NU är hon väl ute och cyklar???

Hilsen.

Det är jag. Igen. Lördag ni vet.

Det regnar och blåser. Så jättebra. Öhöm. Fingers crossed. I alla fall att det regnar. Jordbruket behöver det. Inte jag. Men jag är inte världens centrum, så det är bara att stå tillbaka och vänta på bättre väder. Långt bak hittar ni mig. I princip osynlig även om jag gläfser ibland. Jag håller på att lära mig ÅTERHÅLLSAMHET. Går sådär. Mycket man ska pröva på i livet. Det KAN ju lyckas och då blir livet både stillsammare och billigare.
Jag ryser.

Inte någon större idé att putta ner fröer i krukorna, heller.  Händer inte mycket där ändå. Inget ovan jord, i alla fall. Mina gröna fingrar börja sakta men säkert tvina och bli ljusbeigerosa. Originalfärgen. Säkert vackert det också, men nog saknar jag stunderna med näsan i jorden. Oh well. Min tid skall åter varda.

Min svunna kärlek. I tacksamt minne bevarad. Kolonin.

Alltid tyckt om att idka fritidsminijordbruk. Inga tunnland – bara metrar – men ändå. Lyxodling helt enkelt. Hade t o m en kolonistuga en gång för länge sedan. Min älsklingsplats på jorden var det. Odlade allt och lite till. Ca 150 kvm tomt och liten stuga. Gällde att ligga i och hålla efter kirskålen – den och jag tävlade om gunsten.  Det gick jämnt ut, tror jag. Vi vann vartannat år. Att gräva i jorden och filura, flytta växer och peta ner fröer – I love it. Stress rinner av. Frustration likaså. Ilsketårar och sorgetårar landar i jorden och grödan gror. Rundgång.  Kretslopp. Nya krafter och glada tankar. I like.

Ett hatobjekt. Kirskål. Har prövat i sallad. Man måste pröva. Kommer inte att hända igen.

Herregud, det var tider det. Också. Har alltid arbetat MYCKET. Jättemycket. Alla möjliga jobb samtidigt. Förstår inte hur jag fick ihop det men det gjorde jag. Kostade säkert och som hundraåringen som ännu inte hoppat ut genom fönstret – kan man väl bara hoppas att rekylen blir mild. Milt skadefri. Har pressat mig hårt. Vissa gör det. Klagar inte – jag gjorde som jag ville. Det är roligt att leva – då får man se hur det går. Det har gått. Går fortfarande.

Man får hoppa så länge man kan! Albin visar hur.

Har fått frågan om jag ”gått i barndom” och sysslar med åldersnoja. Döden, döden, döden – som Astrid Lindgren myntade. Vad skall jag svara på det?

    1. Njae. Jag kåserar ju och levererar till varje lördag. Att driva med sig själv är lätt. Rumsrenare. Bättre att ha roligt på egen bekostnad än att ge sig på andra. Finns en igenkänningsfaktor som ingen kan ge sig på – eftersom någon ANNAN skämtar om sig själv.  Jag, alltså. Jag bjuder på det.  Finns outömliga mängder av små och stora händelser i en människas liv. I synnerhet när man levt ganska länge – vilket jag har – visar det sig. Om man tänker efter. Tänker gör jag. Ofta.
På första parkett när tillfälle gives. Stolen får man ställa fram själv, har jag fattat.

2. Njae. Framtiden har inte hänt än så jag MÅSTE hålla mig till dåtid och viss mån nutid. Förr var jag vildare än nu och när jag ser tillbaka så inser jag ju att jag faktiskt förändrats. Både utanpå och inuti. Herreminje. Titta på foton, minnas och visa? Mmmmm. Inte så utmanande som att lägga ut bilder på en 63-åring i rullskridskor och shorts – som en 29-åring. Förmildrande och förlåtande med en 29-åring som är passé än en äldre variant – med tanke på sociala mediers kranka klarhet. Jag skulle inte tåla det. Skyddar mig genom foton från förr. Jag skäms inte. Åldras med stil? Typ LADYLIKE? Det ordnar sig allt med det…..

Detta kunde jag DÅ. Detta ville jag DÅ. Nu KAN jag inte. Nu VILL jag inte. Hänger ihop ?

3. Jo. Tänker att det för vissa av oss kan vara välsignat – även om det kanske inte är nyttigt att gräva ner sig. Känner inte att jag gör det. Däremot är mitt livspussel inte slut och jag vill göra mer av det som är en go´ Annicka – för det gagnar alla – och mindre av det som är någon annan. Då är det bra att gå tillbaka och se över vad som drivit mig och vad som sänkt mig. 1 + 1 = ungefär 2. Kan i alla fall klart konstatera att jag INTE sålt min själ till hårdrocken – apropå boktiteln, som jag hittade på biblioteket häromdagen. Känns bra och äkta på något vis. Man skall vara sann mot sig själv.

Så kan det gå när man frågar om jag sysslar med åldersnoja. Svar direkt. Döm själva.Troligen gör jag det. Eller inte. Spelar roll? Människor gör mänskliga saker.  Jag gör som jag gör så blir det som det blir. Så länge jag inte trampar på någon annan av ren illvillighet – vilket inte skulle hända så länge jag har sinnet i behåll – så kör jag på med mina tankar om ditt och datt. Alltid någon som känner igen sig, har jag förstått………

Livet under uppfordrande lupp? Förmildrande miljö i en Harrogate VIllavagn. My favourite.

Livet kan gå från livsfilosofier till böckling macka – det vet jag bestämt. Som barn var fredagskvällar och lördagskvällar lite heliga. Familjen samlad och vi hade mys med god mat. Tacos var inte uppfunnet och Syrran påminde mig nyligen om att jag ofta lagade maten. 10 cm höga pizzor med champinjonstuvning var en variant…….Jag minns dem som sprödbakade och tunna men det gör inte hon…………….Fniss.

En favorit som fortfarande står sig är Böcklingmackan.  Jag har införlivat den hos oss och Maken tycker mycket om den. Också. Kanske ni? ”Lunchsmörgås”. Hittade receptet i mammas tummade receptpärm.
TIPS: Köp hel böckling och inte filén. En hel böckling räcker gott till 2 personer. I 2 dagar. Renare kött och saftigare. Ös på med rödbetorna. Åtminstone 4 dl. Futtigt annars.  Mer smör i smeten eller bred brödskivorna först med smör. Gottgottigottgott.
Eftersom det är fredagskväll när jag skriver detta, så kanske ni kan pröva i helgen? Eller inte.

Så säger jag godafton eller godmorgon eller helt enkelt VÄLKOMNA TILL MIN VÄRLD. Inget om resor i denna blogg. Bara lite om villavagnar – men kåseriet/krönikan/bloggen författas i en sådan. Ju. 

Maken har serverat mig en jordgubbsgin. Sippar långsamt. Snart blir det mat. Herr Janzon träder in i salen. Lite sill och kvällen är tillfyllest.

