Hmhm lade näsan i blöt.

Picnic på Malagueta

Hilsen.

Morgonkaffe. Om man skulle pröva det. När jag ändå sitter i arla morgonstund och skriver. Det sista innan jag trycker på PUBLICERA. Resten nedan skrev jag igår. Bara så att ni inte blir förvillade. Räcker att jag själv är det.

Kaffefreak? Nej men det doftar gott ur burken.

Är ingen hängiven kaffedrickare. Egentligen. Jo, 11-kaffet med Mats. Det är viktigt av andra skäl än själva smaken.  Det är en kaffestund som har annan betydelse. Tycker själva kaffepulvret doftar gudomligt. Det som finns i burken. Själva drycken är väl egentligen sådär. Vissa koppar kaffe smakar härligt gott. Erkännes. Andra är så beska. Koffeinkicken behöver jag inte.  Som så många andra av er. Jag är mer sugen på det man får TILL kaffet – en nybakad bulle, äpplepaj eller glass med kola med havssalt. Mumzitt.  Inte sover jag dåligt av kaffe, heller. Spelar ingen roll om jag tar en kopp kl 22.  Förlorar mig i drömmarnas land oavsett. Såvida jag inte har en vakarnatt, förståss. Då är det hjärnan som måste hantera något – oavsett kaffe eller annat.

Glass i stora lass
Kolaglass med havssalt. Kaffet hör till men det är glassen jag vill åt.
11-kaffet i Villavagnen
Inte otrevligt alls. Just så smakar kaffet riktigt gott. Utsikten går inte av för hackor, den heller.
Inte en dag som andra.

Just idag skulle jag ha välkomnat en grupp Unnadigresare till Porto. 8 dagars program med goda viner, härliga upplevelser, fina boenden och troligen en heldag på vinfälten. Vintrampning,  mat, vinprovning och äkta kultur.  Skratt, gemenskap och aha-upplevelser. Någon satte stopp för det. Herr/Fru Covid lade nosen i blöt.

En stilla tur på Douro
Det är inte bara Donau som flyter stilla. Det gör även Douro.

Jag satsar på nästa år istället. Så får det bli. Mina 2 grupper – som skulle ha rest med mig i år – i april och i september – har beslutat sig för att göra resorna 2021 istället. Flygbiljetterna kunde jag boka om utan att få ekonomisk pyspunka. Som jag vet just nu. Härliga resenärer som så gärna vill åka med mig. I LÖV IT!!! De kommer att bli så nöjda och glada när det blir dags att dra iväg – jag VET att de kommer att älska det jag erbjuder i programväg.

Ostmarknad i Douro
Goda ostar. Finns en speciell sort som man äter med sked. Gott så att man dånar.
Underbar utsikt
Hänförande. Kort och gott.
Ingenting är längre som förut – alla gamla sanningar är slut.

Den gamla dängan stämmer gott nuförtiden. Inser med stor tacksamhet att Mats och jag inte sitter i någon skraltig hiss mellan våning 23 och 76 och ringer på en hjälpklocka som inte funkar. Inte är vi på någon annan dålig plats, heller. En villavagn nära havet i Skåne är inte otrevligt alls. Livet är ungefär som vanligt i det stora hela. I det stora som egentligen räknas. Om man tänker efter lite. Det bör man.

Inte dumt alls. En villavagn i Skåne
Man kan ha det så här bra.

Såklart förändringar. Massor med stora planer som går åt skogen. Pyspunka liksom. Livet ändrade sig och skar sig som en felaktigt tillredd bearnaisesås. Det skar sig på alla möjliga nivåer. Planer gick i stöpet.  Biverkningar. Följder bortom beräkning.  Tror att de flesta av oss kommer att säga att det. Saker jag verkligen vill göra. Verkligen, verkligen.  Corona. Uschling. Schas.

Luftslott.
Man kan bygga luftslott – underhålla fantasin lite. Det blir inte som vi tänkt i vilket fall.
Ska man vara glad?

Några säger kanske att – egentligen bra med Corona – så mycket vi lärt oss av det. Jo. Kan vi som har nosen ovanför vattenytan säga. Ändå. I det stora. De som fått svåra kallsupar både fysiskt och ekonomiskt känner kanske inte den tacksamheten – om någonsin. Oavsett – vi får tänka och säga som vi vill – så får man hantera sin egen verklighet på bästa sätt. Det är den vi har. Så länge vi har oss.

Nä. Detta är inte roligt men att tjata om det gör ingen glad. Ändå gör jag det i varenda krönika. Trött jag blir. På mig.  Vi har alla historier att berätta. Den ena sorgligare än den andra. Det är därför jag gärna fokuserar på bra-iga saker. Som man kan finna tröst i. Lite skratt rensar tungsinne ibland – för om vi inte kan ändra på tingens verklighet – då får hjärnan hoppa in och ändra på hur man känner. Jäla tur att man fick en hjärna om än så liten.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?
Ärthjärna.

Så kom jag plötsligt att tänka på ärtsoppa – på tal om hjärna. Vi har ett litet skåp med massor med punsch. Som vi ärvt och som vi köpt för att ge bort. Vi dricker inte av den och vi ger inte bort den, heller. Åker alltid längst in i skåpet när vi letar efter en liten vinslurk eller whiskypinne – eller en gammal calvados, för den delen.  Kanske ska man koka lite ärtsoppa? Fast inte så mycket som förra gången – då vi åt ärtsoppa morgon, middag och kväll – för att jag gjorde dubbel sats och frysen var redan full. Inte slänga mat. You know. I alla fall – med en punschslurk till? Pannkakor efteråt? Med fluffig grädde? Villavagnsjordgubbssylt efteråt? Now we´re talking.

Ögonfransar
Antingen punsch och ärtsoppa eller så kan vi krulla ögonfransarna. OBS. Inte mina. Någon annans. Tok.
5:2 rules. I alla fall 5.

Jorå. Så atte………………vi är igång igen. Vi är periodare. I alla fall på 2:an. 5:an funkar oklanderligt bra. Alltid. Det gäller att hitta rytmen och motivationen. Vi har ett och ett halvt rätt där. Motivationen finns men rytmen…..typ 7/8 dels takt…oftast. Måndagar och torsdagar. Inte rucka på det för då går det åt fanders. Fast igår ruckade vi på det för vi hade en heldag med härliga vänner på besök i Ystad. Vi prioriterade. Sade menande till varandra att – då flyttar vi 2:an till på fredag. Idag är det fredag och jag smällde precis i mig lakrits. Frukost åt vi också så dagen är körd. Upplyste maken redan i morse att jag inte vill tvåa idag. Är inte mentalt beredd.  Han tyckte synd om mig så han avberedde sig själv där på stående fot. Det får bli måndag.

Vi bytte 5:2 mot en Roof Top Bar i Ystad. Våra vänner bjöd in oss. Lätt val. En mycket trevlig dag och afton.

Jag klarar denna slags diet endast om jag har bestämt mig mentalt till 100 %. Då är det inga problem. Öht.  Äter ingenting förrän kl 16.30. Kaffe, te och vatten – apselut – men ingen mat alls varken före eller efter. Funkar för mig. Enda sättet. De gånger jag försökt äta lite frukost blir jag illamående av hunger redan vid 12.  No food is good food i det här fallet. Man får hitta sina egna sätt. Min hjärna bestämmer om jag säger till den.  Säger jag inte till den på skarpen – då far den iväg och gör som den vill. Gör mig sugen på lakrits t ex.

Inte roligt alla gånger…..
Herreminje.

Tiden är mogen. Måste sluta någongång – annars blir det en bok. I annat format, i så fall. Det är det jag vill. På sikt. DET kan inte covid sätta P för, i alla fall. Som jag tror. Har så mycket jag vill göra innan solen går ner. Herreminje. Hur ska jag hinna med allt kul som finns att göra i livet? De 2 sista villavagnarna i Grottbyn vill jag absolut sälja till de kunder som är sugna på dem. Håller på………………..♥.

Westcoast 32 i Grottbyn
En liten ögonblicksbild från vardagsrummet i en Westcoast 32

Ha fina dagen. Alla. Solen den går upp och den går ner. Mest upp, tycker jag. Ljuset. Hoppet. Glädjen. Satsar på den. Trivs bättre där än i mörkret. Fast stearinljus, lite värme i kaminen och en god bok – inte dumt, det heller. Det är bra. Mycket är jättebra. Kram på er.

Myspys
Inte så dumt.                                                                       Photo by X-net. Daniel Eriksson

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

Några tomater gör ingen sommar.

Hilsen.

Ringrostig? Yes. Ganska. Kommer knappt ihåg hur bokstäver ser ut nuförtiden. En välbehövlig vila från mina krönikor. För er också, säkert. När man känner att orden har fastnat i revbenen eller var de tycktes sitta fast – då ska man backa. Så det gjorde jag. Vill ju inte bli en parodi på mig själv. Krystat är inte bra – bara vid barnafödsel och DET, mina vänner, kommer INTE att inträffa. Inte för mig. Inte för att jag inte skulle vilja men barn trivs inte i sjättifemåriga tanter. Inte bra för dem när de kommer ut. Barnen alltså. Det har naturen sett till. Klokt.

Tittutmedannicka
Ibland tänker jag.

Skrivklådan har understundom varit svår.

Har saknat skrivandet. Tycker mer om det än att prata. Vet att många av er har saknat mina inlägg i krumelurvärlden också. Har det berättats för mig. Tänker mig att jag en dag skall skriva en bok. En bästsäljare. En som alla vill köpa. Som säljer slut alla upplagor så att svensk skog inte ens räcker till papper. Vi får se vad som väntar bakom hörnet.

dav
Kanske det kan bli så? Tack Ann.

Ingen åning på allt.

Vad har hänt sedan sist? I dessa covid-19-tider har mycket inte hänt. Tur det, kanske.  Skulle man kunna säga. Såväl hos er som hos oss fanns det planer. Allt reviderat nu för att passa verkligheten. Häret och nuet. Ändringar här och där och pengar som gick upp i rök. Trist. Pengar är inte allt men rätt bra att betala med, brukar jag säga. Hjälper föga med ett charmigt leende när man sitter med Internetbanken och skall göra sig oskyldig…….

BIld av Richard Smith från Pixabay
Hej. Jag har inga pengar men det är ok, eller?

