Allt är som förr fast lite tystare. Tillfälligtvis, alltså.

Hilsen.

Villavagnspassionistan har INTE gått i ide. Hon lever oh, fröjd.

Covid gör som covid vill.

Hon har ej heller emigrerat. Inte åkt till Spanien och vinterförvarat sig – som brukligt är – med maken. Hon har helt zonika hållit sig undan och stickat koftor, lagt in gurka i alla de former, bakat bröd, experimenterat med hembakat fröknäcke och ystert tillsatt olika sorters kryddor. Förresten, kanel och brödkryddor vinner bäst gehör hos den smackande maken. Mumzitt. Jag tycker att en pressad vitlöksklyfta sätter sprätt på smaken. Som chips. Man får smeta ut degen tunt. Gottigottgott.

Fröknäcke
Fröknäcke är ruskigt gott, Krispigt, nyttigt …………….och kaloririkt.

Tillbringar vintern i familjens villavagn – såld och levererad av Morgan Nyman AB. Firat julen i den. Välkomnat det nya året i den. Tittat ut på regnet från den. Karantänat sig i den. Bylsat på sig och gått på promenad på Skåneslätten från den. Köpt tulpaner till den och längtat till våren i den. Man får göra som björnen – gå i ide – fast några söta små björnungar blir det inte. Den tiden är förbi…… Vid närmare eftertanke – jag har aldrig fött björnungar. Någonsin. Även en Villavagnspassionista har sina gränser. Björngränsen.

 Leksaksbjörn
Aktuell björnsort, i så fall.

Inte bara björnar som håller låg profil på vintern.

Oh nej. Det gör vi lite till mans. Så ock Morgan Nyman AB. Spännande saker som inte kan trumpetas ut just nu men när det blir dags, så…. För att något ska hända så måste det stötas och blötas innan. Väldigt ofta i åratal innan det sker framsteg som märks utåt. Snabba ryck är inte en hållbar utvecklings vanliga hastighet. Mer droppen som urholkar stenen.

Vattendroppe mot blått vatten
Tillräckligt många och tillräckligt länge – RESULTAT!

Kolossalt spännande men för en otålig Villavagnspassionista är det på gränsen till oliiiiiiidligt. Det här med största möjliga tyssssssssstnad, ni vet. Jag kan det utan tvekan – men det bubblar i mig av förväntan.  Jag är en sådan där typ av människa som tycker om ACTION! Så vet ni det – att ni inget vet. Än.

Akrobatiska övningar
Svårighetsgraden är hög. Mycket jobb och ansträngning innan fullträff!

Betraktar på avstånd samt ansvarsfull världsmedborgare.

Så får det bli i dessa covidtider. Går t ex på promenader – EN SÅDAN TUR ATT JAG KAN – och njuter av det som finns. Emellanåt lite väl grått i min smak, men inte stor idé att gnälla – det hjälper föga. Vädret är en sådan sak som man liksom inte kan påverka. Man kan bara åka ifrån det eller till det. Inget av det gäller nu, så då sitter vi stilla i båten.

båtar på gräsmatta
Här kan man sitta stilla. En hel vinter. Och vänta på väder.

Om man ville så skulle man kunna vara hur grinig som helst – men det går bort. Ren självbevarelsedrift om inte annat. Vem orkar lyssna på en grinolle? Betyder inte att man måste vara nöjd med allt – som jag tycker – men man kan släppa ut sitt missnöje på någon åker någonstans. I alla fall överskottet. Det som pyser ohämmat. Som man MÅSTE få ut. I synnerhet i dessa tider när vi inte kan göra någonting åt det som pågår – mer än att hålla tassarna borta. Från allt och alla. Visst frestar det på. Tråkigare än tråkigast, if you ask me. På åkern finns det liv i luckan. Där omvandlar micro-organismerna missnöjet till gödsel. Lort ska dit, helt enkelt.
Tror jag, det.

En åker i Skåne
En åker i Skåne – här kan säkert micro-organismerna gått bananas. Se så bra det växer – även vintertid.

Promenaderna. Min livsluft.

Sjöalger vid stranden
Inget vinterbad för mig.

Inte allt är guld som glimmar. Sjögräs glimmar inte men det finns gott om på stranden. Enorma mängder. Undrar vad som finns kvar i havet. Jag brukar gå en långrunda och när världssamvetet slår till, då plockar jag skräp. Plastskräp. Alla möjliga saker som ligger utmed stranden. Papperskorg? Nej. Finns inte. Så där går jag med händerna fulla – ibland upp till en mil. Finns ingenstans att slänga eländet.

Stilla kvällsbild vid stranden
När jag blivit av med allt skräp – då blir det nästan en himmelsk upplevelse. Samvetet mår extra bra.  Så vackert.

Långsam tillvänjning.

Jag skall inte fresta era sinnen. För långa skriverier kan trötta. Tålamodet kan tryta. Det vill jag inte riskera. Vill bara tillföra goda energier till er alla. För några av oss passar det perfekt att bo i en villavagn – eller fritidshus – som vi också säljer. Andra vill inte, kan inte, har inte möjlighet. Det är som det är med livet i stort. Man kan varken göra allt eller få allt.

Gott Nytt År
En liten hälsning. Ni kan kontakta kontoret direkt – 0500-445600 eller så kan ni ringa mig.

För maken och mig själv – som nu ägt en villavagn i 6 år – WE LOVE IT. Det passar våra behov och vi hade möjligheten samt att vi prioriterade i livet. Avstod annat. Så som livet kan vara i stort. Man vinner, man förlorar. Man får, man ger.

Annicka Ekengren
Hej Svejs. Villavagnspassionistan hälsar vänligt och glatt.

Vi är på rätt sida året. Ett nytt år ger mig energi – även om dagarna blir ganska lika. Lite ljusare ändå. Lite mer liv i luckan per automatik. Ljuset, mina vänner, ljuset. I love.

Ha det så gott och var rädda om er.  Nu ska jag tänka på våren. En bit kvar men ändå.

Längtar. Till blommorna och värmen.