Kram på er. Det mesta löser sig – om ni nu tänker att det inte gör det. Lite tid, bara. Så brukar jag tänka när jag tvivlar på saker och ting. Oftast – löser det sig ju. ❤️ Just nu är det i alla fall som bäst. Igen.

Här och nu och oftast. När man tänker efter. Kram på er!!!

Ta-ta.
Anka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Onödigt stora kavajer och väldigt många kort.

Hilsen.

En liten fredag. Inte dumt. Dr Phil på TV. Det kan han få vara. Om han nu så gärna vill. Han skulle bara köpa en mindre storlek på kavajen. Ser ut som ett överdrag till utemöblemanget. Å andra sidan är de kostymer som många svenska män bär yttepyttesmå. Korta, smala och knappt knäppbara. Förkrympta. Gått för länge i torktumlaren. Spelar detta någon roll? Nej. Inte alls. Bara noterar och det får man. Så går livet vidare. Imorgon är en annan dag. Lördag.

Så ska det se ut. Om man vill vara fin, alltså. Dr Phil till höger. Berra till vänster. Mr Purrfect i mitten.
Bild från Detroitloverdr.com

GULFROSSA:
Veckan går i gult. Rapsfälten i Skåne blommar. Det är så vackert, så vackert. Vilken intensiv färg!! Måste t o m synas från månen, det tror jag bestämt. Våren öht taget är så betagande vacker. Sprakande skir, på något vis. Kallt är det. Regnar gör det – men med tanke på förra sommarens torka så vågar jag inte säga ett knyst. Regna på bara. Ös. Det är bra. Jag går in och pysslar när det öser. Måtte det dock regna lagom framöver och skina lagom med sol. Oftare sol än regn och helst varmt. Om man får önska. Jag viskar.

Rapsfältsfrossa på Österlen.

PROFFESSIONALISM:
Visst är det fantastiskt med människor som kan? Som bara gör DET. Det finns proffs och så finns det proffs. De som levererar Morgan Nyman AB:s villavagnar är verkligen proffs. Trånga passager, snåriga skogar, stenar och berg mitt i planeten, sankmark och hjortronmarker. Det är ingen ordning alls på naturen men ska en villavagn levereras så ska den.  I veckan levererade vi Sverigens största villavagn – som måste fraktas i 2 delar. Stor, tung, bred, hög och alldeles alldeles underbar. The Harrogate var namnet. Såklart är den vi levererade hemma hos sig och myser – men vi har ju fler!! Kom hit, till utställningen i Stenstorp och sätt er i soffan och wow-a. Öppet alla dagar!!!!!

En bil kommer lastad……..med en Harrogate.

RENSNING PÅ GÅNG:
På tal om att flytta saker. Förändringens vindar och vi måste tömma ett utrymme och flytta saker till annat utrymme. Då passar vi på och gör oss av med det som vi fram tills nu inte behövt. En andra sortering efter husflytten. Maken är duktig. Han ”bokför” i huvudet och bestämmer vad som han vill ta bort. Egna saker. Jag är också duktig och  bokför också i huvudet – men mer vad som skall vara KVAR och det är i stort sett ALLT. Fast då får jag vara ärlig mot mig själv och säga att det STORA gjorde vi när vi sålde huset. Det var som att gå en boxningsmatch med Hubba Babba – vem nu det kan vara men det låter elakt. Vi har väldigt lite kvar. Saknar inte sakerna alls, har glömt vad jag hade, men processen var tuff. Medges.

Sortera mera.

SLÄNGBORTNING AV SAKER?
Tänkte jag skulle vara superduktig och göra mig av med en del minnessaker – åt vilka jag inte ägnat en tanke de senaste 2 åren. När jag böjde mig över lådorna och börja plocka, då brast det. Pappas födelsedagskopp. Hans medalj ( från vad och när?). Mammas och pappas bästa porslin – fast vi äter på deras finporslin till vardags numera men soppterrinen som hör till – som jag ALDRIG kommer att använda…….t ex. I alla fall minnen. Det slutade med att jag slängde en hel del negativ från foton och en grytlapp. Soppterrinen står nu här i köket i villavagnen på fin plats och pappas födelsedagskopp är framtagen och vänslas med mammas dito. Frid på jorden. Lycka i det lilla. Får köpa en ny grytlapp.

Detta bildspel kräver JavaScript.

NOSTALGITRIPP:
Hittade en samling foton – som jag tog kort på. Att ha i mobilen och titta på. Fotolådan vill jag såklart inte slänga – den är värd mer än nästan allt – men den kommer inte att stå framme, så det är lika bra att plåta fotona och titta på emellanåt. Så kan jag ta nya foton av de gamla fotona(!) och minnas lite till……..Roligt och igenkännande att titta på gamla foton. Det är ju ögonblicksbilder av ens liv, ju! Livet då. Kul att minnas.

Det var då, det. 1978

UNNADIGRESAN:
Livet fortgår på Unnadigresans lilla vingård i Dourodalen. Så fint.  Bild från idag. Varmt och skönt. Vackert. I september är det dags för 8 glada som bokat resa med mig. April 2020 och september 2020 planerar jag nästa turer. Häng på!!! Intresseanmälan ( inte bokning ) HÄR! 

Unnadigresans vingård i Douro. Foto från idag. Där skymtar poolen. Poolhäng.

Så tänker jag sluta mina synnerligen engkla rader…………… Magen är full av räkor från Fiskhallen i Mölndal. Hur gott som helst. Norska, stora. En blixtvisit hemmavid innan kosan styrde söderut igen. En dag lite drygt. Nu väntar gäster och utflykter.

IMG-20170705-WA0010

En önskebild för imorgon. Solsken och fluffiga moln. Utflykt i det gröna. Kafferep i solen och glad i själen. Det är på G. Det mesta ÄR redan så det är väl dagljuset som fattas. I princip. Never ever give up.

Må gott och gör något ovanligt denna helg. Något ni aldrig brukar. Stekta bananer med håning och glass t ex. Brukar jag ALDRIG göra. Kanske imorgon. Längtar efter våfflor. Vill göra. Letat som en galning efter våffeljärnet men det finns nog i husvagnen – som står på vinterförvaring och gonar sig. Får längta. Det är rätt gött, det också.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

En Anka i Amsterdam

Hilsen.

Tillbaka från Amsterdam. Några dagar där med en kär väninna. Gate upp å gate ned. En riktigt mysig stad. Kanaler och kanaler. Åsså några fler kanaler. Båtar, båtar och cyklar.

Här kan man hänga.

Många. Gator och broar. Affärer och caféer. Många. Å rök. Värst vad det doftar av det gröna bladen………..Överallt. Det puffas på, det vill jag lova. ”Coffee shops” – som inte direkt är några fik enligt svensk modell. Nej, hit går man om man vill röka på eller vad det nu är man gör. Luktar gör det och det är inte hallon, i alla fall.