Ingen covid än och är tacksamma för det. En släng av flunsa står man ut med men om det går fel – då är man inte kaxig. Om man överlever. Man ska inte måla fan på väggen – det är väldigt ohyfsat att klottra – men det är rätt dumt att vara dum. Om man säger. Rätt bra om man skriver rätt på reklamskyltarna också, för övrigt. Bara säger.

IMG_20190813_120721 (2)-compressed (1)
Starx?

Frihet att njuta.

Njutit av nästan alla stunder som var bra. Fick vända några få o-bra stunder till att bli bra. Efter en stunds tankearbete. Ekengrenskans intellekt är……..omfångsrikt. Många hjärnvindlingar som skall samsas. Många tankar. I perioder.  Man är som man är – det är väl ni också? Vandrat på fantastiska stränder på Söderslätt i Skåne. Trampat stigar och grusvägar. Plåtat närbilder och distansbilder. Humlors parningslek i närbild och bladlössens slagsmål likaså.

Fotspår i sanden
Vart är jag på väg?
Björnbär
Visst är de fina? Goda när de är riktigt mogna.

Sparsmakat med besök men fyllde gjorde jag. Jättefyllde.

Umgåtts med grannar – på avstånd. Fått avstå från att träffa vänner här. Hållit oss för oss själva ganska så bra. Tvättat händer och hals. Hur många gånger som helst per dag. Någon gång har halsen varit rosslig ( insidan ) – men om det var covid eller en helt vanlig hederlig högfärdshosta – det vet jag icke. Man får testa sig.

Tårta och pamplemousse
En födelsedagsmorgonstårta med Pamplemoussedricka. Läskande grapefruktslemonade. Rätt färg, också – för en som tycker om rosa och lila…….

Fyllde år. Sjättifem år. En aktingsvärd ålder på en kvinna i detta ystra tillstånd. Hipphurra. Ingen storfest. Jefla corona. Liten fest med maken och kära vänner intill. Innerlig fest. Åsså hade han beställt present till mig som Postnord lyckades försnilla – så det blev någonting annat. Som smällde högre, sa han. Ett eget kontor!! I villavagnen!!! Eftersom vi inte kan ta emot gäster under Corona, så åkte gästsängarna ut.

Kontorsfönster
Ett litet kontorsfönster, vet jag. Basilika nedanför.

In seglade skrivbord och hela baletten. Maken överraskade. Jag skulle till Grottbyn och sälja villavagnar och han sa innan jag for: Annicka, nu ska jag be dig om något som jag ALDRIG bett om förut och inte kommer att göra i framtiden  heller: Kan du hålla dig borta hemifrån så länge som det går? När jag kom hem kl 20 på kvällen hade han varit på IKEA och köpt skrivbord med hyllor och guvetvad, skruvat 2345 skruvar och pluggar i 30-gradig värme. Allt för mig. Gölligt, eller hur?

Spealisten.

Hösten har gjort sitt intåg över prärien. Det är stillsamt i luften. Ett lugn, på något vis. Lite pyttsan för egen del för lugnt blir det aldrig med mig – det har jag inte tid med men LUFTEN är stilla. Har kommit igång med mina långa snabbpromenader igen. Får se hur länge den rutinen sitter i. Jag är spealist på att hitta på nya saker.  SPEALIST sa min lillebror till Fru Andersson om vår mamma, som sydde nästan alla kläder till oss.  Min mamma är SPEALIST på att sy men hon tycker det är jobbigt med gylfen.  Sa han ♥. 5 år, eller nå´t var han då.

Villavagnen med rosor
A rose with a view. En hösteftermiddag.

Tomater som ville sig och de som vi inte ville.

Plockat tomater och ätit i stora mängder. Fick från barnbarnet 2 fantastiska plantor – som givit obeskrivligt mycken skörd. Söta och röda som karameller. Han hade pillat ut frön ur tomater förra året, torkat dem, grott fröerna och försåg sin morfar med plantor. Gulle. Jag försåg mig. Också.

Tomatchutney
Chutney med gotta i. Gröna tomater. 3 kg. De som inte ens var goda som mogna.

Har kokat chutney ikväll för ett helt kompani. Var tvungen. Man skall inte slänga mat. Inte till en början i alla fall………….Köpte 2 tomatplantor i våras här på böggda, ett litet stånd utan personal – med diverse grönsaker m m – som man plockar ihop själv och betalar via telefonen. Förtroende det! Dessa plantor har vi omhuldat också men det visar sig att tomaterna är inte goda. Inte ens som mogna. Inte alls. Gigantisk planta den ena och ger återbäring som den värsta skattemas – men det hjälper inte. Smakar mjöligt och vattnigt. Har fått samma sol som karamelltomaterna men det är en annan sort. Tråksort.

Smakar precis som de tomater lilla Mamsen försökte bjuda mig på som barn. Nej, sa jag. Jo, sa hon. Jag vann för jag öppnade inte munnen. Sanningen är den att hon tyckte inte heller om tomater. Nej, vi äro inte uppbyggda av tomater i vår familj. Däremot jordnötssmör, men det är en annan historia.

Uppsamlingsheat.

Vad mera haver jag gjort – som eventuellt kan intressera er? Vunnit på hästar. Har jag inte. Mats och jag glömmer alltid att lämna in raden och när vi väl kommer ihåg så är det fel pålle som springer. På fel dag. Eller så har nämnda pålle sittstrejk. Eller kusken. Ställer in, helt enkelt. Blåvägrar.

Ponny
Nä, jag tror jag struntar i att springa idag. Imorgon också.

Det är dags att runda av. Ni som läser detta kan veta att jag skriver om ditt och datt utifrån livet i en villavagn och lite varstans ifrån. Som det blev när vi bytte liv.  Därför heter den Villavagnsbloggen. Om någon undrar vad gröna tomater och chutney har med villavagnar att göra, så kan jag inte svara på det. Det har det inte. Egentligen. Det är JAG själv som har med villavagnar att göra. Köpte en för 6 år sedan och är fast i hjärta och själ. Tomaterna får stilla följa med i svängarna, helt enkelt. Och allt annat också, för den delen.

comica Svebråta
Villavagnspassionistan – det är jag, det!

Önskar er så allt gott som tänkas kan. Köp er en villavagn.  Finns så många smarta och fina. www.villavagnar.com. Fläskkotlett är  förresten billigt nu – köp det – eller blomkål – bara 7.90 kr kilot. Löksoppa är gott. Bunkra lök. Håll Sverige rullande.

Vi ses igen. Jag är på G. Lost and found.

Annicka

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

Förföriska dofter och packade sillar.

Villavagn och sol och veranda

Hilsen.

Fredag kväll. Igen.

Det var värst vad de hoppar på en så där oförberett! B´a så, b´a.
Dagarna. Pang så kom lördagkvällen också. Vet inte vad som hände. Var väl inte vaken nog.

Hilsen
Rätt som det är så händer det.

Vi håller oss undan men det var värst vad folk knör på varandra – som man läser i tidningarna. Tätt står de som packade sillar – som i o f s redan är döda. Sillarna, alltså. Vad tänker de på? Människorna. Tänker de? Vi vill ha förbud, säger folk – annars fattar vi inte……. Är vi inte vuxnare än så? Vad ska man säga? Lämnar covid här för det behandlas precis överallt ändå.

Doftminnen.

Våren. Sommaren. Livet över huvudtaget. Luften är fylld av dofter. Alla möjliga. Börjar tänka på allt möjligt.
Så är det jämt.
Dofter triggar igång mig och minnena slår till.

♥Syren – skolavslutning. Sommarlov. Fina klackskor och finklänning. Mamma städade alltid när jag kom hem.
♥Vresrosor – Grannarna hade fantastiska häckar utmed sina trädgårdar i kvarteret vi växte upp. Jag kunde stå med nosen och sniffa hur länge som helst. Redan då. Blommor, ni vet.

Vresros
Så fin. Doftar gudomligt.

♥Kaprifol – utflykter med ”Badbarna” till Smithska Udden – svettiga ostmackor och ljummen saft. Ibland låg det en klubba nedstucken i kassen som mamma skickat med. Alltid en peng till att köpa mjölk för men jag köpte godis istället.
♥Kaffedoft – söndagsfrukostar med mamma och pappa. Bullar och skorpor att doppa. Slabbigt efter sönderfallen skorpa i kaffet. Gemenskap. Allmänt mys.
♥Kaffedoft – en gång till. Mats och mitt 11-kaffe – som kan inträffa klockan 12.47 eller 14.59 – och ”Långa Farbrorn” – vårt älskade helgbarn – som såg fram emot våra kaffestunder varje gång.

Kaffekaffetåren

♥Grillad korv – scoutläger med familjen i Töllås eller Tiveden. Våta tält och myggor. Pappa var AC – avdelningschef tror jag det var -kommer bara ihåg ”AC”. Knåpar och knutar. Spel och våta strumpor. Patrull Haren alltid redo.
♥Klippt gräs – frihet. Förhoppningar. Tankar på solsken och ljuva sommarkvällar.
♥Såpa – tvättade trasmattor. Mamma tvättade och pappa skulle skölja i insjön. Han tänkte simma ut med den och liksom ruska den.  Eller hur. Den mattan blev tung av allt vatten och bägge drunknade nästan. Mattan också. Kommer inte ihåg ens om pappa orkade dra upp den. En stooooor matta var det. Den kanske ligger där än? Bor ni i Hindås kan ni ju hålla utkik.

Så där kan jag hålla på. Lever liksom dubbelt. Då – när det hände. Nu – när jag tänker tillbaka.

Ett liv i lila – fast jag gillar dåsa. ( Som lilla E sa )

Planterat lite blommor vid villavagnen. Tittade på dem idag och insåg att alla går i lila toner. Jag som älskar rosa och cerise. Det var säkert extrapris på dem. Fast lila tillhör väl samma familj. Familjen rosalila. Fina i varje fall.

Lila blommor i kruka
Lila explosion med gåsinslag.
Lila blommor
Typiskt lila. Minipetunior.
Lila blommor i kruka framför villavagn
Perenner. Kommer varje år. Humlor och fjärilar älskar dem. Tror de heter Nepeta.
Fler blommor än gräslök faktiskt. Små underverk.
Lila flamencoklänning
Inte en blomma men dock en lila skönhet.

