Inte utan att man längtar………..

Hilsen.

Fredag. Mörkret omfamnar oss. Nu ÄR det höst. Levande ljus. Fötterna på fotpallen. Mannen bredvid. Datorn i knät. Dr Phil avklarad. Han skötte sig så där idag. Har precis satt mig efter att ha tillbringat några timmar med att sy en morgonrock till maken. Nästan klar. Måste ju göra något. Vila för mig är att göra saker. Inte slösa tid. Kan inte rå för´t.

Bara ibland. Vila. Korta stunder. Vid poolen, i så fall.

På fredagar bjuder min Mats mig alltid på en jordgubbsgin&tonic. Fick en idag också.  Det gör inget om det blir en rokokomorgonrock, sa han……… Icke. Den effekten hade inte den lilla drinken. Han får en vanlig. Med raka sömmar.

Morgonrock i vardande.  En litet glas med rosa att smutta på.
Om det hade varit som vanligt…….

Då hade jag suttit och tittat på bilder från resan till Dourodalen i september. Den som jag skulle ha genomfört med 7 st förväntansfullt glada resenärer. Den resan som inte blev av. Eller den som var planerad till oktober med 6 glada tjejer – bägge som vi fick flytta till nästa år. Med min lilla resebyrå Unnadigresan.se.

Picknickkorgar
Varsågoda. Låt er väl smaka. Mycket gott i korgarna!

Nu sitter jag och tittar på bilder från tidigare resor istället – och planerar lite smått för framtiden som kommer. Letar idéer. Partners. Möjligheter. Mysigt. Sitter och gläds åt att mina resor varit så bra och uppskattade. Så lyckade.

I väntan på vinprovning. Sol, förväntan och fantastiska vyer.

Så många trevliga människor som velat följa med på mina äventyr. Det kommer fler gånger ju.  Redan nya mål i sikte. Var redo, folks. Det kommer alltid ett konfettiregn efter svåra tider. I know.

Häruppe sitter vi och äter vår picknick, som vår värdinna Margarida på vingården, gjort i ordning till oss.
Skål och bom apetite – på portugisiska
Nu är det ju inte som vanligt…….

Jo, vädret. Det är precis som vanligt. Blött. Fast jorden behöver det. Inte en pandemi och dessutom vattenbrist. Det vill vi INTE ha, det lovar jag. Låt det regna. När man tänker efter. Vad gör lite regn när så många är beroende av det. Egentligen? Låter kanske klämkäckt men det är inte så tokigt tänkt ändå. Växterna behöver det. Rosor

Sommarens sista ros behöver vatten till exempel. Så ledsamt om det inte fanns blommor. Eller hur?

Blå blomma
Skir och vacker. På en åker. Bara sådär. Behöver vatten i alla fall. Vanligt vått vatten. V V V.

Vet ni vad jag inte riktigt förstår? Att man säljer växter men sedan struntar i att vattna dem. Hur vanligt som helst. Synd om växterna och en ren pengaförlust  för butiken – för de måste ju kasta dem – istället för att få ut dem till kund. Osäljbara, ju. Begriper inte affärsidén.  Slarvigt.

Om någon hade vattnat dem hade de varit värda något. Slöseri på växtkraft och resurser. Ugh. Jag har talat.

Någon som inte behöver vattnas på ett tag är jag själv. Tog en rask promenad härom morgonen. Skulle gå en kort sväng. Innan regnet. Gick en lång sväng. Ändrade mig lite där. Då kom regnet och försent att vända tillbaka. Fick traska på. Rännilar av vatten rann både här och där utmed min kropp. Skorna sa tjopp-tjopp. Jag sa ingenting – bara traskade på. Jag hamnade på den LÅNGA rundan. Oh well. Det var 2 dagar sedan och mina skor är fortfarande wet-wet-wet.

Dyngsur men glad ändå.
5:2. En diet. Inte en psalm.

Funkar bra. Vi håller i. Måndagar och torsdagar. Vi är rätt duktiga på det. Någon gång emellanåt har vi fått byta dag för att vi haft besök – men för det mesta rullar det på. Hungriga som sjutton. Jo. Belöningen är frukosten dagen därpå. En njutning utan dess like. Vi sitter där och glittrar ikapp – inte åt varandra utan åt den underbara ostmackan.  Häromdagen blev det grönkålssoppa till middag den dagen. Den var god. Tror den var kalorifattig.

Hackad grönkål och purjolök och litta vitlök
Nu har det hänt lite mer. Doftar gott.
Kålsoppan himself. Fröknäcke. Massor med kalorier men soppan fattig på desamma.

Varför gör vi detta? Utsätter oss för detta späkande? Jo, för det är det vi klarar av. För att det i panademitider är svårt att köra vattengympa. T ex. Som gav så bra effekt och som var så skönt. På pluskontot är att vi uppskattar maten än mer de dagar vi får äta riktiga portioner. En liten dubbelhaka har jag blivit av med. Nu återstår de 3 övriga. Vi håller i så länge vi vill. Bestämmer själva. Ju.

Dietgaffel och dietsked
Man kanske skulle ha denna sortens bestick istället? Varje dag.  Smalmatsbestick.
Upploppet.

En liten fågelrestaurang såg sitt ljus i veckan. Maken var i farten igen. Händig som få. Vi har otroligt många småfåglar utanför vår villavagn. Gråsparv, blåmes, domherre, rödhake, gulsparv, koltrast, björktrast, nötväcka, sädesärla…………säkert några fler. Riktigt mysigt att sitta och titta på när de hämtar mat. Verkar finnas en inbördes rangordning som vi inte förstår än. Fortsättning följer.

En liten fågelrestaurang. 3 rätters. Minst.

Det är pussel som gäller just nu. Denna gång var det ett 555-bitars yttepyttebitar med ett otroligt detaljerat motiv. Majgadd. Köksbordet fick stå till tjänst som bas. Maken gjorde nästan allt. Jag bara seglade förbi och lade dit en och annan bit…….så där geschwint, ni vet. Ta-da. Hela veckan har vi ätit på pussel. Enkelt på 2:dagar. Bara en sopptallrik.

Middagspussel eller pusselmiddag – det är frågan.

Tycker det är tradigt att det inte finns anledning att klä upp sig längre. Vår affär Matöppet har inte dragningskraft nog på mig. Trutpasta och hel och ren – jovisst – men jag pratar om lite extravagans, liksom. Jag tycker om kläder, färger och piff. Mysbyxor är inte min grej, riktigt. Kläder med schnitz, om man säger. Inte dyrt – absolut inte – men med piff.  Lite udda men snyggt. Får längta lite till. Det skola komma tillfällen om jag bara ser tiden an lite till.

Längter efter lite piff. Såååååå tradigt nu.
Okej. Vi försöker igen. UPPLOPPET.

Vi skulle egentligen ha övervintrat i Spanien nu men det är liksom inte läge. Inte nu. Inte än. Däremot kan man ju längta. Längta efter frukost, till exempel. Det är snart dags på riktigt fast jag tänker på frukosten i Mijas. På hemväg från lördagsmarknaden. En kaffe, rostat bröd, riven tomat, salt, lite vitlök och olivolja. Rackarns så gott det är. Mumzitt.

En frukost i Andalusien. I Mijas. I väntan på bussen hem från marknaden.

Så kan jag längta efter frodigheten. Alla blommor. Värmen. Utflykterna till bergen. Vännerna. Marknaden. Oliverna.

Bedårande vackert. Hibiskus. Alla möjliga färgställningar.
Ord räcker inte till……..Mästerverk. Konstverk.

Så kan jag längta till en tomatsallad.

Göttare än gött.

Nu flickor och pojkar. Nu lägger vi ner för i afton. Imorgon skall jag sy färdigt morgonrocken. Maken är spänd av förväntan. Hoppas han går på catwalkpromenad på gågatan i Ystads imorgon och ropar – Se, vad min hustru sytt till mig! Bara han inte har foppatofflorna på sig samtidigt. Stilbrytning. Bara han inte går iväg innan jag hunnit sy upp fållen.

Nu vevar jag in mig.

Klockan är 01.39 och jag är inte färdig än. Lite mer fizzel innan dessa ord går ut i cyberrymden.

Jag önskar er alla en alldeles förträfflig dag – denna lördag som randas. Må ni få croissanter till frukost med hemlagad hallonsylt. Till det en café au lait och en liten tryffelbit. Juice om ni vill och dagens tidning som dagen till ära bara kommer att ha BRA nyheter. 9.90 för blomkålen och extrapris på smöret. Det vore goda nyheter, det.

Nu vevar jag in mig strax till sovlådan.

Allt blir bra. Mycket är det redan.

Todilo.

Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

Litet bo jag sätta vill. Var som helst. Det kan man.

Hilsen.