Tulpaner från Amsterdam…..i mängder. Ofarliga och inte rökbara. Tror jag.

Tillåtet med marijuana i Holland. Förresten tillåtet i många europeiska städer, har jag läst. Både för medicinskt bruk och för……..just flumbruk. Inte tillåtet i Sverige. Om jag förstått rätt. Såååå skönt att inte ha behovet eller ens det minsta lilla intresset att bruka eller ens pröva på. Oerhört lättåtkomligt om man hade velat. I kakor, godisklubbor, karameller – you name it. Märkligt.

IMG_20190430_130106-compressed.jpg
Här säljer bageriet bakelser och ……..kakor………så´na däringa……..

Ganska många skyltar om ordningsregler. Inte skräpa ner, inte dricka alkohol på allmänna platser. Vi anlände på King´s Day och det betyder att Amsterdams innerstad är avstängda för bil- och spårvagnstrafik. Troligen gällde inte dryckesförbudet på allmän plats just då, för det var många som………..liksom drack. Det var troligen inte lingondricka. Hur mycket folk i rörelse som helst. En helgdag i Nederländerna. Folk i orangea kläder och fest, fest, fest. Vi bodde mitt i smeten på Rembrantplein. Centralare än så här kan man nog inte bo. Inte dyrare heller………..

IMG_20190427_181512 (1)-compressed.jpg
Faktiskt. Böter. För nedskräpning också.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Man kan ABSOLUT INTE missa att besöka Keukenhof Blomsterpark Cirka 1 timme från Amsterdam med buss. Vi åkte taxi och det tog 35 minuter. Ligger vid Schiphol Airport, i Lisse. Magiskt. Fantastiskt. Galet vackert. En hel park och plantering smakfullt designad med tulpaner och lökväxter i mängder. Jag säger MÄNGDER och det räcker inte som beskrivning.  18 Euro kostar inträdet. Någon Euro billigare om man köper via nätet.

Och DÄR tar Amsterdams lovsång slut. Lagom får vara bäst och jag har redan överskridit min dos. Anyway – de flesta av oss har väl någon form av smeknamn. Jag har. Kom att tänka på det när jag gick förbi ett skyltfönster med ankor. Där är ju jag, tänkte jag. I Amsterdam. I ett skyltfönster. Jo, för mitt smeknamn är Anka, Ankena, Akan och ibland Anki.  Det går förresten bra med vad som helst – bara man pratar med mig. Vänligt. Elaka människor undviker jag. De kan bo på en grå ö för sig själva och ilska på sig.

Anka, Ankena, Akan, Anki Ekengren

Hade min fader fått bestämma så hade jag hetat Vivianne. Mamma bestämde. Så då blev det Annicka med ck. Hade jag hetat Vivianne så hade det inte varit idé att plåta amsterdamska ankor. Ni förstår vad jag hade missat?? Sorry pappsen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lite villavagnsinspiration får det allt bli så här på slutet. Jag har nu landat på Skåneslätten igen. Det vindar ute och det är inte mycket man kan säga om det. Det blåser i Skåne men här inne är det varmt och skönt. Tänker att nästa villavagn vi köper blir en Premium Country. Trävillavagnen.  Får se. Jag är kär. I den. Också.

 

Sådär. Nu är filmkvällen slut. Det är t o m morgon. Mitt i natten. Konstigt det där. Tiden går – den enda som har vett att gå. Jag stannar gärna kvar. Så får tiden gå. Inte jag.

Igår hade vi en trevlig fest med våra bästaste grannar. Det blev sent. Eller eljest tidigt. Beror på hur man ser det. Sömnbrist är kontentan. Spär på lite med kvällens övningar. Klockan hinner bli 02.00 innan jag är klar med filurandet.

btfmdn
Utan sömn blir man halv. G´natt.

 

 

Passa på och njut av lördagen. Köp ett paket lakritsglass, baka en gaffelkaka, spela biljard eller harpa – whatever comes first. Huvudsaken att ni får le och må gott. Minst en stund varje dag.

 

 

 

Ta-ta.

Ankena

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Så gick tåget. Utan tut.

Hilsen.

Ursäkta, men det stod så på kudden. Fult men nödvändigt.

Jag blev frånkörd. Blev ensam kvar på perrongen med mina väskor och kassar. Bassäng i ögonen och arg som ett bi. Neslig skam blandat med ilska.

Unna dig en ……..tågresa. Om du törs.

Bokade tågbiljett med Öresundståget. Malmö – Göteborg. Hur svårt kan det vara?  Kom i tid. Väntade. Mycket folk. Tydlig skylt vid perrongen. Malmö -Göteborg. Perfekt. Jag ställer mig i kö. Koll på läget: Vagn 11, plats 88.  Lätt som en plätt. Va? Nä? Vagn 82. Malmö – Helsingborg står det på tåget. Va? Var är Göteborg? Frågar. Nä. Ingen ska till Göteborg. Fel tåg? Springer och letar efter vagn 11. Mot Göteborg. Vagn 24. Vagn 34. Vagn 18. VAR ÄR VAGN 11???

Lätt irriterad.

Piff. Puff. Stäng dårarna. Dårarna stängs och där gick tåget. Jag står kvar på perrongen med mina väskor. Med hakan vid knäna. Nedrans. Här åker jag världen runt på alla möjliga flygplatser och fixar det. Gnisseltåget till Göteborg missar jag. Frustration.

Hur blev det nu?

Ringer kundtjänst. De förnyar biljetten till senare tåg men med PROTEST. De brukar inte göra så här……..Ok. Tack. Jag säger att det för en ovan tågresenär inte är tydligt skyltat. Göteborg är inte Helsingborg. Det är bara att kliva på, säger supporten. Bara att byta i Malmö. Alla tåg går till Malmö – i alla fall de flesta, säger supporten. Ok, säger jag. Jag vet inte att alla tåg går till Malmö, säger jag och dessutom var vagnarna inte numrerade i sekvens. Inte lätt att i stressen springa efter rätt vagn och åt vilket håll? Det är bara att kliva på och så kan man gå till rätt vagn genom tåget, säger supporten. Med väskor, kassa och ilska i bagaget, säger jag – och åt VILKET HÅLL???? Du kan säkert vila, säger supporten. Grrrr, säger jag. Förresten stod det inte ens Öresundståget på, säger jag. Jo, säger supporten. I röd text på första vagnen. Som var 13 vagnar bort – såg inte det, tyvärr säger jag. Sedan tackar jag för kaffet och lägger på. Orka kämpa. Nä. Man får välja sina strider.

Nästa gång tar jag bilen.

Vi slutar här för det blev värre. Jag överlevde dock och mina bundsförvanter curlade banan och jag kom fram – om än sent. Varde härmed konstaterat att man kan kliva på vilket tåg som helst – det passerar Malmö. Tryggt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det bär av till Amsterdam i helgen. Roligt skall det bli. Hoppas på finväder. Så mycket mysigare då.