På tal om det – tror det är dags att ändra klädstil. Förr var jag lite fräck. Nu har jag börjat ha mamsellkläder på mig och trökskor. Naj. Det får det bli ändring på – nu när jag ändå är så förändringsbenägen. Nästan slutat med mjölk i kaffet t o m. Bara en sådan sak. Har en laddning tyger, mönster och symaskin – så det är bara att sätta igång. Hoppas det är stretchtyg som kan töööööööja sig. Så att det matchar kroppen – som tööööööjer sig. Det ordnar sig säkert. Extra sömsmån får det bli. På tyget. Kroppen har det redan.

Blåklint mot rapsfält. Och den dåsa.
6 juni.

Firades i Grottbyn – mitt lilla villavagnsparadis. 6 juni. Bra med folk idag – trots regn och hagel. MÅNGA som vill bo mindre och betala mindre – i synnerhet när de går i pension. Många som vill bo halva året utomlands och halva året i villavagn i Sverige. Bekvämt och bra – och prisvärt. Det ligger i tiden detta att bo mindre, betala mindre och få mer över både i tid och pengar. Säger fortfarande – ni som inte varit inne i någon av våra villavagnar kan ha svårt att få känslan. Bilder kan inte ersätta ett besök. Antingen på vår anläggning i Stenstorp – eller kanske i Grottbyn. Ny insikter lovas!!!

Efter hedervärt värv väntade maken med middag hemma. Lyxlirare är jag!

Grottbyn och svenska flaggan
Glada villavagnsägare
Spanien öppnar upp försiktigt.

Inte för svenska turister än. Inte till Andalusien. Inte än. Däremot för att spanjorer får röra sig. Det är olika i olika regioner. Vi håller ju till på Costa del Sol i Andalusien – och det börjar hända saker där. Har goda vänner på plats som njuter av den nyvunna men begränsade friheten. Behöver inte sitta inlåsta längre. Restriktioner vad gäller avstånd på fik och restauranger, ingen trängsel tillåts, drönare och poliser kollar. Läs mer här.

Man kan gotta sig där

Det skulle vara på tok för varmt att åka ner nu ändå – i alla fall tycker vi det. 30 c och över är mycket.  Kanske inte om man vill ligga och sola förståss. Det gör inte vi. Har inte tålamod. Bara om jag får gå på stranden och leta snäckor eller göra långpromenader. Uppleva saker. Ligga och läsa bok i stekande sol – funkar något kapitel sedan har jag fått nog.

Epilog.

Vi närmar oss slutet. Det gör vi alla förr eller senare. Tänker att det blir bra om det blir senare. Mycket senare helst. Hur många år som helst. Helst.

Det är lördag kväll. Ser på en film om Gyllene Tider. En fin film, faktiskt. Kärleksfull hyllning. Inga skandalgossar, verkar det som. De var aldrig mina favoriter men jag kan uppskatta dem nu. Dängor som man sjungt med i. Kanske är det mest Roxette jag minns. I vilket fall. Mysigt med lite nostalgi. Glada människor som sjunger med. De knör och står som packade sillar. Det var då, det.

Varning golfbana
Golfproffs blir jag ALDRIG. Varningen är befogad.

Ha fina veckan. Det skall jag ha om inget lägger sig i.  Ska fortsätta med min kurs i wordpress och skapa en hemsida. Så svårt, så svårt. Det värsta är att komma på vad den skall handla om. Liksom – vad skall den vara bra för? Vad vill jag med den? Kommunicera på något sätt. Det är liksom min grej. Det kommer jag nog på. Allt har en mening. Det är bara att streta. Inga lätta vägar jag väljer alltid men det har ingen lärt mig heller så jag kämpar på. Det brukar lossna. Doink.

Plötsligt händer det. I know.

Kram hela da´n.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda

Hilsen.

Vårkänslor

Vårkänslor hur ofta som helst. Förutom när det stormar och är svinkallt. Det har det gjort i 2 dygn. Stormat och regnat. Skånes slätter är vackra men obergiga…….Det gör att när det blåser – då blåser det. Rejält. Inget som tar emot. Som tur är går det mesta över. Förr eller senare. Just detta väder står över och fram träder annat.

Det gör ont när knoppar brister. Möjligt men jag är utsprungen sedan länge. Bortsprungen emellanåt.
Raps. Repris på repris på repris. Jag tröttnar aldrig. Så mäktigt explosivt.
Covid

Värre är det med denna farsot över världen. Vi matas med information, utlåtanden, uppdateringar, expertutlåtanden, åsikter av alla de slag m m – varenda vaken stund. Ibland blir det bara för mycket för mig. Det finns en gräns för vad man orkar ta till sig. Hjälplös i det stora, ju.
Jo, jag är ibland skräckslagen för att få covid-19 och drabbas av den värsta varianten. Rädd att smitta kära och nära så att de får lida. Oftast tänker jag att det kommer inte att hända. Allt blir bra. Hur ska man annars stå ut i denna osäkerhet om ALLT? En sak är säker – ingen vet något – lika bra att tro på en god framtid. Vi får vara rädda om varandra, visa hänsyn, stötta de som kämpar för oss och vara nära varandra i hjärtat – trots de fysiska  avstånden.

Vi klarar det. Kan denna blomma i denna fattiga jordmån – då kan vi.
Svarta stockrosor växer i gruset. Flyttade från god jord där de slokade. Fick nytt liv i denna arma mark. Märkligt.
Livet är som vanligt i alla fall.

Livet fortsätter ändå med det vardagliga. För många av oss. Saker skall fixas. Hemmet skall skötas. Man skall sköta sig själv – i betydelsen vårda sin kropp. Daglig dusch t ex. Som de flesta kvinnor (tror jag faktiskt ) så passar man på att göra det mesta samtidigt – när man ändå håller på. Ni vet.Som att passa på och städa duschkabinen, torka golvet, putsa fönstrena m m – efter uträttat duschförvärv. När man ändå står där och har plaskat klart. Smart att göra allt samtidigt så slipper man städa extra en annan gång. Ni känner er igen er några, väl?

Det är skönt att vara ren

Torkar av, gnider bort, putsar rent. Mig själv först. Duschen sedan.Tvättar inte håret denna morgon för det gjorde jag igår. Sedärja- allt glänser. Ska bara dra åt kranen ordentligt – det droppar från duschmunstycket. Vad gör jag? Jo, vrider med stor kraft åt fel håll och *splatt * rätt i nyllet – den största vattenduschen ni kan tänka er. I håret, på badlakanet. Rätt i plytet. Dyngvåt. Ofrivilligt men ändå. Varför inte liksom.

Prudentlig skall man vara. Det har jag lärt mig hemifrån.

Jag är väldigt förtjust i matpajer. Sådana där smarriga. Det händer att jag lyckas med dem. Every now and then. Skulle bjuda maken på ost- och skinkpaj. Med ädelostfyllning. Bacon och mumma i. Ost. Gjorde allt rätt utom det som jag gjorde fel – vilket fick förödande konsekvenser. Förödande och förödande förresten. Ska kanske inte överdriva. Kan väl då i korthet säga att det blev en drunknad paj. Som om den varit med om gyttjebad. En typisk guuu-vilken-misslyckad-paj. Jag lovar. Pajskalet flöt omkring i formen. Fick nästan använda soppslev.Broccolibuketterna jag hade i pajen tog jag ur frysen innan  och lät dem tina. Trodde jag. De släppte i alla fall av sitt vatten i pajen. Så där låg allt och simmade omkring.  Ryggsim, frisim – vad vet jag. De låg där och guppade i alla fall. Maken är så gullig. Han tyckte pajen var jättegod men kanske liiiite fuktig bara……..Han underdrev. Jag fick HÄLLA av sörjan och steka upp pajen dagen därpå. Så vad lärde jag mig av detta? Köp färsk broccoli.

Som kompenstion för pajsoppan. Ett makalöst gott bröd bakade jag. Nöjd själv.
Promenaderna som stärker

Så tacksam för mina promenader och min kamera. Livskvalitet. Verkligen. Det var det värsta med den totala karantänen i Spanien – detta att inte få gå ut. Inte få röra på sig. Se saker. Nu tar jag igen det. Ser så mycket fint. Måtte jag få fortsätta med detta livselixir.

Passerade jag idag
Liten närbild av det vackra.

Har så många olika vägar jag kan ta. Älskar Söderslätt i Skåne. Sådan tur att villavagnen stod just här!! Den bara väntade på oss!

Samma gamla vy men olika gånger
Visst är det lite fint?

Tänkar tacksamt att det är tur att vi har lantbrukare och bönder som jobbar för att vi ska få mat på bordet. Inte så självklart. Visst – det är säkert ett sätt att leva – men jag är tacksam i alla fall. Deras arbete sätter mat på bordet. Tack!

Här blir det potatis, tror jag. Har ni ätit Abbekås-potatis? Goooooda.
Hästapållar
Skott från denna!!!

När vi lämnade Spanien räddade jag några skott av den prunkande pelargonen – som annars skulle få leva dödens liv när vi for. Nu har jag puttat ner de skotten i krukor.

Tror de kommer att bli JÄTTESTORA och fina emigrerade pelargoner. Den som lever får se!
Villavagnsvising igen. Med avstånd. No worries.

På söndag blir det visning av Grottbyns villavagnspark igen Där är så fint. Riktigt fint. Året runt kan man vara där. Komma och åka när man vill. Sommarstuga eller annat – you decide. Mitt i Skåne. Man kan ta hit med Pågatåget från Lund t ex. Om man inte vill ta bilen.

Söndag den 3 maj mellan kl 11-15 träffar ni mig där. Tfn: 0709 632401

Se så fint. Stora trädäck. Eget vatten o avlopp. Toalett och dusch och allt som man har i ett hus!

The End

Livet blir tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något. Just i dessa tider är det lite svårt att fylla på. I alla fall med saker som intresserar andra än min man och min familj. Att jag ska köpa nya gardiner – något att skriva om? Nä. Att jag städat ugnen? Nä. Köpte tomatplantor idag? Nä.

Ni ser. Inget av vikt haver passerat. Allt går upp och ner. Så gör tankarna också. Ibland får man backa lite och bara titta på. Det är helt ok också.  Inte bara prestera. Så mycket som fungerar i alla fall. Väldigt mycket. Knepigt att inte få kramas, att inte träffa syskon, nära och kära. Märkligt.  Jo, just det. Nu går jag en kurs och skall lära mig göra fina hemsidor från grunden. Det blir roligt.