En liten kväll. På Söderslätt. Det blåser ute – här finns inga höga berg och djupa dalar som bromsar. Mysigt inne. Stilla kväll. Maken lägger ett pussel. Tusen bitar, eller nå´t. TV:n på utan ljud – finns text. Radion på likaså – utan text men med ljud. Liksom. Jag skapar en krönika. Det är så bra som det kan vara. Magen mätt och kaffekokaren puttrar. Kan det bli lakritsglass som överraskning, tro? Jag har tipsat……….

Man kan ha det rätt gott i villavagnen………. Ingen covid eller annan lort i sikte.

I veckan har vi sett villavagnar flyga högt, vitt och brett. Leveranser och förflyttningar. Hatten av för fantastiska kolleger och samarbetspartners från Morgan Nyman AB – som kan det här. Med sådan säkerhet och med millimeteranpassning. Makalöst. Slutar aldrig att förundras. Ihopdockning av 2 huskroppar och de två möts i den ömmaste kyss. Som det såg ut.

Högt över höjden. En leverans från Morgan Nyman AB

Villavagn som skall flyttas till ny ägare – lyfts av erfarna kranskötare med centimeterkänsla. Modulhus som lyfts över stock och sten och andra hus. Jag är mållös. Ovanligt.

När två blir ett. Hur smidigt som helst. En 2 moduler blir en. Smäck – så smidigt.
Som en efterlängtad kyss. En huskyss. De sammanstrålar med millimeterpassning. Vilka kolleger jag har!!!
Lycklig! Första steget in i nya huset!! Grattis!!!!! Förstår lyckan så väl.

En trevlig vecka. Har fått ynnesten att leverera ny villavagn och nytt boende i Grottbyn i Höör i Skåne. Till lyckliga och förväntansfulla ägare. Grattis till er .Så spännande att få vara med i den processen! Nytt liv. Nytt tänk.

Kvällsbild från Grottbyns Villavagnspark. Mysfaktorn är hög. Fint.
Livet i den lilla världen.

Känslan när man tagit på sig svarta nylonstrumpor, kjol och boots. När man känner sig piffig. Så fastnar ett kardborrband i strumpan – kardborrbandet som skall hålla styr på sladden till datorn. Jag tar bort  eländet försiktigt och 26 maskor på momangen. 49 kr åt skogen. Life!

En mask(a) på strumpan. Fixar jag.

Känslan när man glömmer av att man sminkat sig – det är ju mer sällan nu för tiden – och så får man för sig att riktigt gojsa runt i ögonen, det kliar lite så där skönt. Man vänder ut och in på dem, liksom. Ögonlocken. Bara så gött. Så kommer insikten att idag var det lyxdag och make up var påmålad – jovisst ja – mascara och eyeliner i en enda röra. Life!

Tacka vet jag solglasögon. Då kan man möla ögonen hur mycket man vill!

Känslan när man inser att Dr Phil har blivit märkligt suddig på gamle da´r.  Är inte karl´n ovanligt otydlig? Märker han inget? Inser att jag har terminalglasögonen på. Till Dr Phil och Akuellt räcker inte glasen, liksom. Life!

Klarsynt i vanliga fall

När jag frågar maken ” kan jag bjuda dig på något ” varvid han frågar något tillbaka ” och jag svarar tjugo över åtta. Han tittar på mig som vore jag en utomjording. Jag tittar tillbaka på honom och undrar varför klockan tjugo över åtta var så konstigt. Klockan har varit så i flera år förut utan reaktion. Han frågade ” vad har vi ”. Life!

Tomt i min hjärna?

Det är sådant som kan hända i den lilla världen. Min. Som har krympt. Är det för att jag fyllt sjättifem år? Är det nu det börjar? Old age? Sådanat händer säkert inte er. Lyllos er. Life!

Inte bladlöst i Skåne.

Vi hade kära vänner på kort men kärt besök i veckan. Mysigt med besök – det blir lite tradigt isolerat i dessa corona-tider. De är begeistrade i Skåne och hade sin fina husbil med. Åkte runt och besökte fina Skåneplatser.  Vi fick en släng av den goda sleven .

Som om det vore sommar! Ängen lyser grön!

Grönskan här nere gjorde dem förbluffade. Löven sitter kvar på träden, höstfärgerna har inte riktigt slagit igenom. Lägg till havet på det, vidderna, golfbanorna och smörrebröden. Och resten. Fint här. 

Det är fint vid havet. Mycket.

Många skratt och mycket skoj ihop på kvällskvisten i vårt uterum. Gasolvärme på och mysljus. Succé. Vi bjöd på middag – och en liten förrätt infann sig. Buffelmozzarella, soltorkade tomater, ugnsbakade små körsbärstomater, en liten  hjortronsyltsklick, olivolja med citronsmak, valnötter och så lite hembakat fröknäcke. Ta-da!

Lite götta till middagen. En förrätt. Lite hittepå men gott!
May the Force be with me.

Min mobiltelefon gäckar mig. Lagad för 1500 kronor och nu laddar den igen. Hurra, hurra, hurra. Däremot har den börjat spöka. Nya fel och att ringa på den är en mardröm. Det är ju just det som man har en telefon till. Händer allt möjligt konstigt med den – så nu får jag byta tillbaka till en gammal-gammal telefon – som jag kasserade för att jag bara inte var vän med att den krånglade. Nu måste jag återbli en såt vän med den i alla fall.

Kanske det är Halloween som spökar i min telefon?

En ny telefon, som hanterar all data och alla foton jag behöver knäppa kostar långt över 10.000 kronor. Är det sunt? Nope. Morr. Har investerat stora pengar i år i ny dator och ny skrivare med kopiator – så det får räcka ett tag nu. Eller inte. Andas. Andas. Andas.

Måste tänka bort saker och ting. Det jag inte kan påverka ska inte störa mig. Telefonuschling.
Tankeflykt.

Man kan ägna sig åt det. Liiiiite tradigt i nuläget tycker jag faktiskt. Finns mycket att gräva efter i minnenas bank.  Ute är det inte grävardags i alla fall. Kväll blev natt som blev morgon. Jag sov emellan. Det regnar ymnigt.

Vingården i Douro. Längtar dit.
Vinsprovning i Douro. Inte jag då. Jag kör alltid på mina resor. Lukta kan man dock.
Godaste goda oliver. Qué hacer en Monda? Vad gör man i Monda?
Till och med till den här gojan längtar jag. I somras. På Beddingestrand Beach. När gojset lägger till. Sjögräs.
Det ljusnar.

Då blir det frukost. En ny dag. Det blåser och regnar på tvärsen. 12 c ute. Inte kallt. Men mörkt. Idag får jag nog hitta på något kreativt för denna hjärna börjar bli kokt. På riktigt. Hoppas ni har det fint där ni är och att ni hittar sätt att njuta på.

Wishing you well.♥♥

Om man skulle ta och sy sig en sådan här? Kan skingra vilka tankar som helst !

Det kliiiiiiar i hela kroppen av stiltje!!! Dags att göra något åt sig!!!!

Ses och hörs. All is well. Bara lite knorr men det går över.

Kram på er. Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

 

 

Hmhm lade näsan i blöt.

Picnic på Malagueta

Hilsen.

Morgonkaffe. Om man skulle pröva det. När jag ändå sitter i arla morgonstund och skriver. Det sista innan jag trycker på PUBLICERA. Resten nedan skrev jag igår. Bara så att ni inte blir förvillade. Räcker att jag själv är det.

Kaffefreak? Nej men det doftar gott ur burken.

Är ingen hängiven kaffedrickare. Egentligen. Jo, 11-kaffet med Mats. Det är viktigt av andra skäl än själva smaken.  Det är en kaffestund som har annan betydelse. Tycker själva kaffepulvret doftar gudomligt. Det som finns i burken. Själva drycken är väl egentligen sådär. Vissa koppar kaffe smakar härligt gott. Erkännes. Andra är så beska. Koffeinkicken behöver jag inte.  Som så många andra av er. Jag är mer sugen på det man får TILL kaffet – en nybakad bulle, äpplepaj eller glass med kola med havssalt. Mumzitt.  Inte sover jag dåligt av kaffe, heller. Spelar ingen roll om jag tar en kopp kl 22.  Förlorar mig i drömmarnas land oavsett. Såvida jag inte har en vakarnatt, förståss. Då är det hjärnan som måste hantera något – oavsett kaffe eller annat.

Glass i stora lass
Kolaglass med havssalt. Kaffet hör till men det är glassen jag vill åt.
11-kaffet i Villavagnen
Inte otrevligt alls. Just så smakar kaffet riktigt gott. Utsikten går inte av för hackor, den heller.
Inte en dag som andra.

Just idag skulle jag ha välkomnat en grupp Unnadigresare till Porto. 8 dagars program med goda viner, härliga upplevelser, fina boenden och troligen en heldag på vinfälten. Vintrampning,  mat, vinprovning och äkta kultur.  Skratt, gemenskap och aha-upplevelser. Någon satte stopp för det. Herr/Fru Covid lade nosen i blöt.

En stilla tur på Douro
Det är inte bara Donau som flyter stilla. Det gör även Douro.