Skall runda av nu för tiden börjar rinna ut. Upp tidigt imorgon. Det finns gränser för vad Ekengrenskan kan få in i livscykeln och jag har börjat lära mig att sätta stopp. Inget kåseri fram till kl 4 på morgonen. Urkar inte.

Har ni haft en rullgardin, som liksom inte går att rulla upp? Som inte fjädrar tillbaka, utan ju mer man drar – för att få till schvungen upp – dess längre ner går rullgardinen……..? Sådana är mina ögonlock nu. Snart hänger de över de övre kindbenen och drar sig sakta med mot hakan. Som ett ögonlocksöverdrag. Ni fattar. Jag går och kojar mig.

Solglasögon döljer hänget.

Det fick bli en kortis idag. Livet är fullt av LIV. Händer saker hela tiden.

Inte ett ord om villavagnar ikväll.
Inte ett ord om unnadigresan ikväll.
Inte ett ord om nyponsoppa ikväll

Ur led är tiden.

Ha en finer vecka och njut stunderna. En yttepyttestunds njutning kan vända hela livet. Tänk då vad flera yttepyttingsstunder kan åstadkomma. Pröva!!!

I´ll be back innan ni vet ordet av.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Glad Pussk på er. Jag ÄR vaken.

Hilsen.

Där fick den sig allt. Väckarklockan. Skulle väcka mig klockan 05.15 men då var jag redan vaken. Vaknade kl 4 och tittade ut genom hotellfönstret. Fullmåne. Det var vackert. Tänkte fota men så började jag tänka på något annat. Det händer att jag gör det även i denna arla morgonstund. Kommer inte ihåg vad. Må man förlåta mig för det. Skulle skriva min lilla krönika igår kväll, när jag kommit hem från en fantastisk middag i Skövde med mina villavagnskolleger och vänner. Med den krävan full av det gottaste gotta – jag orkade inte kämpa emot sömnens illmariga försök att däcka mig. Snark. Så det var bara att sätta klockan på klingning. Sagt och gjort.

Vacker afton i Skövde

Har idkat jordbruk i veckan och då menar jag inte att jag spelat golf. Har hört att man säger så när man slår bort gräset och jorden istället för att träffa bollen. Nope. Dags att pynta i krukorna. Har man inget växthus kvar – då får man ordna det på annat sätt för man vill ju ha det som man vill ha det. Ju. Har stora krukbumlingar som väger JÄTTEMYCKET och det var dags att förnya jorden och fundera på om träden som jag planterat där, ska få vara kvar eller inte. Har inte bestämt mig men de ser lite uschliga ut. Tänkte fruktbuskar. Eller tänkte ……………….tja. Får se. Jag kan ändra mig. Hela tiden. Huvudsaken att jag trivs. Å buskarna.

En liten trädgård är också en trädgård.

Mysigt som 17 med det här stora vårbruket i det lilla formatet. Jag behöver inte göra något egentligen – men vill – för att det känns gott att göra gott. Älskar´t, helt enkelt.  Å persilja är fantastiskt gott i mat. Dessutom. Å marockansk mynta. Doftar gudomligt gott när man vidrör bladen. Doftar mojjito. Dessutom. Slurp.

Kör fuskvarianten. Köpte färdiga plantor av persilja i år.

Skura altanen är ett annat nöje, men det gör maken med bravur. Man får ju skydda sina grejor. Trä är trä. Villavagnen behöver ingen bökig omsorg. Bara att bli klappad på emellanåt. Och älskad. Det mår den bra av. Vem gör inte det förresten?  Älska på bara.

Puss på daj.

Är på villavagnsmässa hos Morgan Nyman AB ju över påsken – och maken valde att stanna kvar i Skåne och pyssla. Göra saker.  Pyntade och gjorde fint och sedan åkte jag……….. Hmmmm. Men jag såg till att det inte fattades vare sig sill eller Jansson. Man kan göra massor med saker på begränsad yta. Man får bara vara lite påhittig. Jag har allt man kan önska sig i form av bekvämligheter, så det är bara att göra – om man känner för det. Oftast känner jag för att göra något.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Varde därmed INTE sagt att jag är så inibänken duktig och bara vill visa upp mig – jag vill faktiskt bara inspirera!!! Till att göra roliga saker. Att göra fast latmasken tycker allt är onödigt. Fast…………..om man inte tycker om vare sig trädgård eller matlagning – då inspirerar jag ju inte……………..då gör jag ju bara människorna irriterade. På mig. Tänkte inte på det. Fast…..visst vill man väl vara glad istället för putt? Om man kan? I så fall kan ni glädjas över att jag är glad. Så blir det jättemycket gladigt. Delad glädje är dubbel glädje. Ju. Väl?

Delad glädje är dubbel glädje – eller hur? En Harrogate på 74kvm. Kommer i 2 delar. Makalöst vacker inuti. Kom hit och titta! Öppet hela påsken. SOLSKEN UTLOVAS!!!

Snart blir det Keukenhof och Amstedam för min del. Skall åka dit med en kär väninna. Där kan man tala om blommor och växthus. Färgexplosioner och blomsterhav som heter duga. Jag har varit där förut och dånade av all blomsterprakt. Det är dessutom King´s Day den 27 april – och då är det fest i Amsterdam. Alla gator är avstängda men inte för oss……………har fixat passage.

Flower Power. Keukenhof. Holland

Oppsiedeisy. Ser att klockan tickar på. Dags att kliva in i duschen och göra sig iordning för dagens övningar. Skall inspirera och informera till köp av villavagn hos Morgan Nyman AB idag och imorgon. Kom dit, vet jag. Så många fantastiska modeller. Ni anar inte vad som finns förrän ni varit på besök och vandrat runt. Suttit i alla soffor. Fantiserat. Majgadd. Öppet 11-15 hela påsken. Bara säger.

Ljummen bulle och kall mjölk. 100 år sedan sist vi drack mjölk…..

Tänkte att jag skulle fjäska lite med er och bjuda på en virtuell bulle eller två med ett glas virtuell mjölk. Kaffe kan jag också ordna. Bara att låta det vattnas i munnen. Vassegoda.

Slutar härmed min lilla krönika och sänder er en innerlig stråle av gott och roligt – som räcker länge. Ni får härmed en extra dos. Hushålla inte på det – glädje ger glädje. Man behöver allt man kan få här i världa. Inte så lätt alltid men man kan alltid försöka. Never, ever give up.

Pussokramheladan.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Så damp hon ner i verkligheten. Den andra.

Hilsen.

Så sitter man i sin fåtölj i villavagnen. Några timmar bort och vi hade 24 c varmt. Det har vi nu också i o f s. Fast inne.  Borta är Málagas värme men stugvärmen här i villavagnen är fantastisk. Ute skiner solen på Skåneslätta. Det är vår i luften och det blommar lite överallt. Tog mig en promenad till butiken för att fylla på i de tomma skåpen. En ljuvlig promenad. Mycket att titta på. Att njuta av. Lasagnen som sedan såg dagens ljus satt som en smäck. Mumma för magen.

