Jag tyar inte mer, Kallåska.

Hilsen.

Ha-ha. Korsigömmene, som Mamma brukade säga, när hon blev förvånad. Jag är inte förvånad men säger det ändå.  Bara för att. Det bara funkar inte. Denna huvudknopp är full. Eller tom. Hur man nu väljer att se det. Inget vettigt kommer ur den, i alla fall. Ni kommer att märka det allt eftersom.

Bättre gömd än dömd.

Fotot är från i somras. Utanför vår villavagn. När jag satt och jobbade. Det var tider det. Också.

Jag är uppvuxen med piskan och ordspråken.  Oh nej. Ingen aga. Bara piska i form av att man ska göra sitt bästa och dubbelt upp och när man känner sig nöjd – då lägger man in högväxeln. Det gör det lite trixigt att bli nöjd med det jag gör. Finns ju en chans att det skulle kunna bli bättre – om jag ansträngde mig än mer. Ni fattar. Det är som med atomer. Hur full en burk med atomer än är – så kan man alltid klämma in en till.

Lika många som atomer. Flugorna. Syrran förärade mig denna smällare.

Ikväll bestämde jag mig för att vara nöjd med det jag gör och tänkte inte kåsera alls. Faktiskt. Ni överlever utan mig. i högönsklig välmåga. Åsså tänkte jag: för vem skriver jag? För er eller för mig? Kom på att det är för mig för att några av er vill. Faktiskt. Kommunikation är ett måste för mig. Så att det blir något sagt. Huvva.

Bara så att ni vet – så här håller jag på och omvärderar mig själv 345677 ggr om året. Inget att bry sig om.  Jag lagar god mat och kan stoppa strumpor, det vet jag.

Så är det. Man läcker vad man tänker. Antingen avskräcker eller attraherar man.

En tuff vecka med mycket jobb och logistik, Villavagnsmässa för Morgan Nyman AB och förberedelser inför den. Hållit seminarier om villavagnslivet och mina resor. Diverse göromål hemmavid i Sverige. Jätte, jätte, jätteroligt och stressigt. Träffat få av er men ville träffa många. Puss på er.

Från mig

Känner mig som en svikare men det blev som det blev. Timmarna räckte inte till. Vet inte hur ni har det. Har ni också bara 24 timmar på ett dygn? Behöver ni sova emellanåt? Jag måste. Försöker låta bli ibland men det går sådär. Knasboll om jag sover för lite. Värre än vanligt, alltså.

Dags för långa och raska promenader. Kroppen behöver och vill

Ätit julbord. Många. Räcker för ett tag. Mycket smakligt. Skall fixa till oss själva här på Costa del Sol. Det blir något SPENSKT – en blandning av spanskt och svenskt. Spännande. Herr Jansson blir det säkert och så tog jag med sillfiléer från Sverige, för att lägga in i sillag här. Svartvinbärssill, bl a. En favvo hos oss. Senapssill.

20150331_133002-compressed
Ingen gör sill som Fiskhallen i Mölndals Bro men jag ligger inte långt efter…..

Vi får se vad jag svänger ihop.  Mycket går att köpa här, men jag tillhör människogrenen  ” varför göra det lätt när man kan göra det svårt”¨. Så här är det. Det är mycket dyrare att handla här än hemma, när det gäller typiska svenska varor – och eftersom jag var hemmavid och det var röd lapp på så mycket, så köpte jag. Ni vet mig och extrapris. Denna kropp är uppvuxen på det. Jösses. Jag har släpat. Sådan är jag. Så talar vi inte mer om det.

Landade i solen igår kväll. Idag var det full sula här. Såklart. Mysa med Älsklingen. Sopa barr utanför. Det dröser ner när det vindar ute.

Ett barr som heter duga. Det stora pinjebarret på min rumsgran. Liksom skillnad.

Trädgården börjar hämta sig efter sommarens torka här i Andalusien.. Älskar´t. När jag fick säga hejdå till mitt växthus, när vi sålde huset – då snörpte det till i hjärtat. Som jag älskade det. Maken och brodern byggde det för mig.  Oh well. Allt varar inte för evigt. Jag har skapat mig annat. Ett måste. Utan blommor kan jag inte leva. Heller.

20160619_180056
I ett hus vid skogens slut……inga tomtar. Bara vi.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gick här och pysslade idag. Lyssnade på radio. Faktiskt P4 Göteborg. Lite småtrevligt, så där. Roligt det där med språket. Idag berättade meteorologen att det var glögg i molntäcket och solen skulle titta fram. Log lite. Kul att det är glögg i molntäcket så här i juletid, tänkte jag. Tänk de som har glögg mellan tänderna? Då kanske man skulle sätta lite glugg nästa jul så att man har. Ifall det inte blir glögg i molntäcket. Bara säger. Språk är kul.

Bildresultat för glugg
Glugg
Glögg

Närmast i resväg är 16 – 23 april 2019. Då blir det Dourodalen igen. Superlyckat koncept. Jag har fått så fina recensioner, skall ni veta. Skall ni med? Bara 6 platser och det fylls på. Påsktid i Portugal – vad tror ni om det? Annan kultur. Annat väder. Andra traditioner. Vackert så att man förundras flera gånger om dagen.  Goda viner. God mat. Gott sällskap. Stort innehåll. Välkomna att höra av er. Maila mig för mer info HÄR.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lördag bjuder på julmarknader lite här och var. Kul att se hur spanjorerna gör. Tror de anpassat sig efter turisterna, faktiskt. Man firar inte julafton här egentligen – inte enligt spansk tradition. Det gör man den 6 januari men det skall jag berätta om nästa gång. Nu skall jag borsta gluggarna – eller var det glöggen? Återkommer.

Hittar ingen jordgubbsginbild i all hast, men denna villavagnsjulebild är fin….

Nu tar jag den sista slurken på mitt jordgubbsgin med tonic. En liten rackare blev det. Varade länge för jag glömde dricka den. Fullt upp med annat, ju  🙂 !

Hoppas innerligt att ni får goda stunder. Livet bjuder på otrevligheter ibland. En extra styrkekram till er som har det så just nu.

Lefven väl och ni må länge leva på landet, som Faderen sa. Lille puttefar.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

 

 

 

 

 

Satt kvinna sitter

Hilsen.

