Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda

Beaumont Villavagn i Grottbyn

Hilsen.

Vårkänslor

Vårkänslor hur ofta som helst. Förutom när det stormar och är svinkallt. Det har det gjort i 2 dygn. Stormat och regnat. Skånes slätter är vackra men obergiga…….Det gör att när det blåser – då blåser det. Rejält. Inget som tar emot. Som tur är går det mesta över. Förr eller senare. Just detta väder står över och fram träder annat.

Det gör ont när knoppar brister. Möjligt men jag är utsprungen sedan länge. Bortsprungen emellanåt.
Raps. Repris på repris på repris. Jag tröttnar aldrig. Så mäktigt explosivt.
Covid

Värre är det med denna farsot över världen. Vi matas med information, utlåtanden, uppdateringar, expertutlåtanden, åsikter av alla de slag m m – varenda vaken stund. Ibland blir det bara för mycket för mig. Det finns en gräns för vad man orkar ta till sig. Hjälplös i det stora, ju.
Jo, jag är ibland skräckslagen för att få covid-19 och drabbas av den värsta varianten. Rädd att smitta kära och nära så att de får lida. Oftast tänker jag att det kommer inte att hända. Allt blir bra. Hur ska man annars stå ut i denna osäkerhet om ALLT? En sak är säker – ingen vet något – lika bra att tro på en god framtid. Vi får vara rädda om varandra, visa hänsyn, stötta de som kämpar för oss och vara nära varandra i hjärtat – trots de fysiska  avstånden.

Vi klarar det. Kan denna blomma i denna fattiga jordmån – då kan vi.
Svarta stockrosor växer i gruset. Flyttade från god jord där de slokade. Fick nytt liv i denna arma mark. Märkligt.
Livet är som vanligt i alla fall.

Livet fortsätter ändå med det vardagliga. För många av oss. Saker skall fixas. Hemmet skall skötas. Man skall sköta sig själv – i betydelsen vårda sin kropp. Daglig dusch t ex. Som de flesta kvinnor (tror jag faktiskt ) så passar man på att göra det mesta samtidigt – när man ändå håller på. Ni vet.Som att passa på och städa duschkabinen, torka golvet, putsa fönstrena m m – efter uträttat duschförvärv. När man ändå står där och har plaskat klart. Smart att göra allt samtidigt så slipper man städa extra en annan gång. Ni känner er igen er några, väl?

Det är skönt att vara ren

Torkar av, gnider bort, putsar rent. Mig själv först. Duschen sedan.Tvättar inte håret denna morgon för det gjorde jag igår. Sedärja- allt glänser. Ska bara dra åt kranen ordentligt – det droppar från duschmunstycket. Vad gör jag? Jo, vrider med stor kraft åt fel håll och *splatt * rätt i nyllet – den största vattenduschen ni kan tänka er. I håret, på badlakanet. Rätt i plytet. Dyngvåt. Ofrivilligt men ändå. Varför inte liksom.

Prudentlig skall man vara. Det har jag lärt mig hemifrån.

Jag är väldigt förtjust i matpajer. Sådana där smarriga. Det händer att jag lyckas med dem. Every now and then. Skulle bjuda maken på ost- och skinkpaj. Med ädelostfyllning. Bacon och mumma i. Ost. Gjorde allt rätt utom det som jag gjorde fel – vilket fick förödande konsekvenser. Förödande och förödande förresten. Ska kanske inte överdriva. Kan väl då i korthet säga att det blev en drunknad paj. Som om den varit med om gyttjebad. En typisk guuu-vilken-misslyckad-paj. Jag lovar. Pajskalet flöt omkring i formen. Fick nästan använda soppslev.Broccolibuketterna jag hade i pajen tog jag ur frysen innan  och lät dem tina. Trodde jag. De släppte i alla fall av sitt vatten i pajen. Så där låg allt och simmade omkring.  Ryggsim, frisim – vad vet jag. De låg där och guppade i alla fall. Maken är så gullig. Han tyckte pajen var jättegod men kanske liiiite fuktig bara……..Han underdrev. Jag fick HÄLLA av sörjan och steka upp pajen dagen därpå. Så vad lärde jag mig av detta? Köp färsk broccoli.