Villavagnspassionistan
Annicka

www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.ekengrenskan.se
www.unnadigresan.se

En ljusnande framtid – den satsar vi på.

Vår juliga villavagn

Hilsen.

En fredag i världen. På jorden. Till människorna ett gott behag. Jo. Så lär det stå skrivet. Just nu är det inte så behagfullt på jorden. På sina ställen rent eländigt. På andra ställen rent gudomligt. Det faller liksom olika – det där ödet.

Blommor från Tahiti
Det blommar på Tahiti – även i dessa tider. Trösterikt.

Pepparkakshuset är halvklart till mulet.

Efter 22 år tillsammans bestämde vi oss för att göra ett pepparkakshus – maken och jag. Första gången ever. Någonsin. Vi gjorde mycket fel men många rätt blev det också – men vi kan väl säga att nästa år skall vi göra annorlunda. I annan ordning, helt enkelt.

Pepparkakshuset lyser
Den Ljusnande Framtid är Vår!
Tomten sitter i ett pepparkakshus
En liten tomte prövar sitt pepparkakshus. Rätt nöjd med boningen

Julstämningen sänker sig över vår villavagn – sakta men säkert. Vi började pynta redan 1 november – varför spara på lycka?  Lika bra att ha ”lyckat klart” det som finns. Frossa i lycka – det är grejor, det. Det gör vi alldeles för lite. Kanske för att vi tror att lycka måste vara högtravande och extravagant. Måste inte alls.

You are my sunshine
You are my Sunshine – du är min Solstråle. Visst blir man lite glad?
  • Lycka kan vara att hitta tumstocken som varit försvunnen i 5 månader.
  • Lycka kan vara att inse att plånboken inte alls är tappad och borta – den ligger i jackfickan.
  • Lycka kan vara jordnötssmör på en skiva barkis och bara möla in i munnen. ( Joho, det är lycka det )
Jordnötssmör på macka
Såååå gott. Ingen jordgubbssylt o annat på. Bara detta go´a!

Ni ser – det är vi själva som bestämmer vad lycka skall vara. Just nu är min lycka att frukosten snart väntar. Färskt bröd.

Villavagnspassionistan

Ni som läst alla mina kåserier – långt över 100 st nu – om villavagnslivet – ni vet att jag älskar detta konceptet. Inte för inte som jag kallas för Villavagnspassionistan.

Annicka Villavagnspassionistan i villavagnen
Villavagnspassionistan på väg med julposten

Sommaren i vår villavagn i Sverige och vintern på Solkusten – den bästa kombon för oss. Kostnadseffektivt och praktiskt utöver det faktum att livet i en villavagn är supersmart. Det faktum att Morgan Nyman AB dessutom anförtror mig att skriva krönikor om mitt villavagnsliv – det är hur roligt som helst!

Villavagn
Njutning i det lilla – i det stora hela!

Gålö Havsbad.

Nya möjligheter för er som vill ha ett semesterhus i Stockholmstrakten. Tillgång året om! Fira jul eller midsommar – när helst ni önskar. Det tar tid att skapa nya områden – en fråga om åratal kan ni veta – men när det sker – då blir det bra!

”Här har du ditt paradis och nya happy place endast 30 minuter från Stockholms centrum!
Priset är 1.150.000 kr helt nyckelfärdigt, bara att flytta in!
Årsavgiften till Gålö Havsbad är 30.000 kr / år exklusive elförbrukning.
Vatten- och avloppsförsörjningen är anlagd för året-runt bruk, så att du kan njuta av ditt semesterhus hela året.
Vi startar nu försäljningen av dessa 6 semesterhus, och först till kvarn gäller!
Plats 40 – SÅLD
Plats 41 – SÅLD
Plats 42 – TILL SALU
Plats 43 – TILL SALU
Plats 44 – TILL SALU
Plats 45 – SÅLD
För prospekt och mer information, kontakta Morgan Nyman AB på telefon 0500-44 56 00 eller e-post info@villavagnar.com.

Havet, båten, svenska flaggan
Stockholms Skärgård. En sommarbild.

En liten frukost och dagen kan börja.

Jo, det är så dags nu. Vi kör vår lilla diet 5:2 – där vi äter mycket mindre 2 dagar i veckan. Igår var en sådan dag. Idag skall vi kompensera……..fniss…….inte. Däremot är längtan efter en go´ er liten smörgås stor. En lycka att kunna få stilla sin hunger. Inte alla som får det. Så måste jag ta min lilla promenad. Eller promenad med lite fart i. Varit lite slö de senaste dagarna. En massa ” ska bara ” .

Denna bild inte tagen idag precis – men det är 8 c ute ändå. Inte illa.

Ha fina veckan och Lefven Väl – för att det är det bästa vi kan göra!

Nu skall jag ha lite husmorsgymnastik.

Hänger ni på?

dame tu cosita chombo GIF by Ultra Music

Ta-ta!

Annicka
Villavagnspassionistan

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/
wwe.ekengrenskan.se

 

 

 

Inte utan att man längtar………..

Hilsen.

Fredag. Mörkret omfamnar oss. Nu ÄR det höst. Levande ljus. Fötterna på fotpallen. Mannen bredvid. Datorn i knät. Dr Phil avklarad. Han skötte sig så där idag. Har precis satt mig efter att ha tillbringat några timmar med att sy en morgonrock till maken. Nästan klar. Måste ju göra något. Vila för mig är att göra saker. Inte slösa tid. Kan inte rå för´t.

Bara ibland. Vila. Korta stunder. Vid poolen, i så fall.

På fredagar bjuder min Mats mig alltid på en jordgubbsgin&tonic. Fick en idag också.  Det gör inget om det blir en rokokomorgonrock, sa han……… Icke. Den effekten hade inte den lilla drinken. Han får en vanlig. Med raka sömmar.

Morgonrock i vardande.  En litet glas med rosa att smutta på.
Om det hade varit som vanligt…….

Då hade jag suttit och tittat på bilder från resan till Dourodalen i september. Den som jag skulle ha genomfört med 7 st förväntansfullt glada resenärer. Den resan som inte blev av. Eller den som var planerad till oktober med 6 glada tjejer – bägge som vi fick flytta till nästa år. Med min lilla resebyrå Unnadigresan.se.