Vi skall inte glömma bort varandra.Åsså startar jag upp fortsatta tankar om min Passionerade Lilla Resebyrå Unnadigresan. Fick lite hicka där ett tag och tänkte att där finns ingen framtid för min lilla yttepytteresebyrå. Jodå. Det finns det. Det har jag bestämt. Fast kanske i annan form. Nästa år så………. Fast först blir det resor i september och i oktober till Portugal. Bokat och fixat. Om allt går som vi hoppas.

Jag trivs hemma.

Ta hand om varandra och er själva. Det är där det börjar. Nu skall jag ta hand om mig. Snarkedags. Mats sover redan. Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda.

Kram hela da´n.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

 

 

Karantän, dans, påsk, bajamaja i Krakow och livet. Åsså Pappas Sillarätt.

Hilsen.

Jag ändrade lite i ordningen. Lördagskrönika blev söndags-dito. Med 22 dagar i isolering på Costa del Sol – vi får inte gå ut på promenad – så tappar jag konceptet lite. Vilken dag det är spelar liksom mindre roll.  Inte vad klockan är heller. Sommartid? Och ? Lördagsgodis äter jag inte längre och en gin och tonic kan man ta på en liten tisdag också. Eller inte.

Man gör så gott man kan

Ljust ute. Lite molnigt idag. 17 c i skuggan. Stjärnornas Stjärna rullar på TV. Jo, vi tittar på svensk produktion också. Blandat. Alla möjliga kanaler. Ovärderligt i dessa isoleringstider. Man vet inte vad man har förrän man inte har det. Kan föreställa mig hur mycket jobbigare det varit utan. Jodå. Man kan spela kort. Det gör vi. Inte hela dagarna. Man kan skriva vykort och skicka till vänner. Nä, för vi kan inte ta oss till postkontoret och inte köpa vykort, heller. Endast samhällsnyttiga verksamheter får ha öppet. Snaran har dragits åt.

Mats gjorde en smörkniv av överblivet material. Han är inte nöjd med den. Testade bara sin svarv. Fiiiin. Allt stängt så han kan inte köpa material att jobba med.

Vi kan rensa fotoalbum. Nä, det kan vi inte för korten ligger i en låda i villavagnen. Vi kan rensa i garderober. Det vill vi inte. Vi kan baka bröd. Ja, det kan vi men vi måste äta upp det också…………Vi är bara två. I nöden prövas man och ändå är vi inte i riktig nöd. Tänker hela tiden på de som VERKLIGEN har det dåligt.

Vi drar. Annars riskerar vi att fastna här till i sommar.

Vi har i alla fall bestämt att vi skall ta oss hemåt. I bil som en god vän lånar oss. Tack! Denna isolering kan ta tid. Vi är garanterat smittfria efter över 3 v i karantän utan kontakt med yttervärlden. I egen bil kan vi bara andas och pilla på varandra och det känns säkert. Vi har pillat förr och det hände inget. Inget farligt, alltså. Vi har biljetter bokade på flyg men de har ställts in 2 ggr. Nästa tillfälle blir i maj – om flygen går då. Tror inte det. Under tiden lever vi i osäkerhet.

Långrandigt blir det men vi är friska. Huvudsaken

Inga försäkringar gäller längre. I Spanien stänger man av respiratorerna för människor över 65 som inte tillfrisknar tillräckligt snabbt – för att ge plats för de yngre – om det är fullt på intensiven. Prioriteringar. Förstår att så måste ske men då känns det lite bättre att vara hemma. Ni förstår allvaret. Förutom allt annat som kan tala emot oss. Eller inte. Jag är inte konstnär och kan inte måla. Då ska jag inte heller måla hm-hm på väggen. Better safe than sorry. Vi drar.

Kanske något att satsa på när vi kommer hem?
Stressad påsk

Jäddrariminlåda. Nu blir det jäktigt med att fixa Pappas Sill – den som måste till för att det skall bli påsk. Oh yes. Köpte ju en ordentlig laddning när vi var hemma sist – så inläggningssillen har legat och väntat. Nu ska han fram – sillen. Gjorde lag idag så på onsdag blir det nog sillarätt enligt tradition- med alla tillbörliga ingredienser.

Göttigheter
Ser så där lagom gott ut……..
Ser lite bättre ut. Där ligger de och göttar ihop sig.

Vi har sagt att vi åker på Långfredag men jag känner min älskade make. På Skärtorsdag är vi på väg. Fniss. Å herregud. Jag som skulle laga ungersk gryta med egengjorda nudlar. Jag som skulle ha studerat spanska. Åsså skulle jag ha sytt färdigt alla klänningar jag köpt tyg till. För att inte tala om solparasollsskyddet – det är ju trasigt och jag har ju material.

Lugn på ytan.

Vi skall bara inte prata om vad mer jag skulle gjort eftersom vi tänkt vara kvar till maj – åtminstone. Tänkt och tänkt – vem hade tänkt att det skulle dyka upp en pandemi som vänder upp och ner på hela världen? I det sammanhanget kan man lätt glömma både det ena och det andra. ALLT – utom Pappas Sillarätt. Där går gränsen.♥. Miss you, Dad.

Ta-da!!!
Förlängd karantän

Läste idag att spanska regeringen förlängt karantänen till 25 april. Såklart kan man inte släppa på det nu för då får corona SPUNK och tar tillbaka makten. Har man stängt ner allt och håller folk på mattan – då får man inte misslyckas genom att släppa för tidigt. Corona lurar i farstun. Vet inte var den lurar, egentligen. Överallt och ingenstans. I vilket fall: för tidigt återgående till det normala blir inte bra. En hård karantän enligt Spanien – den ställer krav på folk. Tro mig.

Take me home – country road – to the place…….
Sillstank och dans

Tog mig just i ansiktet – som man inte ska – och då kom sillukten emot mig. Trots tvål och skrubb så luktar jag nu sillfilé. Delikat. Not. Ett otippat öde för en dam i min ålder. Det kunde så klart varit värre – så tänker jag för det mesta. Kanske skulle jag inte gå ut på dans ikväll med den doften som ett moln omkring mig – men alla ställen är stängda så jag slipper utmaningen. Annars tycker jag om dans. Dans med partner som KAN. Som kan klassisk dans och som kan FÖRA.

Har bara lite finlir kvar. Och en KLÄNNING. Inte en sådan här baddräkt.

Jag är egentligen mycket blyg – tro det eller ej – och är oftast övertygad om att jag inte kan något öht. Tänker för mycket. Helt enkelt. Räknar steg och skäms för säkerhets skulI . I dansens virvlar – och med en danspartner som KAN dansa – då räknar jag varken steg eller skam – jag bara flyger med. Innan jag dör ska jag ABSOLUT ha en lyxigt, glittrigt skräddarsydd och gnistrande fin klänning – som i Let´s Dance – och jag ska svingas och slängas över dansgolvet. Huller om buller och jag kommer att landa som en………som en……….som en…………STAR !!!!! Det har jag bestämt. Dream on, Babe.

Sedärja. Så ska det se ut.
Nya impulser

Jag lyssnar mycket på radio. Gärna P1. Gärna dokumentärer. Finns hur många som helst på SRplay. Ibland är det svårt att sova och då tar jag till detta avslappningsmedel och kunskapspåfyllning. I synnerhet nu – när man inte får gå ut och hämta inspiration och nya synintryck från världen därute.  Hörde i ett inslag att det är oslagbart för hjärnan att få intryck genom att SE saker. Då händer det saker i hjärnan. Det vore ju kul att få uppleva det…………Att det händer något där, alltså. Ögon och hjärna i kombination. Det är INTE bara sudoku och korsord som håller hjärnan i trim. Det verkliga mötet kopplat med synintryck bygger hjärnan. Källa? Nä. Kommer inte ihåg. Nästa gång skall jag lyssna på en podd om minnet.

villa Hur inspirerad kan man bli, undrar jag?
Kort och gott

Drar inte ut på det ikväll.  Ni har fullt i era liv och jag måste tvätta. Måste och måste – måste jag inte alls. Jag måste egentligen ingenting. Däremot vill jag skicka iväg lite inspiration. Om visningen på Grottbyn den 13 april. Mitt skötebarn. En kollega får hoppa in i mitt ställe men jag vill så gärna fylla den villavagnsparken. Bara 4 vagnar kvar.  För att det är en riktig pärla. ”Stöd din lokala leverantör”. Eller hur.  Just nu har jag internet och kan ösa på. Väl i bilen på fredag ( öh, torsdag 🙂  ) – då vet jag inte ens var jag kan ladda mobilen………störssssssta möööööööjliga tysssssstnad. TÄNK ER!!!!!

Ännu kortare och gottare

Vi åker ”väl karantäniserade” och undviker kontakt med människor. Handskar, munkavlar och våtservetter. Inga hotell öppna, toaletter stängda och restauranger likaså.  Vi får sova sittandes. Turas om att köra och sova. I Spanien får man bara sitta en person per rad, så att säga. Betyder en som kör och en som sitter i baksätet. Den som sitter i baksätet ska helst inte köra samtidigt, men det känns självklart…..

Det blir bajamaja i Krakow och buskskvättar. Vi kommer att klara´t. Hoppas att ni klarar´t också.  Håll ut. Stå ut och betänk att ni kan gå ut i skog och mark – i alla fall många av er. DEN möjligheten har inte vi och vad det gör med en – det begriper man inte förrän man står utan det ”självklara”. Vi vet nu.

Varm kram på er. ALLA.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

100 stycken. Det är många, det! Mångalet många.

Hilsen.

Månen är full på Costa del Sol.

Det får den. Lite magi över det. Eller hur! Inga vargar som ylar i alla fall. Inga gubbar som skräms. Har väl sett för många filmer i min dag. En del har besvär av fullmånenätter. Jag kan inte bestämma mig för om även jag har det eller om t ex mina mardrömsnätter bara RÅKAR infalla just då – eller om jag verkligen blir påverkad. Spelar ingen roll att veta. Egentligen. Kan leva utan svaret. Faktiskt.

Månen är full på Costa del Sol.
En onsdagsfull måne. Det är ju lillelördag. Ju. Å apelsinträdet både blommar och ger frukt. Märkligt. Doftar i alla fall helt FANTASTISKT!
Hundrade krönikan.

