Fläder, väder och fäder.

Villavagnsfläder

Hilsen.

115 inlägg. Inte i skorna. Mer i krönikeform. Inte så tokigt ändå – om jag får säga det själv. Det får jag. Gjorde ju just det. Tänker ändå att jag tar lite juli-paus från skrivandet. Hjärnan behöver påfyllning och så kan det ju få effekten att ni väntar på min återkomst?  Det KAN bli så om man tänker att det blir så – om man tänker riktigt hårt och länge. Eller inte. Spännande att hoppas på i alla fall. Härliga känsla.

WordPress – utan och innan
Eva Synnergren Utbildning
Eva Synnergren

Detta berättade jag i förra krönikan men det har ni säkert glömt och även jag.  Är i den åldern nu att jag upprepar mig. Upprepar mig. I vilket fall.  Jobbar med min egen nya hemsida Ekengrenskan.se
Inte lanserad än så det är ingen idé att klicka på länken än. Jag berättar när det är dags. Namnet köpt och betalt.
Går en on-linekurs i hur man skapar en hemsida med finesse hos www.evasynnergren.com

Wordpress utan och innan
Hemmakontoret behövde förnyelse. Den gamla skrivaren gick hädan.

Tänkte att det var dags för lite utveckling. Har stampat länge nog nu. Ingen ny inspiration, ingen påfyllning. Villavagnarna är fantastiska och jag vill känna mig likadan. Inte fyrkantig utan fantastisk. Ni fattar. Jag behöver ENERGI!! Då är det dags för FÖRÄNDRING !!! Påfyllning! Annars blir man en grinpella. Slöseri med tid – nu när jag ändå har den. Tiden och lusten.

Drömmar
  Ja eller nej till ditt livs chans?
Ung i sinnet. Nyfikenhet är hemligheten.

Inte säker på att det är sant men jag lever efter den devisen ändå. Så länge jag lever och kan – på med kunskap, bara! I like!!! I flera veckor möts vi på internet i ett internetbaserat forum som heter ZOOM. Där träffas vi och kan prata, dela bilder, ställa frågor, kommunicera i stort och få utbildning. Till hjälp har vi dessutom en utbildningsportal på nätet, där Eva har spelat in sin utbildning och alla olika moment – och vi kan upprepa och ta om hur många gånger som helst. Sååååå pedagogiskt.

Lite energi är inte dumt
Rör på skånker´a, tös.

Om någon tror att det är enkelt att bygga en snygg hemsida – forget it. I alla fall inte innan man lärt sig. Finns oanade möjligheter. Endast fantasin sätter gränser och det säger min man att jag har lite för mycket av. Fantasi, alltså. Den gränsen är alltså sedan länge överskriden. Jag blev som jag blev och så får det förbli. Jag vet inte riktigt vad hemsidan skall handla om men det ger sig. Jag lägger in så mycket som möjligt – det är samma pris 🙂 ! Annickas bus, i princip.

Fläder. Vilket väder.

Ta tillvara på tiden. På vad naturen ger. På vad lusten vill. Plockade en kofta full med fläderblommor. Utan löss. Blommorna alltså. Koftan var sedan länge lusfri. Gick på långpromenad. Fick syn på fantastiska blomklasar – som jag bara MÅSTE ha. Hade inget att ta dem i förutom min vita kofta………….som blev gul. Vit med gula fläckar. Man tar vad man har. En kofta.

Villavagnskofta
Koka soppa på en spik eller saft på en kofta. Funkar.

Gjorde en supergod saft – kokade den extra länge så att den blev lite sirapslik. Pluttade i lite i iskubshållaren och skjutsade in i frysen. Kan hamna i en drink eller bubbelvatten vid tillfälle. Resten på flaskor. När jag inte såg slängde jag i några kanelstänger och stjärnanis i koket………. spännande att pröva. Blev supergott.

Flädersaft i vardande
Fläder i en hammockgunga. Nästan.
Fäder

Om de fått leva hade våra föräldrar fyllt 98 respektive 96 år. Inte så säker på att de velat vara med längre. Jag hade definitivt gått sönder av att inte ha fått träffa dem och underlätta för dem. Ett rent lidande. Hade inte stått ut. Hade sjanghajat dem och fört bort dem ljudlöst till litet hus i skogen. Kokat kaffe och lagat mat. Berättat vitsar och skrattat. Mamma hade fått spela skivor med Lasse Berghagen från morgon till kväll och pappa hade fått spela Beethoven hela dagarna – eller spela Behåen, som min lillebror sa.
Konstigt ändå – saknaden går inte över. Längesedan de lämnade jordelivet. De är ändå så levande för mig. Min Mats och jag pratar ganska ofta om Di Gamle. Ler åt saker de sagt, egenheter de hade och allt roligt vi gjort.

Mor och far i ungdomens dagar
Det var en gång………….
Nu tog det slut. Plötsligen.

Orden. Meningarna. Innehållet. Hela kånkarongen. Enough is enough. När jag kommer tillbaka senare i sommar har jag förmodligen min hemsida klar och då blir denna krönika mer fokuserad på villavagnslivet – så som det var tänkt. Fortfarande med knorr och lite bus – men med innehåll som anspelar mer på namnet – VIllavagnsbloggen. Finns hur mycket som helst att skriva om.  Jag har svävat ut hej vilt och det är hur roligt som helst – men det är dags att utveckla(s). Ser fram emot detta. Att lämna för att välkomna – det är rätt spännande, det.

Avslutar med en bild från Grottbyns Fritidsby – Semesterby – Villavagnspark. Där är så fint, så fint. Visning igen 4-5 juli kl 11-16. Grottbyn, Jularp, Höör, Skåne. VÄLKOMNA!

Villavagnsvy
Visst ser det fint ut?

Nu säger jag natt-hej. Ta hand om er. Riktigt ordentligt! Ta hand om andra. Riktigt ordentligt. Vi ses och hörs – det är då säkert!!!

Ta-ta.
Annicka – Villavagnspassionistan.

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se
 

Hålleri – hållerav – hållerut – hållerom.

Hilsen.

Tystnad råder i huset. Luftvärmepumpen andas lågt. Sitter i min fåtölj med gosemorgonrocken på, datorn i knät och håret i oklädsam rufs. Så som jag är skapad. Vad kan man vänta sig annat än det som är? Mats sover – i alla fall är han ömt instängd i sovrummet. Han kan få ha lite lugn och ro.

Piffet får komma lite senare.  T o m för mig skulle det kännas överkurs att truta på läppstift nu. Klockan är ju bara barnet och barn ska inte ha smink. Det är min bestämda uppfattning. Halv 5 närmare bestämt.

Hålleri.

Jo, det måste man. Hålla i sig. Livets lilla horisont krympte väsentligt i o m covid-19. En vansinnig tur att jag ( för det mesta  eller i alla fall ofta ) kan vara glad åt mycket – medan det pågår. Alla resor. Alla möten. Alla galna planer. All glädje. Det är roligare att vara glad – för man blir glad åt bara det faktum att man är glad. Helt enkelt. Glädje föder glädje.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?

Friska och krya. Livet rullar på ändå. Lite på vänt men det pågår i alla fall. Man får ha hittepåtankar om saker och ting. Alltså – föreställa sig hur det blir när den här vedervärdiga pandemin är över. Hur bra det kan bli. Ändå. Nytt väntar. I alla fall för oss – i denna världen. I andra delar av världen har man inte bara en pandemi att genomleva – där krigas och våldförs det DESSUTOM. Något att värdera i gnälliga stunder. Man får tänka till lite allt emellanåt. Det gör jag. In emellan emellanåt OCKSÅ – och DET kan blir lite för mycket. Tro mig.

Hållerav.

Så många. Så tydligt det blir när man inte kan ses. Vilken tur att man får och kan älska någon och några. Och många. Älska på olika sätt men ändå känna kärlek. Fyttirackar´n om man inte kunde känna kärlek!! Så vedervärdigt!! Om man inte hade förmågan att bry sig om andra. Känna empati. Vilja göra bra för andra. Känns så fantastiskt härligt att ha många gamla och nära vänner. Inte bara gamla i ålder ( förlåt alla ) – utan i TID bakåt. Känt varandra länge. Vet vilka vi är och varför. Vet att man kan ringa mitt i natten om det skulle behövas och då finns ni där – samma som jag finns för er. Inte så dumt att tänka på ibland. Bli nu inte oroliga – jag har nästan telefonskräck och ringer sällan – så sov ni på. Ingen fara.

Vintrampartag i Douro
Då var vi nära varandra. Då gällde inte ansiktsmask eller badskor……

Hållerut.

Jodå. Håller ut. Alldeles för lite rörelse – trots alla mina löften och promenader.  Så magen håller sig mer utåt än inåt. Dumt. Varför gör man saker mot bättre vetande? Varför äter man upp den sista sleven makaroner – fastän man är mätt. Man och man, förresten. Jag är jag och kvinna. Inte man. Erkänn. Så……….varför äter kvinna mer än hon egentligen orkar? Varför äter hon en god liten bulle till kaffet – ljuvlig och gräddig lakritsglass till kaffet? Varför tar hon en extramacka – hård – fast utan smör ( lurar mig själv, såklart ) och hyvlar på ost i lass – för att det är lika bra att göra slut på osten innan den blir tråkig. Så gör kvinna.

Köksbestyr i villavagnen
Mat o mat o mat o mat.
Åsna
Dum på riktigt. Jag. Inte åsnan. Elakt förtal.