Picknickkorgar
Varsågoda. Låt er väl smaka. Mycket gott i korgarna!

Nu sitter jag och tittar på bilder från tidigare resor istället – och planerar lite smått för framtiden som kommer. Letar idéer. Partners. Möjligheter. Mysigt. Sitter och gläds åt att mina resor varit så bra och uppskattade. Så lyckade.

I väntan på vinprovning. Sol, förväntan och fantastiska vyer.

Så många trevliga människor som velat följa med på mina äventyr. Det kommer fler gånger ju.  Redan nya mål i sikte. Var redo, folks. Det kommer alltid ett konfettiregn efter svåra tider. I know.

Häruppe sitter vi och äter vår picknick, som vår värdinna Margarida på vingården, gjort i ordning till oss.
Skål och bom apetite – på portugisiska
Nu är det ju inte som vanligt…….

Jo, vädret. Det är precis som vanligt. Blött. Fast jorden behöver det. Inte en pandemi och dessutom vattenbrist. Det vill vi INTE ha, det lovar jag. Låt det regna. När man tänker efter. Vad gör lite regn när så många är beroende av det. Egentligen? Låter kanske klämkäckt men det är inte så tokigt tänkt ändå. Växterna behöver det. Rosor

Sommarens sista ros behöver vatten till exempel. Så ledsamt om det inte fanns blommor. Eller hur?

Blå blomma
Skir och vacker. På en åker. Bara sådär. Behöver vatten i alla fall. Vanligt vått vatten. V V V.

Vet ni vad jag inte riktigt förstår? Att man säljer växter men sedan struntar i att vattna dem. Hur vanligt som helst. Synd om växterna och en ren pengaförlust  för butiken – för de måste ju kasta dem – istället för att få ut dem till kund. Osäljbara, ju. Begriper inte affärsidén.  Slarvigt.

Om någon hade vattnat dem hade de varit värda något. Slöseri på växtkraft och resurser. Ugh. Jag har talat.

Någon som inte behöver vattnas på ett tag är jag själv. Tog en rask promenad härom morgonen. Skulle gå en kort sväng. Innan regnet. Gick en lång sväng. Ändrade mig lite där. Då kom regnet och försent att vända tillbaka. Fick traska på. Rännilar av vatten rann både här och där utmed min kropp. Skorna sa tjopp-tjopp. Jag sa ingenting – bara traskade på. Jag hamnade på den LÅNGA rundan. Oh well. Det var 2 dagar sedan och mina skor är fortfarande wet-wet-wet.

Dyngsur men glad ändå.
5:2. En diet. Inte en psalm.

Funkar bra. Vi håller i. Måndagar och torsdagar. Vi är rätt duktiga på det. Någon gång emellanåt har vi fått byta dag för att vi haft besök – men för det mesta rullar det på. Hungriga som sjutton. Jo. Belöningen är frukosten dagen därpå. En njutning utan dess like. Vi sitter där och glittrar ikapp – inte åt varandra utan åt den underbara ostmackan.  Häromdagen blev det grönkålssoppa till middag den dagen. Den var god. Tror den var kalorifattig.

Hackad grönkål och purjolök och litta vitlök
Nu har det hänt lite mer. Doftar gott.
Kålsoppan himself. Fröknäcke. Massor med kalorier men soppan fattig på desamma.

Varför gör vi detta? Utsätter oss för detta späkande? Jo, för det är det vi klarar av. För att det i panademitider är svårt att köra vattengympa. T ex. Som gav så bra effekt och som var så skönt. På pluskontot är att vi uppskattar maten än mer de dagar vi får äta riktiga portioner. En liten dubbelhaka har jag blivit av med. Nu återstår de 3 övriga. Vi håller i så länge vi vill. Bestämmer själva. Ju.

Dietgaffel och dietsked
Man kanske skulle ha denna sortens bestick istället? Varje dag.  Smalmatsbestick.
Upploppet.

En liten fågelrestaurang såg sitt ljus i veckan. Maken var i farten igen. Händig som få. Vi har otroligt många småfåglar utanför vår villavagn. Gråsparv, blåmes, domherre, rödhake, gulsparv, koltrast, björktrast, nötväcka, sädesärla…………säkert några fler. Riktigt mysigt att sitta och titta på när de hämtar mat. Verkar finnas en inbördes rangordning som vi inte förstår än. Fortsättning följer.

En liten fågelrestaurang. 3 rätters. Minst.

Det är pussel som gäller just nu. Denna gång var det ett 555-bitars yttepyttebitar med ett otroligt detaljerat motiv. Majgadd. Köksbordet fick stå till tjänst som bas. Maken gjorde nästan allt. Jag bara seglade förbi och lade dit en och annan bit…….så där geschwint, ni vet. Ta-da. Hela veckan har vi ätit på pussel. Enkelt på 2:dagar. Bara en sopptallrik.

Middagspussel eller pusselmiddag – det är frågan.

Tycker det är tradigt att det inte finns anledning att klä upp sig längre. Vår affär Matöppet har inte dragningskraft nog på mig. Trutpasta och hel och ren – jovisst – men jag pratar om lite extravagans, liksom. Jag tycker om kläder, färger och piff. Mysbyxor är inte min grej, riktigt. Kläder med schnitz, om man säger. Inte dyrt – absolut inte – men med piff.  Lite udda men snyggt. Får längta lite till. Det skola komma tillfällen om jag bara ser tiden an lite till.

Längter efter lite piff. Såååååå tradigt nu.
Okej. Vi försöker igen. UPPLOPPET.

Vi skulle egentligen ha övervintrat i Spanien nu men det är liksom inte läge. Inte nu. Inte än. Däremot kan man ju längta. Längta efter frukost, till exempel. Det är snart dags på riktigt fast jag tänker på frukosten i Mijas. På hemväg från lördagsmarknaden. En kaffe, rostat bröd, riven tomat, salt, lite vitlök och olivolja. Rackarns så gott det är. Mumzitt.

