En liten dag i Paradiset.

Hilsen.

Det är så att man blir förvånad själver. Ibland krönikeleverans. Ibland inte. Ungefär som en känd postleverantör som blev danskt. Ibland får man post – ibland blir det bortkollrat. Don´t we know?

Gul brevlåda
Inte alltid leverans.
Ett. Två. Tre. På Fyra smäller det.

Har kommit på en sak.  Jag skriver så mycket om att jag inte skriver, ber om ursäkt att jag fallerar mina planerade veckokrönikor – så det fyller en hel krönika bara det! Att be om ursäkt är liksom min grej. Har jag gjort i hela mitt liv. Jag utgår från att allt är mitt fel och därifrån kan det bara bli bättre………… Tycker INTE om när någon blir arg på mig. Apselut inte. I synnerhet inte om jag inte varit elak eller spottat på fröken, karvat i parketten eller farit med osanning inför konfirmationsprästen. Tänker att man inte nödvändigtvis MÅSTE bli arg om det finns andra alternativ.

Bli rädd
Skällrädd. Jag, alltså. Denna goding är nu 20 år.

Tror någon skulle kalla mig för konflikträdd. Jag kallar det för skällrädd. Bara gillar´t inte. Tänker istället att jag är en åldrande – lite högkänslig människa, som helt enkelt inte tål ilska så bra. Aldrig gjort. Inte när JAG blir föremål för det. Jag är INTE felfri. I know. Jag ställer till det ändå. Emellanåt. Fast det är oftast inte meningen. Jag är JÄTTEBRA på att skälla på mig själv. Ser sammanhanget. Oh well.

Min man är kär i ett hus.

Så är det. Han sitter vid köksbordet nu och yrar. Mumlar. Smackar. Vi har varit hos Morgan Nyman AB idag. Jobbesök och inspirationsbesök. Givande. Alltid. Tårta och bullar, lunch och trevligheter. Så fick vi se ritningar på nya hus som de bygger, idéer om hur man kan inreda smart, bilder på färdiga projekt de sålt………………..Då blir man liksom bara galet sugen på att byta upp sig. Kan inte visa bild på vilket hus han smackar åt – för det är inte färdigt än. Återkommer.

Hus ovanpå hus
Fint i Porto – men det är inte något av dessa hus han secklar över just nu.

Finessen med att köpa en villavagn/mobilt hus är bl a den att man kan byta ut den. Lyfta bort den och ställa dit en annan. Majgadd. Så nu sitter vi här och secklar över alla bilder. Det borde vara förbjudet att bygga så fina saker……….Man kan ju falla som en fura. Schmoink. Oh well. Återkommer om detta. Framtiden ser ljus ut!!! På många sätt. Kom igen bara 2021!! Lilla 2020 kan få hänga på där också. Du har mycket kvar att ge. Ska aldrig glömma dig.

Guldstjärna till mig.
Jag slapp bananlacket. Fick guldstjärna för väl utfört arbete med gaddarna.

Tandhygienisten får se mig gapa 2 ggr om året. Om det inte är corona då, förståss. I år blev det en gång. Profylaktiskt. I förebyggande syfte. Känns skönt att vilja. Att kunna. Vill absolut ha mina tänder kvar hela livet och jag vill leva länge. Tillhör typen ”duktig” som vill ha resultat – så borstat tänderna har jag gjort med bravur hela livet. Föräldrarna betonade vikten av att sköta sina tänder – det är en investering, sa dom. Så rätt. Kostar skjortan att inte göra det. Många skjortor.

Tänk på mellanrummen, Pålle!

Å andra sidan är ett frenetiskt borstande inte av godo, heller.  Man får tandhalsar som borde ligga och nussa under tandköttet att träda fram i ljuset. Får man då tandsten där så gör det JÄTTEONT när det ska tas bort – det isar som den värsta glaciär. FY!!! Går man 2 ggr om året så blir lidandet mindre – nästan noll. Samtidigt är vikten av att använda mellanrumsborstar på RÄTT SÄTT superviktigt.

Räfsa
Rätt redskap. Tandräfsor onödigt i detta läge

Inga kvastar, märk väl. Inte räfsor. Små borstar. Yttepytte. Vinkla upp eller ned. Inte överdrivet många ggr – det fick jag lära mig denna gång. Jag kan sitta i fåtöljen om kvällarna och köra mellanrumsborstning i en timma. Bara för att jag kan. Som pyssel. Tidsfördriv. Ajaj. Inte, sa syster Ingela. 10 – 20 ggr per mellanrum och med rätt storlek på borsten och vinkel på mojängen. Inte överdriva. Svårt för mig.  Att göra lagom. Denna gången fick jag verkligen GULDSTJÄRNA ändå. Såååå rena tänder. Såååå redig jag varit. Bra, Annicka.

Ordning på torpet.
Dator
Ser fin ut men där kan lura en otäcking bland programmen. ALLTID i min dator. Morr.

Tror jag skall brista ut i ett glädjetjut så fort det ljusnar. Sitter nu och klapprar på min nya dator som Mr T Burr har installerat om för mig. Han har slitit sitt hår och bär numera toupé pga mig. Defigit AB ( jag ) köpte ny dator. Bytte leverantör av web-hotell, raderade emailkonto, tappade kalendrar, fick spader, telefonen dog och reservtelefonen tycker jag bara inte om men den fungerar och dess emellan fick jag reda på att min Levaxindos är för hög så jag har varit i högsta energiläge. Speedad, kan man säga. Ingen bra kombo.

Mr T Burr lämnade bara bra fotspår. Mitt virrvarrinferno är ett minne blott

Mr T Burr har varit en ängel och haft ett jättetålamod och bringat reda i kaoset. Inte Levaxinkaoset – det tog doktorinnan A på Carlanderska hand om. Det räckte gott att han fick ta hand om mitt datorkaos och jag tror han är nöjd med att slippa mixtra med underfunktionen hos en sköldkörtel samtidigt som Outlook försvann från skärmen. Ni fattar. Så nu har jag det så bra, så bra, så bra.

Grottbyn – bara 1 villavagn kvar.
En villavagn. Hur bra som helst.

Vill bara nämna i förbigående att jag nu får välkomna en ny familj till Grottbyn. Den sista Westcoast 32 är nu såld. Av moi. Väldigt glad är jag. Tycker om att vara med i processen när människor gör bra val. När produkten passar kunden och det uppstår kärlek. Bästa känslan. För alla. Win-Win. Inget kräng. Bara bra beslut. Fritt val. Kunden väljer. Jag är med på resan. Roligt.

Uppsamlingsheat.
A beach to die for. Hjärtat bankar. Cabopino Beach

Nej. Vi avvaktar Spanien ett tag till. Vi bor gott i vår villavagn. Vi har det mysigt. Saknar förståss solen och vännerna som flyttat ned. Saknar att gå på marknaden och fynda. Köpa goda oliver. Färsk frukt. Vackra blommor.  Göra gambas pilpil, steka och dränka dem i vitlök, olivolja och persilja och bara äta, äta, äta. Med en nybakad baguette. En liten Cava till det. Äkta solglasögon från Gucci för 5 Euros………..

En hatt eller två? 3 Euros. Styck, alltså.
Kan inte få nog. Gudagott. Billigt.

Ja. jag fortsätter utbilda mig genom Eva Synnergren. Lysa på Nätet. För entreprenörer. Vet vart jag vill komma. Kul att få utvecklas. Inte stanna upp. Vill återfå mitt fokus nu. Har varit på sparlåga ett tag. Lite vilsen i tankarna om vart jag är på väg yrkesmässigt. När man bytt liv som vi, då får man trixa lite. Om man heter Annicka och är sjättifem år.

www.evasynnergren.com

Ja. Villavagnarna fortsätter vara en mycket stor del i mitt liv. Snart 6:e året nu. Känns så bra, så bra att vara en i gänget hos Morgan Nyman AB.  Ett långsiktigt förhållande som växer sig starkare och starkare. Jag är en övertygad Villavagnspassionista!

Ja. Unnadigresan lever men vilar. Av förklarliga själ. Det blir nya resmål där också. Fortfarande bara för de som verkligen vill unna sig. 2 ggr om året. Som var ursprunglig plan och som fungerar bäst. Ska bli klar med uppfräschning av hemsida också. Så stolt över vad jag uppnått. Tack alla som vågat resa med mig

My Baby.