Apelsiner, apelsiner. Varhelst man går nu på Costa del Sol. I alléer, på torg, på stora fält. Mäktigt. Gott. De apelsiner som växer på träden i stadsmiljö – smakar inte gott. Jag har såklart inte testat varenda spansk apelsin, men det är så man säger och det är också min erfarenhet. Som ny i Spanien haver jag pallat denna brandgula boll från träd i parker. I smyg skalat och försökt äta och tvi- spottat ut. Inte gott. Beskt och fy,

Pappa. Jag har Orange Naturelle utanför min dörr nu. <3

Kommer ihåg Faderns apelsinkontakt. Var i Frankrike på arbete. Kanske var det tidigt 50-tal.Skulle kosta på sig ett restaurangbesök. Det blev dags för efterrätten. Han bestämde sig för ” Orange Naturelle ”. Såg framför sig något flamberat, dränkt i god likör med glass. In kommer hovmästaren med en assiett och på den ligger en oskalad apelsin. Visserligen med skalkniv til – men ändå……
Ridå.

Satt kvinna sitter

Julbordens tidevarv. I år blev det många. Förra året bara ett. Det jäser i kroppen. Puttrar. Oh well. Självförvållat. Känner att kroppen är för stor för sitt eget bästa. Enough is enough.
Efter denna helgen får det vara slut. Om jag bara kunde låta bli de förjolade skumtomtarna. Ett fördärv. Hade en stunds ledigt idag och tittade på mina kolleger – som också åt skumtomtar. Många manövrar innan de små livens öde beseglas in i munnen. En drar i skumnissen så att den blir jättelång, knyter ihop den med 3 knutar och stoppar den i munnen. En annan trycker ihop den, rullar den och likt en liten boll slinker den in i munnen. Kom på mig själv med att sitta och dra i skumtomten och sedan svinga den som ett lasso – innan jag slukade den. Dårhuset nästa?

Just nu pågår Morgan Nyman AB:s stora Villavagnsmässa. Jag är här nu och berättar för hugade lyssnare om hur livet blev efter vårt villavagnsköp, hur det funkar, vad det kostar att leva så, plus och minus och så berättar jag om Min Passionerade Lilla Resebyrå – som ju kom till just för att vi bytte liv.  Det är utvecklande för mig, fantastiskt roligt och smickrande att personer kommer för att lyssna på vad jag har att säga.

I en så´n trivs man.

Att jag kanske kan påverka dem att köpa en villavagn och få det gott – och att faktiskt några av dem även vill boka mina resor.  Ni fattar. Så glad och tacksam. Tappar hoppet och fokus emellanåt – för det är långsamma processer och jag är resultatinriktad till max. Dessutom får det ju svåra effekter för mig om jag bokar hotell och flyg och ingen vill följa med………………Ni fattar. Tack Morgan och Veronica för att ni stöttar mig och pushar mig.
Ni gör resan behagligare ( det var ju roligt, ju 🙂 !

Nu tänker jag stänga butiken. Inget nattsuddande för mig mer. Jag skall jobba imorgon och vara fräsch och piggelina. Hotellfrukost. Lyllos mig. Nästan så att jag blir avundsjuk på mig själv. Soft music, en tidning, lite plock och gott och bara njuta. Lyx.

Då drar jag ner gardinen, släcker lyset och lägger mig i bingen. Må ni få en rackarn´s god vecka. Gör det ni har lust med åtminstone någon av dagarna. I alla fall en liten stund. Det måste man annars får man pyspunka.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Frukta inte!

Hilsen.

Visste ni att oliven är en frukt? Inte en grönsak, som jag trodde. En stenfrukt – som persikor.

Har varit på utflykt idag i villavagnsärenden ( Nyfikna?)  och sett tusen och åter tusen olivträd i rader. Tur att jag inte behöver plocka dem en och en. Dels finns det maskiner till sådant – eller så görs det på gammalt vis. Dukar under träden och så slår man på grenarna – så att oliverna släpper taget.

IMG_20181123_151753 (3)-compressed
Olivträd i långa rader

Såg ett program som visade att det finns stora jordbruksmaskiner som sköter detta. Som en Batman som kramar om trädet ocn sedan skakar om rejält och oliverna faller ner i manteln. Hittade en liknande meckapärfilm.

Vet ni att oliven smakar beskt och tvi vale i färskt skick? Tror att alla här nere i Spanien – som varit nära ett olivträd har prövat. De ser ju så goda ut. Den grimasen skulle ni se…….

the-ostrich-1658267__480.jpg
Besk olivgrimas

Det är inläggningen i saltlake och olivolja, med kryddor och ev konserveringsmedel, som gör dem goda. Å goda är de. Finns hur många olika sorters inläggningar som helst. Mandelfyllda, vitlöksfyllda, gurkfyllda, ofyllda, olika smaker på lagen………helt magiskt gott. Olivolja på ett fat, lite salt på det, färskt bröd och oliver. Sedan behöver man inte mer i livet. Vi köpte 2 flaskor idag. En ofiltrerad ( årets skörd ) och en filtrerad (från 2017) Skall berätta om smaken i nästa krönika. Watch this space!

Oliver en masse. Gott.

Snart är det jul igen. Nu tändas snart juleljusen härnere. Det kostas på, vill jag lova. Spansk stil. All in, helt enkelt. Det glittrar ikapp. Påkostat och stämningsfyllt. Den elräkningen vill jag inte ha skickad till mig. No thanx. Den 30 november tänds ljusskådespelet i Málaga. Det vill vi inte missa. Här finns en film från förra året. Lite lång kanske men fantastiskt skådespel!!!

Svenska Kyrkan är en central samlingsplats i Fuengirola och har många sociala aktiviteter. Tror det är en populär institution. Vi skall dit på jullunch och julmarknad. Mitt i allt solsken och flipflops. Vi är inte kyrkliga men där bor vänlighet och intäkterna går till välgörande ändamål. Det kan man kosta på sig. Var där förra året och i 25 c värme sjöng luciatruppen och Janssons Frestelse slank ner utan svårighet – som om den aldrig gjort annat. Inga svårigheter.

IMG_20171125_223810.jpg
En stjärna tänds. Eller släcks. Skenet bedrar kanske……..

Någon undrar säkert varför man vill ha svenska traditioner när man bor utomlands. Det skall jag berätta om en annan gång. Håll ut!

Det blir inget nattasuddande. Det lovade jag mig själv förra fredagsnatten. Även jag måste vara snäll. Mot mig själv, också. Det har varit mycket i veckan och även jag har blivit tilldelad 24 timmar per dygn. Försöker snatta åt mig en extratimme här och där ibland men………..

Black Friday låter uschligt tragiskt, så den har jag undvikit. Har man tömt ett hus och garage på prylar, för att starta nytt liv – så vill man ogärna fylla på igen. Svart är inte min favvofärg, heller………..