En frukost i Andalusien. I Mijas. I väntan på bussen hem från marknaden.

Så kan jag längta efter frodigheten. Alla blommor. Värmen. Utflykterna till bergen. Vännerna. Marknaden. Oliverna.

Bedårande vackert. Hibiskus. Alla möjliga färgställningar.
Ord räcker inte till……..Mästerverk. Konstverk.

Så kan jag längta till en tomatsallad.

Göttare än gött.

Nu flickor och pojkar. Nu lägger vi ner för i afton. Imorgon skall jag sy färdigt morgonrocken. Maken är spänd av förväntan. Hoppas han går på catwalkpromenad på gågatan i Ystads imorgon och ropar – Se, vad min hustru sytt till mig! Bara han inte har foppatofflorna på sig samtidigt. Stilbrytning. Bara han inte går iväg innan jag hunnit sy upp fållen.

Nu vevar jag in mig.

Klockan är 01.39 och jag är inte färdig än. Lite mer fizzel innan dessa ord går ut i cyberrymden.

Jag önskar er alla en alldeles förträfflig dag – denna lördag som randas. Må ni få croissanter till frukost med hemlagad hallonsylt. Till det en café au lait och en liten tryffelbit. Juice om ni vill och dagens tidning som dagen till ära bara kommer att ha BRA nyheter. 9.90 för blomkålen och extrapris på smöret. Det vore goda nyheter, det.

Nu vevar jag in mig strax till sovlådan.

Allt blir bra. Mycket är det redan.

Todilo.

Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

Litet bo jag sätta vill. Var som helst. Det kan man.

Hilsen.

En liten kväll. På Söderslätt. Det blåser ute – här finns inga höga berg och djupa dalar som bromsar. Mysigt inne. Stilla kväll. Maken lägger ett pussel. Tusen bitar, eller nå´t. TV:n på utan ljud – finns text. Radion på likaså – utan text men med ljud. Liksom. Jag skapar en krönika. Det är så bra som det kan vara. Magen mätt och kaffekokaren puttrar. Kan det bli lakritsglass som överraskning, tro? Jag har tipsat……….

Man kan ha det rätt gott i villavagnen………. Ingen covid eller annan lort i sikte.

I veckan har vi sett villavagnar flyga högt, vitt och brett. Leveranser och förflyttningar. Hatten av för fantastiska kolleger och samarbetspartners från Morgan Nyman AB – som kan det här. Med sådan säkerhet och med millimeteranpassning. Makalöst. Slutar aldrig att förundras. Ihopdockning av 2 huskroppar och de två möts i den ömmaste kyss. Som det såg ut.

Högt över höjden. En leverans från Morgan Nyman AB

Villavagn som skall flyttas till ny ägare – lyfts av erfarna kranskötare med centimeterkänsla. Modulhus som lyfts över stock och sten och andra hus. Jag är mållös. Ovanligt.

När två blir ett. Hur smidigt som helst. En 2 moduler blir en. Smäck – så smidigt.
Som en efterlängtad kyss. En huskyss. De sammanstrålar med millimeterpassning. Vilka kolleger jag har!!!
Lycklig! Första steget in i nya huset!! Grattis!!!!! Förstår lyckan så väl.

En trevlig vecka. Har fått ynnesten att leverera ny villavagn och nytt boende i Grottbyn i Höör i Skåne. Till lyckliga och förväntansfulla ägare. Grattis till er .Så spännande att få vara med i den processen! Nytt liv. Nytt tänk.

Kvällsbild från Grottbyns Villavagnspark. Mysfaktorn är hög. Fint.
Livet i den lilla världen.

Känslan när man tagit på sig svarta nylonstrumpor, kjol och boots. När man känner sig piffig. Så fastnar ett kardborrband i strumpan – kardborrbandet som skall hålla styr på sladden till datorn. Jag tar bort  eländet försiktigt och 26 maskor på momangen. 49 kr åt skogen. Life!

En mask(a) på strumpan. Fixar jag.

Känslan när man glömmer av att man sminkat sig – det är ju mer sällan nu för tiden – och så får man för sig att riktigt gojsa runt i ögonen, det kliar lite så där skönt. Man vänder ut och in på dem, liksom. Ögonlocken. Bara så gött. Så kommer insikten att idag var det lyxdag och make up var påmålad – jovisst ja – mascara och eyeliner i en enda röra. Life!

Tacka vet jag solglasögon. Då kan man möla ögonen hur mycket man vill!

Känslan när man inser att Dr Phil har blivit märkligt suddig på gamle da´r.  Är inte karl´n ovanligt otydlig? Märker han inget? Inser att jag har terminalglasögonen på. Till Dr Phil och Akuellt räcker inte glasen, liksom. Life!

Klarsynt i vanliga fall

När jag frågar maken ” kan jag bjuda dig på något ” varvid han frågar något tillbaka ” och jag svarar tjugo över åtta. Han tittar på mig som vore jag en utomjording. Jag tittar tillbaka på honom och undrar varför klockan tjugo över åtta var så konstigt. Klockan har varit så i flera år förut utan reaktion. Han frågade ” vad har vi ”. Life!

Tomt i min hjärna?

Det är sådant som kan hända i den lilla världen. Min. Som har krympt. Är det för att jag fyllt sjättifem år? Är det nu det börjar? Old age? Sådanat händer säkert inte er. Lyllos er. Life!

Inte bladlöst i Skåne.

Vi hade kära vänner på kort men kärt besök i veckan. Mysigt med besök – det blir lite tradigt isolerat i dessa corona-tider. De är begeistrade i Skåne och hade sin fina husbil med. Åkte runt och besökte fina Skåneplatser.  Vi fick en släng av den goda sleven .

Som om det vore sommar! Ängen lyser grön!

Grönskan här nere gjorde dem förbluffade. Löven sitter kvar på träden, höstfärgerna har inte riktigt slagit igenom. Lägg till havet på det, vidderna, golfbanorna och smörrebröden. Och resten. Fint här. 

Det är fint vid havet. Mycket.