En annan som håller ut är gåsen på vårt tak. Nu har den snart spatserat klart kan ni veta. Den väsnas och klampar runt och har gjort så alltsedan jag började skriva mina rader. Nu har jag fått nog. Den kommer strax att bli varse det. Den kan bege sig till någon annans tak. Lorta ner och ställa till det.  Nu skall jag bara avbryta lite och gå ut och leka fågelskrämma. Inget läppstift på så det blir inga problem.

Le petit canard
Fick jag av en kund från Toyota – som sedan blev en kär vän. Hon köpte en grön Toyota som hon kallade för Le Petit Canard

Så. Gåsen är väck. Tittade frågande på mig men fann sig i stunden och flög iväg. Kvackande i vild flax. Förresten – kvackar gäss eller vad heter det? Bräker gör det inte – de vet jag. Inte gnäggar heller. Kacklar gör de definitivt inte. Oavsett. Gås borta så Anka är nöjd.

Hållerom.

Det saknar jag så vansinnigt mycket. Att inte få krama om. Virtuella möten i all ära men det kan aldrig ersätta fysiska träffar – även om jag tycker det är ett fantastiskt substitut i dessa tider. Man kan ju i alla fall SE varandra och prata med varandra i verkliga livet. I realtid. Så mycket värt men så vill man ju liksom klappa på. Känna kontakt.

Vara nära vill jag ju.

Märkliga stunder när man träffar grannar t ex – som man inte sett på hur länge som helst – och så ler man knasigt och vinkar tafatt och säger ”corona” – fast man egentligen skulle vilja springa fram och krama om innerligt och visa hur jätteglad man ( kvinna ) är att träffa dem? Jag brukar gosa med dem rygg mot rygg. Det KAN bara inte smitta då.

Vänner
Vill vara nära

Har inte träffat familjen på evigheter. Tokigt faktiskt. Detta vill jag inte alls. Måste ske något snart. Jag står liksom inte ut. Tiden går och vi hoppas liksom på att bli fria att göra det. Längtar. Efter att ha levt igenom total karantän i Spanien i nästan 4 veckor – så vet man att uppskatta att få röra sig utanför de 4 väggarna. Ändå. Kunna ta promenader. Göra saker med avstånd och omsorg om andra – men ändå göra dem. Åker inte buss, åker inte tåg, handlar med munskydd och handskar. Tvättar och tvättar händerna. Oh well.

Unnadigresan.

Den lever. Oh, fröjd och tackom och lovom- som pastor Jansson skulle sagt. En pärs utan dess like. Att vara i ett vakuum och inte kunna ta mått och steg. Att BEHÖVA ta steg men inte kunna eller veta. Att sitta så på vänt och inte förstå hur man ska agera. Alla ageranden kostar pengar och kan sätta mina resenärer och mig på pottan. Där vill ingen sitta – vi har kommit förbi det stadiet i vår utveckling 🙂 . Inte på något sätt ensam om detta – I know – men det gör inte min oro mindre betydelsefull.  Nu andas jag i alla fall ut. Kroppen känns lättare – och det är ju alltid uppskattat. Blink-blink. Allt klart från mina leverantörer i Portugal – och om UD inte misstycker – så åker vi i september och oktober. I am back.

Utsikt över Douro
Picnic med utsikt över Douro i Portugal

Villavagnshelg.

Grottbyn på söndag. För mig.

Nu är där snart slutsålt. Grönt och skönt och avkopplande i fagra Skåne. Kollegerna tar hand om Norje Boke i Blekinge. Klicka här ! Ny villavagnspark där. Fantastiskt läge. Otroligt vackert. Ligger vid havet.

Slutkläm.

It ain´t over ´til it´s over. Som de säger på annat språk. Lite förändring blir det framöver. Villavagnsbloggen kommer så småningom att renodlas lite mer. Mindre Annicka och mer villavagnsliv. Fast skrivet av Annicka Villavagnspassionistan. Just själva jag/mig/mitt kommer på en egen sida – som skall heta Ekengrenskan.nu.

Det är i alla fall det jag jobbar på. Arbetar och bygger en egen hemsida nu. Spännande och roligt. Går en kurs hos www.evasynnergren.com.
Väl investerad tid. Rekommenderas. Ni kommer att märka när det sker. Man måste utvecklas och utveckla – det tycker jag om.

Man kan inte ligga på latsidan när man lär sig att skapa en hemsida med finesser. Lottie. Min älskling. Då.

Så klämtar klockan snart 8. Just nu har jag radiotystnad för att kunna koncentrera mig – men snart går radion på. Lite mysig lördagsmorgon. Kanske blir det lite Dr Phil på någon play-kanal. Han kan få hålla på en stund i etern. Kräver inget av mig. Bara att få sitta och lyssna.

Kopplar av.
Bara koppla av en stund

Må gott alla. Önskar er det bästa av det mesta eller det mesta av det bästa. Må ni ha mysiga stunder. Själv skall jag ge mig ut på jakt. Igen. Just nu har vi duvslag på taket. Tycker om fåglar. På andras tak. Inte på vårt. Live and let live – brukar jag predika. Gäller inte lortsläppande fåglar på vårt tak.

I övrigt tycker jag det är ett fint sätt att se på saker……. Lev och låt leva. Visst låter det fint? Gäller att leva så också. Gäller inte gäss och duvor på tak i Skåne. Annars så………….allt är väl i min värld. Önskar er detsamma. I er värld. Vår värld.

Ta-ta.
Anka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

Förföriska dofter och packade sillar.

Villavagn och sol och veranda

Hilsen.

Fredag kväll. Igen.

Det var värst vad de hoppar på en så där oförberett! B´a så, b´a.
Dagarna. Pang så kom lördagkvällen också. Vet inte vad som hände. Var väl inte vaken nog.

Hilsen
Rätt som det är så händer det.

Vi håller oss undan men det var värst vad folk knör på varandra – som man läser i tidningarna. Tätt står de som packade sillar – som i o f s redan är döda. Sillarna, alltså. Vad tänker de på? Människorna. Tänker de? Vi vill ha förbud, säger folk – annars fattar vi inte……. Är vi inte vuxnare än så? Vad ska man säga? Lämnar covid här för det behandlas precis överallt ändå.

Doftminnen.

Våren. Sommaren. Livet över huvudtaget. Luften är fylld av dofter. Alla möjliga. Börjar tänka på allt möjligt.
Så är det jämt.
Dofter triggar igång mig och minnena slår till.

♥Syren – skolavslutning. Sommarlov. Fina klackskor och finklänning. Mamma städade alltid när jag kom hem.
♥Vresrosor – Grannarna hade fantastiska häckar utmed sina trädgårdar i kvarteret vi växte upp. Jag kunde stå med nosen och sniffa hur länge som helst. Redan då. Blommor, ni vet.

Vresros
Så fin. Doftar gudomligt.

♥Kaprifol – utflykter med ”Badbarna” till Smithska Udden – svettiga ostmackor och ljummen saft. Ibland låg det en klubba nedstucken i kassen som mamma skickat med. Alltid en peng till att köpa mjölk för men jag köpte godis istället.
♥Kaffedoft – söndagsfrukostar med mamma och pappa. Bullar och skorpor att doppa. Slabbigt efter sönderfallen skorpa i kaffet. Gemenskap. Allmänt mys.
♥Kaffedoft – en gång till. Mats och mitt 11-kaffe – som kan inträffa klockan 12.47 eller 14.59 – och ”Långa Farbrorn” – vårt älskade helgbarn – som såg fram emot våra kaffestunder varje gång.

Kaffekaffetåren

♥Grillad korv – scoutläger med familjen i Töllås eller Tiveden. Våta tält och myggor. Pappa var AC – avdelningschef tror jag det var -kommer bara ihåg ”AC”. Knåpar och knutar. Spel och våta strumpor. Patrull Haren alltid redo.
♥Klippt gräs – frihet. Förhoppningar. Tankar på solsken och ljuva sommarkvällar.
♥Såpa – tvättade trasmattor. Mamma tvättade och pappa skulle skölja i insjön. Han tänkte simma ut med den och liksom ruska den.  Eller hur. Den mattan blev tung av allt vatten och bägge drunknade nästan. Mattan också. Kommer inte ihåg ens om pappa orkade dra upp den. En stooooor matta var det. Den kanske ligger där än? Bor ni i Hindås kan ni ju hålla utkik.

Så där kan jag hålla på. Lever liksom dubbelt. Då – när det hände. Nu – när jag tänker tillbaka.

Ett liv i lila – fast jag gillar dåsa. ( Som lilla E sa )

Planterat lite blommor vid villavagnen. Tittade på dem idag och insåg att alla går i lila toner. Jag som älskar rosa och cerise. Det var säkert extrapris på dem. Fast lila tillhör väl samma familj. Familjen rosalila. Fina i varje fall.

Lila blommor i kruka
Lila explosion med gåsinslag.
Lila blommor
Typiskt lila. Minipetunior.
Lila blommor i kruka framför villavagn
Perenner. Kommer varje år. Humlor och fjärilar älskar dem. Tror de heter Nepeta.
Fler blommor än gräslök faktiskt. Små underverk.
Lila flamencoklänning
Inte en blomma men dock en lila skönhet.

På tal om det – tror det är dags att ändra klädstil. Förr var jag lite fräck. Nu har jag börjat ha mamsellkläder på mig och trökskor. Naj. Det får det bli ändring på – nu när jag ändå är så förändringsbenägen. Nästan slutat med mjölk i kaffet t o m. Bara en sådan sak. Har en laddning tyger, mönster och symaskin – så det är bara att sätta igång. Hoppas det är stretchtyg som kan töööööööja sig. Så att det matchar kroppen – som tööööööjer sig. Det ordnar sig säkert. Extra sömsmån får det bli. På tyget. Kroppen har det redan.