Önskar er en riktigt ROSA LÖRDAG.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Ett revben gör ingen sommar – bara ont.

Hilsen.

Känslan när man tappar kontakt med marken –  och inser att man kommer att falla i backen – hinner tänka ”akta tänderna” – nu är det kört  – bryter jag något – och i samma stund hoppar trottoaren skoningslöst på en och attackerar med all kraft. Tänk er själva – en hel trottoar mot en värnlös kvinna. Aj. Ont.

Tänderna klarade sig

Var på väg hem från vår kära och generösa granne och fått serverat den mest fantastiska middag med älgstek, gräddsås och svartvinbärssylt.  En efterrätt av himmelska smaker med lime, digestivekex och grädde – och kondenserad mjölk. Vet inte receptet. Kommer inte ihåg receptet för jag öste i mig och lyssnade inte. Så gott. Lyxigt supergott. Ska fråga om hon avslöjar hemligheten. Gott vin till maten och sangria. Många skratt och supertrevligt. Vi bor några hus ifrån varandra, så vid hemgång satte jag inte på mig sandalerna ordentligt. Bara körde i fötterna och marscherade hem med maken arm i arm. När man håller i honom är man trygg. 100 meter till Hemmet.Tänkte jag.
Jag slet mig.

Knäpp dom. Tips från coachen

Med sandaler och remmar i alla väderstreck, ojämt underlag och vickande kakelplattor föll jag som en fura. Landade på magen med knuten näve mot bröstet ( varför inte ), hela denna kropp ovanpå det och känner stark smärta. Flämtar, kvider och känner efter. Ont i revbenen men i övrigt ok.

Badankan i säker miljö. Mjukt och fint. Typiskt revbensparadis.

Så fort det kan gå från skuttiga ben till ynklig äldre kvinna, som ojar sig varje gång hon måste nysa och DET MÅSTE HON HELA TIDEN!!! Har inte nyst på flera år men nu är det som om någon jäklas. Att vända sig i sängen är förenat med ångest. Hur många revben kan man ha? Alldeles för många, känns det som. Nåväl. Slut på revbensstoryn. Finns grillade på Hemköp.

På tal om att stupa. Vet ni att buddhisternas tempel heter STUPA? I Benalmádena – som ligger mellan Málaga och Fuengiróla – ligger ett sådant tempel.  Så vackert och storslaget. Mäktigt.
Ligger på höjden med vidunderlig utsikt över Medelhavet. En stupa symboliserar Buddhans upplysta sinne. Jag kan tyvärr inte förklara tanken bakom dessa stupor så att ni skulle förstå. Mest för att jag inte förtår fullt ut själv. Viss förklaring finns här.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Som ”vanlig” är man välkommen hit. Ingen inträdesavgift än i alla fall – och man säljer vissa föremål i den lilla butiken utanför – som går till upprätthållandet av stupan. Den vetgirige kan  komma hit för att lyssna på föredrag, ha ceremonier och bara vara.

Har representerat Unnadigresan och Morgan Nyman AB här nere i Marbella.  En mässa av mindre format men icke desto mindre välbesökt. Det finns ALLTID tillfälle att tala om bra saker och MNAB:S VIllavagnar och Min Passionerade Lilla Resebyrå – kan man prata hur mycket som helst om. Med glädje.

Bo i villavagn och arrangera härliga resor till Portugal – det gör jag.

Allså. Nu är det så att jag stänger butiken. Sitter i soffan med TV:n på lågt ljud och datorn i knät – med en kudde emellan – för att undvika lårhetta. Fötterna på bordet och i lagom gosig position. Inte nog med att jag har revben som gör sig påminda – nu klättrar en myggjäkel på mina ben.  4 bett räknar jag till och det tyder på att den klättrat LÄNGE – och ni skall veta att myggbett kliar så in i Norden på mig. Fula bölder och fyttirackarns. Jag river mig själv till vansinne. Ingen rolig historia. Dessutom är klockan 03.05. Nu är det nock.

Färdigsnackat.

Imorgon är det lördag igen. Eller söndag. Fast det är lördag nu. Vet inte hur jag får till det. Ingen åning på allt.

Önskar er inga myggbett eller krossade revben – det är då ett som är säkert. Knäpp sandalerna och undvik älgstek – eller om det var gräddsåsen som gjorde mig vild. Gudomligt gott var det, men se hur det gick!!!!

Ha en fin vecka ! Nu väntar bingen men först skall jag lägga ut det jag skrivit och det i sig tar 40 minuter till.  Hasgtaggar hit och dit och kopiera o klistra.

Vad gör det? Natten är lång och jag skall ändå snart gå upp. Det är roligt att leva – då får man se hur det går. Sant.

Godmorgon i ottan och kram på er! 03:28 so far och NU börjar det klia. Myggotäckingar.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

En kaffe och en skalpell, por favor.

Hilsen.

Solen skiner och det tuffar på. Helt fantastiskt härligt att få bada i ljuset och inte behöva frysa. En snäll sol är berikande.

dav
På promenaden.

Tog en långpromenad häromdagen. 10 000 steg blev det visst. Bara säger. Ointressant info men det betyder i alla fall att vi gick långt. Med kärt besök från Sverige gick vi ned till havet och utmed stranden. Soligt, soligt soligt.

dav
Schtekar´n. Suktat efter solen

Fullt med hjulspår i sanden. Allt regnande och vågorna tar med sig sanden ut i havet. Här är man synnerligen noga med att göra iordning igen.  Man fyller på – vågorna tar med sig ut igen – man fyller på – vågorna tar med sig ut i havet igen……….En evig rundgång. Ett semesterparadis utan sandstrand betyder förlust av intäkter. Kommer inte turisterna blir det inte klirr i kassan eller arbetstillfällen. Här kör stora vägmaskiner och grävskopor och jämnar ut. Lastbilar tippar sand. Allt skräp körs ihop för bortforsling. Ett skådespel.

dav
En pinne eller två till brasan.