100. Man kan vara 100. Betyder antingen att man är gammal eller att man är perfekt. År eller procent – det är lite skillnad på det.
Eller så har man skrivit 100 krönikor! Detta är faktiskt min hundrade krönika. Lite stolt faktiskt. Grattis till mig! Många timmar och vaknätter för att få till det.  En och annan gång har jag helt zonika hoppat över. Några av er har märkt det. Andra inte.
Till er som märkt det: I am back! Till er som INTE märkt det: I am back i alla fall. Det firar jag med Cliff Richard.
Lägg märke till de exalterade skriken när han gör sina moves… 🙂 .  Rhirrrrr …… 🙂 !

Lite dumt gjort var det allt.

Igår kväll prioriterade jag närvaro. Betyder att jag inte sitter 5 timmar på raken och kåserar, letar bilder i min fotomapp, krymper dem, ändrar storlek, minskar pixlar och tänker på vad jag skall skriva om. Bilderna skall liksom passa in i texten. Att få det där flytet där ord och bilder vävs ihop. Jag lade 2.5 timmar på bilderna, lade sedan undan datorn och såg på svensk TV ihop med Mats. Lite portugisiskt vitt portvin från Douro för honom, en god kopp kaffe till oss bägge och så ett glas jordgubbsgin till mig. Min favvo.
När kvällen var slut satte jag väckarklockan på 04.30 och vi gick och vi gick till sängs. Kände mig nöjd och tillfreds med valet.

Ibland måste man prioritera och göra bra val. Ibland måste man sova, helt enkelt.

Nu sitter jag här igen. Klockan är 07.20 och det är på tok för sent. Halvstressat läge. Egentligen. När jag är färdig med detta har ni påbörjat er lördag och är på vift. Så här är det: Jag använder mobilen som väckarklocka. Trodde jag stängde av uppdateringsklingen bara – där det klingar till och talar om att något har hänt. Det stör hjärnan att hela tiden bli avbruten. Jag vill inte alltid veta om Willys säljer kaffe billigt just nu. Inte här. Inte nu. Eller att någon meddelar att hen just nu äter chips i Montmartre. Inte här. Inte nu.

Man MÅSTE inte vara uppkopplad jämt……Spansk lösning.

Vad jag gjorde var att jag även satte väckarklockan på ljudlös. Betyder att klockan hade ringt i härdigt i 2.5 timmar medan jag sov sött. Uppstigen och klar nu. Som solen efter Imse-Vimse-regnet. Det får gå. Inte livsavgörande men jag bannar mig själv. Att jag inte löste frågan smidigare. Lite bara. Inte mycket. Jag är bara lite tirriterad, som Karlsson på Taket sa.

Det börjar bli vår
Jag väljer att INTE hoppa på långsursvågen över min väckningsmiss,
Unnadigresan.

Inspirerande. Att bli funnen på Google och sedan skapa ett sådant förtroende att en grupp väljer att SJÄLVA ta kontakt och sedan besluta sig för att följa med till Douro och Porto i september!  Precis så som jag vill ha det. Så 7 st vin- och resevänner har bestämt sig för att åka med och uppleva detta häftiga landskap i Portugal. Hade tänkt ligga lågt i höst. Det är så mycket som händer ändå men jag blev så glad och stolt att jag såklart sa JA. Mitt program är ju  utarbetat redan.

Unnadigresan
En mur med utsikt.
Unnadigresan
VInprovning på höga höjder. Vår vingård i Douro.

Hårt arbete kan löna sig. Jag skördar just nu på en massa håll. Happy me. Avkoppling är något jag nu tar mig an. Vila för mig KAN vara att läsa. KAN vara att baka bullar. KAN vara att måla muren. GÖRA saker. Många. Raklång på rygg är inte alltid vila. Inte för mig.

Här är några som fattat grejen.  2 av mina resegäster till Douro.
Våren på väg.

Jo, jag har hört och sett. Trots alla rapporter hemifrån om ruskväder och vattenflöden så börjar det knoppas. Hörde precis att våren dragit från södra Sverige till Stockholm just nu. Vårtecken, helt enkelt. Man får ge naturen en eloge som orkar hålla på att komma igen år efter år. Så många motgångar…….Mitt eget lilla skötebarn är ju Villavagnsparken i Grottbyn, Höör. Där blir det också säsong snart. Nu är det bara 4 platser kvar. Resten är sålda. Man kan bo här året runt eller bara när man vill. Som fritidsalternativ eller som boende jämt. Nära till allt. Höör ligger några bilminuter bort ( eller finns buss ) . Pågatåget till Lund o Malmö t ex. Sugen? Klicka HÄR

Dags att börja tänka på framtiden, kanske?
Vi har det bra i vår villavagn i Skåne!
Blandat och gott!
11-kaffe kan man inte missa.

Jisses, vad tiden går.  Melodikrysset just nu. Tommy Körberg sjunger Guldet blev till sand ur Duvemåla. Vilken röst den mannen har!! Vilken gåva. Jag ryser. Som sagt – elvakaffe. Med kanelbullar. Så får det bli. Till skönsång. Mats borrar i ett skåp och skall fixa ett lås. Vi har det fint.

Ska vi tala om pipor som man ryser till så får ni väl tusanemig lyssna på Peter Jöback också. Rättvist måste det vara. En sådan röst. Ryser av välbehag gör jag.

Epilog.

Epilog betyder slutkläm. På enkelt språk. På danska förklarar man så här: epilog, slutning på en tale eller et litterært værk, som kan have form af en konklusion, en morale eller en efterskrift, hvor forfatteren henvender sig direkte til læseren for at drøfte det netop afsluttede værk. Så då gör jag det – vänder mig till er. ( Tycker jag har gjort det hela tiden men…….. )

Jag ser er………………

Det är nu jag brukar förmana och önska. Det är nu jag brukar berätta hur jag lever. Det är nu jag försöker ta mig ur det här. När jag försöker knyta ihop säcken. Jag vill i alla fall önskar er en fantastisk helg med påföljande vecka. För er som kan.
Fick ledsamt meddelande att en kär vän och f d granne gått bort. Sådant tar på en. Tankar far och flyger runt. Livet, jovisst.
Tillägnar er familj detta. Susan Boyle och Barbara Streisand in Memories.

Så kan vi få lite glädje också. Som avslut. På riktigt. Detta är en filmsnutt jag tittar på varje dag. Man blir så glad, så glad. En pappa som kommunicerar med sitt spädbarn. Helt magiskt. Vill ni må bra? Se den. Man behöver inte förstå vad som sägs – man förstår allt ändå.

Tjingeling.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

Ett och annat slukhål härdar.

Hilsen.

Erkänner. Jag tillhör typen som vill ha det piffigt omkring mig. Inte dyrt. Piffigt. Helst på mig. Viktigt för min livskvalitet. Skäms inte för det. Något som piggar upp. Lite åning och reda på kroppen. Färger som harmonierar. För det mesta. Inte alltid. Ibland går jag omkring helt oharmonierad och ser ut som en obäddad säng men det är inget jag trivs i. Då har jag troligen hög feber och maginfluensa.

Man är som man är och när man inte trivs gör man något åt det. In i dimman.

Lite trutpasta på läpparna och omklädd. Helst. Sådan har jag ALLTID varit. Sa salig Moder. Vet vad jag vill ha. Vet vad jag trivs i. Tror jag. Kan byta kläder plötsligt – för att färgen jag valde på morgonen INTE stämmer med min sinnesstämning. Ibland måste jag byta till andra färger. Brunt och jag är ovänner sedan barnsben. Går inte, helt enkelt. Jag blir ARG om jag bär brunt. Även om jag måste umgås med mitt eget sällskap – heIt allena vill jag ändå gärna ha örhängen och läfftift. På läpparna, alltså. Inte såsa omkring i jamas. Händer som sagt bara om jag är skuk, som Pippi skrev. Dessutom äger jag ingen jamas när jag tänker efter.

Kolla mig, då! Inte ansträngd bild. Alls.
Spegel, spegel på väggen där………

Köpte en liten handhållen spegel idag – sådan där som förstorar 7 ggr. Har märkt att ögonen inte riktigt är så skarpa som förr. Eller så är ljuset i badrummet för svagt. Troligen ljuset………Eller så var habegäret starkare än förnuftet. Anyway. Ibland blir liksom strecken jag ritar runt ögonen inte så distinkta och snärtiga som jag vill ha dem. Ser mer ut som en tvättbjörn när jag kommer fram i ljuset. Kan ha missat och tagit lila ögonpenna till ögonbrynen t ex. Lite försiktigt målat, tänker jag. Väl ute i ljuset visar sig en annan sida av mig. En som är lite för piffig, helt enkelt. På fel ställen och med fel färger. Jag kan ha VÄLDIGT roligt åt mig själv, skall ni veta. Stand up comedy utan publik.

Piffigt. Har jag inte på mig. Bara såg i ett skyltfönster…………….

Anyway. Inte bra. Upptäckte att det fejs som jag egentligen var ok med ända tills för en timme sedan, har struktur jämförbart med är ett månlandskap – vid närmare husesyn. Jag använder aldrig foundation, puder, spackel eller annat. Har inte trott mig behöva det. Ister eller vanlig kräm har varit min melodi……. Nu får jag kanske sjunga en annan vers…………Hmmmm.

Man får allt ta och borsta till sig ibland……

Hur gick det till? Såg att ett vildvuxet ögonbrynshårstrå i kulören SILVER hade slitit sig loss och stod rätt ut. Så där, b´a. Längre än alla andra. Den släta hyn är inte alls slät!!! Kratrar och slukhål lite här och var. Bruna öar och fåror som ser ut som ett floddelta i Vietnam. Men då!!! Det som tröstar mig är att jag har ett uschligt minne. Jag kommer att glömma av var jag hängt spegeln, inte minnas mitt fejs öht och vinka glatt i mörkret åt det piffigt färgranna fruntimret på andra sidan. Karma.

En kaffe lättar tankarna.
Villavagnspark i Andalusien och nytillskottet KIELDER på Ranstadverken hos Villavagnar.com

En tur till en villavagnspark inåt landet från Málaga i veckan. Trevligt sällskap hade jag också. Tack. Foton och inspektion. En plats för den som tycker om lugn och ro. Som inte vill ha röj utan olivträd inpå knuten. Bergsvyer i fjärran. Pool finnes. Som vill ha det spanska.  Morgan Nyman AB håller på att sätta ihop ett litet collage med erbjudanden. Det tar lite tid. Inte bara att hysta ut sådär. Vi måste ju veta vad vi gör. Så jag bara läskar er, helt enkelt.  Ni vet var vi  finns om ni vill anmäla intresse……….. HÄR

Inte som hemma. Som i Spanien. Olivträd och palmer.