En dag i mitten av april i Skåne. En bamsehumla.

Cirkeln är sluten. Det tunga vintermånaderna med mörker around the clock tillbringades i solen. På Costa del Sol. För det mesta sol men alltid kust. Inte direkt någon tropisk hetta – om någon tror det. Solsken och varmt där solens strålar landar. I skuggan lite kyligare. Lägsta temperatur från mitten december t o m januari – ungefär 8 – 12 c på nätterna. Annars ligger det runt 16 – 18 c dagtid i skuggan. I solen såklart mycket mer. Ljuset. Ljuset – det gör något gott med en.

Som sola i Karlsta´ fast mer söderut.

Blomstertid som kommer mest hela tiden. Färger. Färger. Färger. För en blomster- och färggalning som jag, så är det fest varje dag. Många säger till mig att ” Jag skulle inte klara mig att leva utan årstider som ni gör. ” Då vill jag härmed meddela att det är fel information. Visst finns det årstider!! Tydliga sådana. Garanterat. Gräset blir grönare. Blommorna ändrar karaktär. Löven faller. Mandelträden blommar……..Mimosan.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det snöar på Sierra Nevada och ibland 3 mil upp i bergen. Att bo på Solkusten sommartid skulle däremot vara för varmt för mig. 35 c och mer i skuggan – det är för mycket. Man orkar inget mer än att ha siesta. Ju. En eloge till alla som jobbar i sådan hetta.

Å andra sidan – snö och iskallt den 1 maj är inte heller någon hit – eller frost på midsommar – som här i Sverige……inte det roligaste jag vet. Anyway – saker blir som man verkligen vill – oftast  – i det man kan påverka.  Just nu vill vi detta. Innerligt.

Från ett växthus uppe i bergen. Där kan man gå bort sig…..i extas. Släpp av mig där om du vill bli av med mig och jag är förlorad för timmar framåt.

På tal om färg – precis sett Let´s Dance. ÄLSKAR deras klänningar. Bara säger. Tänk att få vara med på en sådan dansupplevelse. Någon som är dedikerad för en och som bara tränar och peppar en. Skulle vilja. Kanske inte kunna – men vilja. Alltid något. Vet att det är hårt slit men det är jag van vid. Från förr i alla fall. Säkert hade ryggen gått av och guvetvad annars – men just tävlingskänslan – att jobba för något hårt och intensivt och sedan gå iland med segern av att ha klarat det. Go´känsla. Låt mig fantisera bara…….

Får börja jobba på formen igen. Ska HA en sådan. Klänning, alltså. *ler*

I vilket fall. Nu är vi hemma. Mysigt det också. Hemma bäst och borta bäst. Skall träffa våra kära och nära och umgås. Jobbprojekt för mig med villavagnarna och mina resor i Unnadigresan. Planering och fundering. Roliga saker. Säger som jag brukar – tack till Universum för att jag är frisk. Det knirkar i axeln ibland men det är väl just allt. Åsså det svarta som flyger omkring i mitt öga efter godiskastet, om ni kommer ihåg. Det är kvar. Ibland tror jag att det kommer någon när jag tittar i sidled – men det är bara pyspunkan som gör sig påmind. Helt ok om man jämför med annat. Det andra som ev känns eller låter – det tänker jag bort. Eller glömmer. Bättre för mig. Tänk om man mådde illa varje dag och hade svår värk? Styrkekram till er som har det så. Pyspunka är bättre.

Här kommer en liten film från idag.  Från Söderslätt. Spatserade iväg och kollade läget. Bra läge, får jag allt säga.

Skall bli spännande om jag har en aning om var jag vaknar imorgon bitti. Lite si och så med det ibland. Just i resandetider är det extra kännbart. Vet inte riktigt hur jag har det ibland. Är jag i Mölndal? I Skövde på hotell? I husvagnen? I villavagnen? I Spanien? Får tänka till ibland. Om jag sträcker ut högerarmen och den nuddar en vägg – då vaknar jag i husvagnen. Bra kännetecken. Har memorerat ikväll. V-I-L-L-A-V-A-G-N-E-N. Det är där jag vaknar och gör jag inte det – då går jag i sömnen. Gulp.

sdr
Det var bara att öppna dörrarna och sätta på luftvärmepumpen. Vips hade vi värme. Så fräscht och torrt. Bara att börja bo. Världens bästa påhitt med villavagn. Som hemma fast…….hemma.

Snart är det påsk. Villavagnshelg för mig – Morgan Nyman AB har Villavagnshelg från Skärtorsdag – Annandag Påsk. Jag är där på Påskafton och Påskdagen. Kommer mycket folk. I like. Får se om maken hänger på eller vill mysa i egen regi.

TOP_PASK1

Man kan aldrig vara säker på något egentligen men en sak ska ni veta – jag kommer aldrig följa med någon till månen. Läbbans. Jag må vara äventyrlig men där går gränsen. Inte kommer jag någonsin att vilja kyssa en bläckfisk. Grillad och med vitlök -möjligtvis. Såg en stor rackare på TV och den var skrämmande!!! Brr.

Så. Må ni slippa sådant ni absolut inte vill. Som att kyssa bläckfiskar eller rensa golvbrunnar. Eller annat. Fundera hellre på vad ni VILL än vad ni INTE vill. Bättre.

img1555049642876_1555049885948
Inte bara floskler – det funkar faktiskt. Man får kanske ha tålamod, förståss.

Så var det slut på bokstäverna. Man får dela med sig av det goda. Det skall bli över lite till imorgon, också. Till er andra. Får bli bättre till nästa lördag. Måste samla ihop mig. En resdag är en resdag. Kola i hjärnan.

MÅ VÄL. Kort och gott och med eftertryck.

C u.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Dream on, Babe. Å gör något.

Hilsen.

Ni vet den där känslan när man känner det är tomt. Inte i plånboken eller kaffeskåpet – men i hjärnan. När det ekar i bästa fall men annars är ihåligt. Hallå? Någon hemma? Ingen svarar.

Tomt. Ding-ding-ding.

Precis så för mig just nu. Hade tusen idéer om vad jag skulle skriva om. Nu sitter jag här – ombonad och mätt i magen och……………….ingenting infinner sig – förutom sömnen. Nedrans.

Några av oss. Plus fotografen Veronica.

Det har varit mässdag idag. Hela dagen. Troligen är det känningar av det.  Det har varit superkul. Gillar´t. Att prata med människor om det man tror på – det är bra gött, det. Människor som du och jag och vem som helst. Som är nyfikna. Som förundras över så mycket man får plats med i en villavagn på 32 kvm. Westcoast 32 by Morgan Nyman AB.

Välkommen hem!