Nej. Nu har det varit 3 JA i följd. Bara ett NEJ. Det måste kompenseras. Nej – jag tänker inte lugna ned mig. Jag tror jag är normal men har högt energiläge som nollfaktor. Jag bara blev sådan. Tror att det var meningen. Några av er blir glada av mig – det har ni sagt många gånger – så för er tänker jag göra det jag gör. Och bara så att ni vet – laga chutney och baka kavring samtidigt – jo, jag tänker fortsätta med det också. Så är det bara. Ni får vänja er.

Helt oemotståndligt roligt. När man har en make som smackar och himlar med ögonen – lätt att vilja göra om det.

Nu blir det en fin vecka. Strunt samma om det regnar. Vad ska vi göra åt det i så fall? Jorden behöver plasket. Vattenransonering OCH covid – tänk er!!! Inte att längta efter. Tänk på det.

Eller tänk vad och hur ni vill för nu går jag och lägger mig.

The End. Ha ´re.

Tjingelonk.

Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

 

Hmhm lade näsan i blöt.

Picnic på Malagueta

Hilsen.

Morgonkaffe. Om man skulle pröva det. När jag ändå sitter i arla morgonstund och skriver. Det sista innan jag trycker på PUBLICERA. Resten nedan skrev jag igår. Bara så att ni inte blir förvillade. Räcker att jag själv är det.

Kaffefreak? Nej men det doftar gott ur burken.

Är ingen hängiven kaffedrickare. Egentligen. Jo, 11-kaffet med Mats. Det är viktigt av andra skäl än själva smaken.  Det är en kaffestund som har annan betydelse. Tycker själva kaffepulvret doftar gudomligt. Det som finns i burken. Själva drycken är väl egentligen sådär. Vissa koppar kaffe smakar härligt gott. Erkännes. Andra är så beska. Koffeinkicken behöver jag inte.  Som så många andra av er. Jag är mer sugen på det man får TILL kaffet – en nybakad bulle, äpplepaj eller glass med kola med havssalt. Mumzitt.  Inte sover jag dåligt av kaffe, heller. Spelar ingen roll om jag tar en kopp kl 22.  Förlorar mig i drömmarnas land oavsett. Såvida jag inte har en vakarnatt, förståss. Då är det hjärnan som måste hantera något – oavsett kaffe eller annat.

Glass i stora lass
Kolaglass med havssalt. Kaffet hör till men det är glassen jag vill åt.
11-kaffet i Villavagnen
Inte otrevligt alls. Just så smakar kaffet riktigt gott. Utsikten går inte av för hackor, den heller.
Inte en dag som andra.

Just idag skulle jag ha välkomnat en grupp Unnadigresare till Porto. 8 dagars program med goda viner, härliga upplevelser, fina boenden och troligen en heldag på vinfälten. Vintrampning,  mat, vinprovning och äkta kultur.  Skratt, gemenskap och aha-upplevelser. Någon satte stopp för det. Herr/Fru Covid lade nosen i blöt.

En stilla tur på Douro
Det är inte bara Donau som flyter stilla. Det gör även Douro.

Jag satsar på nästa år istället. Så får det bli. Mina 2 grupper – som skulle ha rest med mig i år – i april och i september – har beslutat sig för att göra resorna 2021 istället. Flygbiljetterna kunde jag boka om utan att få ekonomisk pyspunka. Som jag vet just nu. Härliga resenärer som så gärna vill åka med mig. I LÖV IT!!! De kommer att bli så nöjda och glada när det blir dags att dra iväg – jag VET att de kommer att älska det jag erbjuder i programväg.

Ostmarknad i Douro
Goda ostar. Finns en speciell sort som man äter med sked. Gott så att man dånar.
Underbar utsikt
Hänförande. Kort och gott.
Ingenting är längre som förut – alla gamla sanningar är slut.

Den gamla dängan stämmer gott nuförtiden. Inser med stor tacksamhet att Mats och jag inte sitter i någon skraltig hiss mellan våning 23 och 76 och ringer på en hjälpklocka som inte funkar. Inte är vi på någon annan dålig plats, heller. En villavagn nära havet i Skåne är inte otrevligt alls. Livet är ungefär som vanligt i det stora hela. I det stora som egentligen räknas. Om man tänker efter lite. Det bör man.

Inte dumt alls. En villavagn i Skåne
Man kan ha det så här bra.

Såklart förändringar. Massor med stora planer som går åt skogen. Pyspunka liksom. Livet ändrade sig och skar sig som en felaktigt tillredd bearnaisesås. Det skar sig på alla möjliga nivåer. Planer gick i stöpet.  Biverkningar. Följder bortom beräkning.  Tror att de flesta av oss kommer att säga att det. Saker jag verkligen vill göra. Verkligen, verkligen.  Corona. Uschling. Schas.

Luftslott.
Man kan bygga luftslott – underhålla fantasin lite. Det blir inte som vi tänkt i vilket fall.
Ska man vara glad?

Några säger kanske att – egentligen bra med Corona – så mycket vi lärt oss av det. Jo. Kan vi som har nosen ovanför vattenytan säga. Ändå. I det stora. De som fått svåra kallsupar både fysiskt och ekonomiskt känner kanske inte den tacksamheten – om någonsin. Oavsett – vi får tänka och säga som vi vill – så får man hantera sin egen verklighet på bästa sätt. Det är den vi har. Så länge vi har oss.

Nä. Detta är inte roligt men att tjata om det gör ingen glad. Ändå gör jag det i varenda krönika. Trött jag blir. På mig.  Vi har alla historier att berätta. Den ena sorgligare än den andra. Det är därför jag gärna fokuserar på bra-iga saker. Som man kan finna tröst i. Lite skratt rensar tungsinne ibland – för om vi inte kan ändra på tingens verklighet – då får hjärnan hoppa in och ändra på hur man känner. Jäla tur att man fick en hjärna om än så liten.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?
Ärthjärna.

Så kom jag plötsligt att tänka på ärtsoppa – på tal om hjärna. Vi har ett litet skåp med massor med punsch. Som vi ärvt och som vi köpt för att ge bort. Vi dricker inte av den och vi ger inte bort den, heller. Åker alltid längst in i skåpet när vi letar efter en liten vinslurk eller whiskypinne – eller en gammal calvados, för den delen.  Kanske ska man koka lite ärtsoppa? Fast inte så mycket som förra gången – då vi åt ärtsoppa morgon, middag och kväll – för att jag gjorde dubbel sats och frysen var redan full. Inte slänga mat. You know. I alla fall – med en punschslurk till? Pannkakor efteråt? Med fluffig grädde? Villavagnsjordgubbssylt efteråt? Now we´re talking.

Ögonfransar
Antingen punsch och ärtsoppa eller så kan vi krulla ögonfransarna. OBS. Inte mina. Någon annans. Tok.
5:2 rules. I alla fall 5.

Jorå. Så atte………………vi är igång igen. Vi är periodare. I alla fall på 2:an. 5:an funkar oklanderligt bra. Alltid. Det gäller att hitta rytmen och motivationen. Vi har ett och ett halvt rätt där. Motivationen finns men rytmen…..typ 7/8 dels takt…oftast. Måndagar och torsdagar. Inte rucka på det för då går det åt fanders. Fast igår ruckade vi på det för vi hade en heldag med härliga vänner på besök i Ystad. Vi prioriterade. Sade menande till varandra att – då flyttar vi 2:an till på fredag. Idag är det fredag och jag smällde precis i mig lakrits. Frukost åt vi också så dagen är körd. Upplyste maken redan i morse att jag inte vill tvåa idag. Är inte mentalt beredd.  Han tyckte synd om mig så han avberedde sig själv där på stående fot. Det får bli måndag.

Vi bytte 5:2 mot en Roof Top Bar i Ystad. Våra vänner bjöd in oss. Lätt val. En mycket trevlig dag och afton.

Jag klarar denna slags diet endast om jag har bestämt mig mentalt till 100 %. Då är det inga problem. Öht.  Äter ingenting förrän kl 16.30. Kaffe, te och vatten – apselut – men ingen mat alls varken före eller efter. Funkar för mig. Enda sättet. De gånger jag försökt äta lite frukost blir jag illamående av hunger redan vid 12.  No food is good food i det här fallet. Man får hitta sina egna sätt. Min hjärna bestämmer om jag säger till den.  Säger jag inte till den på skarpen – då far den iväg och gör som den vill. Gör mig sugen på lakrits t ex.