Så har vi premiär på KIELDER. Det nya FLAGGSKEPPET . Ta en tur till Ranstadverket och njut! Fundera, realisera. Ni blir överraskade!!! Har fått en film tillsänt mig från Morgan. Har suttit, sovit och lagat mat rent virtuellt i denna Kielder. Vill ha den. Har pixat den och Mats är med på noterna 🙂 !

Villavagnspark
KIELDER har utrymmen!!!!
Skinnjacka, blommor och flamenco

Vad har dessa 3 för gemensamt? Inte nött – bara att jag gillar´t. Skarpt. Älskar skinnkläder. Blommor ska vi bara inte tala om. Flamenco – så passionerat och så fina klänningar det finns. Hilfe. Där det finns det färger, variation, livskraft, blommor , stil och vänliga människor. Där trivs jag. Precis som i ett växthus. Eller i en skinnbutik. Eller hos Morgan Nyman AB. HEMMA NATURLIGTVIS ♥. Där kan jag gå och tråna hur länge som helst.  Snålvattnet rinner i ilar. Tog mig 20 minuter idag och gick fullständigt loss med kameran i ett växthus i Marbella.

Skinnjacka, blommor och flamenco
Det såg jobbigt ut.

Var på promenad med en kär vän. Vi skulle gå i bergen. Riggade med vatten och fotriktiga skor. Eller hur…………..Fotade stigen, fotade kartan, vände och gick ner i byn och tittade på flamencodans istället. Prutade rejält på en skinnjacka, köpte fika ( gjorde jag inte för jag hade inga pengar kvar efter skinnjackan ) utan blev bjuden på go´kaffe och tårtor med glass. Det behöver man efter en sådan rejäl ansträngning. Får vi göra om.

Högklackat rekommenderas icke.

I växthuset: Jag blir så glad, så glad. Så fint. Höll mig från att köpa blommor. Har redan. Stod emot med STOR ansträngning. Man kan inte ha allt. Fast det stämmer inte för jag köpte ju skinnjackan istället för att gå på promenad. En som jag bara ville ha. Behövde den inte alls. Så allt mitt snack om att man inte behöver saker – det gäller med undantag……… En skinnjacka är ett typiskt undandtag.

Denna anemon tillägnar jag min vän Ina. Hon tycker mycket om anemoner.
Ranunkel. Ursäkta mig. Så fult ord för en så bedårande blomma……tycker jag.
En %&/()(& til. Vill inte ens säga ordet. Låter inte ljuvligt. Som blomman är. Kan bara inte få heta ranunkel. Vägrar.
Gammal man gör så gott han kan…… Så passionerat……..
Flamenco. Här får man ha stadiga vader, mjuka leder och passion för sin kultur. Magiskt.
Man kan njuta med ryggsäck också.
Tiden behagar gå

Det våras ibland bergen, kan man säga. Det prunkar överallt. Inte bara i växthusen. Prunka på bara.  Det gör gott. Ibland får jag för mig att jag längtar hem. Det gör jag ibland men det är inte till vädret. Det är till ER.  Fast jag vet att om jag varit hemma så hade ingen haft tid att träffas, för så var det. Inte jag heller. Längtar gör jag – det ska ni veta. Efter er.

TV-glasögon. 2 kanaler samtidigt säger min Mas.

Längtan är en god sak. När man har något nåbart att längta till. Jag längtar att få köpa en flamencoklänning – men den är rätt så onödig att köpa. När skulle jag ha den? Så längtar jag efter att köpa en bok om medelhavsväxter. Det är nåbart och försvarligt. Vore kul att veta vad växterna heter på svenska. Så längtar jag efter min stora familj och vänner. Ni är många. Så längtar jag efter popcorn med smält smör.

Vad heter denna? Finns nog i Sverige också. Klöverbladen tillhör inte blomman i sig.
Mandelblom och olivträd i samklang
Nu ere verkligen slut

Gör som min syster. Niger och tackar för uppmärksamheten. Om det är så att ni inte tycker det är förmätet – dela gärna mina kåserier till andra. Så kan fler läsa och jag kan fundera på nya upplägg. Ni sporrar mig. Bara så att ni vet.

Det blir fläskpannkaka idag till middag. Med jordgubbssylt jag kokat. Här kan man få jordgubbar året runt men de är inte lika söta som hemma. Mognadstiden är så snabb. I sylt funkar de perfekt däremot.

Sänder er en vindil med citronblomsdoft. Vi tar oss en dos varje dag. Blir över 100 citroner – om trädet orkar bära. Troligen inte.

Ljuvlig doft till ER!!

Många ville inte ha ljummet lyckovatten förstod jag. Jag erbjöd ju så generöst i förra veckan. Okejdå. Då får vi hålla oss till citronblomsdoft blandat med fläskpannkaksos. Och Lancõme´s Poéme. Min parfym. Skyll er själva ♥. Mats satte fram en tallrik med rå blomkål att knapra på. Ni får det också.

Kram hela da´n.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

Krönikadax igen. Lördag. Ju.

Hilsen.

Igår var jag resolut. Skrev ingen krönika på kvällskvisten. Var lite busig och lat. Tänkte – jag tar den imorgon bitti, istället. Dumkopf. Så här sitter jag nu. Klockan är 03.16. Gäsp. Förkylning på G. Känner mig uggen, som syrran brukar säga. Sommarvarma dagar nu. Kan vara tillfälligt. Kan hålla i sig. Vad vet man om detta? Tur som en tokig som får uppleva det !

Drömmar.

Tur att man sover och att det inte är en verklighet det man drömmer. Då hade någon låst in mig.
Ujamig. Igår kom ett lite flickebarn till denna världen. På riktigt. Den lyckliga fadern är en kollega till mig och hans rara fru. Planerat kejsarsnitt. Såklart drömde jag om detta.
Jag skulle hämta dem från BB. På någon vänster skulle jag vara barnvakt också. Det lilla knyttet skulle hållas varmt. Paret hade en ugn med sig i vilken tösen låg! Hon låg på en plåt – insvept i fina kläder och en filt. Vad i…….?

Fläskpannkakor kan man ha i ugnen. Inte nyfödda små bäbisar

Jag öppnade på luckan hela tiden för jag tänkte att det kan ju bli fel på ugnen. Å då blir det fel på ungen. Vet inte riktigt hur det slutade. Vet bara att jag var så förvånad att den ömma modern var så fräsch och pigg 4 minuter efter födseln och att den ömsinte fadern plockade plast för insamling. Varför just då av alla stunder? Vad jag gjorde i den lägenheten öht förstår jag inte. De klarade sig själva. Ju. Minns att jag plockade undan och lade överblivna kakor i ordning. Diagnos?
Jösses.

Kakor och tårtor skall hållas ordning på!!

I verkligheten: Häromkvällen lyssnade jag på Karlavagnen innan insomning och man tog upp ämnet förlossningsskador. På dagen hade jag varit och fixat mina naglar på en salong i Fuengirola. Minns att jag satt och tittade på något som såg ut som en ugn – som de desinficerade tänger och pincetter i.  I verkligheten skulle ett nyfött barn inte få plats i den ugnen. Inte insvept i filt i alla fall. De skulle definitivt ha tagit bort filten om nu tösabiten skulle hållas varm just i den. Toka. I know.

Unnadigresan.se

Idag skall jag skicka ett programförslag till en kvinna som med sina vänner vill åka på vinresa till Douro till hösten. En lagom stor grupp som liksom är färdig i sin konstellation. Hon hittade mig på Google och tog kontakt! Sååååå roligt om det blir verklighet. Det är ju detta jag jobbat så hårt för! Håll era tummar. Åtminstone en av dem.

Hittade ett gammalt visitkort. 7 år sedan………Mycket har hänt. Unnadigresan föddes t ex

Rätt som det är blir det april också. Då blir det Porto och Douro med en grupp härliga Tjejer. RIKTIGT roligt skall det bli. De stora detaljerna är klara. Bara småfix kvar som inte kan göras innan vi kommer närmare avfärd!
Dessutom filar jag på innehåll här i Andalusien. Här har jag nära till fantastiska små pärlor – som jag vill erbjuda mina resenärer. Det får ta sin tid. Resebranschen är svår. Många kockar och aktörer. Stor utbud. Många bokar sina resor själva. Så finns det en grupp människor som inte vill hålla på med att hålla på. Det är DEM jag vänder mig till. Lyxigt jordnära resor, helt enket. Mycket hjärta och pärlor ni inte själva finner. Kontakta mig HÄR eller HÄR!

Middag i Porto, september 2018. Lyxigt få. Tillräckligt många. Unnadigresan.se
Här pratar vi allvar. VIN!!! På vinprovning med 12 ystra Ladies. Kallar sig Las Bruttas och har rest med mig flera gånger!!!
Young guys. Good guys. Loved guys.

Gossarna haver återvänt till sina världar. I veckan har vi haft finbesök av tonåringarna. En på 15 och en på 19. Vuxit upp ihop. Som bröder. Helt magiskt kul. Så livgivande att ha dem hos oss. Att de kom frivilligt. Att de stortrivdes. Att de kom precis när Gloria ebbat ut. Att de fick solsken hela veckan. Så många skratt, så mycket gnabb och gnäbb på brödravis – men med stor kärlek. We are blessed to have them.

Real buddies. Mitt hjärta bankar
Ibland bygger de drakar. Villavagnsdrakar, förståss. Den ena bygger mer än den andra men de gör det ihop…..
Ibland diskuterar de viktiga saker eller är bara tysta. Ihop.
Villavagnspark i Andalusien.

Nu i helgen skall Mats och jag besöka en villavagnspark några mil inåt landet. Skall ta foton på platsen och den villavagn Morgan Nyman AB nu skall förmedla till kunder hemma i Sverige. Ett mysigt place i ett äkta spanskt samhälle. Vi får många förfrågningar om just villavagnsplatser i Spanien och det är en bristvara. Dels att finna rätt objekt och sedan rätt plats. Så fort vi hittar en plats och en fin villavagn så säljer vi. Efterfrågan!
First come – first served. Först till kvarn. Vi har en kölista för Spanienkunder. Anmäl er HÄR om ni vill sätta upp er!!! Ring annars Morgan på 0500445600 eller mig på 0709 632401 om ni vill.