Att få dela äkta glädje. I like. Människor är lätta att prata med. I alla fall tycker jag det. Vi har pratat drömmar. Livsmål. Tankar. Chokladkola. Det har livet handlat om idag. Bland annat. Vi längtar alla efter något. Den som fryser vill ha värme. Den som är hungrig vill ha mat. Det som inte kan läsa vill gå i skola. I vårt land – där de flesta av oss ( inte alla men väldigt många ) egentligen har tillräckligt av allt – om man jämför med många andra i andra länder – där vill SJÄLEN ta plats. Märker det så tydligt.

Det är inte det att saker är svåra, som gör att vi inte vågar. Det är för att vi inte vågar, som saker är svåra.

När jag börjar berätta om hur maken och jag kastade loss. Köpte vår villavagn – hur vi sålde huset – gjorde oss av med saker – bytte liv – då sprakar det i mångas ögon. Det gnistrar till och de lyssnar stort. ”Men det är ju så jag har velat göra i så många år”, sa en kvinna. En annan ”Jag vill göra något helt annat. i mitt liv. Vill slippa alla saker”. ”Så härligt och nyttigt att träffa någon som verkligen gjort det och verkar ha överlevt”,  sa en herre med glimten i ögat. ”Det här borde du berätta för fler”, sa flera. Det har jag hört många gånger. Jodå. Jag har skrivit om det förut i mina kåserier. Om processen att göra sig av med saker. Leva drömmen. Att prioritera bort. Insikter och avsikter. Tankar och fallgropar. Fantastiskta överraskningar. Utveckling. Saknad. Lycka.

Hoppochskuttglad

Imorgon är en annan dag – då får vi se vad den har med sig. Kanske säljer jag en villavagn. Hoppas det. Blir så hoppochskuttglad av det.  Just nu är det inte annat än hoppochskuttlägeisäng. Jag gör härmed en konstpaus. Går och lägger ned kroppen i horisontalläge, sätter väckarklockan på jättetidig morgonstund – och skriver färdigt.

Ur led är tiden.

Å DÄR är hon tillbaka, Ekengrenskan. Klockan är 05.05. Klockan på bilden går fel men den är i alla fall stor. Pigg som en nyponros. Inte. Inte pigg alls men vad kan man begära av en dam i sina bästa år? Jag sitter utan stöd och kan bete mig bland folk – det får räcka.

Don´t mess with me. I am the driver of this bus.

Natten var lugn. Har inte drömt något. Tror jag. Annars är jag en mästare på det. Några gånger i månaden drömmer jag så tokigt, så jag vet inte om jag inte borde spärras in någonstans. Ofta återkommande är att jag inte får följa med. Att jag blir ensam kvar. Alla åker utan mig. Den drömmen är otäck. Kan vakna i gråt och inte fatta något. Gamla människan! Måste ställa mig upp mitt i natten, för att vakna till på riktigt. Tar en stund och inser såklart att ingen har åkt någonstans utan mig och jag är i allra högsta grad med. Det är t o m så att jag kör bussen!

Fniss. Skylt funnen i London.

En annan mardröm är att jag sitter i skolbänken och skall tenta. Ser att alla kan svara på frågorna utan jag – har läst på fel saker. Jag som VERKLIGEN pluggat! Kan plötsligt ingenting och den stressen jag känner i drömmen – att alla kan utom jag fast jag VET att jag kan – DEN är inte att leka med, heller. Kan vakna superledsen och måste ställa mig upp för att vakna till. Lugnar mig när jag ser att maken ligger där och snusar lugnt och ingen skolbänk inom en mils avstånd. Nä. Tacka vet jag gräddtårta. Det är gott.

Gott med bakverk.

Snart är det hemåkardax. Tillbaka till Sverige. Härligt. Lever i den bästa av 2 världar. En får tacke o ta emot det som kommer en till del. Solen och ljuset är fantastiskt lättsamt att umgås med vintertid. Hemma i Fäderneslandet på sommaren – det är också fantastiskt. Rätt mycket som är fantastiskt. Faktiskt. Må det vara länge.

Mycket är fantastiskt.

Avslutar med en riktigt superdålig film. Regissör: A Ekengren. Filmare: A Ekengren. Klippare: A Ekengren.I huvudrollerna: A Ekengren och spanska räkor. I originaltappning. Gambas a pil-pil. Nya paradrätten. Så enkelt. Så gott. Eventuellt nyttigt.

Å med det slutar jag mina ängkla rader.

Känslan av att må bra i det lilla och det stora. Att ha människor i mitt liv som jag älskar och som jag kan misstänka älska mig också. Tack. Fortsätt gärna med det. Det gör gött i själen. Önskar er alla detta.

Klockan är 05.45 och en ny dag randas. Det börjar ljusna. Solen kommer strax upp. Må den skina på oss alla. T o m på mig fastän jag inte klarade tentan………*ler*

Kram hela da´n,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Ett liv att leva.

Hilsen.

Att jag bara orkar. Här sitter jag och lurar. Klockan är 04.53 och jag har precis börjat skriva. Gårdagen var full av gårdag. Härliga gäster med många skratt och kortspel och när de gick vid 22.30-snåret, så var det dags för mig och mina rader. Trodde jag. Maken kysste mig godnatt, gick upp och lade sig och jag satt kvar i min lilla skrivarsoffa och…….gäspade, laddade upp bilder, gäspade, laddade upp fler bilder och………somnade. Hejoch hå. Så nu är det bara att börja sitt värv. Pigg? Nä.

Just det.

Vi har haft kärt besök i veckan och gjort roliga saker i det lilla. Hängt och myst. Kraftiga stormbyar vid havet och det tyckte 15-åringen var coolt. Det annars så stilla Medelhavet har rytit till och visat vem som bestämmer. Nu börjar det envisa arbetet med att ställa i ordning stränderna igen – ny sand skall hämtas och läggas ut, bulldozers slätar till och återställer. En solkust utan stränder drar ingen publik. Ett evighetsarbete.

Så stilla är inte alltid havet här.
”Onsdagens storm har orsakar stor skada på provinsens stränder – speciellt i Fuengirola, San Pedro och Estepona. Vågorna som gick så höga som uppåt sex meter har näst intill ”ätit upp” stränderna på många platser. Fenomenet är känt men svårt att förhindra. Därför är det nu behov av stora mängder sand för att förbättra de drabbade stränderna. Detta arbete förväntas komma igång snabbt men det är inte säkert och de drabbade stränderna hinner bli klara till påskveckan då, vanan trogen, årets första stora turistvåg väntas.” Från tidningen En Sueco.

 

Vem bestämmer? Egentligen?

Många av vinterövervintrarna (?) har börjat dra sig hemåt. Vintern i solen och sommaren hemma. Många frågar om jag ligger och solar jämt. Svar: Nä. Tror inte det är nyttigt och det är inte heller roligt. Ibland så, men inte ofta. Däremot går jag nästan alltid i klänning eller kjol största delen av året. Bara ben, liksom. Vinterkläder äger jag knappt. Ibland kan jag längta efter att bära ett par supersnygga läderstövlar. Bara för att. Snyggt med kjol till. Frågan infinner sig alltid: men när ska bära dem, då? Inte kånka omkring under armen – det skulle se dumt ut – menar ha på mig dem. Ni fattar. Anyway. Ytterligare en sak att äga och som tar plats i garderoben – som är begränsad.

