Dream on, Babe. Å gör något.

Hilsen.

Ni vet den där känslan när man känner det är tomt. Inte i plånboken eller kaffeskåpet – men i hjärnan. När det ekar i bästa fall men annars är ihåligt. Hallå? Någon hemma? Ingen svarar.

Tomt. Ding-ding-ding.

Precis så för mig just nu. Hade tusen idéer om vad jag skulle skriva om. Nu sitter jag här – ombonad och mätt i magen och……………….ingenting infinner sig – förutom sömnen. Nedrans.

Några av oss. Plus fotografen Veronica.

Det har varit mässdag idag. Hela dagen. Troligen är det känningar av det.  Det har varit superkul. Gillar´t. Att prata med människor om det man tror på – det är bra gött, det. Människor som du och jag och vem som helst. Som är nyfikna. Som förundras över så mycket man får plats med i en villavagn på 32 kvm. Westcoast 32 by Morgan Nyman AB.

Välkommen hem!

Att få dela äkta glädje. I like. Människor är lätta att prata med. I alla fall tycker jag det. Vi har pratat drömmar. Livsmål. Tankar. Chokladkola. Det har livet handlat om idag. Bland annat. Vi längtar alla efter något. Den som fryser vill ha värme. Den som är hungrig vill ha mat. Det som inte kan läsa vill gå i skola. I vårt land – där de flesta av oss ( inte alla men väldigt många ) egentligen har tillräckligt av allt – om man jämför med många andra i andra länder – där vill SJÄLEN ta plats. Märker det så tydligt.

Det är inte det att saker är svåra, som gör att vi inte vågar. Det är för att vi inte vågar, som saker är svåra.

När jag börjar berätta om hur maken och jag kastade loss. Köpte vår villavagn – hur vi sålde huset – gjorde oss av med saker – bytte liv – då sprakar det i mångas ögon. Det gnistrar till och de lyssnar stort. ”Men det är ju så jag har velat göra i så många år”, sa en kvinna. En annan ”Jag vill göra något helt annat. i mitt liv. Vill slippa alla saker”. ”Så härligt och nyttigt att träffa någon som verkligen gjort det och verkar ha överlevt”,  sa en herre med glimten i ögat. ”Det här borde du berätta för fler”, sa flera. Det har jag hört många gånger. Jodå. Jag har skrivit om det förut i mina kåserier. Om processen att göra sig av med saker. Leva drömmen. Att prioritera bort. Insikter och avsikter. Tankar och fallgropar. Fantastiskta överraskningar. Utveckling. Saknad. Lycka.

Hoppochskuttglad

Imorgon är en annan dag – då får vi se vad den har med sig. Kanske säljer jag en villavagn. Hoppas det. Blir så hoppochskuttglad av det.  Just nu är det inte annat än hoppochskuttlägeisäng. Jag gör härmed en konstpaus. Går och lägger ned kroppen i horisontalläge, sätter väckarklockan på jättetidig morgonstund – och skriver färdigt.

Ur led är tiden.

Å DÄR är hon tillbaka, Ekengrenskan. Klockan är 05.05. Klockan på bilden går fel men den är i alla fall stor. Pigg som en nyponros. Inte. Inte pigg alls men vad kan man begära av en dam i sina bästa år? Jag sitter utan stöd och kan bete mig bland folk – det får räcka.

Don´t mess with me. I am the driver of this bus.

Natten var lugn. Har inte drömt något. Tror jag. Annars är jag en mästare på det. Några gånger i månaden drömmer jag så tokigt, så jag vet inte om jag inte borde spärras in någonstans. Ofta återkommande är att jag inte får följa med. Att jag blir ensam kvar. Alla åker utan mig. Den drömmen är otäck. Kan vakna i gråt och inte fatta något. Gamla människan! Måste ställa mig upp mitt i natten, för att vakna till på riktigt. Tar en stund och inser såklart att ingen har åkt någonstans utan mig och jag är i allra högsta grad med. Det är t o m så att jag kör bussen!

Fniss. Skylt funnen i London.

En annan mardröm är att jag sitter i skolbänken och skall tenta. Ser att alla kan svara på frågorna utan jag – har läst på fel saker. Jag som VERKLIGEN pluggat! Kan plötsligt ingenting och den stressen jag känner i drömmen – att alla kan utom jag fast jag VET att jag kan – DEN är inte att leka med, heller. Kan vakna superledsen och måste ställa mig upp för att vakna till. Lugnar mig när jag ser att maken ligger där och snusar lugnt och ingen skolbänk inom en mils avstånd. Nä. Tacka vet jag gräddtårta. Det är gott.

Gott med bakverk.

Snart är det hemåkardax. Tillbaka till Sverige. Härligt. Lever i den bästa av 2 världar. En får tacke o ta emot det som kommer en till del. Solen och ljuset är fantastiskt lättsamt att umgås med vintertid. Hemma i Fäderneslandet på sommaren – det är också fantastiskt. Rätt mycket som är fantastiskt. Faktiskt. Må det vara länge.

Mycket är fantastiskt.

Avslutar med en riktigt superdålig film. Regissör: A Ekengren. Filmare: A Ekengren. Klippare: A Ekengren.I huvudrollerna: A Ekengren och spanska räkor. I originaltappning. Gambas a pil-pil. Nya paradrätten. Så enkelt. Så gott. Eventuellt nyttigt.

Å med det slutar jag mina ängkla rader.

Känslan av att må bra i det lilla och det stora. Att ha människor i mitt liv som jag älskar och som jag kan misstänka älska mig också. Tack. Fortsätt gärna med det. Det gör gött i själen. Önskar er alla detta.