Inte roligt alla gånger…..
Herreminje.

Tiden är mogen. Måste sluta någongång – annars blir det en bok. I annat format, i så fall. Det är det jag vill. På sikt. DET kan inte covid sätta P för, i alla fall. Som jag tror. Har så mycket jag vill göra innan solen går ner. Herreminje. Hur ska jag hinna med allt kul som finns att göra i livet? De 2 sista villavagnarna i Grottbyn vill jag absolut sälja till de kunder som är sugna på dem. Håller på………………..♥.

Westcoast 32 i Grottbyn
En liten ögonblicksbild från vardagsrummet i en Westcoast 32

Ha fina dagen. Alla. Solen den går upp och den går ner. Mest upp, tycker jag. Ljuset. Hoppet. Glädjen. Satsar på den. Trivs bättre där än i mörkret. Fast stearinljus, lite värme i kaminen och en god bok – inte dumt, det heller. Det är bra. Mycket är jättebra. Kram på er.

Myspys
Inte så dumt.                                                                       Photo by X-net. Daniel Eriksson

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

Det är sedan gammalt.

Badhusen i Hjo

Hilsen.

Tänk att solen skiner igen. Hur bra kan det bli? Egentligen? Igår blåste det skånska vindar. Såklart. Skånska vindar brukar vina över Skåne. Det är sedan gammalt.  Idag sken solen från en vacker himmel. Precis lagom. Ingen skånsk vind. Ingen pust ens en gång.

Hjo visst.

Det är en liten mysig stad, det. 9 000 invånare ungefär. Flyttade in 243 st förra året. Rena rama rusningen, vet jag. På väg till Morgan Nyman AB och villavagnar.com kan man passera Hjo, om man vill. Det vill man. Man gör en extrasväng, helt enkelt. Riktigt mysigt att strosa bland trähuskvarteren. Gå ner till hamnen och titta på folk och horisonter. Det är vackert, ska ni veta.

Ett trähus i Hjo med en krokan
Lite trixigt att sköta underhållet där men vackert är det. Man kunde förr. På ett annat sätt. Liksom.
Vackra trähus i Stadsparken
Tror detta är en förskola, kommer inte riktigt ihåg. Fint. Vättern skymtar i bakgrunden.
Se solen skiner bakom molnen. Sol och vatten. Vacker kombinatione.
Ett himlaspel vid Vättern

Vi har fallit för Hjo. Där är verkligen mysigt. Troligen mer charmigt på sommaren än vintern  – det verkar vara en sommarstad då den tydligen är invaderad av turister. Vi återvänder gärna dit emellanåt. Hittade en fantastisk restaurang och pub i Stadsparken – Biergarten heter den. Pröva den om ni vill äta gott. Finns andra också förståss men då måste man boka bord och det hade vi inte lust med. Så en schlank vi hit, och en schlank vi dit och hamnade där. Krog med tysk touch. Rejäl mat, kan man säga.

Godaste jag ätit på länge. Fläskkotlettburgare
Fläskkotlettburgare med göttiga såser och en mix av sötpotatis och vanlig potatis. Jag ser en liten grönsak också. Såklart. Den andra tallriken är begåvad med en schnitzel som hette DUGA.
En kall öl på Biergarten gjorde inte ont.

Det bär-de sig inte i år.

Nope. Björnbären svek mig. Eller så var det jag. Fanns hur många som helst. Så åkte vi iväg i dryga veckan och det bara DRÄLLDE av dem och vid hemkomst – förtorkade bär eller söliga dito. Hade fått hjälp att lasta bilen med stege, utrustade mig med taggskyddande långbyxor, spann, 32 extraplastpåsar och handskar. Sylt i blick och sikte. Inte. Så besviken jag blev. Som jag planerat. Sylt till vinterns efterrätter, pannkakor eller vad som helst där en delikat klutt skulle smakat mumma. Så…….vad göra? Vi kan väl ta en bilpromenad, sa jag. Sagt och gjort. Åkte runt lite på småvägar här och bara var. Sedan åkte vi hem och kokade kaffe och åt ljufvlig lakritsglass. Utan björnbärssylt. Skulle ändå inte passat.

Svarta nypon
Jag ska inte missa att plocka nypon i år. Visste ni att det finns svarta nypon?

Förra gången berättade jag om att jag gjorde chutney av hur många gröna tomater som helst. Det blev väldigt möcke av den varan. Färgen är något mindre attraktiv skulle jag vilja säga – påminner om småbarnsåren…….ni fattar. Men saticken så gott det blev!!!

Chutney från gröna tomater
Många burkar med chutney blev det. Observera den enda gröna lilla tomat som blev över.  Fick inte plats….
Blir det något Spanien i år, undrar många.

Det står för vår del skrivet i stjärnorna. Just ni i denna stund. Visst drar det i soltarmen när höstmörkret lägger sig som en tung filt över en. Än så länge går det bra – den stilla hösten är mysig. Bara det inte blåser och regnar. Idag gjorde det ju inte det, så idag var en perfekt dag. Också. Vi uppskattar friheten här i Sverige – att röra sig  under ansvar. Gå på raska promenader, vara ute, handla när man måste men inte behöva trängas och sniffa människor i nacken. Eller bli sniffad på.

Eka i Hjo
En liten fin eka vid Mullsjön. Freedom!

Ingen drönarbevakning, ingen poliskontroll, böter m m m m. Det har blivit friare i Andalusien nu mot när vi satt i lock-down men dock med andra restriktioner än hos oss. Vi uppskattar friheten här mycket. Själva flygresan ner är vi inte sugna på – att dela luft med alla i kabinen. I så fall får det bli med bil. I nuläget lugnar vi oss. Avvaktar alla hyss som covid ställer till med. This too shall pass. Som tur är har vi fantastiska vänner som månar om vårt boende och dess skötsel därnere. Friends ♥.

Himmelrike på jorden.
  Det var längesedan jag spelade något.

Har gått många år i pianoskola och hade dessutom en privatlärarinna. Tragglat skalor och spelat både Mozart och Bethooven. Lille Frans Liszt var med på ett hörn också. Det var länge sedan. Tog över familjens piano och hade det några år, men gav bort det sedan. Rättare sagt, tvingade på någon det. Ingen ville köpa. Hade aldrig tid att sitta vid. Det var på den tiden när jag körde 2 heltidsarbeten samtidigt. Jodå, det har jag gjort och mer därtill. Har slutat med det nu. Bara så att ni vet.

Har gjort mycket. Samtidigt. Alltid.

Bethooven må förlåta mig att jag svek honom. NU skulle däremot ett piano sitta fint men frågan är var vi skulle ställa det här i villavagnen? Jösses. Har ibland tänkt skaffa en litet käckt knäpiano men inser att jag inte kommer att hinna med att spela ändå. Jag får sansa mig. Det dyker upp andra saker att göra hela tiden. Som i veckan när jag tyckte att jag skulle virka en matta. Garnet räckte inte. Det blev en korg – hård så att jag skulle kunna knocka vem som helst med den om jag tappade den på deras huvuden – varför jag nu skulle få för mig att göra det. Bara säger. Ni får se den nästa gång.

En blå matta i spagettigarn
Spagettigarn. T-shirtgarn. Kärt barn har……jag började. Och slutade.

Numera spelar jag bara radio och positiv.

 

Imorgon är en annan dag. Helt klart.

Jag får se til att skynda på att avsluta nu. Börja få slut på gigabajter snart.  Egentligen är gigabajterna sjyssta – det är mer min telefon som jäklas med mig. Batteriet börjar bli uttjänt ( bara 2 år ) och orkar inte vara virilt så många timmar åt gången. Dessutom är tjillevippen i kortänden på mobilen – i vilken man skall stoppa in en kontakt för att kunna ladda – sönder. 6 veckors väntetid på den…. Tack .  Som tur är kan den ladda genom att jag lägger den på en platta som ger kraft. Grejen är bara att då kan mobilen inte vara igång för då blir den varm och då kopplar laddningsaggregatet ur.  Om mobilen är oladdad kan jag inte jobba med min dator eftersom jag lånar cyberkraft från den via mobildata. Då får jag be Mats att koppla in mig på hans mobil – själv tar jag en gammal avlagd mobil i bruk  – och ger mig internet. Nu har han gått och lagt sig – det är se´n gammalt – och då tog han med sig finnessen. Så nu sitter jag här med en varm och gosig Sony med lite kraft kvar och snart säger den gonatt innan jag är färdig. Hänger ni med? När jag blir stor skall jag bo i en villavagn på en tomt som har fiber. Nästa projekt.  Watch this space.