Ett exempel. Nästa gång kommer jag att ha fler alternativ. Flera bilder. Nytagna. Watch this space!
Slutkläm.

Vad gör vi hela dagarna? Får frågan hur ofta som helst. Betänk att vi klivit av jobbkarusellen. Jo, jag har mina passioner med resor och villavagnar och Mats har bl a sina snickeriprojekt men utöver det: Vi lever. Oh fröjd. Tvättar, lagar mat, handlar, skruvar lampor, lagar byxor, städar, byter överkast, byter överkast igen för det jag lade på passade inte, syr stolsöverdrag, monterar eluttag, flyttar skåp, flyttar samma skåp en gång till, köper fåtöljer, sopar barr, sopar mera barr, trycker nosen i citronblommorna och dånar av välbehag, går på marknad, spelar kort, går till havet, kör på utflykt, bjuder på middag, blir bjudna på middag, lagar kladdkaka, lagar fläskfilé med mustig pepparsås, har gäster, syr spetsband på för kort klänning, lagar sönder och gör om, åker hem och kommer tillbaka, planterar blommor.
Så håller vi på.

Ibland går vi till beachen och njuter i solen.

Ni ser. Dagarna är fulla av dagar. Bara ett axplock. Listan skulle kunna bli längre men nu har jag hållit på i flera timmar. Klockan är snart 06.20 och nu avgår jag. Eventuellt snarkar jag någon timme innan det är dags att leva livet igen. Sommarvarmt nu. Magiskt. Mer än så.

Det blommar.

Tänker: Om jag inte lever nu och njuter av det jag har omkring mig och är i – när skall jag då leva och njuta?  Det som har varit har varit och det som komma skall vet vi inget om.  Jo. Jag har det uschligt bra. Så tacksam. Min lilla livskris i höstas har jag lyckats vända. Tänker och lever på lite annorlunda sätt.  Kriser kan vara bra. När man kommit ur dem. Det kan ta sin tid. Man måste vilja även i det lilla – för att få förändring. Kan man inte själv måste man våga be om stöd. Jag hade. Jag har. Jag ger mig själv stöd också. Klappar mig på kinden och säger emellanåt: Du lilla, vad du håller på………….Hur var det nu du sa att du skulle göra…….? ♥ Glömt redan?

Jag bjuder upp till dans!!!

Kram på er. Alla.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Jag kommer inte i den. Nu heller.

Jag kommer inte i den. Nu heller.

Hilsen.

Hon haver varit på galej. Å hej. Så satte hon sig ner på gumpen och där blev hon sittande. Ätit ALLDELES för mycket. Får fortsätta drömma om mina flamencoklänningar. Just nu är magen way out west, kan man säga. Den putar ut.

My style. Såg jag i en hotellobby. För stora att ta med hem.

Mandelträden i Guaro

Vi har kära vänner på besök.  Blir lite utflykter här och var. Ibland gott att äta också. Idag skulle vi åka och se om mandelträden blommar fortfarande. Det finns ett litet samhälle ca 40 minuter från Marbella som heter Guaro i Guadalhorcedalen. Där finns det gott om mandelträd. Det BORDE vara dags nu men vet att de började spira redan i december. Det är något alldeles fantastiskt med mandelblomsskådespel. Så skirt och vackert.

Mandelträden i Guaro
Ett magiskt möte. Mandelskörd i augusti-september. Guaro ligger drygt 350 m ö h. Högre upp kommer blomningen senare.

Träden ser vintertid inte mycket ut för världen . Taniga, spretiga, risiga och ser ut som om de skulle falla döda ner vilken sekund som helst. Så kommer blomningstiden. Som rosa tussar står träden där och bara strålar skönhet. Försiktig livslust och ändå prunkande. Det är något sårbart över dem. Smala blad växer ut och sedan kommer den ludna frukten.

Mandelträden i Guaro
Nästan utblommade redan. De gröna bladen börja växa ut. Då är blomningen över . Snart bildas mandelfrukten.
Mandelträden i Guaro
Det finns flera olika mandelsorter. De spanska lär vara sötare än de amerikanska. Finns olika färger på blommorna också. Vitt – rosa i olika skiftningar. USA odlar mest mandel i hela världen.

Läste att man ofta ympar in grenar av bittermandel långt ner på stammen, så att inte getterna betar av blommor och gröna skott. Bittermandeln smakar bäver ( eller pyton – vet inte vilket ) så de små liven undviker att göra skada på träden. Bittermandeln är giftig i höga doser men smakar mumma i små mängder.

Hittade ingen egen bild på en get. Detta var så närma jag kunde kommma. Rengeten från Tromsö. Ni fattar.

Citronmazarinrutor med bittermandel är gott. Recept HÄR!  Stackars getter som inte kan baka citronmazarinrutor. Där missar de något. Jag är ytterst tacksam att jag inte föddes till get. Dagens glädjeämne. Också.

Fredag idag. Då äter vi i Monda.

Först stannade vi till i samhället OJÉN. Många vita hus på varandra. Små och trånga gator. Tungan i rätt mun och inte köra ner alla tanter och farbröder som står utanför sina hus och pratar. Där är rent och fräscht. Det sopas och fejas hela tiden. Där har vi en del att lära oss.

Fredag idag. Då äter vi i Monda.
Ojén. Människan är fantastisk. Hur tänkte den som flyttade hit först? Troligen billig mark, nära Marbella. Naturfyndighet inpå knuten. Skönt klimat. Jag bara spånar.

Nästa by var Monda. Trevlig läsning HÄR. Byggnadsmässigt inte lika vacker som Ojén, men mysig ändå. Vi tar väl och äter en lätt liten lunch, tyckte Mats. Inget stort. Stolpade in på en liten byakrog downtown Monda – där vi ätit förut och förresten förätit oss då med – men glömt. BARA lätt lunch. Betoning på det. Det slutade med att vi släpade oss ut och halvsov på väg hem. Matkoma. Inte jag då – för det är jag som kör bilen.

Fredag idag. Då äter vi i Monda.
Godaste goda oliver. Qué hacer en Monda? Vad gör man i Monda? Äter oliver uppenbarligen.

Ehurusom och emedan. Vet inte riktigt vad som hände. Jag började beställa som en galning för jag trodde vi skulle få små portioner. Typ tapas. Kyparen bleknade och sa att jag INTE skulle beställa tomatsallad också för det skulle jag aldrig orka. Pyttsan! Moi? Inte orka? Dummaste jag hört. Jag lydde ändå för fridens skull. Beställde 1/2 racion med griskinder i vitvinssås, och så klämde jag till med 1/2 racion potatis, ägg och grillad paprika. Tänkte vi skulle provsmaka allas rätter. Detta var mitt bidrag. Fel tanke insåg jag snabbt. INGEN orkade smaka av någon annans mat. Fullt kämpa med det egna. Snodde tomatsallad av övriga sällskapet. Busigt. I smyg. 2 flaskor vatten att dricka. Tössti.

Fredag idag. Då äter vi i Monda.
Hur mört kött som helst. Jag åt INTE upp pommesen. Inte alla. Försökte ge bort dem till övriga sällskapet.

I Marbella är en halv racion/halv portion inte så stor. Min erfarenhet. Det var det jag utgick ifrån. HÄR – på denna bar – där är en halv portion är RIKLIGT tilltagen. Visade det sig.  Brrroink. Hilfe.

Fredag idag. Då äter vi i Monda.
Åherregu.

Man får pommes till nästan allt. Tror det är engelsmännen som infört detta. Det friteras pommes frites tamigtusan överallt. Jag åt inte upp allt, skall jag tillägga. Försökte idogt. Goda var de men även jag har karaktär. Tror man inte.

Fredag idag. Då äter vi i Monda.
Min väninna beställde Porc Iberico. Helt magiskt gott. Jag fick smaka. Grisar uppfödda på ekollon. Skall jag äta nästa gång. Hon fick ingen pommes till sin rätt så jag sålde in mina till henne.  Hade jag koma så skulle hon också ha det. Det fick hon.

Summa summarum: 4 personer betalade 55 Euro för 3 STORA starköl, 2 flaskor vatten, 8 olika maträtter, bröd, 3 espresso, en cppuchino med möcke grädde ( inte min, faktiskt ) och 2 konjak. Helt fantastiskt prisvärt.  Hur billigt är inte detta, tycker ni? Hade vi bara hållit oss till en lätt liten lunch hade vi kommit undan med hälften och bukarna hade varit tacksamma. Mycket vill ha mer men det stämmer apselut inte just nu. Ska inte äta på en vecka.  Förresten. 55 Euro är ca 580 kr. Mitt tips: Ät på lokala bykrogar. Dels spännande. Dels billigare.

Postnord eller Postsyd
Ett litet postkontor i Monda.
Den stora Dagen.

Syster yster har fyllt år. Lite hemlighetsmakeri. Hon fick inte lägga sig i. Det gjorde hon inte heller. Hon hade det svårt där ett tag…..Det blev mysigt. Stor glädje. Härligt att se syrran vara i centrum för så mycket kärlek från alla håll. Bless you.
Allt fixat via datorn. Manövrerandes från Marbella. Smidigt. Hemliga gäster kom, och det gjorde den goda buffén också. Supergott. Min studiekompis från utbildningen Event Management och Event Marketing ( längesedan nu ) startade sedemera eget och tiddelibam så kontaktade jag henne. Man skall hålla i sitt nätverk. Superproffsigt. Supergott. Bor ni i Göteborgsområdet rekommenderar jag henne. Erika på DeliCat.

Gott och rikligt! Hurra för dig, Syrran!
Hur långt är ett snöre?

Ingen aning men troligen inte så långt som min lilla krönika här. Jag tenderar att skriva hur mycket som helst. Vet inte hur jag skall korta ner det – om jag ens ska det? Vad tycker ni? Vill ju inte att ni skall sluta läsa. I dessa moderna tider skall ju allt gå snabbt. Få har tid. Får filura vidare på det.

Tänker intensivt
Gloria – inte så snäll som hon låter.