Blåklint mot rapsfält. Och den dåsa.
6 juni.

Firades i Grottbyn – mitt lilla villavagnsparadis. 6 juni. Bra med folk idag – trots regn och hagel. MÅNGA som vill bo mindre och betala mindre – i synnerhet när de går i pension. Många som vill bo halva året utomlands och halva året i villavagn i Sverige. Bekvämt och bra – och prisvärt. Det ligger i tiden detta att bo mindre, betala mindre och få mer över både i tid och pengar. Säger fortfarande – ni som inte varit inne i någon av våra villavagnar kan ha svårt att få känslan. Bilder kan inte ersätta ett besök. Antingen på vår anläggning i Stenstorp – eller kanske i Grottbyn. Ny insikter lovas!!!

Efter hedervärt värv väntade maken med middag hemma. Lyxlirare är jag!

Grottbyn och svenska flaggan
Glada villavagnsägare
Spanien öppnar upp försiktigt.

Inte för svenska turister än. Inte till Andalusien. Inte än. Däremot för att spanjorer får röra sig. Det är olika i olika regioner. Vi håller ju till på Costa del Sol i Andalusien – och det börjar hända saker där. Har goda vänner på plats som njuter av den nyvunna men begränsade friheten. Behöver inte sitta inlåsta längre. Restriktioner vad gäller avstånd på fik och restauranger, ingen trängsel tillåts, drönare och poliser kollar. Läs mer här.

Man kan gotta sig där

Det skulle vara på tok för varmt att åka ner nu ändå – i alla fall tycker vi det. 30 c och över är mycket.  Kanske inte om man vill ligga och sola förståss. Det gör inte vi. Har inte tålamod. Bara om jag får gå på stranden och leta snäckor eller göra långpromenader. Uppleva saker. Ligga och läsa bok i stekande sol – funkar något kapitel sedan har jag fått nog.

Epilog.

Vi närmar oss slutet. Det gör vi alla förr eller senare. Tänker att det blir bra om det blir senare. Mycket senare helst. Hur många år som helst. Helst.

Det är lördag kväll. Ser på en film om Gyllene Tider. En fin film, faktiskt. Kärleksfull hyllning. Inga skandalgossar, verkar det som. De var aldrig mina favoriter men jag kan uppskatta dem nu. Dängor som man sjungt med i. Kanske är det mest Roxette jag minns. I vilket fall. Mysigt med lite nostalgi. Glada människor som sjunger med. De knör och står som packade sillar. Det var då, det.

Varning golfbana
Golfproffs blir jag ALDRIG. Varningen är befogad.

Ha fina veckan. Det skall jag ha om inget lägger sig i.  Ska fortsätta med min kurs i wordpress och skapa en hemsida. Så svårt, så svårt. Det värsta är att komma på vad den skall handla om. Liksom – vad skall den vara bra för? Vad vill jag med den? Kommunicera på något sätt. Det är liksom min grej. Det kommer jag nog på. Allt har en mening. Det är bara att streta. Inga lätta vägar jag väljer alltid men det har ingen lärt mig heller så jag kämpar på. Det brukar lossna. Doink.

Plötsligt händer det. I know.

Kram hela da´n.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

Man får ställa om sig. Man får helt enkelt ställa in. Sig.

Hilsen.

Yes. Så är det. Anpassningens tid. Jag har ställt in mig på att ställa om mig. Jag som en gång var Motvalls Käring, som den hulda modern uttryckte det. Den som gör tvärtom mot vad som förväntas. Som går mot strömmen. Som prövar nya saker. För att man kan. För att man får. Numera får man inte så mycket…………….Hålla sig hemma får man.

Sitter i villavagnssoffa och läser
Man får hålla sig hemma. Fast på denna bilden är jag borta. I en annan villavagn. Innan corona.

Det får man.

Vill ni bli roade en stund så ska ni se på detta klippet från Galenskaparna. Mästerskap i Curling. Där gör man allt man kan för att man får.  Om man inte gjort det förut. Så mycket knas och bra att hämta på Youtube. Lort finns också. Kolossalt mycket lort. Allt finns. Mängder med bra utbildning t ex. Om man inte har en susning om hur man gör knixerbasala uttermedaljonger så är jag säker på att någon har gjort det förut och nu vill lära ut det där.

Annicka i garderob
Å där är jag. Helt naturlig pose. Jag brukar stå i garderober och spana ut. Det får jag.

Håhåjaja.

Sitter i min fåtölj. Morgonrock och snuttefilt. Stilla morgon. Det har regnat väldeliga inatt. Det behövs men vått blir det. Liksom. Kristi Himmelsfärdsdagen bjöd på sommarväder. Ljuvligt. Fågelkvitter överallt. Ystra lockrop. Från fåglar, alltså. Till andra fåglar. Tog då en promenad mellan huslängorna här och sedan ner till havet. Denna fantastiska strand här i södra Skåne.

Stranden på Söderslätt
En känsla av frihet.

Man ser också hur havet tar över stranden. Hur den minskar för varje år.  Vattnet kryper närmare. Något för samhällsplanerarna att ta hänsyn till. Tänker på de strandnära tomterna. Snart har de fötterna i vatten. Fotbad.

Ginst och himmel
Passionerat gult. Kaxigt mot det blåa.

Håhåjaja. Idag känner jag mig ålderstigen. Hade en trevlig kväll på avstånd – med kära vänner. Tack ! Grillat sidfläsk med suveränt god och hemlig recept på löksås och färskpotatis. Mumsfilibabba. Hur gott som helst. Inga biverkningar där.  Inga som skall nämnas här i alla fall.

Vinet var också gott. Igår. Idag säger magen att den är sur. Jättesur. På mig också. För mycket syra. Då har jag i o f s en superkur. Kalk. Jag brukar kalka mig emellanåt. Lärde mig det av vänner för 100 år sedan. En tesked vitt pulver och så vatten. Det lugnar. Neutraliserar.  Funkar fint med ett glas vin eller två – då och då.  Samma med juice. Då och då.  Juice till frukost och vin till middag – i kombination några dagar i rad – illa. Aj. Ont. Så nu får jag skärpa till mig. Det gör jag. Troligen.

Augusta Glad.

Håhåjaja
Don´t look back. You are not going that way,

Själver gjort får själver ha´t. Så sa hon gamlamormor Augusta Charlotta Glad. Jag heter Charlotte efter henne. Mitt ”e” i Charlotte ska uttalas. Hon sa hur många saker som helst. Som jag. Fast jag har inte fullt så många ordspråk som hon hade. Och inte så många förbud som hon. Inte lägga nycklar på bordet. Inte sjunga på morgonen för då får man gråta innan kvällen. Inte gå under stegar. Jag lipar när jag måste – oavsett om jag sjungit på morgonen.  Var skall jag lägga nycklarna om inte på bordet? På stolen? Blir bättre?

Stol på veranda
Lägg nycklarna var tusan du vill. Bara du trivs. Obs. I glaset finns bara c-vitaminsbrus. Om ni undrar.

Det får man visst. Lägga nycklarna i diskmaskinen om man du vill. Bara man hittar dem och DET, kära vänner, är mitt stora dilemma. Jag hittar ingenting. Det är värt en egen krönika.

Vet inte riktigt hur det står till med tankarna idag. Ingen åning alls. Som dessa fotspår. Vad hände här? Egentligen?

Whistle blower.

Nu när jag ändå sitter här och filurar med sta´ns suraste mage: Nuförtiden är det ingen som visslar uppskattande efter en. Eller gör folk det efter er? Lyllos er i så fall. Inte ett vissel så långt örat kan uppfatta.  Inte på min front.  Å andra sidan kan åldersöronsusningarna störa uppfattandet av det eventuella visslet. Eller inte. På sin höjd visslar någon för att man går ivägen. T ex för någon cyklist.  Ur vägen, män´ska.

Hus med röksignal
Någon som kommunicerar medelst rök?

Man får vara glad för det lilla vad gäller positiv uppmärksamhet. Att man syns öht. Utan reflexer. I dagsljus. Antar jag.

Den lilla slutklämmen.

Den kommer alltid sist. Fast ibland ångrar jag mig och sätter fart på tangenterna igen. Det är det där FLÖDET, ni vet. När orden kommer till mig. Eller när de åker hem till sig. Det vet jag aldrig. Som nu t ex. Jag är beredd att avsluta denna krönika nu.  Men jag kan ändra mig. Ni får se.

Häggen blommar
Så kom jag på att häggens blommor ser ut som små minipioner. Ljuvligt vackra. Så kom jag på att detta är ju inte hägg. Det är oxelns blommor. Ljuvliga konstverk.

Plötsligt kom jag på att jag längtar efter västskustska räkor. Fisk från Västkusten. Riktigt svår abstinens faktiskt. Förlåt mig Skåne – men fisk är ni lite sämre på än Bohuslän. Kan ju inte ni rå för men det är så det är. Ni är bättre på hur mycket som helst annat så var inte lessna. Det är bara att bita ihop.

Fiskhallen i Mölndalsbro
Ett lidande att titta på dessa foton. Att bara se men inte röra.

Nä. Nu är jag sugen på att baka kavring. Ska leta lite recept. Har köpt ingredienser – som jag TROR ska i. Annars får jag väl kalla det för något annat än kavring. Det blir som det blir.