Såklart gick jag barfota. Bästa fotfilen. Go´aste känslan. Plockar snäckor. De rosa i pärlemor är så fina men aldrig hela…….Tittar på stenar. Doppar bla´ na i vattnet. Plockar glasbitar lite här och var. Dumt att någon skall skära sig. Kanske 20 c i vattnet? Känner att det sticker till precis i hålfoten. Ett trasigt vassrör. Inte hela världen. Den foten har sett det mesta. Trampat i klaver, också. Trampar vidare men det känns inte bra i fosssingen. Vi sätter oss vid strandbaren och beställer 11-kaffe. Såklart. När skall man annars dricka 11-kaffe om inte vid halv 2?

dav
Strandhäng

Tittar på min fot och där sitter något som inte skall sitta just där – å då menar jag inte tårna. I alla fall. Försöker pilla bort – men det går inte. Prövar med mina handplockade snäckor. Skrapar. Karvar. Kaffeskeden. Sockerpaketet. Tänderna sitter för långt bort från fotsulan. Den tiden är förbi när man nådde dit. Frågar kyparen om han har något vasst. Han blir borta en stund. Kommer tillbaka med en provsticka för sockerkakor. Tack för den. Man tager vad man haver.

dav
Inte hoppa i galen tunna.

Halvvägs ner till Kina får jag bort det som smärtar. En sticka på ca 4 mm. Tjock. Aj. Ont. Inte undra på att det kändes. Tur att det inte var en glasbit!! Tacka vet jag Costa del Solska sockerkaksprovstickor.  Absolut bästa för strandoperationer.

dav
Busigt och roligt. Faktiskt.

I Fuengirola anordnar man sedan 10 år tillbaka något som kallas för Ruta de la Tapa Erótica. För 2.50 Euros – ca 27 kronor – får man en tapas och dryck – öl/vin/vatten/läsk. Själva tapasen skall anspela på erotik och fantasin har inga gränser. Ett stort antal restauranger, barer, fik m fl är med.

dav
Som sagt.

Det är fullt med folk överallt – ett synnerligen populärt arrangemang. Som gäst får man stämplar för varje ställe man besöker och när Tapas-passet är fullt, kan man lämna in det och rösta på vilken tapasrätt som var godast och mest fantasifull. Om den restaurangen du röstat på får flest röster kan du vinna finfina priser, faktiskt!!! Man kan tycka vad man vill – och det gör jag. Ett rolig och opretentiös folkfest med mycket humor och dessutom gott och billigt.

 

 

Man skall inte tro att livet bara består av strandpromenader och sockerkaksstickor. Jobb är det också. Fullt snurr inför kommande mässa i nästa vecka. Både Morgan Nyman AB och jag själv ställer ut Unnadigresan

Många detaljer som skall stämma. Min kollega Daniel har skapat material och på måndag går lasten hit med det som behövs. Superbra!

IMG_20180908_124613-compressed
Härliga ni! Härliga människor! Några av mina resgäster till Portugal!

Att nätverka är kul. Jag är medlem i nätverket SWEA – en internationell organisation – för kvinnor utomlands med mål att promota svenska traditioner och kultur. SWEA har lokalkontor över hela världen. Jag tycker om att träffa människor och knyta band. Finns så många härliga. Bra kombo då att vara utställare och träffa så många. Tänkte att mina resor skulle attrahera.

FB_IMG_1541706279887
Ser gott ut, eller? En vinprovning på vingården vi bor på!!!  Häng på!!!

April 16- 23  samt September 19 – 26 blir det Portugal igen med Porto och Dourodalen. De resorna blev totalsuccé. Fantastiska rekommendationer har jag fått och nya resor är planerade. Följ med, vet jag!!!! Max 8 personer per resa. Riktigt, riktigt bra. Mer info  via mailadress till mig – klicka!

Nä. Nu får det bli en tutiluring. Skönhetssömnen är störd. Det får bli fulsömn – men den är välkommen nu. Imorgon blir det marknad och kanske en picnic på stranden.

DSC_0003-compressed
Endast tomtarna är vakna.

Min önskan är att er weekend blir fin och vilsam. Vill ni ha röj och fandango, så går det också bra, naturligtvis. Jag önskar er allt ni vill ha – om det är bra för er. Som jag brukar säga – bara ni trivs. Ska det bli något så får man göra något.

Ge mig en lyckospark inför mässan i nästa vecka. Vore kul om det blev succé.

Donk. Tack. Nu känns det bra.

Ta-ta.
Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Det var på håret, sa barberaren.

Hilsen.

Här sitter undertecknad och och våndas. Det är på håret att jag kåserar i afton. Huvudet tomt och magen full. Blivit bjuden på en delikat måltid med perfekt grillad ryggbiff samt ätit nyfångade räkor – världens bästa. Ett utsökt gott rödvin till – och i härlig gemenskap – och nu hänger ögonlocken på halv flagg.

Snart faller dom. Falle-ra.

Mina grönbruna vill nana kudden. Jag vet att om jag faller för frestelsen att låta bli att skriva, så kommer jag att ångra det imorgon. Ångra mig är inte min favoritsysselsättning, så jag kör på.

Man ä som man ä. Har man sagt, så har man sagt. Lördag är lördag och inget 11-kaffe utan några sanningens ord från undertecknad.

Kaffe-kaffetåren. Med schnitz.

Imorgon bitti bär det av till Stenstorp och Morgan Nyman AB. Igen. Tufftufftåg. Om det kommer i tid och stannar där det ska i det dags det sagts, vill säga. Vad vet man, vad vet man. Dags att uppdatera sig och omfamna kolleger, vänner och villavagnar. Snappa upp det senaste och det som kan vara på G.

Upp stiger solen.

05.00 klämtar klockan och då blir det till att tassa upp och göra morgonritualen, sätta färg på delar av ansiktet och smyga iväg i arla morgonstund.

Veckan har varit full av praktikaliteter. Avslut och tillrättalägganden. Läkarkontroll och stämpel i rumpan på att denna kropp är av god kvalitet och kan begifva sig ut i Världen ett tag till.
På tal om rumpan. Nödvändig i många lägen och bra att sitta på t ex. Det som sitter utanpå kan man hålla kontroll på – innanmätet måste man kontrollera emellanåt. Det har jag gjort. Brukar ha koll på mig.  Utlämnad och lite ynklig. Å andra sidan får man vara glad att någon intresserar sig för akterdelen – när det så krävs. I vilket fall – godkänd. Inga konstigheter. Alla provsvar bra.

DSC_2660-01
Man får ta hand om sig. Oavsett.

Intet fattas mig. Härligt. I denna väna ålder får man vara glad. Man ska ALLTID vara glad att ha hälsan, men allteftersom åren går, så kan det dyka upp än det ena – än det andra. Kroppen har ju levt, oh fröjd. Mycket kan pågå utan att man vet. Inget hafva dykt upp och väl är det.

Nog om det. Kollat. Signed, sealed and delivered. Jag är godkänd. Fri. Lycklig.

I ett hus vid skogens slut……inga tomtar. Bara vi.