Det har smullit och regnat. Ren katastrof på sina ställen. Vi är dock inte värst ute. Valencia och Alicante, Mallorca och Ibiza har fått det värre. Mycket värre. Fast det var hagelkaos i Málaga häromdagen! Dagen innan var vi där och promenerade i solskenet!!
13 döda. Skyfall, snökaos, höga vågor och kraftiga vindar har orsakat stor materiell förödelse. Broar, vägar och järnvägar har kollapsat och hela stränder har svepts bort av vattnet. Vädrets makter rår man inte över. Vi sitter torrskodda i varma huset. Hemlösa och medellösa har det värre. Något att tänka på när man gnäller över kallt kaffe. Riktigt illa. Läs här.

Not so Glorius
Våryra

På Costa del Sol pågår vintern. Det har vi ju märkt. Hemma i Sverige kommer den säkert. Februari brukar väl bjuda på kyla. Mars också, kanske. Det hindrar ingen från att planera. Man vill ju inte stå där och missa det roliga. Just nu jobbar jag med att presentera villavagnsplatser i Spanien. Mitt engagemang i Skåne och Grottbyn pockar på action. Man får tänka framåt. Gör ni det? Unnadigresan lever också.  Har fått förfrågan om en privat grupp som vill till Douro och Porto. Spännande!!! Hoppas!

Våryra

 

Jag visste det: Jag hade en bild på en get!!! Ajabaja, ingen mandel för dig.
Hej då.

Nog är nog och jag drar mig undan. Blev pumsig så här på morgontimmarna. Började skriva igår kväll – som blev natt. Mats var sympatiuppe med mig men vi lade oss vid halv 2. Jag gick upp vid halv 5 för att avsluta. Tror jag väckte honom när klockan skrällde. Hittade inte källan tll oljudet och fumlade länge. Felåt. Nu börjar ögonlocken bli tunga.

”Ring så spelar vi”på radion medan det blåser ute. Ovädret ska hålla på idag också. Imorgon och kommande vecka strålande sol. Vi får besök från Sverige ikväll. 2 ystra ungdomar som frivilligt kommer ner och hälsar på di gamle. Mysigt.

Njuter av stunden.

Nu spelar radion Elvis ”I Can´t help falling in love with you”. Lite soft music så här i denna arla lördagsmorgon. Stannar i denna känslan. Ger den gärna till er.

Kram på er.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Costa del Sol. Här. Nu.

Hilsen.

Idag såg jag flera snygga häckar. Jo. Det är sant. Älskar sådana.

Snygg häck 1.
Snygg häck 2
Snygg häck 3. Att ha i maten.
Vintern på Costa del Sol

Soligt för det mesta. Nästan hela tiden.  Ibland kyligare på natten.  Imorse var det visst 12 c. Brrrr. Nu skiner solen vänligt igen. Ca 20 c. En kofta i skuggan, men i solen – full sula. När jag inte jobbar med villavagnar.com och Unnadigresan.se så lever vi ett vardagsliv, helt enkelt. Gör saker som hemma fast i solsken och i ljus. Kokar ärtsoppa och gör bruna bönor. Kokar jordgubbssylt och rensar i den lilla miniträdgården. Filmbevis.

Tittar på TV-serier. Äter goda middagar med Mats. Får gäster och har det trevligt med mycket skratt. Blir bjudna på fika och mat lite här och där. Spelar kort. Går på marknad. Vandrar vid havet. Vandrar gate upp och gate ned. Blommor överallt. Tog en promenad i grannskapet för en stund sedan. Jag bara dånfaller av tacksamhet att få vara här och att ha friska ben att gå gå. Fy om jag förlorar den förmågan. Hoppas, hoppas att jag slipper det.

A walk in the neighbourhood. Vårt grannområde.
Rödpeppar. Bara så där!
Rödpeppar växer på trä´n. Faktiskt!
Ett rosa hus. En promenad bjuder på mycket.
Ledig mark. Finns lite här och där. Troligen svindyrt. Inte aktuellt men man kan njuta ändå.
Vet inte vad den här skönheten heter. Ska köpa mig en bok och läsa om det.
Så vacker.
Kostar det så smakar det – eller smakar det så kostar det

Prisbilden på Costa del Sol? Kött är billigare än i Sverige. I synnerhet griskött och fågel. Fläskfilé kostar ungefär 80 kr kilot. Fläskkarré runt 45 kr kilot. Pratar vi fågel – kyckling och kalkon så är det RIKTIGT billig mat. Såg extrapris häromdagen på färska kycklingfiléer för 35 kr/kilot. Jag vet inte så mycket om djurhållningen i Spanien eller om man sprutar i antibiotika o liknande lort. Kanske snarare hur mycket……..Skulle inte förvåna mig om man gör det. Troligt.  Just nu blundar jag för det. Läser jag om det så kommer jag agera därefter. Fram tills dess – äter. Så mycket som är farligt och giftigt. Grönsaker? Avocado är billigare än hemma. I säsong kostar det ungefär 20 kr kilot på marknaden i Marbella.  Apelsiner ca 15 kr kilot. Som exempel. Vill ni att jag skall göra en bättre jämförelselista?

Fräscht
Mumzitt

Vi fastnade för Marbella-området. Här fastnade själen. Har åkt runt med husvagn i några år och sett lite av varje. Vi föll för naturen i sig. Älskar bergen runtomkring och de vita små byarna. Hur många utflyktsturer runtomkring som helst. Småbyar. Småstäder. Detta är perfekt för oss. Närheten till Málaga flygplats. Man kan ta sig med tåg och buss hit från flygplatsen. Buss utanför vårt hus till Fuengirola och Marbella. Lättillgängligt.

——-en varaktig upplevelse………….Vi tog möjligheten att Unna oss.
Frihet att leva fritt.

För att ha möjlighet till friheten att leva fritt – måste man nog göra sig fri från saker. Tankar från min hjärna, i alla fall. Saker tynger. För många saker gör det. Vad som är mycket – det får garderoben och skåpen avgöra. Har man gott om plats – då fyller man upp och lämnar inget skåp tomt. Det tror jag. Det vet jag,  När man är inne i karusellen – då tror man att man inte kan leva utan alla saker. Avskeden skrämmer. Det bromsar en.  I know. Fast………………förlusten av nära och kära måste ju vara det som borde skrämma en. Inte porslinsvasen eller mormors gamla raggsockar. Fast jag vet så väl. Fattar. Har gått igenom det. Bara berättar hur VI gjorde. Det får jag.

Frihet att leva fritt
Det var rätt tomt i slutet……

Ni som har flyttat vet väl att man i slutet av en flyttprocess tror att man bara har några garderober kvar att tömma  – det mesta är gjort…….Känns igen? Så tar man med sig en kasse och skall fylla den med det lilla som är kvar. Resultatet blir en lastbil till…………med grejor. Saker. Som man ändå inte skulle sakna.

Så perfekt som det kan bli!
Villavagnslivet ger frihet.

Saker kan man minimera – vem behöver 14 uppläggningsfat och 3 serviser? Inte så många. Med facit i hand: man får passa sig för att hela tiden vilja ha. För att hela tiden optimera lösningar för det enkla livet. Man kan bli både lat och fet – och fattig på kuppen.  Så lätt det är. Försöker själv att hålla mig i schack. Jag kan vara en walking disaster men anstränger mig. Att tänka på att istället för att skaffa en pall för att nå upp – jag ställer mig på befintlig – lite för hög köksstol – och får på så sätt motion, starkare benmuskler och mindre knirkande knän. Snusförnuftigt men man måste ju prata förnuft med sig när köpsuget slår till.

Å här står jag och står.

Att hålla fast vid att värdera upplevelser mer än saker.  Lever inte asketiskt alls. Pyttsan. Pinsamt bra har vi det  Unnar oss allt vi vill – men slänger inte pengar på absolut onödiga prylar.  De får ju inte ens plats, ju. En sak in – en sak ut.  Vad som är onödigt bestämmer ju vi själva. Har billigare boendekostnad än förr. Har färre kvadratmeter att husera på. Skåpsytorna är begränsade. Knappt några vinterkläder alls.  Ändå 2 sovrum, 2 badrum. walk-in-closet, vardagsrum. kök med diskmaskin, tvättmaskin, fläkt, kyl och frys……….En gigantisk veranda att leva ut på. Jag talar om vår VILLAVAGN.  Hade vi inte köpt den av Morgan Nyman AB hade livet varit annorlunda. Inte bättre men annorlunda. Ångrar inget. Hyllar snarare.

Hemlandstoner.
Goda utsikter i mindre kostym
Julen putz väck

Borta. Väck. Undan. Julpyntet. Jag kan knappt vänta. Nyårsdagen skall tulpanerna in och pyntet ut. Gärna in med allt 1 december – så att man kan få njuta.  Sedan är det bra. Nytt år. Nytt pynt. Enkelt. Vi är säkert olika. Helrespekt för er som vill mysa länge. Har ALLTID varit snabb med bortforslandet av julen – även när vi inte tillbringade tid i vintersolen. Nytt år. Nytt tänk. Nytt allt. Typ. Spännande!

Bling-bling. Full med barn och godis!
Här kastar man godis!!!

Vi hann med spanska julafton i Málaga den 5 januari. Hur mycket folk som helst. Påkostat. Trevligt. Man ur huse´. Förra året var vi i Fuengirola och där var the Cabalgata de los Reyes Magos lite enklare utformad. I Málaga var det mer påkostat. Godiset var det kanske lite sparsammare med…….Jag fick ju pyspunka på mitt högra öga förra året, då en karamell i hög fart smällde in i mitt öga. Passade mig i år. Blundade……………och hade dessutom cyklop på mig.

Nu är det slut
Ett foto jag tog i ett skyltfönster i Córdoba bara för att det såg så fint ut med hatten……..

Lämnar er i goda händer. Era egna. Nu får ni klara er själva en stund. Det har ni gjort förut och det har ju gått bra för det mesta. Själv ska jag fortsätta med detaljplaneringen för Unnadigresan till Douro i april. Villavagnsmöten här nere på måndag. Syrran fyller år i kommande vecka – hon skall firas. Innan dess skall jag gå ner 4 kilo. Hörde 2 hekto dunsa till alldeles nyss. Tror det var jag som släppte´t. Avstod en pralin till 11-kaffet.

För er som påpekat för mig att man inte kan kommentera mina kåserier vill jag meddela: Om man scrollar låååååååångt ned i mina inlägg så kommer ett kommentarsfält. Lovar. Det kommer. Skriv gärna något där. Om ni vill.

Tingeling.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se