Nä. Upp och hoppa nu ditt lilla skrälle ( jag talar med mig själv ) och gör lite nytta. Make yourself useful, som någon lärde mig i tidiga år. Sitta här och slösa bort sig. Schas.

Ha det så förtjusande härligt i kommande dagar. Jag skall till Grottbyn i Höör och visa fritidsboende i morgon. Det har lovats SOL! I like!

Visningi Grottbyn med Canva
Komsi, komsi.

Iväg som ett skott nu, kvinna:

Granskott
Hopp opp som ett skott nu, Ankan.

Ett kort till bara. Mitt favvokort från mina resor till Dourodalen.

Unnadigresan grupp 1 utsikt och kameror
Visst är bilden härlig. Helt oplanerat. De bara stod där och njöt. Mina älskade resenärer.

Ha det. Alla och envar. Ingen nämnd och ingen glömd.

Cheriot and farethewell.

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

 

 

 

Godmorgon med fluff.

Fluffig morgonrock

Hilsen.

Här sitter jag och myser. Ute vindar det. Tur att man inte är en fiskmås. Ser ut genom fönstret och de sliter. I motvinden. Flyger och stretar. Varför flyger de inte åt andra hållet – så får de medvind? Varför välja svåraste riktningen? De kanske ska hem och mata barna. Ibland bara måste man. Om barna är hungriga i motvindshåll – då får man kampflyga dit. Självklart. Hade jag också gjort. Fast jag hade tagit bilen.

Mysmorgon
Dammsugaren till vänster i bilden har inte med myset att göra. Lät den stå kvar så att det inte skulle se så stajlat ut…………
Goda nyheter.

Det skulle vara trevligt med sådana. Precis som inget roligt händer någonstans numera. Man får skapa sina egna. T ex att kaffet har blivit billigare – fast de luras, de jäklarna. Nu har de plockat bort 50 gram från kaffepaketen ( Zoegas i alla fall ) och de innehåller 450 gram istället för 500 gram. Så annonseras ”Veckans klipp”. Jo,jo. Så kan man göra. Det var i alla fall roligt med ett extrapris – extra fakepris.

Lakritsglass
Jag brukar ha glass på display i villavagnen. En av mina många egenheter.

Så har vi hittat värdsglass i världsklass.  DET är verkligen GODA nyheter.Tyrkisk Pebber. Fast jag brukar nog stava det Turkisk Peppar……. för man åker ju inte till Tyrkiet precis. Absolut inte nu. I alla fall. Precis lagom onyttig. Full med salter, kalorier, fett, socker och enbarmligt dyr. Men god. Lakritsglass. Har ni inte smakat den och vill ha något alldeles vansinnigt gott – köp den. Ät den med andakt. Njut av varje sked. Det måste man för den är som sagt obillig. Jätteobillig. Fazer skulle egentligen betala mig för den här reklamen. Det skulle kunna hända i en hittepåvärld men då måste mina kåserier nå ut till flera. Det gör de bara om ni delar. Så dela på, bara. Bara säger. Om ni vill. Mest för att jag tycker att det skulle vara roligt att få fler läsare. Egot skulle tycka om det.

Sovrum
Rosorna på tavlorna är från villavagnsträdgården. Den här bilden passar inte  in i sammanhanget  men det blir så mycket text annars……….. Sovrummet i Spanien.

Akleja. Lite underligt namn men vackra blommor. Jag är en aklejafantast. Nu har jag inte längre några stora odlingar men puttar i fröer där jag kan. För några år sedan var vi med goda vänner i England på RHS Flower Show.  Det är en fantastisk upplevelse att vara där – som jag unnar er alla.  Där finns allt inom trädgård och blommor.

Akljeja flera
En aklejapresentation

Stora hallar med arrangemang och massor med möjligheter att köpa fröer. Där trivs Annicka. Lycka. Det är där jag köpt en del fröer till min forna aklejasamling. Hoppas att en dag få möjlighet att påta i en riktig trädgård igen. Det som ligger varmt om hjärtat, som är en del av ens väsen – dit längtar man.  Innan vi sålde huset hade jag alla möjliga möjligheter att ha en trädgårdsodling. Fast då arbetade jag så mycket så tiden fattades. Nu skulle jag ha tiden men då har jag ingen trädgård. Ibland är tingen i obalans.

Från min miniodling utanför villavagnen.
Mörk akljeja
Från villaträdgården. Då på den tiden.
Rosa aklejor
Också från min lilla samling från Mölnlycketiden
Olikfärgade aklejor
 AvstSista bilden. Enough is enough. Fina i alla fall.
Nu har vi definitivt aklejat klart.

Jag ska iväg på villavagnsvisning idag´så jag måste sluta nu. Ska hinna äta lite och framförallt göra en omstart och rätta till fejs och kropp. Behövs en duvning. När jag bodde hemma hos mamma och pappa, så var seden den att pappa gick in på ”föryngringsinstitutet” som han kallade badrummet och gjorde sin morgon toalett. När han kom ut sa han alltid: Sådärja. In gick en gubbe – ut kom en yngling. Så det är det jag skall göra strax. Inte bli gubbe men väl föryngrad. Mittbena, tandborstning och lite mumma under armarna. Idag ska jag kosta på mig en dusch, också. Å parfym. Och svärta ögonen. Ingen hejd på lyxen.

Här kan man vara. Semester eller året om. Grottbyn i Höör.

Det blåser ju så ininorden så coronadropparna kommer inte att ha en chans idag.  Ingen behöver vara orolig. Avstånd och avtorkning.  Det finns flera villavagnar att gå in i – så ingen behöver frysa, heller. Grottbyn, såklart. Jularp. Höör. Skåne. Min plats.  Vet att några av er är intresserade. Kom dit. Kanske blir det en rejäl liten överraskning för de som bokar! Telefon 0709 632401

Ah. Vi får ha lite fägring nu. Då tar vi inte mig utan vår husvagn som är bland det vackraste jag vet.  Detta fina får ni av mig. Ni FÅR inte husvagnen bara titta på bilderna – men ni kan isåfall få köpa den. Bara säg till!

Husvagnens kök och sovrum
Tycker om. Mycket.
Vit soffgrupp
Som sagt. Tycker om.

Å där drar vi ner rullgardinen. Jag drar mig till föryngringsinstitutet och ser vad det blir av det. Mats har redan dukat fram frukost – vilken lyx – och det är bara att sätta sig vid dukat bord.

Hoppas att ni alla får äta vid dukat bord idag. Många som inte får det. Det kan vi tänka på. Nu är det bråttom. Hejsvejs!

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Säkert bara jag som gör så

Kakhjärtan från Budapest

Hilsen.

Redan maj månad. Tänkte just skriva ”Sköna maj – välkommen” men det är lite sent påtänkt. Med den här farten drar lilla Maj vidare snart och blir Fröken Juni. Förstår inte hur fort tiden kan gå? Idag vindar det i villavagnsskåne. Inte kallt men blåser gör det. Man ska INTE förvånas över blåstens framfart i Skåne. Det är som att bli irriterad för att vattnet är vått. Rätt dumt. Bara att gilla läget. Man blir så fin i håret dessutom. Garanterat fönad flera gånger om dagen.

I Skåne finns det kala trä´n. Förstår att man måste vara snaggad.

Hur har ni det i era liv? Gör ni NÅGONSIN tokerier? Troligen inte. Övertygad om att det bara är jag som tillhör de utvalda. Sitter här med en hårkalufs som skulle gnistra av blonda slingor. Det gör den INTE. Inte mycket blont i den. Längre. Färgen påminner om pälsen på en varg. GRÅBRUNVIT. Fint på en varg i o f s. En blondslingad varg vore misstänkt.

Lovade mig själv och min frisör för 25 år sedan att ALDRIG mixtra med blekning och färgning av håret själv. Aldrig MER, alltså. Resultatet blir inte alltid så bra, tyckte hon när hon fick ta hand om min prickiga kalufs. Då hade jag givit upp. Hon fick ta över. Sedan dess har jag hållit det löftet. Proffs för göra sitt jobb på mitt hår så gör jag mitt proffsjobb på min hemmaplan. Proffs ska göra proffsjobb på det som de är proffs på. Basta.

Blommor i kruka
Den här bilden passar inte alls in här men det bjuder jag på. Lite söt i alla fall.

Att gå omkring och se ut som en vargpäls det tröttnade jag på för många veckor sedan. Har inte gjort något åt det pga rådande läge. Göra slingor färg med hemmaprodukter? Nej. Har inte ens tänkt på det. Kommer ihåg mitt löfte.
Sista veckan har dock vargläget blivit akut. Ville bara inte längre. Snart börjar jag väl yla också, har jag tänkt. Har smygletat de få gånger jag varit i affärer som saluför medel för falska blondiner. Ett litet paket att smyga ner i varukorgen och låtsas som om det varit ett paket pasta. Inför mig själv, alltså.

Himmel och hår

Hittade produkten av en tillfällighet. Blekning medelst slingor. Helt rätt. Innehållande en liten plasthätta, virknål och dundermedel. Idag var det dags. Var orolig att göra tokigt så jag blandade t o m in min Mats i det. Förnedringens tid. Trodde jag aldrig. Jag fick gömma hans mobil annars hade han tagit kort på mig i denna lilla mössa med håret på ända. Han är sådan ♥.