Jag satsar på nästa år istället. Så får det bli. Mina 2 grupper – som skulle ha rest med mig i år – i april och i september – har beslutat sig för att göra resorna 2021 istället. Flygbiljetterna kunde jag boka om utan att få ekonomisk pyspunka. Som jag vet just nu. Härliga resenärer som så gärna vill åka med mig. I LÖV IT!!! De kommer att bli så nöjda och glada när det blir dags att dra iväg – jag VET att de kommer att älska det jag erbjuder i programväg.

Ostmarknad i Douro
Goda ostar. Finns en speciell sort som man äter med sked. Gott så att man dånar.
Underbar utsikt
Hänförande. Kort och gott.
Ingenting är längre som förut – alla gamla sanningar är slut.

Den gamla dängan stämmer gott nuförtiden. Inser med stor tacksamhet att Mats och jag inte sitter i någon skraltig hiss mellan våning 23 och 76 och ringer på en hjälpklocka som inte funkar. Inte är vi på någon annan dålig plats, heller. En villavagn nära havet i Skåne är inte otrevligt alls. Livet är ungefär som vanligt i det stora hela. I det stora som egentligen räknas. Om man tänker efter lite. Det bör man.

Inte dumt alls. En villavagn i Skåne
Man kan ha det så här bra.

Såklart förändringar. Massor med stora planer som går åt skogen. Pyspunka liksom. Livet ändrade sig och skar sig som en felaktigt tillredd bearnaisesås. Det skar sig på alla möjliga nivåer. Planer gick i stöpet.  Biverkningar. Följder bortom beräkning.  Tror att de flesta av oss kommer att säga att det. Saker jag verkligen vill göra. Verkligen, verkligen.  Corona. Uschling. Schas.

Luftslott.
Man kan bygga luftslott – underhålla fantasin lite. Det blir inte som vi tänkt i vilket fall.
Ska man vara glad?

Några säger kanske att – egentligen bra med Corona – så mycket vi lärt oss av det. Jo. Kan vi som har nosen ovanför vattenytan säga. Ändå. I det stora. De som fått svåra kallsupar både fysiskt och ekonomiskt känner kanske inte den tacksamheten – om någonsin. Oavsett – vi får tänka och säga som vi vill – så får man hantera sin egen verklighet på bästa sätt. Det är den vi har. Så länge vi har oss.

Nä. Detta är inte roligt men att tjata om det gör ingen glad. Ändå gör jag det i varenda krönika. Trött jag blir. På mig.  Vi har alla historier att berätta. Den ena sorgligare än den andra. Det är därför jag gärna fokuserar på bra-iga saker. Som man kan finna tröst i. Lite skratt rensar tungsinne ibland – för om vi inte kan ändra på tingens verklighet – då får hjärnan hoppa in och ändra på hur man känner. Jäla tur att man fick en hjärna om än så liten.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?
Ärthjärna.

Så kom jag plötsligt att tänka på ärtsoppa – på tal om hjärna. Vi har ett litet skåp med massor med punsch. Som vi ärvt och som vi köpt för att ge bort. Vi dricker inte av den och vi ger inte bort den, heller. Åker alltid längst in i skåpet när vi letar efter en liten vinslurk eller whiskypinne – eller en gammal calvados, för den delen.  Kanske ska man koka lite ärtsoppa? Fast inte så mycket som förra gången – då vi åt ärtsoppa morgon, middag och kväll – för att jag gjorde dubbel sats och frysen var redan full. Inte slänga mat. You know. I alla fall – med en punschslurk till? Pannkakor efteråt? Med fluffig grädde? Villavagnsjordgubbssylt efteråt? Now we´re talking.

Ögonfransar
Antingen punsch och ärtsoppa eller så kan vi krulla ögonfransarna. OBS. Inte mina. Någon annans. Tok.
5:2 rules. I alla fall 5.

Jorå. Så atte………………vi är igång igen. Vi är periodare. I alla fall på 2:an. 5:an funkar oklanderligt bra. Alltid. Det gäller att hitta rytmen och motivationen. Vi har ett och ett halvt rätt där. Motivationen finns men rytmen…..typ 7/8 dels takt…oftast. Måndagar och torsdagar. Inte rucka på det för då går det åt fanders. Fast igår ruckade vi på det för vi hade en heldag med härliga vänner på besök i Ystad. Vi prioriterade. Sade menande till varandra att – då flyttar vi 2:an till på fredag. Idag är det fredag och jag smällde precis i mig lakrits. Frukost åt vi också så dagen är körd. Upplyste maken redan i morse att jag inte vill tvåa idag. Är inte mentalt beredd.  Han tyckte synd om mig så han avberedde sig själv där på stående fot. Det får bli måndag.

Vi bytte 5:2 mot en Roof Top Bar i Ystad. Våra vänner bjöd in oss. Lätt val. En mycket trevlig dag och afton.

Jag klarar denna slags diet endast om jag har bestämt mig mentalt till 100 %. Då är det inga problem. Öht.  Äter ingenting förrän kl 16.30. Kaffe, te och vatten – apselut – men ingen mat alls varken före eller efter. Funkar för mig. Enda sättet. De gånger jag försökt äta lite frukost blir jag illamående av hunger redan vid 12.  No food is good food i det här fallet. Man får hitta sina egna sätt. Min hjärna bestämmer om jag säger till den.  Säger jag inte till den på skarpen – då far den iväg och gör som den vill. Gör mig sugen på lakrits t ex.

Inte roligt alla gånger…..
Herreminje.

Tiden är mogen. Måste sluta någongång – annars blir det en bok. I annat format, i så fall. Det är det jag vill. På sikt. DET kan inte covid sätta P för, i alla fall. Som jag tror. Har så mycket jag vill göra innan solen går ner. Herreminje. Hur ska jag hinna med allt kul som finns att göra i livet? De 2 sista villavagnarna i Grottbyn vill jag absolut sälja till de kunder som är sugna på dem. Håller på………………..♥.

Westcoast 32 i Grottbyn
En liten ögonblicksbild från vardagsrummet i en Westcoast 32

Ha fina dagen. Alla. Solen den går upp och den går ner. Mest upp, tycker jag. Ljuset. Hoppet. Glädjen. Satsar på den. Trivs bättre där än i mörkret. Fast stearinljus, lite värme i kaminen och en god bok – inte dumt, det heller. Det är bra. Mycket är jättebra. Kram på er.

Myspys
Inte så dumt.                                                                       Photo by X-net. Daniel Eriksson

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

Hålleri – hållerav – hållerut – hållerom.

Hilsen.

Tystnad råder i huset. Luftvärmepumpen andas lågt. Sitter i min fåtölj med gosemorgonrocken på, datorn i knät och håret i oklädsam rufs. Så som jag är skapad. Vad kan man vänta sig annat än det som är? Mats sover – i alla fall är han ömt instängd i sovrummet. Han kan få ha lite lugn och ro.

Piffet får komma lite senare.  T o m för mig skulle det kännas överkurs att truta på läppstift nu. Klockan är ju bara barnet och barn ska inte ha smink. Det är min bestämda uppfattning. Halv 5 närmare bestämt.

Hålleri.

Jo, det måste man. Hålla i sig. Livets lilla horisont krympte väsentligt i o m covid-19. En vansinnig tur att jag ( för det mesta  eller i alla fall ofta ) kan vara glad åt mycket – medan det pågår. Alla resor. Alla möten. Alla galna planer. All glädje. Det är roligare att vara glad – för man blir glad åt bara det faktum att man är glad. Helt enkelt. Glädje föder glädje.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?

Friska och krya. Livet rullar på ändå. Lite på vänt men det pågår i alla fall. Man får ha hittepåtankar om saker och ting. Alltså – föreställa sig hur det blir när den här vedervärdiga pandemin är över. Hur bra det kan bli. Ändå. Nytt väntar. I alla fall för oss – i denna världen. I andra delar av världen har man inte bara en pandemi att genomleva – där krigas och våldförs det DESSUTOM. Något att värdera i gnälliga stunder. Man får tänka till lite allt emellanåt. Det gör jag. In emellan emellanåt OCKSÅ – och DET kan blir lite för mycket. Tro mig.

Hållerav.

Så många. Så tydligt det blir när man inte kan ses. Vilken tur att man får och kan älska någon och några. Och många. Älska på olika sätt men ändå känna kärlek. Fyttirackar´n om man inte kunde känna kärlek!! Så vedervärdigt!! Om man inte hade förmågan att bry sig om andra. Känna empati. Vilja göra bra för andra. Känns så fantastiskt härligt att ha många gamla och nära vänner. Inte bara gamla i ålder ( förlåt alla ) – utan i TID bakåt. Känt varandra länge. Vet vilka vi är och varför. Vet att man kan ringa mitt i natten om det skulle behövas och då finns ni där – samma som jag finns för er. Inte så dumt att tänka på ibland. Bli nu inte oroliga – jag har nästan telefonskräck och ringer sällan – så sov ni på. Ingen fara.

Vintrampartag i Douro
Då var vi nära varandra. Då gällde inte ansiktsmask eller badskor……

Hållerut.