Som kompenstion för pajsoppan. Ett makalöst gott bröd bakade jag. Nöjd själv.
Promenaderna som stärker

Så tacksam för mina promenader och min kamera. Livskvalitet. Verkligen. Det var det värsta med den totala karantänen i Spanien – detta att inte få gå ut. Inte få röra på sig. Se saker. Nu tar jag igen det. Ser så mycket fint. Måtte jag få fortsätta med detta livselixir.

Passerade jag idag
Liten närbild av det vackra.

Har så många olika vägar jag kan ta. Älskar Söderslätt i Skåne. Sådan tur att villavagnen stod just här!! Den bara väntade på oss!

Samma gamla vy men olika gånger
Visst är det lite fint?

Tänkar tacksamt att det är tur att vi har lantbrukare och bönder som jobbar för att vi ska få mat på bordet. Inte så självklart. Visst – det är säkert ett sätt att leva – men jag är tacksam i alla fall. Deras arbete sätter mat på bordet. Tack!

Här blir det potatis, tror jag. Har ni ätit Abbekås-potatis? Goooooda.
Hästapållar
Skott från denna!!!

När vi lämnade Spanien räddade jag några skott av den prunkande pelargonen – som annars skulle få leva dödens liv när vi for. Nu har jag puttat ner de skotten i krukor.

Tror de kommer att bli JÄTTESTORA och fina emigrerade pelargoner. Den som lever får se!
Villavagnsvising igen. Med avstånd. No worries.

På söndag blir det visning av Grottbyns villavagnspark igen Där är så fint. Riktigt fint. Året runt kan man vara där. Komma och åka när man vill. Sommarstuga eller annat – you decide. Mitt i Skåne. Man kan ta hit med Pågatåget från Lund t ex. Om man inte vill ta bilen.

Söndag den 3 maj mellan kl 11-15 träffar ni mig där. Tfn: 0709 632401

Se så fint. Stora trädäck. Eget vatten o avlopp. Toalett och dusch och allt som man har i ett hus!

The End

Livet blir tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något. Just i dessa tider är det lite svårt att fylla på. I alla fall med saker som intresserar andra än min man och min familj. Att jag ska köpa nya gardiner – något att skriva om? Nä. Att jag städat ugnen? Nä. Köpte tomatplantor idag? Nä.

Ni ser. Inget av vikt haver passerat. Allt går upp och ner. Så gör tankarna också. Ibland får man backa lite och bara titta på. Det är helt ok också.  Inte bara prestera. Så mycket som fungerar i alla fall. Väldigt mycket. Knepigt att inte få kramas, att inte träffa syskon, nära och kära. Märkligt.  Jo, just det. Nu går jag en kurs och skall lära mig göra fina hemsidor från grunden. Det blir roligt.

Vi skall inte glömma bort varandra.Åsså startar jag upp fortsatta tankar om min Passionerade Lilla Resebyrå Unnadigresan. Fick lite hicka där ett tag och tänkte att där finns ingen framtid för min lilla yttepytteresebyrå. Jodå. Det finns det. Det har jag bestämt. Fast kanske i annan form. Nästa år så………. Fast först blir det resor i september och i oktober till Portugal. Bokat och fixat. Om allt går som vi hoppas.

Jag trivs hemma.

Ta hand om varandra och er själva. Det är där det börjar. Nu skall jag ta hand om mig. Snarkedags. Mats sover redan. Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda.

Kram hela da´n.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

 

 

100 stycken. Det är många, det! Mångalet många.

Hilsen.

Månen är full på Costa del Sol.

Det får den. Lite magi över det. Eller hur! Inga vargar som ylar i alla fall. Inga gubbar som skräms. Har väl sett för många filmer i min dag. En del har besvär av fullmånenätter. Jag kan inte bestämma mig för om även jag har det eller om t ex mina mardrömsnätter bara RÅKAR infalla just då – eller om jag verkligen blir påverkad. Spelar ingen roll att veta. Egentligen. Kan leva utan svaret. Faktiskt.