Man sticker liksom hål på hättan och drar ut slingor. Hottentottstripor. Mats fick hjälpa mig med håret därbak. Huvudbaken, alltså. Ibland brast vi ut i hysteriska skrattanfall. Såååååå himla komiskt. Hela tiden jag som skämdes och kände mig så utsatt. Så obekväm i att se så inibängen knas ut med denna hätta, knuten under hakan.  Mamsell Annicka. Nöden hade ingen lag. Måste man så måste man.

Annicka vid poolen i Florida
Ingen hätta. Bara hetta. Inget varglurv. Då. På den tiden.

Klart. I med vätska.  Märkligt vad enkelt det ser ut att vara tänkte jag. Läste bruksanvisningen NOGA. Not. Vänta 25 minuter. Ingen skillnad. Plasta in huvudet i extra plast. Vänta 20 minuter till. Inget blekt där, inte. Ok. Skölja ur. I med antigulpasta. Vänta. Skölja ur. Fram träder samma varg som innan.
Märkligt, tänkte jag. Inget blekmedel i produkten? Någon måste ha plockat ur det i butiken. Åh, dumt att jag inte kollade när jag köpte. Jag brukar vara noga – tro det eller ej. Ska slänga paketet. Vad trillar ur? Blekmedlet. Ett litet paket med pulver i. Hade säkert blekt hur fint som helst. Säkert bara jag som gör så.

Villavagnslyft med en Westcoast32
Här något av vikt som passerat i alla fall.

Annars har inget av vikt passerat. Skulle vara jag själv då. Mycket vikt där.  Självförvållat säkert även om jag skulle vilja skylla på något/någon annan. Känner ni er motiverade att anta min skuldbörda så hör av er via mail HÄR. Allt jag kämpat för har covid-19 tagit ifrån mig. Vattengympa – som jag älskar. Nope. Kan man inte. Kunde man inte under Spanienkarantänen heller. Just som man hittat sin ”grej”.
Jo, jag är ute och går och t o m kör ett litet löppass då och då på 75 meter. Intervallträning. 75 meter på tisdag och fredag. Rätt impad. Säkert bara jag som gör så.

Idag blir det en superkort krönika. Eller inte. Inte en endaste rubrik i alla fall.. Får inte skämma bort er för då tror ni att det blir så jämt. Inte då. Sedan är sanningen den att jag har saker på gång. Brödbakning t ex. Det jäser och päser och har sig. Snurrat bröd med bagerivetemjöl. Dundermjöl. Inte plattbak här, inte. Tog i havreflingor och valnötter i degen.

Många projekt på gång. Då trivs jag bäst. Det lite läskiga i framkant är en björnbärspaj med kardemumma. Det vita med sladd till höger är en tandborstladdare. Så vet ni.

Lite inlagd vitkål också. På lite ungerskt vis. Vi får se HUR ungerskt det smakar. Det ska gotta till sig lite. Bara salt, vatten, ättika, socker och kryddor. Återkommer om det är ätbart.

utsikt från en villavagn
Mycket på gång. Varför inte? Tiden man sitter minns jag ändå inte. Potatismos och kål väntar på ACTION.
Kål i burk
Lite gott att ha till lilla köttbiten. Hoppas jag.

Imorgon och på söndag blir det villavagnsvisning igen. I mitt Grottbyn i Höör. I dessa coronatider ska man ju inte fara omkring ut i världa. Knappt i Sverige. Då är det skönt att kunna sköta sig själv i sin villavagn. Inte blanda sig med människor men ändå leva och vara delaktig. På håll. Läste att fritidshuspriserna raketstiger nu. Här runt kusten i Skåne är det horribelt dyrt. Villapriser för ett renoveringsobjekt. Usch och fy. Tacka vet jag en fräsch villavagn med allt i. Bra prisbild.

Nu är det Let´s Dance på TV. Så roligt de verkar ha. Än är det inte försent för mig att svida upp mig i en riktigt gudomlig klänningsbakelse och bara vara så där gräsligt vacker. Det får bli när vargpälsen har fått sommarsviden på. Den ljusa.

Brödet är färdiggräddat. Fyfabian vad gott det blev!!!

Bröd på jäsning
Vridna brö´n. Som man äter, alltså. Med smör på. Snart.
Färdigbakat villavagnsbröd
Goda men inte mönsteranpassade.

Nu får ni klara er själva en stund. Jag skall möla i mig lite nybakat bröd.  Igen. Hoppas ni hittar något att möla i er också idag. Något mölgott till kaffet till exempel. Efter det skall jag ta denna kropps vargpälsbeprydda skalp och svänga mig i bingen. Ny dag i morgon. Vi får komma ihåg att det idag är 75 år sedan 2:a Världskrigets slut. Något att betänka. Vi pratar ÅR av elände. ÅR av försakelser. ÅR av ond bråd död. ÅR av lidande. ÅR av terror. Vi kan nog inte greppa det. Många andra i världen har det så även NU. Så lite vargpälsfärgat hår är inget att förgrymma sig över. Det gör jag inte heller men utan det hade det inte blivit något skrivet idag. Man får glädja sig åt det lilla. Det är nog inte bara jag som gör det.

Raps och landsväg
Man tröttnar aldrig.

G´natt. Det är nog bara jag som säger så.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda

Hilsen.

Vårkänslor

Vårkänslor hur ofta som helst. Förutom när det stormar och är svinkallt. Det har det gjort i 2 dygn. Stormat och regnat. Skånes slätter är vackra men obergiga…….Det gör att när det blåser – då blåser det. Rejält. Inget som tar emot. Som tur är går det mesta över. Förr eller senare. Just detta väder står över och fram träder annat.

Det gör ont när knoppar brister. Möjligt men jag är utsprungen sedan länge. Bortsprungen emellanåt.
Raps. Repris på repris på repris. Jag tröttnar aldrig. Så mäktigt explosivt.
Covid

Värre är det med denna farsot över världen. Vi matas med information, utlåtanden, uppdateringar, expertutlåtanden, åsikter av alla de slag m m – varenda vaken stund. Ibland blir det bara för mycket för mig. Det finns en gräns för vad man orkar ta till sig. Hjälplös i det stora, ju.
Jo, jag är ibland skräckslagen för att få covid-19 och drabbas av den värsta varianten. Rädd att smitta kära och nära så att de får lida. Oftast tänker jag att det kommer inte att hända. Allt blir bra. Hur ska man annars stå ut i denna osäkerhet om ALLT? En sak är säker – ingen vet något – lika bra att tro på en god framtid. Vi får vara rädda om varandra, visa hänsyn, stötta de som kämpar för oss och vara nära varandra i hjärtat – trots de fysiska  avstånden.

Vi klarar det. Kan denna blomma i denna fattiga jordmån – då kan vi.
Svarta stockrosor växer i gruset. Flyttade från god jord där de slokade. Fick nytt liv i denna arma mark. Märkligt.
Livet är som vanligt i alla fall.

Livet fortsätter ändå med det vardagliga. För många av oss. Saker skall fixas. Hemmet skall skötas. Man skall sköta sig själv – i betydelsen vårda sin kropp. Daglig dusch t ex. Som de flesta kvinnor (tror jag faktiskt ) så passar man på att göra det mesta samtidigt – när man ändå håller på. Ni vet.Som att passa på och städa duschkabinen, torka golvet, putsa fönstrena m m – efter uträttat duschförvärv. När man ändå står där och har plaskat klart. Smart att göra allt samtidigt så slipper man städa extra en annan gång. Ni känner er igen er några, väl?

Det är skönt att vara ren

Torkar av, gnider bort, putsar rent. Mig själv först. Duschen sedan.Tvättar inte håret denna morgon för det gjorde jag igår. Sedärja- allt glänser. Ska bara dra åt kranen ordentligt – det droppar från duschmunstycket. Vad gör jag? Jo, vrider med stor kraft åt fel håll och *splatt * rätt i nyllet – den största vattenduschen ni kan tänka er. I håret, på badlakanet. Rätt i plytet. Dyngvåt. Ofrivilligt men ändå. Varför inte liksom.

Prudentlig skall man vara. Det har jag lärt mig hemifrån.

Jag är väldigt förtjust i matpajer. Sådana där smarriga. Det händer att jag lyckas med dem. Every now and then. Skulle bjuda maken på ost- och skinkpaj. Med ädelostfyllning. Bacon och mumma i. Ost. Gjorde allt rätt utom det som jag gjorde fel – vilket fick förödande konsekvenser. Förödande och förödande förresten. Ska kanske inte överdriva. Kan väl då i korthet säga att det blev en drunknad paj. Som om den varit med om gyttjebad. En typisk guuu-vilken-misslyckad-paj. Jag lovar. Pajskalet flöt omkring i formen. Fick nästan använda soppslev.Broccolibuketterna jag hade i pajen tog jag ur frysen innan  och lät dem tina. Trodde jag. De släppte i alla fall av sitt vatten i pajen. Så där låg allt och simmade omkring.  Ryggsim, frisim – vad vet jag. De låg där och guppade i alla fall. Maken är så gullig. Han tyckte pajen var jättegod men kanske liiiite fuktig bara……..Han underdrev. Jag fick HÄLLA av sörjan och steka upp pajen dagen därpå. Så vad lärde jag mig av detta? Köp färsk broccoli.

Som kompenstion för pajsoppan. Ett makalöst gott bröd bakade jag. Nöjd själv.
Promenaderna som stärker

Så tacksam för mina promenader och min kamera. Livskvalitet. Verkligen. Det var det värsta med den totala karantänen i Spanien – detta att inte få gå ut. Inte få röra på sig. Se saker. Nu tar jag igen det. Ser så mycket fint. Måtte jag få fortsätta med detta livselixir.