Never stop learning
Alltid får man lära sig något.
Det kan inte bli så mycket tidigare nu.

Klockan är 1.07. Någon timme till innan jag kan nussa. Kl 9 ska jag vara på Grottbyn på visning av en villavagn. Specialbokning. Ser fram emot det mötet. Hoppas det slutar lyckligt. På Grottbyn kan man bo året runt och skriva sig där. Hur billigt boende som helst. 679 000 kr för en trivsam och nyckelfärdig villavagn på 32 kvm med gigantiskt trädäck, inkopplat vatten och avlopp ingår i arrendet på 2.550 kr per månad. El enligt egen förbrukning. Hur bra som helst. Lyxigaste lyxvillavagnen är på 55 kvm och kostar 1.195 000 kr. En dröm. Bara säger. Samma arrendekostnad 2.550 kr per månad.

Sitter i soffan och njuter
Här trivs man.
Där gick hon upp i limningen.

Lagom tills batteriet tackade för sig. Passeligt. Livet kan vara lite trixigt ibland. Små saker kan tirritera hur mycket som helst och det kan de få göra en stund. Man får inte fastna. Då går det åt skogen och man slösar tid i livet. Är man sjättifem år då har man inte tid att slösa bort tid. Kärlek JA men tid NEJ. Så det är sååååå trevligt sååååå med saker som krånglar. Apselut. Go´natt i förskingringen.

Morsning och godbaj

Tills nästa gång. Hedra era fäder och vänner och hela kångkarongen – för att de må gå er väl och ni må länge leva på landet.

Allt gott. Det önskar jag. På riktigt.

Annicka – Villavagnspassionistan.

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

Fläder, väder och fäder.

Villavagnsfläder

Hilsen.

115 inlägg. Inte i skorna. Mer i krönikeform. Inte så tokigt ändå – om jag får säga det själv. Det får jag. Gjorde ju just det. Tänker ändå att jag tar lite juli-paus från skrivandet. Hjärnan behöver påfyllning och så kan det ju få effekten att ni väntar på min återkomst?  Det KAN bli så om man tänker att det blir så – om man tänker riktigt hårt och länge. Eller inte. Spännande att hoppas på i alla fall. Härliga känsla.

WordPress – utan och innan
Eva Synnergren Utbildning
Eva Synnergren

Detta berättade jag i förra krönikan men det har ni säkert glömt och även jag.  Är i den åldern nu att jag upprepar mig. Upprepar mig. I vilket fall.  Jobbar med min egen nya hemsida Ekengrenskan.se
Inte lanserad än så det är ingen idé att klicka på länken än. Jag berättar när det är dags. Namnet köpt och betalt.
Går en on-linekurs i hur man skapar en hemsida med finesse hos www.evasynnergren.com

Wordpress utan och innan
Hemmakontoret behövde förnyelse. Den gamla skrivaren gick hädan.

Tänkte att det var dags för lite utveckling. Har stampat länge nog nu. Ingen ny inspiration, ingen påfyllning. Villavagnarna är fantastiska och jag vill känna mig likadan. Inte fyrkantig utan fantastisk. Ni fattar. Jag behöver ENERGI!! Då är det dags för FÖRÄNDRING !!! Påfyllning! Annars blir man en grinpella. Slöseri med tid – nu när jag ändå har den. Tiden och lusten.

Drömmar
  Ja eller nej till ditt livs chans?
Ung i sinnet. Nyfikenhet är hemligheten.

Inte säker på att det är sant men jag lever efter den devisen ändå. Så länge jag lever och kan – på med kunskap, bara! I like!!! I flera veckor möts vi på internet i ett internetbaserat forum som heter ZOOM. Där träffas vi och kan prata, dela bilder, ställa frågor, kommunicera i stort och få utbildning. Till hjälp har vi dessutom en utbildningsportal på nätet, där Eva har spelat in sin utbildning och alla olika moment – och vi kan upprepa och ta om hur många gånger som helst. Sååååå pedagogiskt.

Lite energi är inte dumt
Rör på skånker´a, tös.

Om någon tror att det är enkelt att bygga en snygg hemsida – forget it. I alla fall inte innan man lärt sig. Finns oanade möjligheter. Endast fantasin sätter gränser och det säger min man att jag har lite för mycket av. Fantasi, alltså. Den gränsen är alltså sedan länge överskriden. Jag blev som jag blev och så får det förbli. Jag vet inte riktigt vad hemsidan skall handla om men det ger sig. Jag lägger in så mycket som möjligt – det är samma pris 🙂 ! Annickas bus, i princip.

Fläder. Vilket väder.

Ta tillvara på tiden. På vad naturen ger. På vad lusten vill. Plockade en kofta full med fläderblommor. Utan löss. Blommorna alltså. Koftan var sedan länge lusfri. Gick på långpromenad. Fick syn på fantastiska blomklasar – som jag bara MÅSTE ha. Hade inget att ta dem i förutom min vita kofta………….som blev gul. Vit med gula fläckar. Man tar vad man har. En kofta.

Villavagnskofta
Koka soppa på en spik eller saft på en kofta. Funkar.

Gjorde en supergod saft – kokade den extra länge så att den blev lite sirapslik. Pluttade i lite i iskubshållaren och skjutsade in i frysen. Kan hamna i en drink eller bubbelvatten vid tillfälle. Resten på flaskor. När jag inte såg slängde jag i några kanelstänger och stjärnanis i koket………. spännande att pröva. Blev supergott.

Flädersaft i vardande
Fläder i en hammockgunga. Nästan.
Fäder

Om de fått leva hade våra föräldrar fyllt 98 respektive 96 år. Inte så säker på att de velat vara med längre. Jag hade definitivt gått sönder av att inte ha fått träffa dem och underlätta för dem. Ett rent lidande. Hade inte stått ut. Hade sjanghajat dem och fört bort dem ljudlöst till litet hus i skogen. Kokat kaffe och lagat mat. Berättat vitsar och skrattat. Mamma hade fått spela skivor med Lasse Berghagen från morgon till kväll och pappa hade fått spela Beethoven hela dagarna – eller spela Behåen, som min lillebror sa.
Konstigt ändå – saknaden går inte över. Längesedan de lämnade jordelivet. De är ändå så levande för mig. Min Mats och jag pratar ganska ofta om Di Gamle. Ler åt saker de sagt, egenheter de hade och allt roligt vi gjort.

Mor och far i ungdomens dagar
Det var en gång………….
Nu tog det slut. Plötsligen.

Orden. Meningarna. Innehållet. Hela kånkarongen. Enough is enough. När jag kommer tillbaka senare i sommar har jag förmodligen min hemsida klar och då blir denna krönika mer fokuserad på villavagnslivet – så som det var tänkt. Fortfarande med knorr och lite bus – men med innehåll som anspelar mer på namnet – VIllavagnsbloggen. Finns hur mycket som helst att skriva om.  Jag har svävat ut hej vilt och det är hur roligt som helst – men det är dags att utveckla(s). Ser fram emot detta. Att lämna för att välkomna – det är rätt spännande, det.

Avslutar med en bild från Grottbyns Fritidsby – Semesterby – Villavagnspark. Där är så fint, så fint. Visning igen 4-5 juli kl 11-16. Grottbyn, Jularp, Höör, Skåne. VÄLKOMNA!

Villavagnsvy
Visst ser det fint ut?

Nu säger jag natt-hej. Ta hand om er. Riktigt ordentligt! Ta hand om andra. Riktigt ordentligt. Vi ses och hörs – det är då säkert!!!

Ta-ta.
Annicka – Villavagnspassionistan.

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se
 

Godmorgon med fluff.

Fluffig morgonrock

Hilsen.

Här sitter jag och myser. Ute vindar det. Tur att man inte är en fiskmås. Ser ut genom fönstret och de sliter. I motvinden. Flyger och stretar. Varför flyger de inte åt andra hållet – så får de medvind? Varför välja svåraste riktningen? De kanske ska hem och mata barna. Ibland bara måste man. Om barna är hungriga i motvindshåll – då får man kampflyga dit. Självklart. Hade jag också gjort. Fast jag hade tagit bilen.