Dags för vinterförvaringen i solens land. Ett lyckodrag att lämna tunga ok, dra på sig resemanteln och dra iväg. Huset och ägodelarna sålda. Villavagnen kommer att välkomna oss när vi kommer tillbaka och dessemellan. Alltid redo. Fräsch och torr – bara att sätta på vattnet, värmepumpen, 4 mått kaffe i kaffebryggaren och voila. Bara att börja bo. Så hiskelens smart.

Villavagnsmorgon i oktober

Ibland undrar jag vad ni – som läser mina rader – tänker om det här villavagnslivet. Om ni ens ägnar det en tanke? Om ni vet hur det ser ut i en villavagn? Egentligen. Om ni tror att det är som en husvagn? Egentligen. Om man bor trångt och om det ändå inte är lite B att bo som vi? Egentligen. Skulle vara kul att veta. Faktiskt.

I veckan träffade jag en barndomsvän – som jag inte sett eller pratat med på över 50 år!!! Förstår ni?? Mäktigt. Vi bodde på samma gata och var lekkamrater. Hängde ihop i vått och torrt. Hon flyttade med sin familj och sedan dess har vi inte haft kontakt. Hittade henne på Facebook, och så har vi kommunicerat där. Nu var det dags att ses.  SPÄNNANDE! Vi fann varandra direkt. 50 år är ingenting.

Det var gott med tjockeklad.

Jag var tvungen att bekänna en sak för henne, medan vi satt och åt lunch.

Så här är det: jag har alltid varit intresserad av fina kläder, tyckt att ”klackeskor” var jättefint. Att ha pärlhalsband och örhängen. Läppstift och att vara FIN. Minns att jag klädde ut mig hemma. Apelsiner innanför tröjan och därmed högbystad. Kan ha varit 10 år någonting.

Gina. En riktig ”skinnkärna”. Som jag ville bli.
DSC_5129
Den kan jag tänka mig.

Min barndomskamrats mamma var vacker, hade pärlhalsband, örhängen ( tror jag ) och bar ibland jumprar, där man kunde se liiiite, liiite av decolletaget. Jag minns att jag tyckte det var så vackert. Hela hon. Minns att jag vill se ut som hon, när jag blev stor. Minns att jag försökte kika över hennes axel ibland, ställde mig på en stol – för att kolla in lite bättre – och en gång blev jag väl FÖR på, så jag fick gå hem. Inte bra att drunkna i decolltage när man är tio år. Heller.

Mamma. 16 år. Fining.

Min mamma var det vackraste jag visste, hon sydde kläder, hade läppstift och vacker hatt, röda skor med klackar och alltid fin i håret, men hon hade inget decolltage. Dessemellan hade hon städrock. Allt väl tillknäppt. I vilket fall lärde jag mig tidigt hur det låg till och har aldrig därefter ramlat ner i någons urringning. Kan fälv.

DSC_4031
Gjort själv. Varför lagom?

Och nu över till något helt annat.

Som infödd göteborgare och västkustbo är jag bortskämd med vad havet kan ge för godsaker. Tror inte det är mycket som slår det man kan hitta i en välsorterad fiskdisk på Västkusten. Kan rekommendera Fiskhallen i Mölndalsbro å det varmaste – helt makalöst fint sortiment. Färskt, välsmakande, hög kvalitet och stort utbud. Har inte hittat deras motsvarighet någonstans. Åk dit! Helt på mina rekommendationer utan någon som helst baktanke än den att ni skall njuta av det bästa – när ni väl gör det.

Allt emedan och hurusom. Jag skulle kunna hålla på en bra stund till, men saken är den att jag börjar bli enögd. Min vilja håller upp ett öga och min latmask trycker ned det andra. Jag måste helt enkelt sluta nu, så att jag hinner somna innan jag skall vakna. Ibland får man lyssna till kroppen. Nu när jag fått stämpel på rumpan och 168 cm godkänd. Får ta hand om både stämpel, rumpa och tillhörande kropp. Den skall räcka ett tag till, hade jag hoppats. Ju.

Må ni ha en supervecka. Läs en bok, baka en sockerkaka, putsa silvret eller sälj det. Bara ni trivs.

Kram hela dan.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Högt över havet – in emot land…….

Hilsen.

Tänker på min mormor. En av våra mostrar var mycket före sin tid och utbildade sig till Röda Kors-sjuksköterska. Född före 1920, så ni förstår kanske. Var i Korea 1953 under kriget där och föll för sin amerikanske soldat. Det var stort då, på den tiden. Att skaffa sig en hög utbildning, att resa och att gifta sig med en utlänning och sedan flytta till USA.

I vilket fall – hon var en populär och social kvinna och hade många uppvaktare. Det tyckte mormor var onödigt. Då sa mormor till moster att ” Du far och flyger över alla blomster och till slut landar du i en komocka ”. Inte vara glad i onödan. Lilla mormor.

Gamla tider. Lille Far til höger.

På mina resor i Dourodalen nyligen flög vi – men vi landade precis där vi skulle – på flygplatsen i Vila Reál. Inga komockor där inte, så mormors visdomsord stämmer inte. Hon hade många hyss för sig – mormor. ” Sådan är livet när kjolen är randig! Okej…………….?
De av mina resenärer som ville – samt även jag – kunde hänga med på en flygtur på ca 35 minuter. En och en i ett 2-manna plan. Vilken fantastisk upplevelse. Att se detta landskap från ovan – alla fantastiska mönster de olika vinodlingarna bildade – mäktigheten i denna natur och del av världen.

Snart take-off. Skall bara tråckla in denna kropp först. Smidigt. Not.

Jag lider av svindel – svår sådan – men jag tvekade inte ett ögonblick och jag kände ingen rädsla – well, bara den vanliga när man flyger – måtte det gå bra. Ville mer än jag var rädd – det är en bra taktik. Den funkar på mig. Kändes inte obehagligt över huvudtaget. Konstigt. Tror dock att om botten på planet hade varit genomskinlig – då KANSKE jag hade darrat.
Vilka saker man få vara med om – om man vågar. Både på ont och gott, förståss. Mest gott, if you ask me.

Ett villavagnskvarter i oktober.