När vi tömde huset och bytte liv gjorde vi oss av med mycket. T o m mina snygga läderstövlar……….

Längtar jag tillbaka till det livet? Dubbelbottnat. Är man en tänkare som jag, så visst flyger tankarna förbi emellanåt. Saknar mina vänner på vår gata. Mina nära och kära. Saknar mitt växthus. Såklart älskade jag vårt fina hus. Mitt lila badrum………Saknar inte vintrarna, mörkret eller regnet och kylan. Älskar solen. Möjligheten att bara gå ut i sommarkläder. Skiftningarna i årstider här, också. Blomsterprakten. Det fria livet.

Trivs inte inlåst.

Man får och man får avstå – det är det som är Livet. I det stora och i det lilla. Livsval. Man får göra det som känns rätt. Fel blir det alltid någonstans ändå – men dagarna med götta i måste vara fler än de med lort – det hävdar jag bestämt. Ingen som gör livet åt en – det får man ordna själv. Just nu passar det perfekt så här. Jättemycket mer gotta än lort. Facit har ingen och vem vill egentligen leva livet med svaren innan man ens ställt frågorna?

Min vackra brudklänning. Den fick stanna kvar.

Villavagnslivet, då? Jo tack. Vi har det perfekt i vårt lilla hörne på Söderslätt. Fria vyer. Nära till mysiga Ystad. Man kan älska Skåne väldigt lätt. De gula rapsfälten förblindar när den tiden är. Magiskt vad Moder Natur kan bjuda på. Vallmofälten med blåklint i. Pilallérna med sina vindpiskade pilar. Abbekåspotatisen är INTE att leka med. Man äter den. Under njutbar tyssssstnad. Den godaste vi mumsat på. Bussen utanför tar en till Trelleborg och Ystad lätt. Till Göteborg åker man från Malmö med lyxbuss för 170 SEK.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nä. Om man skulle sluta sina ängkla rader? Lagom nu, kanske? Klockan är 06.13 och jag har inte nickat till en endaste sekund. Fokuserad. Inte en endaste rubrik, heller. Jag gör som jag säger, helt enkelt. Impressed. Vill bara säga att det jag skriver om här skall vara lättläst och i bästa fall underhållande. Det händer så mycket förskräckligt i världen – jag är fullt medveten om detta och har såklart åsikter men jag har valt inriktning. I kåserier ryms inte olycka och katastrofer. Det skulle bli så fel åt andra hållet.

Som alltid.

Önskar er fina dagen. Idag blir det kortspel igen. Ihop med ett tyskt par på campingen intill. De kan inte engelska och jag kan inte tyska men vi förstår varandra ändå. Man fattar när man vinner eller förlorar – oavsett språk. Tro mig. Blickar och gester är internationella. Jag gestikulerar vilt på tyska, bara så att ni vet.

Ha en finer helg och vecka. Vårtecknen har kommit hemma. I know. Är hemma ofta. Ju. Kortare sejourer oftast. Villavagnspassionsjobb.

Blåbärsris på Costa del Sol.

För ovanlighetens skull önskar jag er inte godnatt. Färskvara på detta kåseri. Säger god morgon och önskar det. En riktigt god sådan och så likadan fortsättning på dagen, helgen, veckan. Hoppas era önskningar och längtan efter något specifikt kommer till er. När tiden är mogen. Allt gott till er. Hela tiden.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Hur man än vänder sig är baken åt andra hållet…..

Hilsen.

Sitter och jobbar med kommande resa till Portugal med min Unnadigresan. Bokar, bokar om och bekräftar hotellrum. Avbokar igen och ändrar. Bokar om och frågar om trappor. Finns inga trappor. Perfekt. Då bekräftar jag. Kommer mail: jo det finns några trappor. Hur många steg, frågar jag. Bara 30, svarar hotellet. Funkar ej, svarar jag. Har en gäst som absolut skall undvika trappor. Ok. Får boka av. Finns hiss? Nej. Inte än, men vi skall renovera. Ok, klart till september? I princip inte. Ok. Jag fattar…….

img1552424349877.jpg
Inget får undgå det kritiska ögat. Helst. Vill att resan skall vara så bra det går.

Är redan igång med nästa år. Det gäller att våga planera.  Vill så gärna dela med mig av bra-iga saker. Förresten, att planera kräver inget mod. Det är ett rent och sant nöje. Att hitta pärlorna. Ställen inte andra hittar. Att förhandla. Finna gensvar och engagemang från motparten. Gemensamma mål och glädje i konceptet. DET är lustfyllt och inte ett dugg modigt. Det är så omodigt så det anar ni inte.

IMG_20190120_165420_245
Tack Anne.

Det stora modet behöver man när man satsar pengar och hoppas på att få resenärer som bokar – och då inte försent i tidsplaneringen  – för då går tåget – eller i mitt fall flyget. Jag kan inte boka på mig en massa flygbiljetter och hoppas på att det skall ringla en evinnerlig kö av sugna resenärer, som vill följa med. Det gör det liksom inte. Inte än. Det tar tid att bygga upp en verksamhet. Kunderna får jag söka själv. Just DEN processen är lite knivig. Kanske hade varit lättare att sälja vatten på flaska. Eller semlor. JAG hade köpt i alla fall. Semlor. Många.

FB_IMG_1553203030129
Här har vi picnick på mina resor till Douro. 

Våren 2020 tar jag in yoga och lite rörelse i programmet och lägger till några fler upplevelser. Douro och Portugal. Såklart. Helt fantastiskt land att uppleva. Följ med så förstår ni. Intresseanmälan HÄR !

IMG_20180831_132331_687-compressed.jpg
Bakverk. Goda. Överallt.

Ett land, där kaffe och bakelse kostar 1.60 Euros – dit måste man åka, helt enkelt. Ett land där människorna är så vänliga och positiva – dem måste man träffa. Ett landskap, som bjuder på så mycket vackert – det måste man se. Douro – ett världsarv. Att vara en passionerad yttepytteresebyrå – det är inte så lätt men FERUKTANSVÄRT roligt. ( Har väl precis sagt det, eller ? ) Om man säger. Å det säger man. ROLIGT!!! Å andra sidan kan man inte göra resor utan resenärer – då blir det oroligt – så komsikomsi alla hågade!! Kvalitetsresor i det lilla formatet.

IMG_20180830_203622_686-compressed.jpg
Douro. Det gyllene, på portugisiska.

 

DSC_0256.jpg
En villavagn från Morgan Nyman AB. I trä. Svenskbyggd. Med vattenburen golvvärme. Vi levererar överallt. 