Jodå. Håller ut. Alldeles för lite rörelse – trots alla mina löften och promenader.  Så magen håller sig mer utåt än inåt. Dumt. Varför gör man saker mot bättre vetande? Varför äter man upp den sista sleven makaroner – fastän man är mätt. Man och man, förresten. Jag är jag och kvinna. Inte man. Erkänn. Så……….varför äter kvinna mer än hon egentligen orkar? Varför äter hon en god liten bulle till kaffet – ljuvlig och gräddig lakritsglass till kaffet? Varför tar hon en extramacka – hård – fast utan smör ( lurar mig själv, såklart ) och hyvlar på ost i lass – för att det är lika bra att göra slut på osten innan den blir tråkig. Så gör kvinna.

Köksbestyr i villavagnen
Mat o mat o mat o mat.
Åsna
Dum på riktigt. Jag. Inte åsnan. Elakt förtal.

En annan som håller ut är gåsen på vårt tak. Nu har den snart spatserat klart kan ni veta. Den väsnas och klampar runt och har gjort så alltsedan jag började skriva mina rader. Nu har jag fått nog. Den kommer strax att bli varse det. Den kan bege sig till någon annans tak. Lorta ner och ställa till det.  Nu skall jag bara avbryta lite och gå ut och leka fågelskrämma. Inget läppstift på så det blir inga problem.

Le petit canard
Fick jag av en kund från Toyota – som sedan blev en kär vän. Hon köpte en grön Toyota som hon kallade för Le Petit Canard

Så. Gåsen är väck. Tittade frågande på mig men fann sig i stunden och flög iväg. Kvackande i vild flax. Förresten – kvackar gäss eller vad heter det? Bräker gör det inte – de vet jag. Inte gnäggar heller. Kacklar gör de definitivt inte. Oavsett. Gås borta så Anka är nöjd.

Hållerom.

Det saknar jag så vansinnigt mycket. Att inte få krama om. Virtuella möten i all ära men det kan aldrig ersätta fysiska träffar – även om jag tycker det är ett fantastiskt substitut i dessa tider. Man kan ju i alla fall SE varandra och prata med varandra i verkliga livet. I realtid. Så mycket värt men så vill man ju liksom klappa på. Känna kontakt.

Vara nära vill jag ju.

Märkliga stunder när man träffar grannar t ex – som man inte sett på hur länge som helst – och så ler man knasigt och vinkar tafatt och säger ”corona” – fast man egentligen skulle vilja springa fram och krama om innerligt och visa hur jätteglad man ( kvinna ) är att träffa dem? Jag brukar gosa med dem rygg mot rygg. Det KAN bara inte smitta då.

Vänner
Vill vara nära

Har inte träffat familjen på evigheter. Tokigt faktiskt. Detta vill jag inte alls. Måste ske något snart. Jag står liksom inte ut. Tiden går och vi hoppas liksom på att bli fria att göra det. Längtar. Efter att ha levt igenom total karantän i Spanien i nästan 4 veckor – så vet man att uppskatta att få röra sig utanför de 4 väggarna. Ändå. Kunna ta promenader. Göra saker med avstånd och omsorg om andra – men ändå göra dem. Åker inte buss, åker inte tåg, handlar med munskydd och handskar. Tvättar och tvättar händerna. Oh well.

Unnadigresan.

Den lever. Oh, fröjd och tackom och lovom- som pastor Jansson skulle sagt. En pärs utan dess like. Att vara i ett vakuum och inte kunna ta mått och steg. Att BEHÖVA ta steg men inte kunna eller veta. Att sitta så på vänt och inte förstå hur man ska agera. Alla ageranden kostar pengar och kan sätta mina resenärer och mig på pottan. Där vill ingen sitta – vi har kommit förbi det stadiet i vår utveckling 🙂 . Inte på något sätt ensam om detta – I know – men det gör inte min oro mindre betydelsefull.  Nu andas jag i alla fall ut. Kroppen känns lättare – och det är ju alltid uppskattat. Blink-blink. Allt klart från mina leverantörer i Portugal – och om UD inte misstycker – så åker vi i september och oktober. I am back.

Utsikt över Douro
Picnic med utsikt över Douro i Portugal

Villavagnshelg.

Grottbyn på söndag. För mig.

Nu är där snart slutsålt. Grönt och skönt och avkopplande i fagra Skåne. Kollegerna tar hand om Norje Boke i Blekinge. Klicka här ! Ny villavagnspark där. Fantastiskt läge. Otroligt vackert. Ligger vid havet.

Slutkläm.

It ain´t over ´til it´s over. Som de säger på annat språk. Lite förändring blir det framöver. Villavagnsbloggen kommer så småningom att renodlas lite mer. Mindre Annicka och mer villavagnsliv. Fast skrivet av Annicka Villavagnspassionistan. Just själva jag/mig/mitt kommer på en egen sida – som skall heta Ekengrenskan.nu.

Det är i alla fall det jag jobbar på. Arbetar och bygger en egen hemsida nu. Spännande och roligt. Går en kurs hos www.evasynnergren.com.
Väl investerad tid. Rekommenderas. Ni kommer att märka när det sker. Man måste utvecklas och utveckla – det tycker jag om.

Man kan inte ligga på latsidan när man lär sig att skapa en hemsida med finesser. Lottie. Min älskling. Då.

Så klämtar klockan snart 8. Just nu har jag radiotystnad för att kunna koncentrera mig – men snart går radion på. Lite mysig lördagsmorgon. Kanske blir det lite Dr Phil på någon play-kanal. Han kan få hålla på en stund i etern. Kräver inget av mig. Bara att få sitta och lyssna.

Kopplar av.
Bara koppla av en stund

Må gott alla. Önskar er det bästa av det mesta eller det mesta av det bästa. Må ni ha mysiga stunder. Själv skall jag ge mig ut på jakt. Igen. Just nu har vi duvslag på taket. Tycker om fåglar. På andras tak. Inte på vårt. Live and let live – brukar jag predika. Gäller inte lortsläppande fåglar på vårt tak.

I övrigt tycker jag det är ett fint sätt att se på saker……. Lev och låt leva. Visst låter det fint? Gäller att leva så också. Gäller inte gäss och duvor på tak i Skåne. Annars så………….allt är väl i min värld. Önskar er detsamma. I er värld. Vår värld.

Ta-ta.
Anka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

100 stycken. Det är många, det! Mångalet många.

Hilsen.

Månen är full på Costa del Sol.

Det får den. Lite magi över det. Eller hur! Inga vargar som ylar i alla fall. Inga gubbar som skräms. Har väl sett för många filmer i min dag. En del har besvär av fullmånenätter. Jag kan inte bestämma mig för om även jag har det eller om t ex mina mardrömsnätter bara RÅKAR infalla just då – eller om jag verkligen blir påverkad. Spelar ingen roll att veta. Egentligen. Kan leva utan svaret. Faktiskt.

Månen är full på Costa del Sol.
En onsdagsfull måne. Det är ju lillelördag. Ju. Å apelsinträdet både blommar och ger frukt. Märkligt. Doftar i alla fall helt FANTASTISKT!
Hundrade krönikan.

100. Man kan vara 100. Betyder antingen att man är gammal eller att man är perfekt. År eller procent – det är lite skillnad på det.
Eller så har man skrivit 100 krönikor! Detta är faktiskt min hundrade krönika. Lite stolt faktiskt. Grattis till mig! Många timmar och vaknätter för att få till det.  En och annan gång har jag helt zonika hoppat över. Några av er har märkt det. Andra inte.
Till er som märkt det: I am back! Till er som INTE märkt det: I am back i alla fall. Det firar jag med Cliff Richard.
Lägg märke till de exalterade skriken när han gör sina moves… 🙂 .  Rhirrrrr …… 🙂 !

Lite dumt gjort var det allt.

Igår kväll prioriterade jag närvaro. Betyder att jag inte sitter 5 timmar på raken och kåserar, letar bilder i min fotomapp, krymper dem, ändrar storlek, minskar pixlar och tänker på vad jag skall skriva om. Bilderna skall liksom passa in i texten. Att få det där flytet där ord och bilder vävs ihop. Jag lade 2.5 timmar på bilderna, lade sedan undan datorn och såg på svensk TV ihop med Mats. Lite portugisiskt vitt portvin från Douro för honom, en god kopp kaffe till oss bägge och så ett glas jordgubbsgin till mig. Min favvo.
När kvällen var slut satte jag väckarklockan på 04.30 och vi gick och vi gick till sängs. Kände mig nöjd och tillfreds med valet.

Ibland måste man prioritera och göra bra val. Ibland måste man sova, helt enkelt.

Nu sitter jag här igen. Klockan är 07.20 och det är på tok för sent. Halvstressat läge. Egentligen. När jag är färdig med detta har ni påbörjat er lördag och är på vift. Så här är det: Jag använder mobilen som väckarklocka. Trodde jag stängde av uppdateringsklingen bara – där det klingar till och talar om att något har hänt. Det stör hjärnan att hela tiden bli avbruten. Jag vill inte alltid veta om Willys säljer kaffe billigt just nu. Inte här. Inte nu. Eller att någon meddelar att hen just nu äter chips i Montmartre. Inte här. Inte nu.