Passerade jag idag
Liten närbild av det vackra.

Har så många olika vägar jag kan ta. Älskar Söderslätt i Skåne. Sådan tur att villavagnen stod just här!! Den bara väntade på oss!

Samma gamla vy men olika gånger
Visst är det lite fint?

Tänkar tacksamt att det är tur att vi har lantbrukare och bönder som jobbar för att vi ska få mat på bordet. Inte så självklart. Visst – det är säkert ett sätt att leva – men jag är tacksam i alla fall. Deras arbete sätter mat på bordet. Tack!

Här blir det potatis, tror jag. Har ni ätit Abbekås-potatis? Goooooda.
Hästapållar
Skott från denna!!!

När vi lämnade Spanien räddade jag några skott av den prunkande pelargonen – som annars skulle få leva dödens liv när vi for. Nu har jag puttat ner de skotten i krukor.

Tror de kommer att bli JÄTTESTORA och fina emigrerade pelargoner. Den som lever får se!
Villavagnsvising igen. Med avstånd. No worries.

På söndag blir det visning av Grottbyns villavagnspark igen Där är så fint. Riktigt fint. Året runt kan man vara där. Komma och åka när man vill. Sommarstuga eller annat – you decide. Mitt i Skåne. Man kan ta hit med Pågatåget från Lund t ex. Om man inte vill ta bilen.

Söndag den 3 maj mellan kl 11-15 träffar ni mig där. Tfn: 0709 632401

Se så fint. Stora trädäck. Eget vatten o avlopp. Toalett och dusch och allt som man har i ett hus!

The End

Livet blir tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något. Just i dessa tider är det lite svårt att fylla på. I alla fall med saker som intresserar andra än min man och min familj. Att jag ska köpa nya gardiner – något att skriva om? Nä. Att jag städat ugnen? Nä. Köpte tomatplantor idag? Nä.

Ni ser. Inget av vikt haver passerat. Allt går upp och ner. Så gör tankarna också. Ibland får man backa lite och bara titta på. Det är helt ok också.  Inte bara prestera. Så mycket som fungerar i alla fall. Väldigt mycket. Knepigt att inte få kramas, att inte träffa syskon, nära och kära. Märkligt.  Jo, just det. Nu går jag en kurs och skall lära mig göra fina hemsidor från grunden. Det blir roligt.

Vi skall inte glömma bort varandra.Åsså startar jag upp fortsatta tankar om min Passionerade Lilla Resebyrå Unnadigresan. Fick lite hicka där ett tag och tänkte att där finns ingen framtid för min lilla yttepytteresebyrå. Jodå. Det finns det. Det har jag bestämt. Fast kanske i annan form. Nästa år så………. Fast först blir det resor i september och i oktober till Portugal. Bokat och fixat. Om allt går som vi hoppas.

Jag trivs hemma.

Ta hand om varandra och er själva. Det är där det börjar. Nu skall jag ta hand om mig. Snarkedags. Mats sover redan. Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda.

Kram hela da´n.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

 

 

Återinträdet

Hilsen.

I säker sits. På Hemmaplan. I landet Sverige. Tillbaka från nära 4 veckor i hård karantän i Spanien. Covid-19-fria. Det kan vi lova. Fast här i Skåne är det en rätt så avslappnad hållning till denna farsot. Inte speciellt mycket avstånd i butiker, inga ständigt avtorkade ytor, inga engångshandskar i entrén till affärerna, inga engångshandskar vid fruktdisken…………………etc etc. Överhuvudtaget ingen större oro. Verkar det som. Det är annorlunda här kan vi lugnt påstå. Inte alls så säker på att det är till det bättre. Tiden får utvisa.

DSC_2399 (1)
Framför varje kassa. Vid varje ingång till lisvmedelsbutikerna står en vakt som ser till att inte för många är inne i affären samtidigt och ett bord med en uppsjö av plasthandskar och desinfektionsmedel.

Det finns plus och minus. Med allt. Det sköna är att vi här kan vara utomhus. I det fria. Njuta av milsvidder med rapsfält. Se horisonten. En annan värld. Vår värld. Den också. Behöver inte nosa folk i ansiktet. Inte krypa inpå. Bara få vara ute och röra på kroppen.

DSC_2575 (1)
Det börjar så smått……….

Skönt att det spirar. Rapsfälten är i vardande. Det knoppas. Det brister. Så fagert, så fagert. Fåglarna kvittrar. Här är gott om fasan. De kvittrar inte särskilt men är vackra att se på. Herr Fasan är fin. Fru Fasan lite mer osminkad. Gässen flyger härs och tvärs. Inte precis kvitter, där heller. Kråkorna kraxar. Ett himla liv. Ett gott liv.

DSC_2481 (1) (1)
Raps i knopp. Små mästerverk.
Full fart.

Vi brukar flyga men flera av våra bokade flyg blev inställda. Vi riskerade att sitta fast i spansk karantän i ytterligare minst 4 veckor. Ville inte. Vi löste det med en bil hem. Full gas. Fullpackade. När vi nu ändå skulle åka bil hem så kunde vi ju ta med den, och den, och den och det den där och varför inte den? Det blev fullt. Precis plats för oss.

DSC_2412 (1)
En sitter fram. En sitter bak. Enligt strikta regler i Spanien. En slumrar ibland – förhoppningsvis inte den som kör.

Tomt på vägarna. På vissa sträckor gott om fraktbilar dock. Den trafiken har inte strypts ner – däremot privattrafiken. I Spanien var det STENHÅRD koll på att privatpersoner inte var ute och körde bil. Dryga böter. Hade papper med oss på att vi bor i Sverige. Fick vi visa upp 2 gånger. I övrigt – gasen i botten. Ett stängt Europa. Lite kusligt, faktiskt.

DSC_2418 (1)
Någonstans i Frankrike
2 vårar, 2 somrar, 2 höstar och ingen vinter.

Vi är så måckliga, måste jag tillstå. Vi får våren i Sverige – och vi har haft den i Spanien. Sommarvärmen har vi fått smaka på där redan. Å så småningom kommer sommaren här. Sedan kommer hösten och efter ett tag åker vi till solen och får höst igen. Vintern hoppar vi över för det är som sommar/vår/höst året om. Saknar ni inte årstiden, frågar många? Vi HAR årstider. Hela tiden. Ser olika ut bara. 4 månader av grått och mörkt saknar vi inte, det kan jag säga. Får rapporter hemifrån, såklart.

vid_20180704_124424_hd.original-2
Tycker om.
Solen skiner – bakdag

Det slår nästan aldrig fel. Idag har det varit strålande solsken och varmt. Vad gör Ekengrenskan då? Hon bakar. Istället för att vara ute och sola nosen så står jag med mjölig mule och bakar för det vilda. Har hittat ett nytt slags mjöl. Vårvetemjöl med extra protein så att det blir tjofräs i bullarna.

DSC_2565 (2) (1)
Inte så vackra men inte så äckliga, heller.

Idag blev det bullar till semlor. Så blev det skorpor. Mammas skorpor. Som hon gjorde dem. Som mormor gjorde dem. Lite modifikation. Mormor använde ister. Mamma och jag använder smör.Mamma hade 2 paket jäst i. Jag har bara ett. Har ett trix så att man inte behöver. Skrämmer upp jästen med lite ljummen mjölk och lite mjöl först i ca 1/2 timme. Så man får lite fart på menageriet. Sedan gör man som vanligt – som om inget har hänt. Anýway: MYCKET kardemumma. Jättemycket kardemumma. Så mycket att ni säkert skulle säga: Ska du verkligen ha i allt det? Ja. Det ska jag VERKLIGEN. Vi smakade precis – Mats och jag. Med smör och ost. Så onöööööööödigt gott att man blir förbaskad. Du är med oss ikväll, mamma ♥♥. Också.

DSC_2566 (1)
Först liksom limpor. Lätta. Inte mjölstinna.
DSC_2569 (1)
Sedan skivor.
DSC_2570 (1)
Dela, dela.
DSC_2571 (2)
Låt ytan få färg – sedan torka på mycket svag värme i ugn. Vänd och vrid emellanåt. Ät. Hur onyttigt som helst.
Nu tänker jag sluta.

Jag tänker att det bara blir en kortis denna gång. Å andra sidan tänker jag fel ibland så det kanske blir långt i alla fall. Vi får se när det är slutt. Tydligen inte än.

Kan tipsa om en helt fantastisk smak på glass. Alldeles för gott.

DSC_2427 (1)
Onödigt gott. Jätteonödigt jättegott.

Har saknat mina promenader. Måste bara få röra på mig. Hitta på saker. Rastlös som få. Tog en rejäl promenad igår. Vid havet. Så vackert. Stillsamt. Rofyllt. Vått.

DSC_2557 (1) (1)
Lite magi på Söderslätt

Har inte varit hos min frissa på VÄLDIGT länge. Jag fixar min frisyr själv – det är helt ok ett tag – men de där gyllene blonda hårslingorna – BORTA! Saknar dem. För att min frissa ska hålla sig piffig måste man förstöra håret med blekta slingor. ( Jag hör så dumt det låter men det hjälps inte ). Då blir frissen precis som jag vill – helt omöjligt. Nu håller jag mig i självvald karantän och får längta efter en stund till.

DSC_2538 (2) (1)
Min frisse behöver styrsel……..