Å nu abrupt över till något annat gyllene. Villavagnslivet. Dä ä bra, det. I april kommer jag att vara med på Stora Villamässan och Vår trädgård 5 – 7 april på nya mässanläggningen i Mölndal, när Morgan Nyman AB ställer ut en sjutusan till villavagn.

FB_IMG_1553152089459
”Åhhh. Så då har du bestämt dig? Den här vagnen? Ska jag slå in den ?”

Igen. Då skall jag hålla mig frisk. Ingen nysning. Ingen hosta. Ingen feber. Då KÖÖÖÖÖR vi!! Ses då!!! Vill ni boka möte med mig då och prata villavagn, så är det bara att boka tid HÄR !

DSC_2014-compressed.jpg
Det frasar och fräser men ingen är arg. Ju.

Hostan från helvetet har gått över. Vilken lycka. Den kan jag leva utan. Tvi vale. Tacka vet jag solen som skiner för det mesta på Costa del Sol. Vårlikt fast sommarvarmt. Vårdagjämning och ljusare på kvällarna, såklart. Det blommar i varenda vrå. Man vänjer sig vid solen och 15 c på morgon är lite kyligt……………..ni hör…….

IMG_20190317_151457.jpg
Fullt i solens glans

Detta bildspel kräver JavaScript.

Om någon timma skall vi till flygplatsen och hämta kärt besök. Den vägen kan vi nu. Tar ca 35 minuter.  Lågprisflygen kommer alltid sent. De betalar mindre avgifter på obekväma tider. Det är så ekonomi fungerar. Mindre utgifter – större rabatter. Om jag minns rätt, så tar Málaga Airport emot ca 17 miljoner passagerare varje år. Många. Turismen är betydande.

20150426_175220-compressed-e1544825995794.jpg
Som man bäddar får man ligga.

Nä. Om man skulle samla ihop sig och åka iväg till flygplatsen och hämta godingarna. Tror jag får knåpa ihop resten av det lilla kåseriet när jag kommer tillbaka. Lite nattanöje, helt enkelt. Hörs om en stund.

clone tag: 8590174860392523055
Pausbild i brist på annat.

Nu har det gått den där stunden och vi har hämtat våra glada gäster och nattat dem. Läst saga och kollat att de borstat tänderna ordenligt. Jag har dessutom varit på det nattöppna apoteket och köpt mäddusin mot halsbränna. Så……………….jag går och lägger mig nu så får det bränna klart till imorgon. Drog precis i mig en påse med emulsion, som smakade fluortant. Brrrr.

Varde en goder vecka gifven Eder alla. Det förtjänar ni apselut. Minst 13 skratt om dagen bör vara målet för alla och envar. Det är bra för hälsan. Finn de små stunderna. De finns.

G´natt. Klockan är 02.16 och jag håller mig för skratt………..

zzzzzzzzzzz

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Det börjar bli som vanligt

Hilsen.

Nu sprudlar Tanten. Flunsan är borta. Bara hostan från helvetet. Typ. Den kan jag leva med – den går över. Det vet jag.

She´s back.

Här på Solkusten skiner solen. Varmt och skönt. En klar och tydlig förändring i väderleken. Sommaren är på väg – fast den kallas vår här……… Cirka 16 c på morgonen numera och sedan stiger det. Dörrarna öppna hela dagarna, fåglarna kvittrar och tvätten torkar på 5 minuter. Religiöst vackert är det nu.

Fredagsmys. Man  måste APSELUT inte dricka vin men man kan. Man gör som man tycker är bäst, helt enkelt.

Mimosan börjar blomma ut. Blommor stora som vindruvor, nästan.  Idag vandrade jag i en mimosa-allé. Det är en speciell känsla, det. Omsluten av detta gula vackra. I like.

Mimosaregn
En mimosa-allé. Där går man. Långt.

Tog en skön promenad idag på eftermiddagen. Mot havet. Genom villakvarter. I långsamt mak. Har bestämt mig att inte hosta ihjäl mig, så flåset får vänta. Riktigt skönt att ta tiden och se allt. I Ullatrapid, som han sa Robert Karl Oskar Broberg.  Lyssna själva via länken. En gåva till mänskligheten var han. Före sin tid.

Ring klocka , ring. Himmelen på jorden.
Hur fint kan det vara egentligen? Det tistlar och det tastlar.

Jag har nog inte missat att skriva ett enda lördagskåseri sedan starten. Har satt en ära i att leverera – även om jag får erkänna att tvivlets högaffel suttit fast i ändalyktan ett flertal gånger. Jag brukar dissa det mesta och börja från början. Ett flertal gånger. Jag missade inte förra veckan heller, men med feber och flunsa så blev det inget vettigt skrivet, värt att förmedla.

MmsCamera_2019-03-07-08-31-45.jpg
En timme i taget.

Så…….jag lade inte ut det på FB eller Instagram – även om jag faktiskt skrev lite. Att göra reklam för absolut ingenting är bara dumt. Det är tillräckligt darrigt att prata för min kåserivara i vanliga fall. Så ikväll sitter jag här igen i soffan och plitar ner några tankar.

Han, jag och popcorn. En fredagskväll på Costa Del Sol.

Hann med 2 dagar på Seniormässan i Göteborg. 2 härliga dagar med mängder med besökare i vår villavagn Westcoast 32.

Jag hade gärna fortsatt men på onsdagsskvällen ändrades mina anletsdrag och det blev ommöblering av fejset och även då hjärnans synapser. Jag dånade, fick ta taxi hem från supermysig middag med mina kolleger och vänner. Sedan är resten historia. Fy för den lede. Jättesjuk. Fast nu är det VERKLIGEN färdigpratat om detta.

Hjärntrusten

Imorgon är en annan dag och då kan jag faktiskt redan nu meddela att alla platser till den fantastiska resan till Portugal är fullbokad!!!  Det är en superduperfantastisk resa – så ni som missade nu kan sätta upp er på kö till april 2020. HÄR!

Porto- Douro. Med Unnadigresan. En upplevelse.

Ni som fortfarande är lite vakna, har sett att jag inte har rubriker. Jag visste det. Vanans makt. Klarade det i 2 inlägg, sedan blev allt som vanligt. Att ha rubriker kräver att man planerar och jag känner mig själv – helt plötsligt skriver jag om något annat än det jag nyligen skrev om – och då måste rubriken ändras. Orka.

Nästa vecka får jag gå loss igen. Måste samla på mig levnadstankar. Ur en degig hjärna kommer intet.

Vanligt är bra. Ovanligt är bra. Vem bestämmer vad som är vad?  Önskar er en ovanligt vanlig men vänlig vecka. Med glada överraskningar och många vänliga ord. Pussar och klappar för er som är böjda åt det hållet. Ni som gärna avstår dessa tilltag får hitta er grej – huvudsaken är att ni trivs. Viktigt. I det lilla. I det stora. Olika är ok. Live and let live, som jag brukar tänka.

Kram från Marbella.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com