Mysmorgon
Dammsugaren till vänster i bilden har inte med myset att göra. Lät den stå kvar så att det inte skulle se så stajlat ut…………
Goda nyheter.

Det skulle vara trevligt med sådana. Precis som inget roligt händer någonstans numera. Man får skapa sina egna. T ex att kaffet har blivit billigare – fast de luras, de jäklarna. Nu har de plockat bort 50 gram från kaffepaketen ( Zoegas i alla fall ) och de innehåller 450 gram istället för 500 gram. Så annonseras ”Veckans klipp”. Jo,jo. Så kan man göra. Det var i alla fall roligt med ett extrapris – extra fakepris.

Lakritsglass
Jag brukar ha glass på display i villavagnen. En av mina många egenheter.

Så har vi hittat värdsglass i världsklass.  DET är verkligen GODA nyheter.Tyrkisk Pebber. Fast jag brukar nog stava det Turkisk Peppar……. för man åker ju inte till Tyrkiet precis. Absolut inte nu. I alla fall. Precis lagom onyttig. Full med salter, kalorier, fett, socker och enbarmligt dyr. Men god. Lakritsglass. Har ni inte smakat den och vill ha något alldeles vansinnigt gott – köp den. Ät den med andakt. Njut av varje sked. Det måste man för den är som sagt obillig. Jätteobillig. Fazer skulle egentligen betala mig för den här reklamen. Det skulle kunna hända i en hittepåvärld men då måste mina kåserier nå ut till flera. Det gör de bara om ni delar. Så dela på, bara. Bara säger. Om ni vill. Mest för att jag tycker att det skulle vara roligt att få fler läsare. Egot skulle tycka om det.

Sovrum
Rosorna på tavlorna är från villavagnsträdgården. Den här bilden passar inte  in i sammanhanget  men det blir så mycket text annars……….. Sovrummet i Spanien.

Akleja. Lite underligt namn men vackra blommor. Jag är en aklejafantast. Nu har jag inte längre några stora odlingar men puttar i fröer där jag kan. För några år sedan var vi med goda vänner i England på RHS Flower Show.  Det är en fantastisk upplevelse att vara där – som jag unnar er alla.  Där finns allt inom trädgård och blommor.

Akljeja flera
En aklejapresentation

Stora hallar med arrangemang och massor med möjligheter att köpa fröer. Där trivs Annicka. Lycka. Det är där jag köpt en del fröer till min forna aklejasamling. Hoppas att en dag få möjlighet att påta i en riktig trädgård igen. Det som ligger varmt om hjärtat, som är en del av ens väsen – dit längtar man.  Innan vi sålde huset hade jag alla möjliga möjligheter att ha en trädgårdsodling. Fast då arbetade jag så mycket så tiden fattades. Nu skulle jag ha tiden men då har jag ingen trädgård. Ibland är tingen i obalans.

Från min miniodling utanför villavagnen.
Mörk akljeja
Från villaträdgården. Då på den tiden.
Rosa aklejor
Också från min lilla samling från Mölnlycketiden
Olikfärgade aklejor
 AvstSista bilden. Enough is enough. Fina i alla fall.
Nu har vi definitivt aklejat klart.

Jag ska iväg på villavagnsvisning idag´så jag måste sluta nu. Ska hinna äta lite och framförallt göra en omstart och rätta till fejs och kropp. Behövs en duvning. När jag bodde hemma hos mamma och pappa, så var seden den att pappa gick in på ”föryngringsinstitutet” som han kallade badrummet och gjorde sin morgon toalett. När han kom ut sa han alltid: Sådärja. In gick en gubbe – ut kom en yngling. Så det är det jag skall göra strax. Inte bli gubbe men väl föryngrad. Mittbena, tandborstning och lite mumma under armarna. Idag ska jag kosta på mig en dusch, också. Å parfym. Och svärta ögonen. Ingen hejd på lyxen.

Här kan man vara. Semester eller året om. Grottbyn i Höör.

Det blåser ju så ininorden så coronadropparna kommer inte att ha en chans idag.  Ingen behöver vara orolig. Avstånd och avtorkning.  Det finns flera villavagnar att gå in i – så ingen behöver frysa, heller. Grottbyn, såklart. Jularp. Höör. Skåne. Min plats.  Vet att några av er är intresserade. Kom dit. Kanske blir det en rejäl liten överraskning för de som bokar! Telefon 0709 632401

Ah. Vi får ha lite fägring nu. Då tar vi inte mig utan vår husvagn som är bland det vackraste jag vet.  Detta fina får ni av mig. Ni FÅR inte husvagnen bara titta på bilderna – men ni kan isåfall få köpa den. Bara säg till!

Husvagnens kök och sovrum
Tycker om. Mycket.
Vit soffgrupp
Som sagt. Tycker om.

Å där drar vi ner rullgardinen. Jag drar mig till föryngringsinstitutet och ser vad det blir av det. Mats har redan dukat fram frukost – vilken lyx – och det är bara att sätta sig vid dukat bord.

Hoppas att ni alla får äta vid dukat bord idag. Många som inte får det. Det kan vi tänka på. Nu är det bråttom. Hejsvejs!

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Karantän, dans, påsk, bajamaja i Krakow och livet. Åsså Pappas Sillarätt.

Hilsen.

Jag ändrade lite i ordningen. Lördagskrönika blev söndags-dito. Med 22 dagar i isolering på Costa del Sol – vi får inte gå ut på promenad – så tappar jag konceptet lite. Vilken dag det är spelar liksom mindre roll.  Inte vad klockan är heller. Sommartid? Och ? Lördagsgodis äter jag inte längre och en gin och tonic kan man ta på en liten tisdag också. Eller inte.

Man gör så gott man kan

Ljust ute. Lite molnigt idag. 17 c i skuggan. Stjärnornas Stjärna rullar på TV. Jo, vi tittar på svensk produktion också. Blandat. Alla möjliga kanaler. Ovärderligt i dessa isoleringstider. Man vet inte vad man har förrän man inte har det. Kan föreställa mig hur mycket jobbigare det varit utan. Jodå. Man kan spela kort. Det gör vi. Inte hela dagarna. Man kan skriva vykort och skicka till vänner. Nä, för vi kan inte ta oss till postkontoret och inte köpa vykort, heller. Endast samhällsnyttiga verksamheter får ha öppet. Snaran har dragits åt.

Mats gjorde en smörkniv av överblivet material. Han är inte nöjd med den. Testade bara sin svarv. Fiiiin. Allt stängt så han kan inte köpa material att jobba med.

Vi kan rensa fotoalbum. Nä, det kan vi inte för korten ligger i en låda i villavagnen. Vi kan rensa i garderober. Det vill vi inte. Vi kan baka bröd. Ja, det kan vi men vi måste äta upp det också…………Vi är bara två. I nöden prövas man och ändå är vi inte i riktig nöd. Tänker hela tiden på de som VERKLIGEN har det dåligt.

Vi drar. Annars riskerar vi att fastna här till i sommar.

Vi har i alla fall bestämt att vi skall ta oss hemåt. I bil som en god vän lånar oss. Tack! Denna isolering kan ta tid. Vi är garanterat smittfria efter över 3 v i karantän utan kontakt med yttervärlden. I egen bil kan vi bara andas och pilla på varandra och det känns säkert. Vi har pillat förr och det hände inget. Inget farligt, alltså. Vi har biljetter bokade på flyg men de har ställts in 2 ggr. Nästa tillfälle blir i maj – om flygen går då. Tror inte det. Under tiden lever vi i osäkerhet.

Långrandigt blir det men vi är friska. Huvudsaken

Inga försäkringar gäller längre. I Spanien stänger man av respiratorerna för människor över 65 som inte tillfrisknar tillräckligt snabbt – för att ge plats för de yngre – om det är fullt på intensiven. Prioriteringar. Förstår att så måste ske men då känns det lite bättre att vara hemma. Ni förstår allvaret. Förutom allt annat som kan tala emot oss. Eller inte. Jag är inte konstnär och kan inte måla. Då ska jag inte heller måla hm-hm på väggen. Better safe than sorry. Vi drar.

Kanske något att satsa på när vi kommer hem?
Stressad påsk

Jäddrariminlåda. Nu blir det jäktigt med att fixa Pappas Sill – den som måste till för att det skall bli påsk. Oh yes. Köpte ju en ordentlig laddning när vi var hemma sist – så inläggningssillen har legat och väntat. Nu ska han fram – sillen. Gjorde lag idag så på onsdag blir det nog sillarätt enligt tradition- med alla tillbörliga ingredienser.