Denna gång handlar inte mycket om villavagnar men man kan inte begära för mycket av mig. Inte ens jag kan det fast jag är sträng, jag. Vi får satsa på nästa gång. Vid det här laget vet ni att ni kontaktar mig om ni skall köpa villavagn eller om ni undrar hur det är att bo i en. Eller nå´t.

DSC_2475 (1)
Hej, hej.

Hoppas att ni håller er friska från detta eländiga virus – och om inte – så att ni kurerar er från den. Jag håller alla tummar jag har – även de i mitten. Vi hörs. Och ses. Really.

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

Karantän, dans, påsk, bajamaja i Krakow och livet. Åsså Pappas Sillarätt.

Hilsen.

Jag ändrade lite i ordningen. Lördagskrönika blev söndags-dito. Med 22 dagar i isolering på Costa del Sol – vi får inte gå ut på promenad – så tappar jag konceptet lite. Vilken dag det är spelar liksom mindre roll.  Inte vad klockan är heller. Sommartid? Och ? Lördagsgodis äter jag inte längre och en gin och tonic kan man ta på en liten tisdag också. Eller inte.

Man gör så gott man kan

Ljust ute. Lite molnigt idag. 17 c i skuggan. Stjärnornas Stjärna rullar på TV. Jo, vi tittar på svensk produktion också. Blandat. Alla möjliga kanaler. Ovärderligt i dessa isoleringstider. Man vet inte vad man har förrän man inte har det. Kan föreställa mig hur mycket jobbigare det varit utan. Jodå. Man kan spela kort. Det gör vi. Inte hela dagarna. Man kan skriva vykort och skicka till vänner. Nä, för vi kan inte ta oss till postkontoret och inte köpa vykort, heller. Endast samhällsnyttiga verksamheter får ha öppet. Snaran har dragits åt.

Mats gjorde en smörkniv av överblivet material. Han är inte nöjd med den. Testade bara sin svarv. Fiiiin. Allt stängt så han kan inte köpa material att jobba med.

Vi kan rensa fotoalbum. Nä, det kan vi inte för korten ligger i en låda i villavagnen. Vi kan rensa i garderober. Det vill vi inte. Vi kan baka bröd. Ja, det kan vi men vi måste äta upp det också…………Vi är bara två. I nöden prövas man och ändå är vi inte i riktig nöd. Tänker hela tiden på de som VERKLIGEN har det dåligt.

Vi drar. Annars riskerar vi att fastna här till i sommar.

Vi har i alla fall bestämt att vi skall ta oss hemåt. I bil som en god vän lånar oss. Tack! Denna isolering kan ta tid. Vi är garanterat smittfria efter över 3 v i karantän utan kontakt med yttervärlden. I egen bil kan vi bara andas och pilla på varandra och det känns säkert. Vi har pillat förr och det hände inget. Inget farligt, alltså. Vi har biljetter bokade på flyg men de har ställts in 2 ggr. Nästa tillfälle blir i maj – om flygen går då. Tror inte det. Under tiden lever vi i osäkerhet.

Långrandigt blir det men vi är friska. Huvudsaken

Inga försäkringar gäller längre. I Spanien stänger man av respiratorerna för människor över 65 som inte tillfrisknar tillräckligt snabbt – för att ge plats för de yngre – om det är fullt på intensiven. Prioriteringar. Förstår att så måste ske men då känns det lite bättre att vara hemma. Ni förstår allvaret. Förutom allt annat som kan tala emot oss. Eller inte. Jag är inte konstnär och kan inte måla. Då ska jag inte heller måla hm-hm på väggen. Better safe than sorry. Vi drar.

Kanske något att satsa på när vi kommer hem?
Stressad påsk

Jäddrariminlåda. Nu blir det jäktigt med att fixa Pappas Sill – den som måste till för att det skall bli påsk. Oh yes. Köpte ju en ordentlig laddning när vi var hemma sist – så inläggningssillen har legat och väntat. Nu ska han fram – sillen. Gjorde lag idag så på onsdag blir det nog sillarätt enligt tradition- med alla tillbörliga ingredienser.

Göttigheter
Ser så där lagom gott ut……..
Ser lite bättre ut. Där ligger de och göttar ihop sig.

Vi har sagt att vi åker på Långfredag men jag känner min älskade make. På Skärtorsdag är vi på väg. Fniss. Å herregud. Jag som skulle laga ungersk gryta med egengjorda nudlar. Jag som skulle ha studerat spanska. Åsså skulle jag ha sytt färdigt alla klänningar jag köpt tyg till. För att inte tala om solparasollsskyddet – det är ju trasigt och jag har ju material.

Lugn på ytan.

Vi skall bara inte prata om vad mer jag skulle gjort eftersom vi tänkt vara kvar till maj – åtminstone. Tänkt och tänkt – vem hade tänkt att det skulle dyka upp en pandemi som vänder upp och ner på hela världen? I det sammanhanget kan man lätt glömma både det ena och det andra. ALLT – utom Pappas Sillarätt. Där går gränsen.♥. Miss you, Dad.

Ta-da!!!
Förlängd karantän

Läste idag att spanska regeringen förlängt karantänen till 25 april. Såklart kan man inte släppa på det nu för då får corona SPUNK och tar tillbaka makten. Har man stängt ner allt och håller folk på mattan – då får man inte misslyckas genom att släppa för tidigt. Corona lurar i farstun. Vet inte var den lurar, egentligen. Överallt och ingenstans. I vilket fall: för tidigt återgående till det normala blir inte bra. En hård karantän enligt Spanien – den ställer krav på folk. Tro mig.

Take me home – country road – to the place…….
Sillstank och dans

Tog mig just i ansiktet – som man inte ska – och då kom sillukten emot mig. Trots tvål och skrubb så luktar jag nu sillfilé. Delikat. Not. Ett otippat öde för en dam i min ålder. Det kunde så klart varit värre – så tänker jag för det mesta. Kanske skulle jag inte gå ut på dans ikväll med den doften som ett moln omkring mig – men alla ställen är stängda så jag slipper utmaningen. Annars tycker jag om dans. Dans med partner som KAN. Som kan klassisk dans och som kan FÖRA.

Har bara lite finlir kvar. Och en KLÄNNING. Inte en sådan här baddräkt.

Jag är egentligen mycket blyg – tro det eller ej – och är oftast övertygad om att jag inte kan något öht. Tänker för mycket. Helt enkelt. Räknar steg och skäms för säkerhets skulI . I dansens virvlar – och med en danspartner som KAN dansa – då räknar jag varken steg eller skam – jag bara flyger med. Innan jag dör ska jag ABSOLUT ha en lyxigt, glittrigt skräddarsydd och gnistrande fin klänning – som i Let´s Dance – och jag ska svingas och slängas över dansgolvet. Huller om buller och jag kommer att landa som en………som en……….som en…………STAR !!!!! Det har jag bestämt. Dream on, Babe.

Sedärja. Så ska det se ut.
Nya impulser

Jag lyssnar mycket på radio. Gärna P1. Gärna dokumentärer. Finns hur många som helst på SRplay. Ibland är det svårt att sova och då tar jag till detta avslappningsmedel och kunskapspåfyllning. I synnerhet nu – när man inte får gå ut och hämta inspiration och nya synintryck från världen därute.  Hörde i ett inslag att det är oslagbart för hjärnan att få intryck genom att SE saker. Då händer det saker i hjärnan. Det vore ju kul att få uppleva det…………Att det händer något där, alltså. Ögon och hjärna i kombination. Det är INTE bara sudoku och korsord som håller hjärnan i trim. Det verkliga mötet kopplat med synintryck bygger hjärnan. Källa? Nä. Kommer inte ihåg. Nästa gång skall jag lyssna på en podd om minnet.

villa Hur inspirerad kan man bli, undrar jag?
Kort och gott

Drar inte ut på det ikväll.  Ni har fullt i era liv och jag måste tvätta. Måste och måste – måste jag inte alls. Jag måste egentligen ingenting. Däremot vill jag skicka iväg lite inspiration. Om visningen på Grottbyn den 13 april. Mitt skötebarn. En kollega får hoppa in i mitt ställe men jag vill så gärna fylla den villavagnsparken. Bara 4 vagnar kvar.  För att det är en riktig pärla. ”Stöd din lokala leverantör”. Eller hur.  Just nu har jag internet och kan ösa på. Väl i bilen på fredag ( öh, torsdag 🙂  ) – då vet jag inte ens var jag kan ladda mobilen………störssssssta möööööööjliga tysssssstnad. TÄNK ER!!!!!

Ännu kortare och gottare

Vi åker ”väl karantäniserade” och undviker kontakt med människor. Handskar, munkavlar och våtservetter. Inga hotell öppna, toaletter stängda och restauranger likaså.  Vi får sova sittandes. Turas om att köra och sova. I Spanien får man bara sitta en person per rad, så att säga. Betyder en som kör och en som sitter i baksätet. Den som sitter i baksätet ska helst inte köra samtidigt, men det känns självklart…..

Det blir bajamaja i Krakow och buskskvättar. Vi kommer att klara´t. Hoppas att ni klarar´t också.  Håll ut. Stå ut och betänk att ni kan gå ut i skog och mark – i alla fall många av er. DEN möjligheten har inte vi och vad det gör med en – det begriper man inte förrän man står utan det ”självklara”. Vi vet nu.

Varm kram på er. ALLA.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

Det är precis likadant här som där som hos er och överallt – ändå olika!

Hilsen.

Idag är en annan dag. Det som igår var imorgon är idag idag. Nya chanser att göra rätt. Det som är gjort är borta.