Månen är full på Costa del Sol.
En onsdagsfull måne. Det är ju lillelördag. Ju. Å apelsinträdet både blommar och ger frukt. Märkligt. Doftar i alla fall helt FANTASTISKT!
Hundrade krönikan.

100. Man kan vara 100. Betyder antingen att man är gammal eller att man är perfekt. År eller procent – det är lite skillnad på det.
Eller så har man skrivit 100 krönikor! Detta är faktiskt min hundrade krönika. Lite stolt faktiskt. Grattis till mig! Många timmar och vaknätter för att få till det.  En och annan gång har jag helt zonika hoppat över. Några av er har märkt det. Andra inte.
Till er som märkt det: I am back! Till er som INTE märkt det: I am back i alla fall. Det firar jag med Cliff Richard.
Lägg märke till de exalterade skriken när han gör sina moves… 🙂 .  Rhirrrrr …… 🙂 !

Lite dumt gjort var det allt.

Igår kväll prioriterade jag närvaro. Betyder att jag inte sitter 5 timmar på raken och kåserar, letar bilder i min fotomapp, krymper dem, ändrar storlek, minskar pixlar och tänker på vad jag skall skriva om. Bilderna skall liksom passa in i texten. Att få det där flytet där ord och bilder vävs ihop. Jag lade 2.5 timmar på bilderna, lade sedan undan datorn och såg på svensk TV ihop med Mats. Lite portugisiskt vitt portvin från Douro för honom, en god kopp kaffe till oss bägge och så ett glas jordgubbsgin till mig. Min favvo.
När kvällen var slut satte jag väckarklockan på 04.30 och vi gick och vi gick till sängs. Kände mig nöjd och tillfreds med valet.

Ibland måste man prioritera och göra bra val. Ibland måste man sova, helt enkelt.

Nu sitter jag här igen. Klockan är 07.20 och det är på tok för sent. Halvstressat läge. Egentligen. När jag är färdig med detta har ni påbörjat er lördag och är på vift. Så här är det: Jag använder mobilen som väckarklocka. Trodde jag stängde av uppdateringsklingen bara – där det klingar till och talar om att något har hänt. Det stör hjärnan att hela tiden bli avbruten. Jag vill inte alltid veta om Willys säljer kaffe billigt just nu. Inte här. Inte nu. Eller att någon meddelar att hen just nu äter chips i Montmartre. Inte här. Inte nu.

Man MÅSTE inte vara uppkopplad jämt……Spansk lösning.

Vad jag gjorde var att jag även satte väckarklockan på ljudlös. Betyder att klockan hade ringt i härdigt i 2.5 timmar medan jag sov sött. Uppstigen och klar nu. Som solen efter Imse-Vimse-regnet. Det får gå. Inte livsavgörande men jag bannar mig själv. Att jag inte löste frågan smidigare. Lite bara. Inte mycket. Jag är bara lite tirriterad, som Karlsson på Taket sa.

Det börjar bli vår
Jag väljer att INTE hoppa på långsursvågen över min väckningsmiss,
Unnadigresan.

Inspirerande. Att bli funnen på Google och sedan skapa ett sådant förtroende att en grupp väljer att SJÄLVA ta kontakt och sedan besluta sig för att följa med till Douro och Porto i september!  Precis så som jag vill ha det. Så 7 st vin- och resevänner har bestämt sig för att åka med och uppleva detta häftiga landskap i Portugal. Hade tänkt ligga lågt i höst. Det är så mycket som händer ändå men jag blev så glad och stolt att jag såklart sa JA. Mitt program är ju  utarbetat redan.

Unnadigresan
En mur med utsikt.
Unnadigresan
VInprovning på höga höjder. Vår vingård i Douro.