Man MÅSTE inte vara uppkopplad jämt……Spansk lösning.

Vad jag gjorde var att jag även satte väckarklockan på ljudlös. Betyder att klockan hade ringt i härdigt i 2.5 timmar medan jag sov sött. Uppstigen och klar nu. Som solen efter Imse-Vimse-regnet. Det får gå. Inte livsavgörande men jag bannar mig själv. Att jag inte löste frågan smidigare. Lite bara. Inte mycket. Jag är bara lite tirriterad, som Karlsson på Taket sa.

Det börjar bli vår
Jag väljer att INTE hoppa på långsursvågen över min väckningsmiss,
Unnadigresan.

Inspirerande. Att bli funnen på Google och sedan skapa ett sådant förtroende att en grupp väljer att SJÄLVA ta kontakt och sedan besluta sig för att följa med till Douro och Porto i september!  Precis så som jag vill ha det. Så 7 st vin- och resevänner har bestämt sig för att åka med och uppleva detta häftiga landskap i Portugal. Hade tänkt ligga lågt i höst. Det är så mycket som händer ändå men jag blev så glad och stolt att jag såklart sa JA. Mitt program är ju  utarbetat redan.

Unnadigresan
En mur med utsikt.
Unnadigresan
VInprovning på höga höjder. Vår vingård i Douro.

Hårt arbete kan löna sig. Jag skördar just nu på en massa håll. Happy me. Avkoppling är något jag nu tar mig an. Vila för mig KAN vara att läsa. KAN vara att baka bullar. KAN vara att måla muren. GÖRA saker. Många. Raklång på rygg är inte alltid vila. Inte för mig.

Här är några som fattat grejen.  2 av mina resegäster till Douro.
Våren på väg.

Jo, jag har hört och sett. Trots alla rapporter hemifrån om ruskväder och vattenflöden så börjar det knoppas. Hörde precis att våren dragit från södra Sverige till Stockholm just nu. Vårtecken, helt enkelt. Man får ge naturen en eloge som orkar hålla på att komma igen år efter år. Så många motgångar…….Mitt eget lilla skötebarn är ju Villavagnsparken i Grottbyn, Höör. Där blir det också säsong snart. Nu är det bara 4 platser kvar. Resten är sålda. Man kan bo här året runt eller bara när man vill. Som fritidsalternativ eller som boende jämt. Nära till allt. Höör ligger några bilminuter bort ( eller finns buss ) . Pågatåget till Lund o Malmö t ex. Sugen? Klicka HÄR

Dags att börja tänka på framtiden, kanske?
Vi har det bra i vår villavagn i Skåne!
Blandat och gott!
11-kaffe kan man inte missa.

Jisses, vad tiden går.  Melodikrysset just nu. Tommy Körberg sjunger Guldet blev till sand ur Duvemåla. Vilken röst den mannen har!! Vilken gåva. Jag ryser. Som sagt – elvakaffe. Med kanelbullar. Så får det bli. Till skönsång. Mats borrar i ett skåp och skall fixa ett lås. Vi har det fint.

Ska vi tala om pipor som man ryser till så får ni väl tusanemig lyssna på Peter Jöback också. Rättvist måste det vara. En sådan röst. Ryser av välbehag gör jag.

Epilog.

Epilog betyder slutkläm. På enkelt språk. På danska förklarar man så här: epilog, slutning på en tale eller et litterært værk, som kan have form af en konklusion, en morale eller en efterskrift, hvor forfatteren henvender sig direkte til læseren for at drøfte det netop afsluttede værk. Så då gör jag det – vänder mig till er. ( Tycker jag har gjort det hela tiden men…….. )

Jag ser er………………

Det är nu jag brukar förmana och önska. Det är nu jag brukar berätta hur jag lever. Det är nu jag försöker ta mig ur det här. När jag försöker knyta ihop säcken. Jag vill i alla fall önskar er en fantastisk helg med påföljande vecka. För er som kan.
Fick ledsamt meddelande att en kär vän och f d granne gått bort. Sådant tar på en. Tankar far och flyger runt. Livet, jovisst.
Tillägnar er familj detta. Susan Boyle och Barbara Streisand in Memories.

Så kan vi få lite glädje också. Som avslut. På riktigt. Detta är en filmsnutt jag tittar på varje dag. Man blir så glad, så glad. En pappa som kommunicerar med sitt spädbarn. Helt magiskt. Vill ni må bra? Se den. Man behöver inte förstå vad som sägs – man förstår allt ändå.

Tjingeling.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

Krönikadax igen. Lördag. Ju.

Hilsen.

Igår var jag resolut. Skrev ingen krönika på kvällskvisten. Var lite busig och lat. Tänkte – jag tar den imorgon bitti, istället. Dumkopf. Så här sitter jag nu. Klockan är 03.16. Gäsp. Förkylning på G. Känner mig uggen, som syrran brukar säga. Sommarvarma dagar nu. Kan vara tillfälligt. Kan hålla i sig. Vad vet man om detta? Tur som en tokig som får uppleva det !

Drömmar.

Tur att man sover och att det inte är en verklighet det man drömmer. Då hade någon låst in mig.
Ujamig. Igår kom ett lite flickebarn till denna världen. På riktigt. Den lyckliga fadern är en kollega till mig och hans rara fru. Planerat kejsarsnitt. Såklart drömde jag om detta.
Jag skulle hämta dem från BB. På någon vänster skulle jag vara barnvakt också. Det lilla knyttet skulle hållas varmt. Paret hade en ugn med sig i vilken tösen låg! Hon låg på en plåt – insvept i fina kläder och en filt. Vad i…….?

Fläskpannkakor kan man ha i ugnen. Inte nyfödda små bäbisar

Jag öppnade på luckan hela tiden för jag tänkte att det kan ju bli fel på ugnen. Å då blir det fel på ungen. Vet inte riktigt hur det slutade. Vet bara att jag var så förvånad att den ömma modern var så fräsch och pigg 4 minuter efter födseln och att den ömsinte fadern plockade plast för insamling. Varför just då av alla stunder? Vad jag gjorde i den lägenheten öht förstår jag inte. De klarade sig själva. Ju. Minns att jag plockade undan och lade överblivna kakor i ordning. Diagnos?
Jösses.

Kakor och tårtor skall hållas ordning på!!

I verkligheten: Häromkvällen lyssnade jag på Karlavagnen innan insomning och man tog upp ämnet förlossningsskador. På dagen hade jag varit och fixat mina naglar på en salong i Fuengirola. Minns att jag satt och tittade på något som såg ut som en ugn – som de desinficerade tänger och pincetter i.  I verkligheten skulle ett nyfött barn inte få plats i den ugnen. Inte insvept i filt i alla fall. De skulle definitivt ha tagit bort filten om nu tösabiten skulle hållas varm just i den. Toka. I know.

Unnadigresan.se

Idag skall jag skicka ett programförslag till en kvinna som med sina vänner vill åka på vinresa till Douro till hösten. En lagom stor grupp som liksom är färdig i sin konstellation. Hon hittade mig på Google och tog kontakt! Sååååå roligt om det blir verklighet. Det är ju detta jag jobbat så hårt för! Håll era tummar. Åtminstone en av dem.

Hittade ett gammalt visitkort. 7 år sedan………Mycket har hänt. Unnadigresan föddes t ex

Rätt som det är blir det april också. Då blir det Porto och Douro med en grupp härliga Tjejer. RIKTIGT roligt skall det bli. De stora detaljerna är klara. Bara småfix kvar som inte kan göras innan vi kommer närmare avfärd!
Dessutom filar jag på innehåll här i Andalusien. Här har jag nära till fantastiska små pärlor – som jag vill erbjuda mina resenärer. Det får ta sin tid. Resebranschen är svår. Många kockar och aktörer. Stor utbud. Många bokar sina resor själva. Så finns det en grupp människor som inte vill hålla på med att hålla på. Det är DEM jag vänder mig till. Lyxigt jordnära resor, helt enket. Mycket hjärta och pärlor ni inte själva finner. Kontakta mig HÄR eller HÄR!

Middag i Porto, september 2018. Lyxigt få. Tillräckligt många. Unnadigresan.se
Här pratar vi allvar. VIN!!! På vinprovning med 12 ystra Ladies. Kallar sig Las Bruttas och har rest med mig flera gånger!!!
Young guys. Good guys. Loved guys.

Gossarna haver återvänt till sina världar. I veckan har vi haft finbesök av tonåringarna. En på 15 och en på 19. Vuxit upp ihop. Som bröder. Helt magiskt kul. Så livgivande att ha dem hos oss. Att de kom frivilligt. Att de stortrivdes. Att de kom precis när Gloria ebbat ut. Att de fick solsken hela veckan. Så många skratt, så mycket gnabb och gnäbb på brödravis – men med stor kärlek. We are blessed to have them.