Många skratt och mycket skoj ihop på kvällskvisten i vårt uterum. Gasolvärme på och mysljus. Succé. Vi bjöd på middag – och en liten förrätt infann sig. Buffelmozzarella, soltorkade tomater, ugnsbakade små körsbärstomater, en liten  hjortronsyltsklick, olivolja med citronsmak, valnötter och så lite hembakat fröknäcke. Ta-da!

Lite götta till middagen. En förrätt. Lite hittepå men gott!
May the Force be with me.

Min mobiltelefon gäckar mig. Lagad för 1500 kronor och nu laddar den igen. Hurra, hurra, hurra. Däremot har den börjat spöka. Nya fel och att ringa på den är en mardröm. Det är ju just det som man har en telefon till. Händer allt möjligt konstigt med den – så nu får jag byta tillbaka till en gammal-gammal telefon – som jag kasserade för att jag bara inte var vän med att den krånglade. Nu måste jag återbli en såt vän med den i alla fall.

Kanske det är Halloween som spökar i min telefon?

En ny telefon, som hanterar all data och alla foton jag behöver knäppa kostar långt över 10.000 kronor. Är det sunt? Nope. Morr. Har investerat stora pengar i år i ny dator och ny skrivare med kopiator – så det får räcka ett tag nu. Eller inte. Andas. Andas. Andas.

Måste tänka bort saker och ting. Det jag inte kan påverka ska inte störa mig. Telefonuschling.
Tankeflykt.

Man kan ägna sig åt det. Liiiiite tradigt i nuläget tycker jag faktiskt. Finns mycket att gräva efter i minnenas bank.  Ute är det inte grävardags i alla fall. Kväll blev natt som blev morgon. Jag sov emellan. Det regnar ymnigt.

Vingården i Douro. Längtar dit.
Vinsprovning i Douro. Inte jag då. Jag kör alltid på mina resor. Lukta kan man dock.
Godaste goda oliver. Qué hacer en Monda? Vad gör man i Monda?
Till och med till den här gojan längtar jag. I somras. På Beddingestrand Beach. När gojset lägger till. Sjögräs.
Det ljusnar.

Då blir det frukost. En ny dag. Det blåser och regnar på tvärsen. 12 c ute. Inte kallt. Men mörkt. Idag får jag nog hitta på något kreativt för denna hjärna börjar bli kokt. På riktigt. Hoppas ni har det fint där ni är och att ni hittar sätt att njuta på.

Wishing you well.♥♥

Om man skulle ta och sy sig en sådan här? Kan skingra vilka tankar som helst !

Det kliiiiiiar i hela kroppen av stiltje!!! Dags att göra något åt sig!!!!

Ses och hörs. All is well. Bara lite knorr men det går över.

Kram på er. Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

 

 

Hmhm lade näsan i blöt.

Picnic på Malagueta

Hilsen.

Morgonkaffe. Om man skulle pröva det. När jag ändå sitter i arla morgonstund och skriver. Det sista innan jag trycker på PUBLICERA. Resten nedan skrev jag igår. Bara så att ni inte blir förvillade. Räcker att jag själv är det.

Kaffefreak? Nej men det doftar gott ur burken.

Är ingen hängiven kaffedrickare. Egentligen. Jo, 11-kaffet med Mats. Det är viktigt av andra skäl än själva smaken.  Det är en kaffestund som har annan betydelse. Tycker själva kaffepulvret doftar gudomligt. Det som finns i burken. Själva drycken är väl egentligen sådär. Vissa koppar kaffe smakar härligt gott. Erkännes. Andra är så beska. Koffeinkicken behöver jag inte.  Som så många andra av er. Jag är mer sugen på det man får TILL kaffet – en nybakad bulle, äpplepaj eller glass med kola med havssalt. Mumzitt.  Inte sover jag dåligt av kaffe, heller. Spelar ingen roll om jag tar en kopp kl 22.  Förlorar mig i drömmarnas land oavsett. Såvida jag inte har en vakarnatt, förståss. Då är det hjärnan som måste hantera något – oavsett kaffe eller annat.

Glass i stora lass
Kolaglass med havssalt. Kaffet hör till men det är glassen jag vill åt.
11-kaffet i Villavagnen
Inte otrevligt alls. Just så smakar kaffet riktigt gott. Utsikten går inte av för hackor, den heller.
Inte en dag som andra.

Just idag skulle jag ha välkomnat en grupp Unnadigresare till Porto. 8 dagars program med goda viner, härliga upplevelser, fina boenden och troligen en heldag på vinfälten. Vintrampning,  mat, vinprovning och äkta kultur.  Skratt, gemenskap och aha-upplevelser. Någon satte stopp för det. Herr/Fru Covid lade nosen i blöt.

En stilla tur på Douro
Det är inte bara Donau som flyter stilla. Det gör även Douro.

Jag satsar på nästa år istället. Så får det bli. Mina 2 grupper – som skulle ha rest med mig i år – i april och i september – har beslutat sig för att göra resorna 2021 istället. Flygbiljetterna kunde jag boka om utan att få ekonomisk pyspunka. Som jag vet just nu. Härliga resenärer som så gärna vill åka med mig. I LÖV IT!!! De kommer att bli så nöjda och glada när det blir dags att dra iväg – jag VET att de kommer att älska det jag erbjuder i programväg.

Ostmarknad i Douro
Goda ostar. Finns en speciell sort som man äter med sked. Gott så att man dånar.
Underbar utsikt
Hänförande. Kort och gott.
Ingenting är längre som förut – alla gamla sanningar är slut.

Den gamla dängan stämmer gott nuförtiden. Inser med stor tacksamhet att Mats och jag inte sitter i någon skraltig hiss mellan våning 23 och 76 och ringer på en hjälpklocka som inte funkar. Inte är vi på någon annan dålig plats, heller. En villavagn nära havet i Skåne är inte otrevligt alls. Livet är ungefär som vanligt i det stora hela. I det stora som egentligen räknas. Om man tänker efter lite. Det bör man.

Inte dumt alls. En villavagn i Skåne
Man kan ha det så här bra.