Hårt arbete kan löna sig. Jag skördar just nu på en massa håll. Happy me. Avkoppling är något jag nu tar mig an. Vila för mig KAN vara att läsa. KAN vara att baka bullar. KAN vara att måla muren. GÖRA saker. Många. Raklång på rygg är inte alltid vila. Inte för mig.

Här är några som fattat grejen.  2 av mina resegäster till Douro.
Våren på väg.

Jo, jag har hört och sett. Trots alla rapporter hemifrån om ruskväder och vattenflöden så börjar det knoppas. Hörde precis att våren dragit från södra Sverige till Stockholm just nu. Vårtecken, helt enkelt. Man får ge naturen en eloge som orkar hålla på att komma igen år efter år. Så många motgångar…….Mitt eget lilla skötebarn är ju Villavagnsparken i Grottbyn, Höör. Där blir det också säsong snart. Nu är det bara 4 platser kvar. Resten är sålda. Man kan bo här året runt eller bara när man vill. Som fritidsalternativ eller som boende jämt. Nära till allt. Höör ligger några bilminuter bort ( eller finns buss ) . Pågatåget till Lund o Malmö t ex. Sugen? Klicka HÄR

Dags att börja tänka på framtiden, kanske?
Vi har det bra i vår villavagn i Skåne!
Blandat och gott!
11-kaffe kan man inte missa.

Jisses, vad tiden går.  Melodikrysset just nu. Tommy Körberg sjunger Guldet blev till sand ur Duvemåla. Vilken röst den mannen har!! Vilken gåva. Jag ryser. Som sagt – elvakaffe. Med kanelbullar. Så får det bli. Till skönsång. Mats borrar i ett skåp och skall fixa ett lås. Vi har det fint.

Ska vi tala om pipor som man ryser till så får ni väl tusanemig lyssna på Peter Jöback också. Rättvist måste det vara. En sådan röst. Ryser av välbehag gör jag.

Epilog.

Epilog betyder slutkläm. På enkelt språk. På danska förklarar man så här: epilog, slutning på en tale eller et litterært værk, som kan have form af en konklusion, en morale eller en efterskrift, hvor forfatteren henvender sig direkte til læseren for at drøfte det netop afsluttede værk. Så då gör jag det – vänder mig till er. ( Tycker jag har gjort det hela tiden men…….. )

Jag ser er………………

Det är nu jag brukar förmana och önska. Det är nu jag brukar berätta hur jag lever. Det är nu jag försöker ta mig ur det här. När jag försöker knyta ihop säcken. Jag vill i alla fall önskar er en fantastisk helg med påföljande vecka. För er som kan.
Fick ledsamt meddelande att en kär vän och f d granne gått bort. Sådant tar på en. Tankar far och flyger runt. Livet, jovisst.
Tillägnar er familj detta. Susan Boyle och Barbara Streisand in Memories.

Så kan vi få lite glädje också. Som avslut. På riktigt. Detta är en filmsnutt jag tittar på varje dag. Man blir så glad, så glad. En pappa som kommunicerar med sitt spädbarn. Helt magiskt. Vill ni må bra? Se den. Man behöver inte förstå vad som sägs – man förstår allt ändå.

Tjingeling.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

Å här sitter jag och är söt.

Hilsen.

Tiden går. 31 maj. Idag är det Mamsens födelsedag. Då skulle hon ha fått frukost på sängen och en bukett liljekonvaljer. Jag skulle ha fixat hennes hår och gjort henne fin.  Hon var noga med det. Läppstiftet på och hon skulle trutat med läpparna så där komiskt – vi skrattade hysteriskt varje gång. Före botoxens tid. Före plutmunnens tid. Hon hade sina egna läppar. Opreparerade. Anyway. Hon befinner sig på annan plats. Mycket långt bort kan man säga men är med i alla fall.