Real buddies. Mitt hjärta bankar
Ibland bygger de drakar. Villavagnsdrakar, förståss. Den ena bygger mer än den andra men de gör det ihop…..
Ibland diskuterar de viktiga saker eller är bara tysta. Ihop.
Villavagnspark i Andalusien.

Nu i helgen skall Mats och jag besöka en villavagnspark några mil inåt landet. Skall ta foton på platsen och den villavagn Morgan Nyman AB nu skall förmedla till kunder hemma i Sverige. Ett mysigt place i ett äkta spanskt samhälle. Vi får många förfrågningar om just villavagnsplatser i Spanien och det är en bristvara. Dels att finna rätt objekt och sedan rätt plats. Så fort vi hittar en plats och en fin villavagn så säljer vi. Efterfrågan!
First come – first served. Först till kvarn. Vi har en kölista för Spanienkunder. Anmäl er HÄR om ni vill sätta upp er!!! Ring annars Morgan på 0500445600 eller mig på 0709 632401 om ni vill.

Ett exempel. Nästa gång kommer jag att ha fler alternativ. Flera bilder. Nytagna. Watch this space!
Slutkläm.

Vad gör vi hela dagarna? Får frågan hur ofta som helst. Betänk att vi klivit av jobbkarusellen. Jo, jag har mina passioner med resor och villavagnar och Mats har bl a sina snickeriprojekt men utöver det: Vi lever. Oh fröjd. Tvättar, lagar mat, handlar, skruvar lampor, lagar byxor, städar, byter överkast, byter överkast igen för det jag lade på passade inte, syr stolsöverdrag, monterar eluttag, flyttar skåp, flyttar samma skåp en gång till, köper fåtöljer, sopar barr, sopar mera barr, trycker nosen i citronblommorna och dånar av välbehag, går på marknad, spelar kort, går till havet, kör på utflykt, bjuder på middag, blir bjudna på middag, lagar kladdkaka, lagar fläskfilé med mustig pepparsås, har gäster, syr spetsband på för kort klänning, lagar sönder och gör om, åker hem och kommer tillbaka, planterar blommor.
Så håller vi på.

Ibland går vi till beachen och njuter i solen.

Ni ser. Dagarna är fulla av dagar. Bara ett axplock. Listan skulle kunna bli längre men nu har jag hållit på i flera timmar. Klockan är snart 06.20 och nu avgår jag. Eventuellt snarkar jag någon timme innan det är dags att leva livet igen. Sommarvarmt nu. Magiskt. Mer än så.

Det blommar.

Tänker: Om jag inte lever nu och njuter av det jag har omkring mig och är i – när skall jag då leva och njuta?  Det som har varit har varit och det som komma skall vet vi inget om.  Jo. Jag har det uschligt bra. Så tacksam. Min lilla livskris i höstas har jag lyckats vända. Tänker och lever på lite annorlunda sätt.  Kriser kan vara bra. När man kommit ur dem. Det kan ta sin tid. Man måste vilja även i det lilla – för att få förändring. Kan man inte själv måste man våga be om stöd. Jag hade. Jag har. Jag ger mig själv stöd också. Klappar mig på kinden och säger emellanåt: Du lilla, vad du håller på………….Hur var det nu du sa att du skulle göra…….? ♥ Glömt redan?

Jag bjuder upp till dans!!!

Kram på er. Alla.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Passionerad. Inte pensionerad. Det är skillnad det.

Hilsen.

Bruna bönorna puttrar i grytan. Någon timma kvar. De är fortfarande lite småhårda. Det blir Annadagsbrunabönormedfläsk. Gott. Här på Costa del Sol lyser rimmat fläsk med sin frånvaro.
Finns färskt men det är inte riktigt samma sak. Då får man rimma själv. En blandning av salt, socker, vatten och tålamod. Jag har det. Ibland. Nu hade jag. bland blir man sugen, bara.
I de lägena är det bara att göra. Vill man ha måste man göra. Enkelt. Mats nickar och smackar. Tur att han tycker om. Roligare med entusiastisk publik och stöttepelare.

Bland det göttaste som finns.
Jul, jul. Strålande jul.

Julen passerade. Solsken och varmt. Inte en snöflinga så långt ögat nådde. Inget mörker heller. Inte ens en regngnutta. Åt gott, myste med vänner, vann i julklappsspelet och skämdes när vi bar hem allt vi köpt plus våra värdars klappar. ……Snikenheten har ett ansikte. Förlåt men spel är spel.
Farsans sill på bordet. Skinka. Köttbullar. En ljuvligt god polsk surkålsrätt med rökt fläsk och stark korv ( som vi skall få receptet på – guuuuu, så gott ),
en läcker och hemmagjord legymsallad ( också receptbelagd ) , vörtbröd, Herr Jansson, rödkål, prinskorv…….Intet fattades. Jo, mer plats i maggen.

Man blir glad av det fina. En riktig myshörna.
Nyårslöften? Naaääää.

Ger ni nyårslöften? Det gör jag. Och inte. Jag kör ju en del omstarter året om, så precis vid nyåret behöver jag inga nya. Jag kör nytt när det blir nödvändigt.
Däremot infaller ibland årsbytet just vid en omstart av nya tankar och strategier. Såklart har jag rent privata tankar om hur jag vill hantera uppkomna livsfrågor. Där har jag lagt en strategi.
I stort går den ut på att jag vill leva i frid. Göra gott. Aktivt avstå från skvaller och annan lort. Dåliga energier går bort. Jättebort. Får se hur det går……..Jag är ingen konfliktsökare. Tror på öppna dörrar och att vänta ut. Funkar så där ibland men i det stora är det något som passar mig. Blir det korsdrag kommer jag att dra igen dörren. Det har jag besämt. Nytt för 2020……

Livet är NU.

Skillnaden mellan att vara i balans och välkomna livet – och att befinna sig i grubbleriernas utkant är ungefär 345 meter.  eller 56 mil. Typ.  Förstår inte själv hur det går till men har kommit till insikt att det är så jag funkar. Sätt en etikett på mig den som finner glädje i det. Ge mig en diagnos eller vad som – jag förbliver mig själv. Jag är varken elak eller krigisk och det är bra egenskaper. Så har jag bestämt.  Visst är det bra när man kan läka sig själv och vända på kuttingen? För det behöver man tänka och det har jag gjort färdigt. Ungefär den 21 maj ( eller hur….) kommer jag att tänka igen. Fram tills dess kör jag på.

På Nyårsafton. 12 st vindruvor skall tuggas och sväljas och det ska önskas medan klockan slår 12!!! Det gäller att köpa kärnfria.
Walk in my shoes en stund.

Brorsan skall göra nya inlägg till mig. Mina fötter är superbra att gå på men inte söta. Breda och korta. Då finns inga vettiga skor. Som JAG tycker. Inga fina skor. Som JAG tycker. Bara typ sjukskor ( som jag kallar dem. Förlåt. ) Svarta, ofina, remmar och elände och platta som pannkakor. Riktiga Kalle-Anka-skor. Ni fattar. Inte min grej. Har aldrig varit.
Så jag klämmer in dem i alla möjliga fina men min vänstra lilltå protesterar numera vilt. Då sa brodern: Jag hjälper dig om du köper riktiga skor. Ok, sa jag. Så jag köpte. Joggingskor med plats för apfötter. Han blev nöjd och nu skall jag få nya fina inlägg. I smyg använder jag högklackat men säg inget.  Högklackat utan inlägg. Busigt.

Nya skor inför 2020. Allt får plats. High Fashion.
Skulle det vara så att inlägg inte hjälper – då finns det säkert bot! Köpte ett kilo av varje idag på marknaden.
Villavagnsbloggen – varför skriver jag här?

Man kan undra varför jag skriver om skoinlägg i en villavagnsblogg. Jo, för så här är det:  Jag skriver krönikor på just den här plattformen för att jag är en äkta villavagnspassionista.
Bor i en, säljer dem, passionerar om dem och missionerar där jag kommer åt. Morgan och Veronica Nyman har givit mig fria händer och gör man det så blir det som det blir.
Hade maken och jag inte köpt villavagn så hade livet tett sig annorlunda och det är det som är meningen med mina rader. Att visa på att livet kan bli annat om man gör annat.
Som att köpa villavagn och byta liv till exempel.

Å här står jag i en villavagnsgarderob. Helt naturligt.
Passionerad. Inte pensionerad.

Mycket spring i benen. Här gäller det att hänga med i mina egna svängar. Så vad är planerna för villavagneriet och mig med Morgan Nyman AB? Vi kör på.
Jag passionerar vidare. I högönsklig glädje .
I am all in. Liksom. Om jag fick önska så skulle det vara att ni alla åker till Ranstadverket i Häggum ( mellan Skövde och Falköping ) och vandrar runt och sätter er i en villavagn och filurar. Finns alla sorter. ALLA som inte varit inne i en ny fräsch villavagn förut säger——WOW! Det trodde jag aldrig! Att man kan få plats med så mycket !
En villavagn är inte en husvagn. Man drar inte runt den heller – men den är flyttbar. Som ett hus. Fast ändå inte.