Göttigheter
Ser så där lagom gott ut……..
Ser lite bättre ut. Där ligger de och göttar ihop sig.

Vi har sagt att vi åker på Långfredag men jag känner min älskade make. På Skärtorsdag är vi på väg. Fniss. Å herregud. Jag som skulle laga ungersk gryta med egengjorda nudlar. Jag som skulle ha studerat spanska. Åsså skulle jag ha sytt färdigt alla klänningar jag köpt tyg till. För att inte tala om solparasollsskyddet – det är ju trasigt och jag har ju material.

Lugn på ytan.

Vi skall bara inte prata om vad mer jag skulle gjort eftersom vi tänkt vara kvar till maj – åtminstone. Tänkt och tänkt – vem hade tänkt att det skulle dyka upp en pandemi som vänder upp och ner på hela världen? I det sammanhanget kan man lätt glömma både det ena och det andra. ALLT – utom Pappas Sillarätt. Där går gränsen.♥. Miss you, Dad.

Ta-da!!!
Förlängd karantän

Läste idag att spanska regeringen förlängt karantänen till 25 april. Såklart kan man inte släppa på det nu för då får corona SPUNK och tar tillbaka makten. Har man stängt ner allt och håller folk på mattan – då får man inte misslyckas genom att släppa för tidigt. Corona lurar i farstun. Vet inte var den lurar, egentligen. Överallt och ingenstans. I vilket fall: för tidigt återgående till det normala blir inte bra. En hård karantän enligt Spanien – den ställer krav på folk. Tro mig.

Take me home – country road – to the place…….
Sillstank och dans

Tog mig just i ansiktet – som man inte ska – och då kom sillukten emot mig. Trots tvål och skrubb så luktar jag nu sillfilé. Delikat. Not. Ett otippat öde för en dam i min ålder. Det kunde så klart varit värre – så tänker jag för det mesta. Kanske skulle jag inte gå ut på dans ikväll med den doften som ett moln omkring mig – men alla ställen är stängda så jag slipper utmaningen. Annars tycker jag om dans. Dans med partner som KAN. Som kan klassisk dans och som kan FÖRA.

Har bara lite finlir kvar. Och en KLÄNNING. Inte en sådan här baddräkt.

Jag är egentligen mycket blyg – tro det eller ej – och är oftast övertygad om att jag inte kan något öht. Tänker för mycket. Helt enkelt. Räknar steg och skäms för säkerhets skulI . I dansens virvlar – och med en danspartner som KAN dansa – då räknar jag varken steg eller skam – jag bara flyger med. Innan jag dör ska jag ABSOLUT ha en lyxigt, glittrigt skräddarsydd och gnistrande fin klänning – som i Let´s Dance – och jag ska svingas och slängas över dansgolvet. Huller om buller och jag kommer att landa som en………som en……….som en…………STAR !!!!! Det har jag bestämt. Dream on, Babe.

Sedärja. Så ska det se ut.
Nya impulser

Jag lyssnar mycket på radio. Gärna P1. Gärna dokumentärer. Finns hur många som helst på SRplay. Ibland är det svårt att sova och då tar jag till detta avslappningsmedel och kunskapspåfyllning. I synnerhet nu – när man inte får gå ut och hämta inspiration och nya synintryck från världen därute.  Hörde i ett inslag att det är oslagbart för hjärnan att få intryck genom att SE saker. Då händer det saker i hjärnan. Det vore ju kul att få uppleva det…………Att det händer något där, alltså. Ögon och hjärna i kombination. Det är INTE bara sudoku och korsord som håller hjärnan i trim. Det verkliga mötet kopplat med synintryck bygger hjärnan. Källa? Nä. Kommer inte ihåg. Nästa gång skall jag lyssna på en podd om minnet.

villa Hur inspirerad kan man bli, undrar jag?
Kort och gott

Drar inte ut på det ikväll.  Ni har fullt i era liv och jag måste tvätta. Måste och måste – måste jag inte alls. Jag måste egentligen ingenting. Däremot vill jag skicka iväg lite inspiration. Om visningen på Grottbyn den 13 april. Mitt skötebarn. En kollega får hoppa in i mitt ställe men jag vill så gärna fylla den villavagnsparken. Bara 4 vagnar kvar.  För att det är en riktig pärla. ”Stöd din lokala leverantör”. Eller hur.  Just nu har jag internet och kan ösa på. Väl i bilen på fredag ( öh, torsdag 🙂  ) – då vet jag inte ens var jag kan ladda mobilen………störssssssta möööööööjliga tysssssstnad. TÄNK ER!!!!!

Ännu kortare och gottare

Vi åker ”väl karantäniserade” och undviker kontakt med människor. Handskar, munkavlar och våtservetter. Inga hotell öppna, toaletter stängda och restauranger likaså.  Vi får sova sittandes. Turas om att köra och sova. I Spanien får man bara sitta en person per rad, så att säga. Betyder en som kör och en som sitter i baksätet. Den som sitter i baksätet ska helst inte köra samtidigt, men det känns självklart…..

Det blir bajamaja i Krakow och buskskvättar. Vi kommer att klara´t. Hoppas att ni klarar´t också.  Håll ut. Stå ut och betänk att ni kan gå ut i skog och mark – i alla fall många av er. DEN möjligheten har inte vi och vad det gör med en – det begriper man inte förrän man står utan det ”självklara”. Vi vet nu.

Varm kram på er. ALLA.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

100 stycken. Det är många, det! Mångalet många.

Hilsen.

Månen är full på Costa del Sol.

Det får den. Lite magi över det. Eller hur! Inga vargar som ylar i alla fall. Inga gubbar som skräms. Har väl sett för många filmer i min dag. En del har besvär av fullmånenätter. Jag kan inte bestämma mig för om även jag har det eller om t ex mina mardrömsnätter bara RÅKAR infalla just då – eller om jag verkligen blir påverkad. Spelar ingen roll att veta. Egentligen. Kan leva utan svaret. Faktiskt.

Månen är full på Costa del Sol.
En onsdagsfull måne. Det är ju lillelördag. Ju. Å apelsinträdet både blommar och ger frukt. Märkligt. Doftar i alla fall helt FANTASTISKT!
Hundrade krönikan.

100. Man kan vara 100. Betyder antingen att man är gammal eller att man är perfekt. År eller procent – det är lite skillnad på det.
Eller så har man skrivit 100 krönikor! Detta är faktiskt min hundrade krönika. Lite stolt faktiskt. Grattis till mig! Många timmar och vaknätter för att få till det.  En och annan gång har jag helt zonika hoppat över. Några av er har märkt det. Andra inte.
Till er som märkt det: I am back! Till er som INTE märkt det: I am back i alla fall. Det firar jag med Cliff Richard.
Lägg märke till de exalterade skriken när han gör sina moves… 🙂 .  Rhirrrrr …… 🙂 !

Lite dumt gjort var det allt.

Igår kväll prioriterade jag närvaro. Betyder att jag inte sitter 5 timmar på raken och kåserar, letar bilder i min fotomapp, krymper dem, ändrar storlek, minskar pixlar och tänker på vad jag skall skriva om. Bilderna skall liksom passa in i texten. Att få det där flytet där ord och bilder vävs ihop. Jag lade 2.5 timmar på bilderna, lade sedan undan datorn och såg på svensk TV ihop med Mats. Lite portugisiskt vitt portvin från Douro för honom, en god kopp kaffe till oss bägge och så ett glas jordgubbsgin till mig. Min favvo.
När kvällen var slut satte jag väckarklockan på 04.30 och vi gick och vi gick till sängs. Kände mig nöjd och tillfreds med valet.

Ibland måste man prioritera och göra bra val. Ibland måste man sova, helt enkelt.

Nu sitter jag här igen. Klockan är 07.20 och det är på tok för sent. Halvstressat läge. Egentligen. När jag är färdig med detta har ni påbörjat er lördag och är på vift. Så här är det: Jag använder mobilen som väckarklocka. Trodde jag stängde av uppdateringsklingen bara – där det klingar till och talar om att något har hänt. Det stör hjärnan att hela tiden bli avbruten. Jag vill inte alltid veta om Willys säljer kaffe billigt just nu. Inte här. Inte nu. Eller att någon meddelar att hen just nu äter chips i Montmartre. Inte här. Inte nu.