Håller på och packar och packar ur. Vad skall med – vad skall inte med till solens land. Försöker rensa ut det som finns i skåpen och äta upp allt i frysen. Tror det räcker med pasta nu. Urk. Inte lämna livsmedel kvar – i största möjliga mån. Faktum är att ALLT som man vill ha från det svenska skafferiet – det finns att köpa på Solkusten. Jag brukar laga både kålpudding och ärtsoppa, bruna bönor med fläsk osv osv. Ibland blir längtan stor.  Det är lite dyrare – men å andra sidan är övervikt ( för resväskan, alltså  ) också dyrt. Man lär sig för varje år. Jodå, vi äter spansk mat och handlar på marknaden – ett infernaliskt roligt nöje, tycker jag. Jag tycker MYCKET om att laga mat, så alla möjligheter finns att spinna loss. Maken äter frivilligt, så jag fortsätter att veva i grytorna. Restaurangernas pommes frites kan vi låta bli.

Advent i solens land. 20 c på julafton. Ute.

Brukar fira julen under 1 dag där. Kanske 2. Då fläskar vi på med hembakat vörtbröd, lussekatter, kokt skinka, brunkål, köttbullar, Janssons Frestelse och sill. Glögg ibland och julmust ibland. Sedan är det över. Julen är barnens högtid och det blir mindre och mindre viktigt att överdimensionera med prylar. Efter ”den stora utrensningen” för 2 år sedan, så är vi försiktigare med att dra på oss saker. Ibland åker jag dit – men för det mesta tänker jag efter. Nästan. I princip. En balans mellan att ha det så där fint som man vill – men ändå inte en massa filijoxer som skall sparas och plocka undan – helt enkelt för att det inte finns plats! För upplevelser finns det plats och det är det vi satsar på.

Kväll i villavagnen tillsammans med en ofrivilligt synlig fot och popcorn.

Sitter och njuter, samtidigt som jag skriver. Det är mysigt i vår villavagn. Inte alla som kan njuta av sina stunder. Jag kan. Ofta. Inte allt går min väg. Mycket kamp är det in emellan – men jag tycks vara välsignad med ett sjuhelsikesjäklaranamma och god hälsa. Som jag vet, i alla fall. Det är värt att uppskatta och tänka på. Tack.

En fjäril gör ingen sommar. De kom i september.

Lite skönt att långsamt tona ner inför vinterförvaringen. Det är som om jag blivit lugnare – fastän jag har mycket lurv i benen ändå. Sådant där lurv som måste få utlopp. Tycker däremot INTE om att onödigstressa. Liksom att jaga utan att det behövs. Att vara oförberedd och stressa runt ” att sno som en arger hund i en benhög ”( mormor ). Att jobba fort är inte samma sak som att stressa. Det är som skillnad, som man säger i Mora. Tror jag. I Östnor.

Konstverk. Konstigt verk – hur blev den sådan?

Härligt att se skiftningarna i naturen. Det lugna tempot. Såklart hjälper vädret till. Vem njuter inte av solskenet? Hade det regnat småspik hela tiden – då hade min skönsång inte varit likadan. Regn och tvärvind och kallt – fy.

Glöm inte att fundera på om ni skall hänga på till Portugal nästa år. 16-23 april och 19-26 september . Bara så att ni vet och är ute i tid. Max 8 personer per gång. www.unnadigresan.se

Brittsommaren omfamnar många av oss. Hoppas att solen skiner på er alla och fyller era sinnen med goda tankar. Kanske får ni för er att överraska någon med något? En vetefläta, ett kilo äpplen eller en påse bilar – vad vet jag?

Kanske blir det Pågatåget in till Malmö imorgon. Lufsa runt lite njuta. Om solen skiner, förståss. Blir det regn syr jag en klänning.

Ta-ta.
Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Mumier. Inget bra i en Reserva.

Hilsen.

Ibland måste man finna sig i tingens ordning, som fadern sa. Just nu är det tingens oordning, och det måste man apselut finna sig i. Saker är på väg till andra ställen och innan det händer, så måste de andra sakerna iväg till tredje ställen. Då hänger och ställer man sakerna där det för tillfället är ledigt. Det går att leva med det också fast inte så länge. Imorgon blir det bortforsling till annan plats.

edf
Vän av ordning men med visst tillfällig oordning.

Det har regnat multum det senaste och tvätta måste man ändå – så det gäller att hitta lösningar. ” Den får hänga där över natten – vi kommer inte att se den då ”. Så tänkte vi. Sedan somnade vi och såg ingenting.

Vi bor ju alldeles vid en golbana men har inte spelat golf förut. Måttlig utövning nu också. Vi har väl inte blivit så där JÄTTEBITNA än. Maken är mer på än jag och i år blir det kanske golfande även i den spanska solen. Vintern är lång.

edf
Utsikt över golfbanan från köksfönstret.

Att trampa vin är mäktigt. Att en så gammal tradition håller i. Min senaste grupp till Dourofloden kunde pricka in det. En heldag.

received_1908104526163928
En upplevelse att få vara med om en riktig vinskördardag.

I år förlorade vissa odlare mer än hälften av sin skörd  för att druvorna mumifierades av för mycket regn och för mycket sol – fast vid fel tillfälle. Blir inget vin på mumier, kan jag lova. Usch o fy. Mumifierade vindruvor är detsamma som intorkade russin, kan man säga. Små och hårda inte mycket till vinbas. De är passionerade, de där vinodlarna i Dourodalen. Stolta som få. Ger inte upp. Tror på sin livsstil och sina druvor. Heja.

IMG_20180920_102151 (1).jpg
Har man ingen solhatt då tar man sina shorts. Finns alltid en lösning.

 

IMG_20180920_103000.jpg
Vinplockararmadan på väg.
dav
Uppochnedvänd ibland. Handarbete. Sedan fotarbete. Mycket sker innan reservan får hällas upp i glasen.

I vilket fall. Under några timmar plockade min lilla resegrupp vin. Varmt och dammigt och roligt. Med mina 168 cm är jag en lagom vindruvsplockare, men männen i min grupp med modiga 1.90 plus – de hade vissa besvär med själva krökningen av ryggen i flera timmar. Tur att man är perfekt någon gång i alla fall.

IMG_20180923_132541_722

Man plockar radvis och HELA raden. Från ena hållet och några hundra meter bort. Framsida och baksida. Både de druvor du ser och de du inte ser. Ni fattar. Man river bort blad så att klasarna blottas, och sedan tar man dessa i hela handen och klipper av stängeln ovanför. Gör man på annat vis kan man knipsa sig i fingret och då vet man inte om det är vindruvssaft eller blod som rinner utmed handleden. Uschofy. Jag gjorde rätt. De gjorde de andra också. Kortfilmen är tagen i september i år. Det är bara blåbär som klipper sig i fingret.