Allt är möjligt.
Tyngdlyftning! Peka och vi levererar!
Å Unnadigresan, då?

Vad händer där? Jo, ska ni veta. I april åker 6 glada tjejer med till Douro och Porto. Blir superkul. Lite bus, upplevelser,  kultur, vin och god mat, shopping och lata dagar. Så glad för detta. Unnadigresan är mitt skötebarn, liksom.  Till hösten arrangerar jag en resa för en grupp privatpersoner, som bokat upp mig – och tiden går åt till att göra den perfekt.  Jag återkommer med mera info och ni kan ALLTID höra av er till MIG om ni vill att jag skall skapa en fin resa till ert sällskap. annicka@unnadigresan.se

Tycker om att serva och få människor att må bra!
12 härliga Tjejer som åkte med mig till Málaga! Mera sådant blir det!!!!
Dagens avslutning:
  • Magen känns livad och glad efter brunabönekoman. Oppsiedeisy. Paus imorgon………..för allas skull.
  • Har ni möjligen upplevt popcornhjärna – tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon ? Ett av de 35 nya ord som införlivats i vårt språk.
  • Eller vad säger i om tågskryta – stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg? Också ett av de nya orden.
  • Eller så kan man smygflyga – flyga utan att berätta om valet av färdmedel då flygets klimatavtryck kan vara skambelagt. Nytt ord.
  • Själv går jag och lägger mig och sovskryter väl om det. Eller så skamsomnar jag i soffan.

Imorgon är en annan dag. Lev den ♥ !
En dag i taget. Helt tillräckligt.

Ta-ta.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Redo? Alltid redo. Bring it on – hösten, alltså.

Hilsen.

Turnélivet är avslutat. Nedslag i verkligheten. Med Mannen och husvagnen. Tillbaka till den kära villavagnen. Allt gick bra. Såg inget elände. Var inte med om något heller men är säker på att det hänt massor i världa under tiden. Brödraträff och villavagnsturné och SEMESTER. Mysigt. Fantastiskt det där med husvagn. Allt finns på 13 kvm. T o m centraldammsugare.

Makalöst smart. Sover kungligt. Regnet kan smattra utanför men därinne är det stilla ro. Trivs man inte så åker man vidare. Fast trivs – det gör man nästan jämt.

Jobbet är alltid med för en digital nomad.

Såg en mängd vackra och sirliga trähus. Man kunde förr i tiden. Lite snirkelikrokar och arbetat. They don´t do them now like they used to………. Nya hus och arkitektur kan vara spektakulärt men lite snickarglädje blir men glad av att se.

Tjusigt.
Så vackert, så vackert.

Här värnar man om trädbyggnaderna. Hjo – en trästad. En gammal kurort lär det vara och jag uppepar det jag skrev i förra veckans krönika – Hjo verkar vara en vänlig stad. Åk dit! Crusing i Hjo var också en upplevelse. Jag ÄLSKAR när människor brinner för sina intressen och satsar tid och kärlek. Det märktes tydligt på en del bilar – på andra märktes det……….mindre. Lacken var inte så putsad på alla. Om man säger. Kärlek var det i alla fall. Passion. 78 varv runt sta´n. Minst.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det börjar närma sig Portugalresan. 18 – 25 september. 8 glada skall på äventyr i Porto och Dourodalen med Unnadigresan.se – Den Passionerade Lilla Resebyrån. Det är jag, det. Mycket, mycket, MYCKET roligt. Loving it. Har bestämt mig för att gå in djupare i Portugals Pärlor och erbjuda än mer innehåll nästa år – kanske mer TEMA. Eller inte. Jag jobbar på och det tar TID att utveckla. Man kan satsa så väldigt fel, kan ni veta. Utvecklingskostnaderna är inte att leka med………även om jag har roligt……….

Dourodalen. Vår vingård ligger till vänster i bild. Syns inte men finns…..

Med en urusel krona gentemot Euron är det redan knöligt. Vansinnigt roligt men knöligt. Jag betalar allt i Euro och den blir ju bara ”värre”. En sådan yttepytteresearrangör som jag kan inte kompensera sig med att bara höja priserna lite hipp som happ.

Här äter vi frukost t ex…………………..

Måste ha en prisbild och innehåll som matchar. Som människor vill ha – inte bara jag. Ni fattar.  Jag satsar på resor med innehåll och som kostar – för att det är så mycket innehåll. Som kostar. Det får ta sin lilla tid. Bara att leverera så blir det ringar på vattnet – som för min del betyder resenärer som vill åka med. Jobba på och leverera bra. Något annat sätt vet jag inte………♥.

Margarida och Luis. Det fantastiska syskonparet som driver vår vingård med hotellverksamhet och vinodling och vinprovning. En familjegård från farfars tid. Min resepärla, som jag hittat alldeles själv……..

På tal om vin…………….innan jag glömmer……………om ni vill på på en trevlig ställplats så kan jag tipsa om Stampens Kvarn utanför Hjo. Kostar 180 kr per natt inkl el och så finns det en fräsch anläggning med duschar, tvättmaskin och toaletter. En restaurant alldeles intill. Fräscht. Rent. Är måttligt förtjust i ställplatser normalt sett . Föredrar campingplatser – eftersom jag är svag för service runtomkring mig. Som att kunna duscha på vettigt sätt och kunna pudra näsan i ett rum med plats. Ho´ har blivit bekvämer, kärringa Ekengren. För att hon kan.

Ställplats
Trevlig ställplats stax utanför Hjo. Rekommenderas.

Så dansar de in hösten – de små liven. En fjärilsbuske är precis det som fjärilar och humlor och bin vill ha. Det har jag planterat utanför vår villavagn………Växer och frodas. Helt översållad med dessa små nyttodjur. Man får göra vad man kan för att de skall trivas. För deras skull. För vår skull.

Nu har jag inte pratat villavagnar ett endaste smack. På något sätt måste ju det ingå när jag nu har denna plattform att skriva på – fast jag har precis fria tyglar. Egentligen har jag inga måsten alls. Kan skriva om precis vad jag vill. Vad säger ni om den, då? Den ultimata friheten. I like. Mucho. Det är ju faktiskt så att villavagnsnyfikna/frälsta läser mina rader – det har jag fått bekräftat när jag är ute och passionerar. Roligt. I vilket fall – jag drämmer på med loggan och webadressen. Allt ni behöver veta egentligen. ♥

Sådärja. Då var det dags att stanna här. Jordnötterna är slut. GT:n likaså. En liten rackare blev det. Mest tonic men gott var det i alla fall. På TV rullar en Hollywood-film. Jordbävning. Fruktansvärt om det varit på riktigt – som det ju är på vissa platser på jorden. Här och nu. Vedervärdigt. Tröstar mig med det som mamma och pappa sa när det var något otäckt på TV – typ Perry Mason…..”  Det är inte farligt. Det är bara på låtsas. Det röda är lingonsylt ”.

Kålpudding in the making

Lingonsylt åt vi idag. Till kålpuddingen. Gott. Inte farligt alls. Lovar.

Ta-ta
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se

 

 

Å här sitter jag och är söt.

Hilsen.

Tiden går. 31 maj. Idag är det Mamsens födelsedag. Då skulle hon ha fått frukost på sängen och en bukett liljekonvaljer. Jag skulle ha fixat hennes hår och gjort henne fin.  Hon var noga med det. Läppstiftet på och hon skulle trutat med läpparna så där komiskt – vi skrattade hysteriskt varje gång. Före botoxens tid. Före plutmunnens tid. Hon hade sina egna läppar. Opreparerade. Anyway. Hon befinner sig på annan plats. Mycket långt bort kan man säga men är med i alla fall.

Känner ni doften? Himmelsk.
Hittade i mamsens kokbok. Inget utrymme för tycke och smak men kanske lite sanning.  En karikatyr vill man ju inte bli……

Det bra-iga med att inte ha stor trädgård är att man inte behöver rensa så mycket. Numera har jag krukor med olika växter och det är bekvämt. Börjar vänja mig vid den bekvämligheten, annars älskar jag att rensa rabatter.  Det blir så fint när man är klar. Sist jag var hos Morgan Nyman AB på möte kunde jag inte låta bli att rensa maskrosor. Skulle låtit bli. Efter 1 timma var det finare på marken men mina vita fina jeans var………………gula. Så dumt. Man skulle kunna tro att jag………………..men det hade jag inte. På kvällen skulle vi ut och äta en bit mat. Jag snek utmed väggarna och satte mig i det mörkaste hörnet de hade på restaurangen. Mitt dumma nöt. Så obetänksamt. Vem rensar ogräs och frodiga maskrosor i vita jeans? Moi. Fel prioritering men jag fick i alla fall feeling. Då också.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hade vi varit i Spanien nu så hade det varit fiestor på längden och bredden. Feria de la Primavera till exempel. Vårfest. Spanjorerna går all-in. Är det fest så är det fest. Inget sparas på. Titta lite på filmen från Sevilla så förstår ni. Klicka HÄR .Det är inget som är likt något vi har här i Sverige. Inte återhållsamt för 5 öre. Sassa-brassa-mandelmassa multiplicerat med 4356. 