Man MÅSTE inte vara uppkopplad jämt……Spansk lösning.

Vad jag gjorde var att jag även satte väckarklockan på ljudlös. Betyder att klockan hade ringt i härdigt i 2.5 timmar medan jag sov sött. Uppstigen och klar nu. Som solen efter Imse-Vimse-regnet. Det får gå. Inte livsavgörande men jag bannar mig själv. Att jag inte löste frågan smidigare. Lite bara. Inte mycket. Jag är bara lite tirriterad, som Karlsson på Taket sa.

Det börjar bli vår
Jag väljer att INTE hoppa på långsursvågen över min väckningsmiss,
Unnadigresan.

Inspirerande. Att bli funnen på Google och sedan skapa ett sådant förtroende att en grupp väljer att SJÄLVA ta kontakt och sedan besluta sig för att följa med till Douro och Porto i september!  Precis så som jag vill ha det. Så 7 st vin- och resevänner har bestämt sig för att åka med och uppleva detta häftiga landskap i Portugal. Hade tänkt ligga lågt i höst. Det är så mycket som händer ändå men jag blev så glad och stolt att jag såklart sa JA. Mitt program är ju  utarbetat redan.

Unnadigresan
En mur med utsikt.
Unnadigresan
VInprovning på höga höjder. Vår vingård i Douro.

Hårt arbete kan löna sig. Jag skördar just nu på en massa håll. Happy me. Avkoppling är något jag nu tar mig an. Vila för mig KAN vara att läsa. KAN vara att baka bullar. KAN vara att måla muren. GÖRA saker. Många. Raklång på rygg är inte alltid vila. Inte för mig.

Här är några som fattat grejen.  2 av mina resegäster till Douro.
Våren på väg.

Jo, jag har hört och sett. Trots alla rapporter hemifrån om ruskväder och vattenflöden så börjar det knoppas. Hörde precis att våren dragit från södra Sverige till Stockholm just nu. Vårtecken, helt enkelt. Man får ge naturen en eloge som orkar hålla på att komma igen år efter år. Så många motgångar…….Mitt eget lilla skötebarn är ju Villavagnsparken i Grottbyn, Höör. Där blir det också säsong snart. Nu är det bara 4 platser kvar. Resten är sålda. Man kan bo här året runt eller bara när man vill. Som fritidsalternativ eller som boende jämt. Nära till allt. Höör ligger några bilminuter bort ( eller finns buss ) . Pågatåget till Lund o Malmö t ex. Sugen? Klicka HÄR

Dags att börja tänka på framtiden, kanske?
Vi har det bra i vår villavagn i Skåne!
Blandat och gott!
11-kaffe kan man inte missa.

Jisses, vad tiden går.  Melodikrysset just nu. Tommy Körberg sjunger Guldet blev till sand ur Duvemåla. Vilken röst den mannen har!! Vilken gåva. Jag ryser. Som sagt – elvakaffe. Med kanelbullar. Så får det bli. Till skönsång. Mats borrar i ett skåp och skall fixa ett lås. Vi har det fint.

Ska vi tala om pipor som man ryser till så får ni väl tusanemig lyssna på Peter Jöback också. Rättvist måste det vara. En sådan röst. Ryser av välbehag gör jag.

Epilog.

Epilog betyder slutkläm. På enkelt språk. På danska förklarar man så här: epilog, slutning på en tale eller et litterært værk, som kan have form af en konklusion, en morale eller en efterskrift, hvor forfatteren henvender sig direkte til læseren for at drøfte det netop afsluttede værk. Så då gör jag det – vänder mig till er. ( Tycker jag har gjort det hela tiden men…….. )

Jag ser er………………

Det är nu jag brukar förmana och önska. Det är nu jag brukar berätta hur jag lever. Det är nu jag försöker ta mig ur det här. När jag försöker knyta ihop säcken. Jag vill i alla fall önskar er en fantastisk helg med påföljande vecka. För er som kan.
Fick ledsamt meddelande att en kär vän och f d granne gått bort. Sådant tar på en. Tankar far och flyger runt. Livet, jovisst.
Tillägnar er familj detta. Susan Boyle och Barbara Streisand in Memories.

Så kan vi få lite glädje också. Som avslut. På riktigt. Detta är en filmsnutt jag tittar på varje dag. Man blir så glad, så glad. En pappa som kommunicerar med sitt spädbarn. Helt magiskt. Vill ni må bra? Se den. Man behöver inte förstå vad som sägs – man förstår allt ändå.

Tjingeling.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

Från full koll till noll koll. I princip, alltså. Tååååååålamooood.

Hilsen.

Hemma i Sviden. i Mölndal. Hemma i Skåne. Hemma i Marbella. Vem är jag? Var finns jag? Vad gör jag och varför? Frågan kom precis upp. Jag har satt mig i soffan för att skriva färdigt. Klockan är 05.15 och jag öppnade datorn. Letade upp mitt påbörjade inlägg, skulle trycka REDIGERA men tryckte på KASSERA. Inte riktigt samma sak. Ett ögonblick där och jag tappade fotfästet – eller rumpfästet eftersom jag sitter. Phu. Kunde återställa det. Majgadd. Tål inte sådant så här tidigt i arla morgonstund……

Livet är tungt
Tungt ibland……..Vinskördning i Dourodalen. Foto taget från en av vingårdarna från Unnadigresan.

Stora besiktningsveckan. Av min lekamen. Kollade blodtryck och det är BRA!!! Levrar o njurar, hjärtor och tarmar – mjukdelarna inne i kroppen funkar som de ska också. En lättnadens suck. Djup sådan. Inte dåligt av en åldring i så späd ålder. Kolesterolet skall jag dock hålla i schack. Så jag har ett halvår på mig att visa för tant doktorn att jag kan fälv utan att ta meddusin. Vill INTE äta statiner. Rörelse med pulspådrag. Regelbundet, sa hon. Du ska TJOSTA, sa hon. Annars blir det pillerthriller och jag VILL inte det. Helst klara mig utan sådant – genom att leva rätt(are).  Man måste sköta sig om man ska ha sig, helt enkelt. Konstigt att latmasken ska ha en sådan inverkan på en? SCHAS på dig, maskelände.

Bygga villavagn
Nu ska vi bygga den nya kroppen – precis som mina kolleger bygger Morgan Nymans villavagnar

Gaddarna fick en genomlysning. Jag kör tandhygienist 2 ggr om året. Har alltid gjort. Vill det. Hela var dom. Tänderna. Lite puts och bannor. Kört med vanlig tandborste ett tag. Jo, jag borstar NOGA men inte rätt. Fick inte med mig elborsten till Spanien. Stort misstag. Jag VET det men jag var så virrig när jag åkte. Den blev kvar.  Man ska vinkla borsten och ha mellanrumsborstar. Det klarar man inte så bra med en vanlig rotborste. Ehurusom och emedan – nu är El Borsto tillbaka hos matte. Åning och reda. Fräscha tänder och sunt tandkött är en investering.  Man ska ju minska på konsumtion av rött kött – men tandköttet skall man tamigtusan INTE avstå från. Vegetariskt tandkött finns inte.

BIld av <a href="https://pixabay.com/sv/users/richgin60-1509100/?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=985158">Richard Smith</a> från <a href="https://pixabay.com/sv/?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=985158">Pixabay</a>
Vill ju vara fin när jag ler………..

Idag sken solen. ALLA vi träffat idag pratar om de senaste veckornas grådask. Ödesmättat, sa någon idag. Som om solen aldrig kommer tillbaka. Någonsin. TA-DAAA! Så gjorde den det!! Sken som aldrig förr idag! Iskristaller. Isig vind men SOLSKEN!!!! Välkommen tillbaka!

Det var kallt när vi vaknade men solen sken. We like

På tal om SOL: Nisse rules. Så är det. En liten gosse på 2 år. Hur go´ kan man bli. Som Nisse. Räcker precis så. En yttepyttedel av mitt DNA ligger inkapslad i denna lilla människa. En liten del av Mamsen. Lite av Pappsen och så går det bakåt i tiden. Rörd kan man bli för mindre. Jag har tyvärr inga barn men kommer tacksamt åt små stunder med detta gossebarn. Jag har lärt mig leva med saknaden – den är en del av mig. Går inte att skoja bort men går absolut att hantera. Till och med att glömma av. Funkar till 95 procent jättebra men ibland kommer det över mig. Lite sorg och tungsinne men det passerar. Bless you Nisse. Förresten – vad säger dinosaurien ? Wrrrrrrooooooaaaaaw. Precis. Jag blir jättejädd för denna farliga tvååringsdinosaurie. I am lost ♥.