Var på besök hos Morgan Nyman AB i veckan. Gillar´t. Jättemycket. Måste träffa mina härliga kolleger och klappa på villavagnarna. Prata med dom lite och tänka att det är nog dags att byta villavagn. Det är det inte än, men den som inte drömmer lever inte, tänker jag. Tänk att man kan bli så passionerat kär?! Jag brukar smita ut och gosa med modellerna, när det är fikadax. Så blev det även denna gång.

 

20160305_123353
Vackert med vackra hjärtan.

Ikväll är det galakväll för insamling till Världens Barn. På TV. Man kan välja att låta bli att tänka på eländet som så många barn lever i – eller så kan man göra något. Fantastiskt givmilda svenskarna är, i alla fall. Heder. Finns stort hjärta när det gäller.

Nu skall jag luta mig tillbaka och njuta av kvällen. Faktum är att det är flera timmar kvar!! Hur gick det till?? Anyway, tömma hjärnan. Gjort administration idag och det är inte riktigt min passion. Apselut inte men måste göras.

Glöm inte att det är finfina kampanjpriser hos Morgan Nyman AB i oktober. Jättedumt att missa – ni som tänkt köpa. Gör det nu och tjäna pengar. Leveransen kan ni ta vid annat tillfälle. Se bara till att göra ett klipp.

Tänker att veckan som kommer blir kanoners. Med sol och glädje och en och annan chokladkaka. Det tror jag blir en höjdare.

Oktoberkram,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

En slatt hit och en slatt dit och ingen i diket.

Hilsen.

Jag är en luring. Det är fredag idag och MITT PÅ DAGEN och detta lilla kåseri vill jag ha klart till lördag morgon. Normalt sett brukar jag sitta till sent missinassen under fredagnatt – det är då fantasin kan flöda. Det blir liksom bara så. Veckan är full av sitt. Plötsligt blir det fredag. Det är också nästan alltid den enda tiden jag känner att orden rinner till. Övriga dagar lever jag oh fröjd, men har ingen skrivklåda då. Eller inte fokus i alla fall. Det blir som det blir och det är helt ok.

Väg, Tecken, Asfalt, Vägskylt, Därefter
Lite långsammare. Bejakar det. Också.

Det är också på det sätt som gör lördagen till en ganska slö zombie-dag, men jag tillåter mig den. Bara är. Ingen fara alls. Är bara glad att jag inte behöver gå upp kl 4 på morgonen och jobba skift. Det har också hänt. For a reason. Att behöva lägga sig klockan 8 på kvällen för att vakna kl 3 och börja jobba halv 5 – det har jag prövat. Nope. Inte för mig. Beundrar alla er som orkar med detta skiftarbete.

Maken stöttar, den go´ingen. Sömnbrist är inte min grej, längre.

Ängeln i rummet.
Kommer ihåg min farligt stressiga tid för många år sedan. Då var uttömdhet inte modernt, vet inte ens om det fanns ett namn på fenomenet och det var inte ens något man pratade om. Inte jag heller – eftersom jag inte visste om att jag var det. Så var det på den tiden. Jag var bara såååååååå sömnig. Jämt. Kunde somna vid rödljus. Kunde somna på föredrag. Kunde somna överallt närsomhelst. Jobbade gjorde jag. Jämt. Aktiv hela tiden. Så fort jag satte mig ner, somnade jag. Jag körde på då för livet var sådant att det var nödvändigt en tid.
Katt, Katt Ansikte, Sova, Katzenkopf
Att sova är bra för hjärnan. För kroppen.                                För sängfabrikanterna. Också. Bra för BNP.

Nu – många år senare – har jag lärt mig att om jag inte får sova ordentligt – då fungerar jag inte. Kola i hjärnan. Jag gillar smörkola jättemycket – i munnen – men inte i hjärnan. Jag har ändrat mitt liv från grunden och det har givit resultat. Jag är fortfarande aktiv och gör allt möjligt och hela tiden – men jag vet var gränsen går.

Yorkshire, Fudge, Grädde, Kola
Cool kola. Gott. På rätt ställe.
Kom å tjöp.

Röda lappar. Ni vet. Sådana som sitter på diskmedel, linnen, fuskpälsar och guldringar. Jag är en rödlappsjagare. Vi syskon är fostrade i den andan.  Så………jag har en speciell fixering vid krämer och deodoranter. – Glöm inte allt annat, tänker nog maken när han läser detta. I villket fall: Med vår livsstil – att vi är på resa ofta och har olika boplatser – så händer det allt som oftast att just det jag vill ha, ligger någon annanstans. Då köper jag det – på extrapris – för att hålla nere kostnaderna – jag har ju redan det jag köper fast inte där, just då.

Kräm de la kräm

När vi kom hem från vår vinterförvaring i våras bestämde jag mig för att inte köpa något nytt alls av s k hygienartiklar och krämer – utan jag skulle göra slut på allt befintligt först. Inga dubbla och trippla uppsättningar. No more. Sanningens timme: jag har hållit det. Jag har tagit tillvara på varenda slatt – klämt ur varenda krämklutt, använt varenda talkpuder, skakat ur varje droppe ur duschcremen, envist avhållit mig från att köpa nytt – det andra är ju snart slut. Känns bra. Nästan 5 månader räckte det jag hade…….Lesson learned.

 

Vi har börjat höstgöromålen i villavagnen. Kunde förståss inte låta bli att plocka nypon och torka dem – för mumsiga höstkvällar framöver. Hemlagad nyponsoppa. Klart godast. Den som inte tror att ett villavagnsliv kan vara fyllt av kvalitet och livsglädje…….har….typ…..fel.

20170125_154619

Snart är det dags för vinterförvaring i solen ett litet tag, så då får vi plocka undan. Inte så mycket egentligen, men lite pill blir det allt. Flytta krukor, rensa hängrännor, ställa in bil och husvagn på vinterförvaring, tömma skåp och lådor från mat och sådant – som blir gammalt m m. Spännande och fantastiskt. Packa resväska. Plocka i och plocka ur. Vad MÅSTE man ha – vad måste man INTE ha med. Egentligen behöver man inte ha med jättemycket alls. Prylar…….bara jobbigt.

flowers-3351993_19201.jpgNu väntar en bit av Prinsesstårtan jag köpte igår. På extrapris. Blev så sugen. Kunde inte låta bli. Feruktansvärt gott, helt enkelt. Längesedan jag åt gräddtårta. Man får åtgärda det som måste åtgärdas. Skriker magen efter tårta – då får man ge den det. Tårtlätt, helt enkelt.