Såklart förändringar. Massor med stora planer som går åt skogen. Pyspunka liksom. Livet ändrade sig och skar sig som en felaktigt tillredd bearnaisesås. Det skar sig på alla möjliga nivåer. Planer gick i stöpet.  Biverkningar. Följder bortom beräkning.  Tror att de flesta av oss kommer att säga att det. Saker jag verkligen vill göra. Verkligen, verkligen.  Corona. Uschling. Schas.

Luftslott.
Man kan bygga luftslott – underhålla fantasin lite. Det blir inte som vi tänkt i vilket fall.
Ska man vara glad?

Några säger kanske att – egentligen bra med Corona – så mycket vi lärt oss av det. Jo. Kan vi som har nosen ovanför vattenytan säga. Ändå. I det stora. De som fått svåra kallsupar både fysiskt och ekonomiskt känner kanske inte den tacksamheten – om någonsin. Oavsett – vi får tänka och säga som vi vill – så får man hantera sin egen verklighet på bästa sätt. Det är den vi har. Så länge vi har oss.

Nä. Detta är inte roligt men att tjata om det gör ingen glad. Ändå gör jag det i varenda krönika. Trött jag blir. På mig.  Vi har alla historier att berätta. Den ena sorgligare än den andra. Det är därför jag gärna fokuserar på bra-iga saker. Som man kan finna tröst i. Lite skratt rensar tungsinne ibland – för om vi inte kan ändra på tingens verklighet – då får hjärnan hoppa in och ändra på hur man känner. Jäla tur att man fick en hjärna om än så liten.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?
Ärthjärna.

Så kom jag plötsligt att tänka på ärtsoppa – på tal om hjärna. Vi har ett litet skåp med massor med punsch. Som vi ärvt och som vi köpt för att ge bort. Vi dricker inte av den och vi ger inte bort den, heller. Åker alltid längst in i skåpet när vi letar efter en liten vinslurk eller whiskypinne – eller en gammal calvados, för den delen.  Kanske ska man koka lite ärtsoppa? Fast inte så mycket som förra gången – då vi åt ärtsoppa morgon, middag och kväll – för att jag gjorde dubbel sats och frysen var redan full. Inte slänga mat. You know. I alla fall – med en punschslurk till? Pannkakor efteråt? Med fluffig grädde? Villavagnsjordgubbssylt efteråt? Now we´re talking.

Ögonfransar
Antingen punsch och ärtsoppa eller så kan vi krulla ögonfransarna. OBS. Inte mina. Någon annans. Tok.
5:2 rules. I alla fall 5.

Jorå. Så atte………………vi är igång igen. Vi är periodare. I alla fall på 2:an. 5:an funkar oklanderligt bra. Alltid. Det gäller att hitta rytmen och motivationen. Vi har ett och ett halvt rätt där. Motivationen finns men rytmen…..typ 7/8 dels takt…oftast. Måndagar och torsdagar. Inte rucka på det för då går det åt fanders. Fast igår ruckade vi på det för vi hade en heldag med härliga vänner på besök i Ystad. Vi prioriterade. Sade menande till varandra att – då flyttar vi 2:an till på fredag. Idag är det fredag och jag smällde precis i mig lakrits. Frukost åt vi också så dagen är körd. Upplyste maken redan i morse att jag inte vill tvåa idag. Är inte mentalt beredd.  Han tyckte synd om mig så han avberedde sig själv där på stående fot. Det får bli måndag.

Vi bytte 5:2 mot en Roof Top Bar i Ystad. Våra vänner bjöd in oss. Lätt val. En mycket trevlig dag och afton.

Jag klarar denna slags diet endast om jag har bestämt mig mentalt till 100 %. Då är det inga problem. Öht.  Äter ingenting förrän kl 16.30. Kaffe, te och vatten – apselut – men ingen mat alls varken före eller efter. Funkar för mig. Enda sättet. De gånger jag försökt äta lite frukost blir jag illamående av hunger redan vid 12.  No food is good food i det här fallet. Man får hitta sina egna sätt. Min hjärna bestämmer om jag säger till den.  Säger jag inte till den på skarpen – då far den iväg och gör som den vill. Gör mig sugen på lakrits t ex.

Inte roligt alla gånger…..
Herreminje.

Tiden är mogen. Måste sluta någongång – annars blir det en bok. I annat format, i så fall. Det är det jag vill. På sikt. DET kan inte covid sätta P för, i alla fall. Som jag tror. Har så mycket jag vill göra innan solen går ner. Herreminje. Hur ska jag hinna med allt kul som finns att göra i livet? De 2 sista villavagnarna i Grottbyn vill jag absolut sälja till de kunder som är sugna på dem. Håller på………………..♥.

Westcoast 32 i Grottbyn
En liten ögonblicksbild från vardagsrummet i en Westcoast 32

Ha fina dagen. Alla. Solen den går upp och den går ner. Mest upp, tycker jag. Ljuset. Hoppet. Glädjen. Satsar på den. Trivs bättre där än i mörkret. Fast stearinljus, lite värme i kaminen och en god bok – inte dumt, det heller. Det är bra. Mycket är jättebra. Kram på er.

Myspys
Inte så dumt.                                                                       Photo by X-net. Daniel Eriksson

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

Det är sedan gammalt.

Badhusen i Hjo

Hilsen.

Tänk att solen skiner igen. Hur bra kan det bli? Egentligen? Igår blåste det skånska vindar. Såklart. Skånska vindar brukar vina över Skåne. Det är sedan gammalt.  Idag sken solen från en vacker himmel. Precis lagom. Ingen skånsk vind. Ingen pust ens en gång.

Hjo visst.

Det är en liten mysig stad, det. 9 000 invånare ungefär. Flyttade in 243 st förra året. Rena rama rusningen, vet jag. På väg till Morgan Nyman AB och villavagnar.com kan man passera Hjo, om man vill. Det vill man. Man gör en extrasväng, helt enkelt. Riktigt mysigt att strosa bland trähuskvarteren. Gå ner till hamnen och titta på folk och horisonter. Det är vackert, ska ni veta.