Passion och vårfiesta. Inte mig emot.

Står i tät kontakt med Portugal och vingården vi bor på under mina resor med Unnadigresan. Får foton och inspiration. Ska ni med nästa år? Som planeringen ser ut nu, så blir det 5 dagar i april/maj och 8 dagar september 2020.  FÖLJ MED! Resor att minnas. Mycket att se. Mycket att uppleva. Vackert så att man dånar. Gott så att man kommer i koma. Vilsamt att man har nästan NOLL i puls och blodtrycket går rätt ner i underjorden. KLICKA HÄR för att anmäla intresse – vilket såklart INTE är en bokning – bara en intresseanmälan.

8-9 juni finns jag på Grottbyns camping och passionerar.

Växlar upp nu och ska fokusera än mer på att passionera om villavagnarna. Jag vet vad jag talar om och har erfarenheten av både hur det är att bo, hur man blir bemött och säljprocessen i sig. Känner att jag kan det. Inte tjata hål i huvudet på folk – inte min grej – men välkomna så många som kan och vill och för vilka det passar. För den som vill bo billigare – permanent eller som sommarstuga – här har ni möjligheten. Grottbyns Camping är en åretruntcamping och ligger i några få kilometrar från Höör. Buss och pendel till Lund, Malmö eller Kastrup och ut i världen – för de som vill det. Konceptet passar inte alla men många, många, många. Så smart. I know.

Det hamras och spikas. En rymlig veranda. Där lever man livet. Också.

 

Köp en villavagn och lägg i kundkorgen. Betala i kassan.

Inatt blir det husvagnssovning. Då blir det högerarmsdunk i väggen när jag vaknar. Tryggt. Då VET jag i alla fall var jag är. Över huvudtaget så känner jag mig stark och har en god känsla i själen. Har funderat ett bra tag nu och lagt alla tankar i de fack de skall ligga. Slängt de som inte behöver vara kvar. Som att ha ett LIVSSKÅP – där man lägger in det som inte är färdigtänkt, lägger in erfarenheter som man fått, känslor som man har för olika saker och ting, glädjen man känner – som man lägger i översta lådan, såklart. Så kan man plocka fram de tankar och känslor man behöver. Emellanåt får man städa undan och slänga de tankar man inte behöver och de minnen man mår bättre utan. Ett livsskåp – det är bra att ha.

Som alltid.

Så ……………………var ska sköpet stå??? Det får ni tänka ut själva. Tror det är klokast. En del av er kanske kör avfallskvarnen direkt? Inga omvägar med skåp och lådor och annat. Tänker färdigt och gå vidare? Direkt utan att passera ”GÅ” ? Gör som ni tycker – bara ni trivs. Det är viktigt.

Färdigsnackat för ikväll.

Imorgon är en annan dag. Tur det. Den vill jag gärna vara med och frisera.

Todiloo.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Onödigt stora kavajer och väldigt många kort.

Hilsen.

En liten fredag. Inte dumt. Dr Phil på TV. Det kan han få vara. Om han nu så gärna vill. Han skulle bara köpa en mindre storlek på kavajen. Ser ut som ett överdrag till utemöblemanget. Å andra sidan är de kostymer som många svenska män bär yttepyttesmå. Korta, smala och knappt knäppbara. Förkrympta. Gått för länge i torktumlaren. Spelar detta någon roll? Nej. Inte alls. Bara noterar och det får man. Så går livet vidare. Imorgon är en annan dag. Lördag.

Så ska det se ut. Om man vill vara fin, alltså. Dr Phil till höger. Berra till vänster. Mr Purrfect i mitten.
Bild från Detroitloverdr.com

GULFROSSA:
Veckan går i gult. Rapsfälten i Skåne blommar. Det är så vackert, så vackert. Vilken intensiv färg!! Måste t o m synas från månen, det tror jag bestämt. Våren öht taget är så betagande vacker. Sprakande skir, på något vis. Kallt är det. Regnar gör det – men med tanke på förra sommarens torka så vågar jag inte säga ett knyst. Regna på bara. Ös. Det är bra. Jag går in och pysslar när det öser. Måtte det dock regna lagom framöver och skina lagom med sol. Oftare sol än regn och helst varmt. Om man får önska. Jag viskar.

Rapsfältsfrossa på Österlen.

PROFFESSIONALISM:
Visst är det fantastiskt med människor som kan? Som bara gör DET. Det finns proffs och så finns det proffs. De som levererar Morgan Nyman AB:s villavagnar är verkligen proffs. Trånga passager, snåriga skogar, stenar och berg mitt i planeten, sankmark och hjortronmarker. Det är ingen ordning alls på naturen men ska en villavagn levereras så ska den.  I veckan levererade vi Sverigens största villavagn – som måste fraktas i 2 delar. Stor, tung, bred, hög och alldeles alldeles underbar. The Harrogate var namnet. Såklart är den vi levererade hemma hos sig och myser – men vi har ju fler!! Kom hit, till utställningen i Stenstorp och sätt er i soffan och wow-a. Öppet alla dagar!!!!!

En bil kommer lastad……..med en Harrogate.

RENSNING PÅ GÅNG:
På tal om att flytta saker. Förändringens vindar och vi måste tömma ett utrymme och flytta saker till annat utrymme. Då passar vi på och gör oss av med det som vi fram tills nu inte behövt. En andra sortering efter husflytten. Maken är duktig. Han ”bokför” i huvudet och bestämmer vad som han vill ta bort. Egna saker. Jag är också duktig och  bokför också i huvudet – men mer vad som skall vara KVAR och det är i stort sett ALLT. Fast då får jag vara ärlig mot mig själv och säga att det STORA gjorde vi när vi sålde huset. Det var som att gå en boxningsmatch med Hubba Babba – vem nu det kan vara men det låter elakt. Vi har väldigt lite kvar. Saknar inte sakerna alls, har glömt vad jag hade, men processen var tuff. Medges.

Sortera mera.

SLÄNGBORTNING AV SAKER?
Tänkte jag skulle vara superduktig och göra mig av med en del minnessaker – åt vilka jag inte ägnat en tanke de senaste 2 åren. När jag böjde mig över lådorna och börja plocka, då brast det. Pappas födelsedagskopp. Hans medalj ( från vad och när?). Mammas och pappas bästa porslin – fast vi äter på deras finporslin till vardags numera men soppterrinen som hör till – som jag ALDRIG kommer att använda…….t ex. I alla fall minnen. Det slutade med att jag slängde en hel del negativ från foton och en grytlapp. Soppterrinen står nu här i köket i villavagnen på fin plats och pappas födelsedagskopp är framtagen och vänslas med mammas dito. Frid på jorden. Lycka i det lilla. Får köpa en ny grytlapp.

Detta bildspel kräver JavaScript.

NOSTALGITRIPP:
Hittade en samling foton – som jag tog kort på. Att ha i mobilen och titta på. Fotolådan vill jag såklart inte slänga – den är värd mer än nästan allt – men den kommer inte att stå framme, så det är lika bra att plåta fotona och titta på emellanåt. Så kan jag ta nya foton av de gamla fotona(!) och minnas lite till……..Roligt och igenkännande att titta på gamla foton. Det är ju ögonblicksbilder av ens liv, ju! Livet då. Kul att minnas.

Det var då, det. 1978

UNNADIGRESAN:
Livet fortgår på Unnadigresans lilla vingård i Dourodalen. Så fint.  Bild från idag. Varmt och skönt. Vackert. I september är det dags för 8 glada som bokat resa med mig. April 2020 och september 2020 planerar jag nästa turer. Häng på!!! Intresseanmälan ( inte bokning ) HÄR! 

Unnadigresans vingård i Douro. Foto från idag. Där skymtar poolen. Poolhäng.

Så tänker jag sluta mina synnerligen engkla rader…………… Magen är full av räkor från Fiskhallen i Mölndal. Hur gott som helst. Norska, stora. En blixtvisit hemmavid innan kosan styrde söderut igen. En dag lite drygt. Nu väntar gäster och utflykter.

IMG-20170705-WA0010

En önskebild för imorgon. Solsken och fluffiga moln. Utflykt i det gröna. Kafferep i solen och glad i själen. Det är på G. Det mesta ÄR redan så det är väl dagljuset som fattas. I princip. Never ever give up.

Må gott och gör något ovanligt denna helg. Något ni aldrig brukar. Stekta bananer med håning och glass t ex. Brukar jag ALDRIG göra. Kanske imorgon. Längtar efter våfflor. Vill göra. Letat som en galning efter våffeljärnet men det finns nog i husvagnen – som står på vinterförvaring och gonar sig. Får längta. Det är rätt gött, det också.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com