Klockan är 05.45 och en ny dag randas. Det börjar ljusna. Solen kommer strax upp. Må den skina på oss alla. T o m på mig fastän jag inte klarade tentan………*ler*

Kram hela da´n,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Det går utför, sa backhopparen.

Hilsen.

Jodå. Det gör det. Kanske inte för er, men jag märker det. Lite pö om pö. Kroppens förfall. Inte så att raset är nära på något sätt men……..några av er fattar. Ni som är i min ålder t ex och den kan vi ha en gissningstävlan om. Den som gissar rätt får köpa en ny villavagn och får 5. 000 extrakronor i rabatt. Gäller t o m den 20 januari. Några veckor till alltså.

Lite löst skinn. Eller langos. Same same but different.

Att nypa sig i armen, t ex. Det kan man ju göra ibland. Eller nypa sig på knäskålarna. Bara för att. Förr i tiden – då fick man knappt tag i skinnet utan det kom en massa hull med och nypet gick liksom tillbaka direkt. Ont gjorde det också. Nuförtiden, när jag nyper mig i armen, känner jag inte av att jag nyper mig, får tag i en massa dött skinn och nypet stannar liksom kvar. Jag kan cykla och handla och gå ut med grannens hund och nypet är i stort sett fortfarande kvar när jag kommer hem.

Shopping medan skinnet håller på sig.
Nypet var kvar efter veckohandlingen……

Inte någon imponerande elasticitet, alltså. Jag lider inte av detta och är inte sömnlös för det men noterar att det händer saker när tiden får gå. Näsan. Har den börjat växa? Töja sig? Eller? När jag var liten hade jag små söta näsborrar. Nu kan man stoppa in en morot i var borre utan att det stör. Ser dumt ut men de passar. Underarmarna…….som var ganska redigt fjuniga så att jag fick kamma dem och skämmas för dem som tonåring – var är de håren nu? Kalhygge. Tittar jag nedåt axeln och ner på mina överarmar, så är dom faktiskt fina och släta. Från den vinkeln. Så lyfter jag på dem och därunder hänger resten.

Mina bulor hänger UNDER. S k underhängsfett. Om man vänder på bilden så blir det mer likt min arm.

Oh well. Tur att jag kan ha roligt åt det. Ibland. Går an när man gör narr av sig själv. Fast ni dras väl inte med sådana funderingar. Troligen bara jag.

Idag har jag varit på Rebajas. Rea på spanska. Rea nr 2. Man kör olika kampanjer med prissänkningar i olika nivåer. Ville egentligen bara göra en marknadsanalys – eller hur…. – gå ut och in i affärer och kolla läget o priser. Vinterskor för när jag åker hem på villavagnsmässa i februari och en jeansjacka, kunde jag tänka mig – om det var röd lapp på och snyggt.

Blev det jeansjacka? Ja, 13 Euro och snygg. Vinterskor? Nej. Köpte en ansiktsmask istället. Så här sitter jag som galningen i Lammen Tystnar – Hannibal Lector – och försöker se ljuvlig ut. Går så där. Imorgon är en annan dag och då är jag mjuk och len i fejset. Bra start på dagen.

Hur kunde jag bli så här? Kostade 1.50 Euros och gör underverk. Ser det……..

Börjar vakna till liv rent mentalt. Har haft en hel del att tänka på det senaste och innan jag lägger alla saker i rätt fack i tankeskåpet, så måste jag grunna och vända och vrida. Tänka färdigt, liksom. Känner mig lite nyförlöst – jag är i o f s barnlös och har aldrig upplevt känslan – men det borde kännas skönt att ha ansträngt sig och lidit och sedan belönats med LYCKA. Jag har belönats med FRID. Det blir man glad av. Som ett magknip som gått över, en tandvärk som släppt, en dragkedja som äntligen gick igen på favoritjeansen.Det finns olika lyckor. I de småa. I det stora. Det gäller att ha ögon för dem.

Villavagnen väntar på besök……..ett tag kvar men ändå.

Det snickras och bankas i verksta´n hos Morgan Nyman AB.  Vår serie Resort är bara så cool och mångsidig. Den kan man få som man vill. En villavagn i trä.  Det får bli en sådan när vi byter vår villavagn. Snart dags, känner jag.

Nu bokas det för fullt på mina resor. Några platser kvar både i april 16-23 och i september 19 – 26.
Aprilresan är mitt i påsken – med allt prunkade, vindruvorna är små som knappnålar och det är skirt friskt i luften. Varmt men inte hett. I september kan vädret vara mycket varmare, poolen är varmare och man kan boka en vinskördardag med vintrampning, mat och dryckjom.  Beställ programmet HÄR

Picnic med magisk utsikt i Portugal och Douro!! 16- 23 april eller 19 – 26 september. Följ med!!!

Nä. Nu har masken torkat och jag sitter med torkat papper i ansiktet. Nu gäller det att bara pappret lossnar, när jag drar loss så att inte hela fejset åker med. Har bara sett på reklam hur folk sitter med pappersmasker på sig. Det var smidigt. Inget klet med cremer och svår bortsköljning, och sådant.

Jag är glad men tom. Lika bra att jag fyller kropp och hjärna med lite sova. Läget har infunnit sig. Klockan är nästan 1 miss i nassen.

Ljuset kommer åter. Hoppas ni får många soltimmar och frid i sinnet. Så mycket skönare för lilla själen.

Det varde ljus.

Låt oss bestämma att kommande vecka blir fantastisk. I det lilla. Många små lilla kan bli en stor. As you like it. Man kan ta storslam eller njuta lite varje dag.

Denna dagen – Ett Liv!!! I Bergen ovanför Marbella, Där är det högt och vackert!! Glädjehögt!!

Ta-ta,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com