Ett trähus i Hjo med en krokan
Lite trixigt att sköta underhållet där men vackert är det. Man kunde förr. På ett annat sätt. Liksom.
Vackra trähus i Stadsparken
Tror detta är en förskola, kommer inte riktigt ihåg. Fint. Vättern skymtar i bakgrunden.
Se solen skiner bakom molnen. Sol och vatten. Vacker kombinatione.
Ett himlaspel vid Vättern

Vi har fallit för Hjo. Där är verkligen mysigt. Troligen mer charmigt på sommaren än vintern  – det verkar vara en sommarstad då den tydligen är invaderad av turister. Vi återvänder gärna dit emellanåt. Hittade en fantastisk restaurang och pub i Stadsparken – Biergarten heter den. Pröva den om ni vill äta gott. Finns andra också förståss men då måste man boka bord och det hade vi inte lust med. Så en schlank vi hit, och en schlank vi dit och hamnade där. Krog med tysk touch. Rejäl mat, kan man säga.

Godaste jag ätit på länge. Fläskkotlettburgare
Fläskkotlettburgare med göttiga såser och en mix av sötpotatis och vanlig potatis. Jag ser en liten grönsak också. Såklart. Den andra tallriken är begåvad med en schnitzel som hette DUGA.
En kall öl på Biergarten gjorde inte ont.

Det bär-de sig inte i år.

Nope. Björnbären svek mig. Eller så var det jag. Fanns hur många som helst. Så åkte vi iväg i dryga veckan och det bara DRÄLLDE av dem och vid hemkomst – förtorkade bär eller söliga dito. Hade fått hjälp att lasta bilen med stege, utrustade mig med taggskyddande långbyxor, spann, 32 extraplastpåsar och handskar. Sylt i blick och sikte. Inte. Så besviken jag blev. Som jag planerat. Sylt till vinterns efterrätter, pannkakor eller vad som helst där en delikat klutt skulle smakat mumma. Så…….vad göra? Vi kan väl ta en bilpromenad, sa jag. Sagt och gjort. Åkte runt lite på småvägar här och bara var. Sedan åkte vi hem och kokade kaffe och åt ljufvlig lakritsglass. Utan björnbärssylt. Skulle ändå inte passat.

Svarta nypon
Jag ska inte missa att plocka nypon i år. Visste ni att det finns svarta nypon?

Förra gången berättade jag om att jag gjorde chutney av hur många gröna tomater som helst. Det blev väldigt möcke av den varan. Färgen är något mindre attraktiv skulle jag vilja säga – påminner om småbarnsåren…….ni fattar. Men saticken så gott det blev!!!

Chutney från gröna tomater
Många burkar med chutney blev det. Observera den enda gröna lilla tomat som blev över.  Fick inte plats….
Blir det något Spanien i år, undrar många.

Det står för vår del skrivet i stjärnorna. Just ni i denna stund. Visst drar det i soltarmen när höstmörkret lägger sig som en tung filt över en. Än så länge går det bra – den stilla hösten är mysig. Bara det inte blåser och regnar. Idag gjorde det ju inte det, så idag var en perfekt dag. Också. Vi uppskattar friheten här i Sverige – att röra sig  under ansvar. Gå på raska promenader, vara ute, handla när man måste men inte behöva trängas och sniffa människor i nacken. Eller bli sniffad på.

Eka i Hjo
En liten fin eka vid Mullsjön. Freedom!

Ingen drönarbevakning, ingen poliskontroll, böter m m m m. Det har blivit friare i Andalusien nu mot när vi satt i lock-down men dock med andra restriktioner än hos oss. Vi uppskattar friheten här mycket. Själva flygresan ner är vi inte sugna på – att dela luft med alla i kabinen. I så fall får det bli med bil. I nuläget lugnar vi oss. Avvaktar alla hyss som covid ställer till med. This too shall pass. Som tur är har vi fantastiska vänner som månar om vårt boende och dess skötsel därnere. Friends ♥.

Himmelrike på jorden.
  Det var längesedan jag spelade något.

Har gått många år i pianoskola och hade dessutom en privatlärarinna. Tragglat skalor och spelat både Mozart och Bethooven. Lille Frans Liszt var med på ett hörn också. Det var länge sedan. Tog över familjens piano och hade det några år, men gav bort det sedan. Rättare sagt, tvingade på någon det. Ingen ville köpa. Hade aldrig tid att sitta vid. Det var på den tiden när jag körde 2 heltidsarbeten samtidigt. Jodå, det har jag gjort och mer därtill. Har slutat med det nu. Bara så att ni vet.

Har gjort mycket. Samtidigt. Alltid.

Bethooven må förlåta mig att jag svek honom. NU skulle däremot ett piano sitta fint men frågan är var vi skulle ställa det här i villavagnen? Jösses. Har ibland tänkt skaffa en litet käckt knäpiano men inser att jag inte kommer att hinna med att spela ändå. Jag får sansa mig. Det dyker upp andra saker att göra hela tiden. Som i veckan när jag tyckte att jag skulle virka en matta. Garnet räckte inte. Det blev en korg – hård så att jag skulle kunna knocka vem som helst med den om jag tappade den på deras huvuden – varför jag nu skulle få för mig att göra det. Bara säger. Ni får se den nästa gång.

En blå matta i spagettigarn
Spagettigarn. T-shirtgarn. Kärt barn har……jag började. Och slutade.

Numera spelar jag bara radio och positiv.

 

Imorgon är en annan dag. Helt klart.

Jag får se til att skynda på att avsluta nu. Börja få slut på gigabajter snart.  Egentligen är gigabajterna sjyssta – det är mer min telefon som jäklas med mig. Batteriet börjar bli uttjänt ( bara 2 år ) och orkar inte vara virilt så många timmar åt gången. Dessutom är tjillevippen i kortänden på mobilen – i vilken man skall stoppa in en kontakt för att kunna ladda – sönder. 6 veckors väntetid på den…. Tack .  Som tur är kan den ladda genom att jag lägger den på en platta som ger kraft. Grejen är bara att då kan mobilen inte vara igång för då blir den varm och då kopplar laddningsaggregatet ur.  Om mobilen är oladdad kan jag inte jobba med min dator eftersom jag lånar cyberkraft från den via mobildata. Då får jag be Mats att koppla in mig på hans mobil – själv tar jag en gammal avlagd mobil i bruk  – och ger mig internet. Nu har han gått och lagt sig – det är se´n gammalt – och då tog han med sig finnessen. Så nu sitter jag här med en varm och gosig Sony med lite kraft kvar och snart säger den gonatt innan jag är färdig. Hänger ni med? När jag blir stor skall jag bo i en villavagn på en tomt som har fiber. Nästa projekt.  Watch this space.

