommer ihåg min farligt stressiga tid för många år sedan. Då var uttömdhet inte modernt, vet inte ens om det fanns ett namn på fenomenet och det var inte ens något man pratade om. Inte jag heller – eftersom jag inte visste om att jag var det. Så var det på den tiden. Jag var bara såååååååå sömnig. Jämt. Kunde somna vid rödljus. Kunde somna på föredrag. Kunde somna överallt närsomhelst. Jobbade gjorde jag. Jämt. Aktiv hela tiden. Så fort jag satte mig ner, somnade jag. Jag körde på då för livet var sådant att det var nödvändigt en tid.
Katt, Katt Ansikte, Sova, Katzenkopf
Att sova är bra för hjärnan. För kroppen.                                För sängfabrikanterna. Också. Bra för BNP.

Nu – många år senare – har jag lärt mig att om jag inte får sova ordentligt – då fungerar jag inte. Kola i hjärnan. Jag gillar smörkola jättemycket – i munnen – men inte i hjärnan. Jag har ändrat mitt liv från grunden och det har givit resultat. Jag är fortfarande aktiv och gör allt möjligt och hela tiden – men jag vet var gränsen går.

Yorkshire, Fudge, Grädde, Kola
Cool kola. Gott. På rätt ställe.
Kom å tjöp.

Röda lappar. Ni vet. Sådana som sitter på diskmedel, linnen, fuskpälsar och guldringar. Jag är en rödlappsjagare. Vi syskon är fostrade i den andan.  Så………jag har en speciell fixering vid krämer och deodoranter. – Glöm inte allt annat, tänker nog maken när han läser detta. I villket fall: Med vår livsstil – att vi är på resa ofta och har olika boplatser – så händer det allt som oftast att just det jag vill ha, ligger någon annanstans. Då köper jag det – på extrapris – för att hålla nere kostnaderna – jag har ju redan det jag köper fast inte där, just då.

Kräm de la kräm

När vi kom hem från vår vinterförvaring i våras bestämde jag mig för att inte köpa något nytt alls av s k hygienartiklar och krämer – utan jag skulle göra slut på allt befintligt först. Inga dubbla och trippla uppsättningar. No more. Sanningens timme: jag har hållit det. Jag har tagit tillvara på varenda slatt – klämt ur varenda krämklutt, använt varenda talkpuder, skakat ur varje droppe ur duschcremen, envist avhållit mig från att köpa nytt – det andra är ju snart slut. Känns bra. Nästan 5 månader räckte det jag hade…….Lesson learned.

 

Vi har börjat höstgöromålen i villavagnen. Kunde förståss inte låta bli att plocka nypon och torka dem – för mumsiga höstkvällar framöver. Hemlagad nyponsoppa. Klart godast. Den som inte tror att ett villavagnsliv kan vara fyllt av kvalitet och livsglädje…….har….typ…..fel.

20170125_154619

Snart är det dags för vinterförvaring i solen ett litet tag, så då får vi plocka undan. Inte så mycket egentligen, men lite pill blir det allt. Flytta krukor, rensa hängrännor, ställa in bil och husvagn på vinterförvaring, tömma skåp och lådor från mat och sådant – som blir gammalt m m. Spännande och fantastiskt. Packa resväska. Plocka i och plocka ur. Vad MÅSTE man ha – vad måste man INTE ha med. Egentligen behöver man inte ha med jättemycket alls. Prylar…….bara jobbigt.

flowers-3351993_19201.jpgNu väntar en bit av Prinsesstårtan jag köpte igår. På extrapris. Blev så sugen. Kunde inte låta bli. Feruktansvärt gott, helt enkelt. Längesedan jag åt gräddtårta. Man får åtgärda det som måste åtgärdas. Skriker magen efter tårta – då får man ge den det. Tårtlätt, helt enkelt.

När det INTE blåser, fylls luften av en sådan där god höstdoft. Jag gillar den. Det doftar av grönt och grus, löv och pizza från Pizzerian intill. God blandning.

Ha en fin vecka nu och se till att tända ljus och gona in er i filten i soffan. Vi har ingen soffa men en fåtölj, som omfamnar mig. Mysitt.

Hörs o ses.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com