En liten Nisse

fiskbar17. Lägg det namnet på minnet. Öppnar 5 dec. I Göteborg. På Magasinsgatan 17.  Lunchbar till en början. Varit där idag och tittat på förberedelserna. Skall det bli färdigt om knappt en vecka? En tom lokal helt ombyggd från inget till NÅGOT!!! Vilken investering!!! Vilket arbetet!!! Jisses. Systersonen är en av 3 kockar och och en tredjedels ägare.  Fy fabian så kul.  Lycka till!!! Just saying.

fiskbar17

Snart blir det Costa del Sol. Igen. Nu har vi gullat med både villavagn och hembygd. Träffat nära och kära men långt ifrån alla. Felåt. Pysslat om Di Gamles grav. Å ditt och datt. Dags att bege sig igen. Till ljuset.  Till blommorna. Till en annan värld. Med min Kärlek. Det blir bra.  Hinner med en visning på Grottbyns Villavagnspark på tisdag 3 dec, tror jag. Missade ni det i höstas? Hör av er till mig ang tid genom att maila mig på annicka@villavagnar.com

Beaumont 56 kvm.

Så skall vi väl avsluta dagen övning. Ha lite överseende med mig ett tag framåt. Jag håller på att ställa om min hjärna. Skalar bort och validerar. Håller på att hålla hjärnan på mattan och det är den sannerligen inte van vid. Brukar flyga lite överallt. Alldeles för nyfiken för mitt eget bästa. Så jag tränar på att vara i NUET och bara liiiiite framåt. Behöver ju inte oroa mig för 2024 just idag. Bara som exempel. Man kan inte ha koll på allt och tänka på allt både innan, efter och mitt i. För många moment. Jo, man kan. Om man kunde. Jag kan inte och SKA inte och framför allt: VILL inte. Herregu. Lära en gammal tik att sitta. Utmaning. Tåååååålamooood.

Satt kvinna sitter. Öva på det.

Nästa gång vi hörs så blir det från Costa del Sol. Man har lovat kallare väder där också, läste jag.  12 c på nätterna och 16-17 c på dagen. I skuggan, ska tilläggas. I solen varmt. Låter som ett väder jag kan överleva i………… Vädret kan man inte göra något åt. Jag skall inte bry mig om det. Heller. NU är det som gäller.  Längtar att fortsätta med vattengympan ihop med Mats. Vi kör egna hittepåprogram. Ha kör sitt race. Jag mitt. Så skönt så det är inte klokt. Ska köra än lite hårdare så att jag TJOSTAR –  inte bara åla omkring och göra konster – som att försöka gå ner i spagat i vattnet – ni förstår vad jag håller på med………..Får se vad nytt jag lägger in i programmet…………

Varsågoda!!! Macarons från Frankrike. Handplockade. Avnjöts i veckan ihop med kära vänner.

Vassegoda och ta en kaka. Ljuvligt goda. Bara att välja fyllning och färg. Precis som det är i livet självt. Man får olika innehåll beroende på vad man väljer. Det jag unnar er är BARA gott så håll tillgodo!!

Kramheladan,

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Å här sitter jag och är söt.

Hilsen.

Tiden går. 31 maj. Idag är det Mamsens födelsedag. Då skulle hon ha fått frukost på sängen och en bukett liljekonvaljer. Jag skulle ha fixat hennes hår och gjort henne fin.  Hon var noga med det. Läppstiftet på och hon skulle trutat med läpparna så där komiskt – vi skrattade hysteriskt varje gång. Före botoxens tid. Före plutmunnens tid. Hon hade sina egna läppar. Opreparerade. Anyway. Hon befinner sig på annan plats. Mycket långt bort kan man säga men är med i alla fall.

Känner ni doften? Himmelsk.
Hittade i mamsens kokbok. Inget utrymme för tycke och smak men kanske lite sanning.  En karikatyr vill man ju inte bli……

Det bra-iga med att inte ha stor trädgård är att man inte behöver rensa så mycket. Numera har jag krukor med olika växter och det är bekvämt. Börjar vänja mig vid den bekvämligheten, annars älskar jag att rensa rabatter.  Det blir så fint när man är klar. Sist jag var hos Morgan Nyman AB på möte kunde jag inte låta bli att rensa maskrosor. Skulle låtit bli. Efter 1 timma var det finare på marken men mina vita fina jeans var………………gula. Så dumt. Man skulle kunna tro att jag………………..men det hade jag inte. På kvällen skulle vi ut och äta en bit mat. Jag snek utmed väggarna och satte mig i det mörkaste hörnet de hade på restaurangen. Mitt dumma nöt. Så obetänksamt. Vem rensar ogräs och frodiga maskrosor i vita jeans? Moi. Fel prioritering men jag fick i alla fall feeling. Då också.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hade vi varit i Spanien nu så hade det varit fiestor på längden och bredden. Feria de la Primavera till exempel. Vårfest. Spanjorerna går all-in. Är det fest så är det fest. Inget sparas på. Titta lite på filmen från Sevilla så förstår ni. Klicka HÄR .Det är inget som är likt något vi har här i Sverige. Inte återhållsamt för 5 öre. Sassa-brassa-mandelmassa multiplicerat med 4356. 

Passion och vårfiesta. Inte mig emot.

Står i tät kontakt med Portugal och vingården vi bor på under mina resor med Unnadigresan. Får foton och inspiration. Ska ni med nästa år? Som planeringen ser ut nu, så blir det 5 dagar i april/maj och 8 dagar september 2020.  FÖLJ MED! Resor att minnas. Mycket att se. Mycket att uppleva. Vackert så att man dånar. Gott så att man kommer i koma. Vilsamt att man har nästan NOLL i puls och blodtrycket går rätt ner i underjorden. KLICKA HÄR för att anmäla intresse – vilket såklart INTE är en bokning – bara en intresseanmälan.

8-9 juni finns jag på Grottbyns camping och passionerar.

Växlar upp nu och ska fokusera än mer på att passionera om villavagnarna. Jag vet vad jag talar om och har erfarenheten av både hur det är att bo, hur man blir bemött och säljprocessen i sig. Känner att jag kan det. Inte tjata hål i huvudet på folk – inte min grej – men välkomna så många som kan och vill och för vilka det passar. För den som vill bo billigare – permanent eller som sommarstuga – här har ni möjligheten. Grottbyns Camping är en åretruntcamping och ligger i några få kilometrar från Höör. Buss och pendel till Lund, Malmö eller Kastrup och ut i världen – för de som vill det. Konceptet passar inte alla men många, många, många. Så smart. I know.

Det hamras och spikas. En rymlig veranda. Där lever man livet. Också.

 

Köp en villavagn och lägg i kundkorgen. Betala i kassan.

Inatt blir det husvagnssovning. Då blir det högerarmsdunk i väggen när jag vaknar. Tryggt. Då VET jag i alla fall var jag är. Över huvudtaget så känner jag mig stark och har en god känsla i själen. Har funderat ett bra tag nu och lagt alla tankar i de fack de skall ligga. Slängt de som inte behöver vara kvar. Som att ha ett LIVSSKÅP – där man lägger in det som inte är färdigtänkt, lägger in erfarenheter som man fått, känslor som man har för olika saker och ting, glädjen man känner – som man lägger i översta lådan, såklart. Så kan man plocka fram de tankar och känslor man behöver. Emellanåt får man städa undan och slänga de tankar man inte behöver och de minnen man mår bättre utan. Ett livsskåp – det är bra att ha.

Som alltid.

Så ……………………var ska sköpet stå??? Det får ni tänka ut själva. Tror det är klokast. En del av er kanske kör avfallskvarnen direkt? Inga omvägar med skåp och lådor och annat. Tänker färdigt och gå vidare? Direkt utan att passera ”GÅ” ? Gör som ni tycker – bara ni trivs. Det är viktigt.

Färdigsnackat för ikväll.

Imorgon är en annan dag. Tur det. Den vill jag gärna vara med och frisera.

Todiloo.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com