Känner ni doften? Himmelsk.
Hittade i mamsens kokbok. Inget utrymme för tycke och smak men kanske lite sanning.  En karikatyr vill man ju inte bli……

Det bra-iga med att inte ha stor trädgård är att man inte behöver rensa så mycket. Numera har jag krukor med olika växter och det är bekvämt. Börjar vänja mig vid den bekvämligheten, annars älskar jag att rensa rabatter.  Det blir så fint när man är klar. Sist jag var hos Morgan Nyman AB på möte kunde jag inte låta bli att rensa maskrosor. Skulle låtit bli. Efter 1 timma var det finare på marken men mina vita fina jeans var………………gula. Så dumt. Man skulle kunna tro att jag………………..men det hade jag inte. På kvällen skulle vi ut och äta en bit mat. Jag snek utmed väggarna och satte mig i det mörkaste hörnet de hade på restaurangen. Mitt dumma nöt. Så obetänksamt. Vem rensar ogräs och frodiga maskrosor i vita jeans? Moi. Fel prioritering men jag fick i alla fall feeling. Då också.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hade vi varit i Spanien nu så hade det varit fiestor på längden och bredden. Feria de la Primavera till exempel. Vårfest. Spanjorerna går all-in. Är det fest så är det fest. Inget sparas på. Titta lite på filmen från Sevilla så förstår ni. Klicka HÄR .Det är inget som är likt något vi har här i Sverige. Inte återhållsamt för 5 öre. Sassa-brassa-mandelmassa multiplicerat med 4356. 

Passion och vårfiesta. Inte mig emot.

Står i tät kontakt med Portugal och vingården vi bor på under mina resor med Unnadigresan. Får foton och inspiration. Ska ni med nästa år? Som planeringen ser ut nu, så blir det 5 dagar i april/maj och 8 dagar september 2020.  FÖLJ MED! Resor att minnas. Mycket att se. Mycket att uppleva. Vackert så att man dånar. Gott så att man kommer i koma. Vilsamt att man har nästan NOLL i puls och blodtrycket går rätt ner i underjorden. KLICKA HÄR för att anmäla intresse – vilket såklart INTE är en bokning – bara en intresseanmälan.

8-9 juni finns jag på Grottbyns camping och passionerar.

Växlar upp nu och ska fokusera än mer på att passionera om villavagnarna. Jag vet vad jag talar om och har erfarenheten av både hur det är att bo, hur man blir bemött och säljprocessen i sig. Känner att jag kan det. Inte tjata hål i huvudet på folk – inte min grej – men välkomna så många som kan och vill och för vilka det passar. För den som vill bo billigare – permanent eller som sommarstuga – här har ni möjligheten. Grottbyns Camping är en åretruntcamping och ligger i några få kilometrar från Höör. Buss och pendel till Lund, Malmö eller Kastrup och ut i världen – för de som vill det. Konceptet passar inte alla men många, många, många. Så smart. I know.

Det hamras och spikas. En rymlig veranda. Där lever man livet. Också.

 

Köp en villavagn och lägg i kundkorgen. Betala i kassan.

Inatt blir det husvagnssovning. Då blir det högerarmsdunk i väggen när jag vaknar. Tryggt. Då VET jag i alla fall var jag är. Över huvudtaget så känner jag mig stark och har en god känsla i själen. Har funderat ett bra tag nu och lagt alla tankar i de fack de skall ligga. Slängt de som inte behöver vara kvar. Som att ha ett LIVSSKÅP – där man lägger in det som inte är färdigtänkt, lägger in erfarenheter som man fått, känslor som man har för olika saker och ting, glädjen man känner – som man lägger i översta lådan, såklart. Så kan man plocka fram de tankar och känslor man behöver. Emellanåt får man städa undan och slänga de tankar man inte behöver och de minnen man mår bättre utan. Ett livsskåp – det är bra att ha.

Som alltid.

Så ……………………var ska sköpet stå??? Det får ni tänka ut själva. Tror det är klokast. En del av er kanske kör avfallskvarnen direkt? Inga omvägar med skåp och lådor och annat. Tänker färdigt och gå vidare? Direkt utan att passera ”GÅ” ? Gör som ni tycker – bara ni trivs. Det är viktigt.

Färdigsnackat för ikväll.

Imorgon är en annan dag. Tur det. Den vill jag gärna vara med och frisera.

Todiloo.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com