20170707_164619 (1) (1) (1).jpg
Kvällen blev till dag !
Bunk-bunk.

Jodå. Det bunkras och läggs på lager. Såklart i Coronas spår. Var i en butik igår och skulle handla – blev stående mellan djupfryst spenat och ketchup. Undrande och smått chockad. TOMT i mängder med hyllor!!! Äggen slut, ris och pasta slut, bönor, hushållspapper, mjölk med lång hållbarhet, färska grönsaker och potatis – förutom då 3 rullar med gul lök och massor med sallad och jag vet inte vad. Överfyllda vagnar. Jag tittade på min korg och såg att det jag skulle handla låg ensamt och skramlade. TIttade på alla andra – tittade i min korg igen – tittade på andra igen och snappade snabbt som katten till mig ett paket med couscous. Herregud. Människa. Sedan gick jag ut innan jag riskerade att bli hamstringssmittad.

Det kommer bättre dagar. Vägrar ge upp min tro på framtiden.
bunk-bunk
Finns fortfarande kvar av dryckjom. Sprithyllorna var fortfarande fulla. Hick.

En sådan där obehaglig känsla när jag gick där. Undrade – är det jag som inte fattar eller är detta hysteri bortom sans och balans? Vi pratade om det i morse hemma och tänkte att det kanske är för att slippa handla många gånger och då utsätta sig för smitta onödigt många gånger? Kan vara EN förklaring. I vilket fall har vi alltid mat hemma för en veckas tid – bara för att jag favoriserar extrapriser och är en spontankocka.  Plockar i korgen det jag tycker ser spännande ut. Närhelst. När det finns och plånboken är matad. OAVVSETT så har corona på riktigt givit sitt klara budskap – livet kan ändra sig fort. För alla.

Lite vingklippt känner man sig allt i dessa coronatider.
Mat på stora fat.

Vitlöksmakrill på bädd av råstekt potatis. Faderns Paradrätt. Inte direkt hallonandedräkt efteråt men herreminje så gott. Tack för den serveringen! Vi köpte färsk makrill – fast och fin – CABALLA – för 4.50 Euros per kilo. Filéer vända i skorpmjöl. Lätt stekta i smör. Råstekt potatis i stekpanna först och sedan över i ugnsfast form. Möcke smör med möcke persilja och än mer vitlök ihopavevat. Denna smörja på makrillen på potatisen och i formen. I ugn ca 10 minuter. Klart. FAAAAAAABIAN så gott. Fadern varde hedrad. Hedra din Fader och din Moder, säger man ju. Modern blev välsignad med fläskpannkaka idag.

Mat på stora fat
Vitlöksmakrill – om man vill vara för sig själva en stund…………efteråt.
Hemfärd för övervintrare.

Många som valt att vinterförvara sig på Costa del Sol börjar dra sig hemåt. I långsamt gemak. Jag talar nu framförallt mest om husvagns- och husbilsekipagen. Några tar 1 månad eller mer på sig, andra skyndar lite mer. Själva färden är ju det roliga! Alla stopp man gör. Alla upplevelser man får. Så mycket man ser och lär. På alla sätt och vis. Toksituationer som man kan ha så roligt åt. Som t ex att få igång duscharna på vissa campingar i Tyskland. Så avancerade att man inte fattar något. Det kommer vatten när man bara skall kolla läget – och där står man med dyngvåt morgonrock och undrar vad som hände. Eller – när man givit upp om att få duscha den morgonen och går därifrån – så går duschen igång av sig själv. Då rusar man in, får av sig morgonrocken, ställer sig i duschen, tvålar in sig och så tar vattnet slut. Hur får man mer? Sådant där kan man få uppleva. Lite krydda i tillvaron.

Hemfärd för övervintrare
Krydda din tillvaro så blir den mer spännande.

 

20151014_113753 (1) (1).jpg
Höga berg och djupa dalar.

Flygresenärer ser inte så mycket av det samma på sina knappt 4 timmar i luften. Jag hyllar ända möjligheterna vi har. Med all hänsyn tagen till allt man måste ta hänsyn till. Man kan göra lite som man vill. Fritt att leva. Inte alla som har den möjligheten – eller gör det valet, för den delen. Bra att nypa sig ibland så att man fattar. Aj.
Vi har också gjort de fantastiska resorna med husvagn runt Iberiska halvön. I flera år.

Hit eller dit? Trevligt oavsett.

Kittlande roligt med just själva färden. Att sedan stå stilla med husvagn på samma campingplats i flera månader – det var aldrig vår ”grej”.  För många är det så. Perfekt. För andra inte. Perfekt. Vi är olika och tycker olika.
För mig som dessutom MÅSTE ha internet för att kunna jobba, så var det en mardröm. Fyyyy, så stressigt. Jag känner att jag blir stressad av att ens tänka på hur stressad jag var då. Hjärtat bankar snabbt. Huamej. Basta.

20151014_122922 (1).jpg
En schlank han dit………………….

Att hela tiden vara på rullning är också dyrt – så man får hitta sitt sätt. Campingar kostar. Bränsle kostar. Vägtullar kostar. Bra att alla kan välja efter förmåga, tålamod och förutsättningar. Vi har hittat vårt sätt. Happy life. Här och nu – helt fantastiskt.

Himmelrike på jorden.
Det blir en vår. Utan Corona.

Härlig tid att se fram emot. Det också. Påsken 2020 till exempel. Då blir det villavagnsträff för ALLA HUGADE på Morgan Nyman AB:s anläggning i Stenstorp. Mellan Falköping och Skövde. Massor med attraktiva erbjudanden! Kommer ni? Mer info kommer!  Vill ha en inbjudan? Klicka här!

Äppelpäppel.

För er som redan vet att ni vill till Skåne – kom och besök mig på Grottbyn.se den 13 och 14 april. 4 platser kvar i vår villavagnspark på denna fantastiska camping ! Året-runt-öppet. Grönt och skönt. Promenader, bad och Skånes Djurpark t ex. Lugnt och ändå nära till russel i Lund och Malmö om man vill ha det. Några minuter med bil till Höör. Pågatåg och affärer och stadsliv. För 649 000 kr kan ni köpa en villavagn Westcoast 32 kvm nyckelfärdig. Med stort trädäck. Fullt ansluten till VA och el. Bara att flytta in! 2 550 kr / månad i arrende då vatten och avlopp ingår i det. El efter förbrukning tillkommer. Hör av er till mig om ni vill ha mer info – eller till villavagnar.com

Grottbyn4_large (1).jpg

Så kan man bo! Sommarstuga? Året runt?
Solen på Costa del Sol skiner. Ofta och mycket.

Solen skiner obönhörligt på Costa del Sol. Helt fantastiskt. Det har faktiskt varit extra varmt den senaste veckan. Extravarmt betyder för en svensk jättesommaren Allan. Till detta en blomsterprakt bortom fantasins gränser.  Inget regn sedan månader, så jag vet inte hur det går till egentligen med vattenförsörjningen. Automatisk bevattning har man överallt förståss – smala slangar som ligger i rabatterna och vattnar på bestämda tider. Gräsmattorna får duschar med regelbundenhet. Förutom då plastgräsmattorna – som faktiskt är många! I refuger och rondeller används det frekvent. Kräver ingen väta. Alltid grönt och fräscht! Gillar eller inte gillar? Ingen åsikt. Det är så det är.

Mimosa – Akacia. Mäktigt, eller hur?
Makalös doft. Blåregn.
Unnadigresan flyttar april till oktober

Gör om det om ni kan 🙂 ! Flytta månader hit och dit………….. I Coronas fotspår följer konsekvenser på olika plan och i olika omfattning, Med lite tur och skicklighet kan jag flytta om aprilresan till Douro till hösten. Mina resegäster har anammat den möjligheten ♥ ( Gulle Er ) och jag tror det går vägen. Som researrangör måste man betala en hel del i förväg och jag kan lugnt säga att det ibland är SUPERBRA att vara ett yttepyttebolag till skillnad från ett stort dito. Förlusterna blir mindre när det går åt skogen. Å andra sidan blir det samma konsekvens med inkomsterna……………Man når inga höjder. Sanning och konsekvens.
Tänk nu om jag hade haft 24 glada resenärer som skulle iväg!!! Jag avundas INTE de stora bolagen. Inte ett dugg. Inte just nu.
Man kan inte få allt. Vill inte heller ha!

Lite glädjedans på det! Glad för begränsad förlust och att solen skiner.
Fääääääädig.

Tänker att det är dags att runda av.  På tal om rund – börjar skönja ljuset i tunneln. Kroppen omformar sig. Idog träning och lite mindra intag av föda börjar betala sig. Känns sååååååå bra. Är jag utseendefixerad? Njae-jo-ja. Såklart att jag vill trivas med mig själv. Mina ideal. Det får jag faktiskt. Vantrivs att känna mig som en rulta. Vet inte vad en rulta är? Ha-ha. Klicka HÄR 🙂 

Glad midjeinnehavare

Nu ska Lill-Rultan – eller Pyttan – som Fadern kallade mig för – luta sig tillbaka och invänta morgonkaffet. Ring så spelar vi. Eller vem det nu är som spelar. Sedan ut i solen och njuta. Orkar nog inte höra mer om Corona idag på radio. Vågar vägra. I min dagliga gärning idag så kan jag inte påverka i alla fall. Man får hitta sina trix att hantera saker och ting.

Det blir som det blir med det som blir. Det blir det alltid. Det kan man lita på. Idag ska bli en bra dag ♥.

Kram hela da´n. ( å imorr´n också. )

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se