När det INTE blåser, fylls luften av en sådan där god höstdoft. Jag gillar den. Det doftar av grönt och grus, löv och pizza från Pizzerian intill. God blandning.

Ha en fin vecka nu och se till att tända ljus och gona in er i filten i soffan. Vi har ingen soffa men en fåtölj, som omfamnar mig. Mysitt.

Hörs o ses.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

 

Igeln har landat.

Hilsen.

Sitter i min fåtölj i villavagnen. Lördag i morgon och dax att skriva något. Inte vet jag om det blir vettigt. Det får vi se. Liksom. Troligen kommer jag att upprepa mig. Så uppfylld av de senaste veckorna. Tror inte det gör något. Ni har säkert glömt. Som jag.

dsc_1589-01
Kåseriernas ser dagens ljusi i vår mysiga villavagn. Eller…..mörker.

Vi klev in genom vår villavagnsdörr för exakt 12 minuter sedan. Jag har varit på resande fot i över 3 veckor. Portugal, Porto och Dourodalen. Hur skall jag sammanfatta det? Orden blir fattiga och futtiga. Magiskt vackert. Gudabenådat mäktig natur. Passionerat stolta människor. Oupptäckta pärlor.

mini-weddings-4
Ja….orden räcker inte till. Goda utsikter.

Mina reseupplägg för Portugal består av 2 dagar i centrala Porto och 5 dagar på en fantastiskt liten vingård i Dourodalen. Busigt och backigt i början och vilsamt och vackert i slutet. Bra kombination.

IMG_20180916_104753
Lite hej och hå. Man är som man är och gör som man gör. Inte så komplicerat, helt enkelt.

Porto är en stad med bus i blick och oändliga uppförsbackar och trappor. Glöm hiss. Finns sanslöst få. Kullerstensgator och gränder. Man tror att husen är fallfärdiga, men öppnar man dörren till en restaurang – så är där så mysigt och fint.

IMG_20180915_170801
Taxibåt över till andra sidan. Från Ribeira till Gaia.

Finns hur mycket som helst att upptäcka. Orkar man inte knata gata upp och gata ned, så kan man slå sig ned vid kajen och dingla med benen. Här finns mycket att titta på. Man blir säkert törstig och då köper man sig en litet glas vatten eller troligen annan dryck.

Utsikt
Utsikt från picknickplatsen. Inte så dumt, väl?

Efter 2 dagar och träningsverk i vaderna ( förutsatt att man gått på upptäcktsfärd lite här och var ) så tar vi oss till vår vingård. Ca 2 timmar från Porto inåt landet. Där landar vi i ett lugn. Badar i poolen. Njuter av utsikten. Äter mycket god hemlagad mat. Vinprovning. Vandring bland vinrankor.

sdr
Under mina resor hyr jag en liten minibuss, med vilken jag tar mina gäster på olika utflykter. Lyxigt, om jag får säga det själv – och det gör jag: LYXIGT.

Picknick i den mest fantastiska omgivning. Båtfärd på Dourofloden. Vinprovningar i olika miljöer – den ena mer fantastisk än den andra.

nfd
Beroende på hur länge man bränner vintunnorna inuti – förändras smaken vid lagring. Coolt.

Vin är inte bara att sörpla i sig ur en baginbox. Så tänker i alla fall jag. Inget snobberi, nej. Bara ren kunskap, som man kan tillskansa sig – eller inte. Valet är fritt.

IMG_20180915_141949
Portvinsprovning. Trevligt.

När man gjort några vinprovningar kan man faktiskt ta till sig hur smaken förändras genom olika temperaturer, om vinet luftats eller inte, om dekanterats eller inte. vilka druvsorter m m…….faktiskt riktigt roligt. Man vet mer vad man föredrar – och behöver inte gå efter utseendet på etiketten……..Att dessutom göra dessa vinprovningar på plats i denna miljö är oslagbart.

dav
Jodå. Mina gäster skördar vindruvor. Vid denna senaste resa prickade vi in det. Ett handarbete. Enorma odlingar plockas för hand.

Att producera vin är bara något för den passionerade. I alla fall om vi pratar om de små vinbönderna. De som har något hektar eller t o m mindre . Tror att jag hörde siffran 22 000 småodlare i Dourodalen. Få kan leva på sina odlingar själva, utan de har ofta ett annat arbete också. De säljer sina vindruvor till de stora producenterna och har det tillräckligt med skörd kan de få hjälp med att producera sina viner och buteljera. För eget bruk eller att sälja.

ptr
Gueda Wines. En liten odlare som passionerat gör vad han kan. Från vår vingård i Dourodalen

 

dav
Vin och vatten. Varandras bröder.

Natten rullar på och när jag väl kommer igång……………….kan ju inte hålla på så här. Ju. Behöver min skönhetssömn och den kan ta 100 år eller något, har jag läst. Får jag snusa till 8 imorgon, så blir det bra. Nu är klockan 02.39. Tiden är den ende som har vett att gå, sa min mamma. Bland annat.

lion-690663__480.jpg
Säng, säng, säng. Sova, sova, sova.

Ni kan veta en sak – på resan träffade jag ett par – som blev så inspirerade av vårt val av boende – att de också vill göra så. Villavagn i Sverige och hus i Portugal blir deras val . Jag ÄLSKAR att inspirera till bra saker. De ville ha en villavagn med 3 sovrum, så jag rekommenderade vår Beaumont. Den blir perfekt till dem. Vill ha den själv, men man får stilla sig. Man kan inte bo i 2 villavagnar samtidigt. Vill ju resa också, ju. Å då kommer jag ju inte att vara hemma. Logiskt.

Så då tror jag väl att jag drar täcket över huvudet och intar plattläge. Platt och platt, förresten. Efter dessa dagar i främmande land, har jag väl inte precis ätit asketiskt. Det putar både här och där. Det straffar sig – så det blir till att låta bli bakelserna imorgon bitti – blir inte svårt i o f s – eftersom Margarida i Portugal inte följde med i bagaget. Hon som är matmor för vingården. Bara 30 år och fullfjädrad. Sköter allt. Det var hon som läskade mig att äta för mycket. Dåligt med karaktären.

diet-695723__480
Sötebrödsdagarna är över. Nu blir det fullkorn med ost, skinka, gurka, tomat, mera smör, lite majonnäs. Not.

Ha en bra dag ihop med Knud. Han lär vara lite galen. Det vindar utanför här också – men jag tror att Västkusten har det värre.

Akta er för flygande tegelstenar och annat bröte. Onödigt att åka på en sådan tjottablängare.

Hörs igen. Njut av de stunder du kommer åt.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com