Never stop learning
Alltid får man lära sig något.
Det kan inte bli så mycket tidigare nu.

Klockan är 1.07. Någon timme till innan jag kan nussa. Kl 9 ska jag vara på Grottbyn på visning av en villavagn. Specialbokning. Ser fram emot det mötet. Hoppas det slutar lyckligt. På Grottbyn kan man bo året runt och skriva sig där. Hur billigt boende som helst. 679 000 kr för en trivsam och nyckelfärdig villavagn på 32 kvm med gigantiskt trädäck, inkopplat vatten och avlopp ingår i arrendet på 2.550 kr per månad. El enligt egen förbrukning. Hur bra som helst. Lyxigaste lyxvillavagnen är på 55 kvm och kostar 1.195 000 kr. En dröm. Bara säger. Samma arrendekostnad 2.550 kr per månad.

Sitter i soffan och njuter
Här trivs man.
Där gick hon upp i limningen.

Lagom tills batteriet tackade för sig. Passeligt. Livet kan vara lite trixigt ibland. Små saker kan tirritera hur mycket som helst och det kan de få göra en stund. Man får inte fastna. Då går det åt skogen och man slösar tid i livet. Är man sjättifem år då har man inte tid att slösa bort tid. Kärlek JA men tid NEJ. Så det är sååååå trevligt sååååå med saker som krånglar. Apselut. Go´natt i förskingringen.

Morsning och godbaj

Tills nästa gång. Hedra era fäder och vänner och hela kångkarongen – för att de må gå er väl och ni må länge leva på landet.

Allt gott. Det önskar jag. På riktigt.

Annicka – Villavagnspassionistan.

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

Några tomater gör ingen sommar.

Tomater

Hilsen.

Ringrostig? Yes. Ganska. Kommer knappt ihåg hur bokstäver ser ut nuförtiden. En välbehövlig vila från mina krönikor. För er också, säkert. När man känner att orden har fastnat i revbenen eller var de tycktes sitta fast – då ska man backa. Så det gjorde jag. Vill ju inte bli en parodi på mig själv. Krystat är inte bra – bara vid barnafödsel och DET, mina vänner, kommer INTE att inträffa. Inte för mig. Inte för att jag inte skulle vilja men barn trivs inte i sjättifemåriga tanter. Inte bra för dem när de kommer ut. Barnen alltså. Det har naturen sett till. Klokt.

Tittutmedannicka
Ibland tänker jag.

Skrivklådan har understundom varit svår.

Har saknat skrivandet. Tycker mer om det än att prata. Vet att många av er har saknat mina inlägg i krumelurvärlden också. Har det berättats för mig. Tänker mig att jag en dag skall skriva en bok. En bästsäljare. En som alla vill köpa. Som säljer slut alla upplagor så att svensk skog inte ens räcker till papper. Vi får se vad som väntar bakom hörnet.

dav
Kanske det kan bli så? Tack Ann.

Ingen åning på allt.

Vad har hänt sedan sist? I dessa covid-19-tider har mycket inte hänt. Tur det, kanske.  Skulle man kunna säga. Såväl hos er som hos oss fanns det planer. Allt reviderat nu för att passa verkligheten. Häret och nuet. Ändringar här och där och pengar som gick upp i rök. Trist. Pengar är inte allt men rätt bra att betala med, brukar jag säga. Hjälper föga med ett charmigt leende när man sitter med Internetbanken och skall göra sig oskyldig…….

BIld av Richard Smith från Pixabay
Hej. Jag har inga pengar men det är ok, eller?

Ingen covid än och är tacksamma för det. En släng av flunsa står man ut med men om det går fel – då är man inte kaxig. Om man överlever. Man ska inte måla fan på väggen – det är väldigt ohyfsat att klottra – men det är rätt dumt att vara dum. Om man säger. Rätt bra om man skriver rätt på reklamskyltarna också, för övrigt. Bara säger.

IMG_20190813_120721 (2)-compressed (1)
Starx?

Frihet att njuta.

Njutit av nästan alla stunder som var bra. Fick vända några få o-bra stunder till att bli bra. Efter en stunds tankearbete. Ekengrenskans intellekt är……..omfångsrikt. Många hjärnvindlingar som skall samsas. Många tankar. I perioder.  Man är som man är – det är väl ni också? Vandrat på fantastiska stränder på Söderslätt i Skåne. Trampat stigar och grusvägar. Plåtat närbilder och distansbilder. Humlors parningslek i närbild och bladlössens slagsmål likaså.

Fotspår i sanden
Vart är jag på väg?
Björnbär
Visst är de fina? Goda när de är riktigt mogna.

Sparsmakat med besök men fyllde gjorde jag. Jättefyllde.

Umgåtts med grannar – på avstånd. Fått avstå från att träffa vänner här. Hållit oss för oss själva ganska så bra. Tvättat händer och hals. Hur många gånger som helst per dag. Någon gång har halsen varit rosslig ( insidan ) – men om det var covid eller en helt vanlig hederlig högfärdshosta – det vet jag icke. Man får testa sig.

Tårta och pamplemousse
En födelsedagsmorgonstårta med Pamplemoussedricka. Läskande grapefruktslemonade. Rätt färg, också – för en som tycker om rosa och lila…….

Fyllde år. Sjättifem år. En aktingsvärd ålder på en kvinna i detta ystra tillstånd. Hipphurra. Ingen storfest. Jefla corona. Liten fest med maken och kära vänner intill. Innerlig fest. Åsså hade han beställt present till mig som Postnord lyckades försnilla – så det blev någonting annat. Som smällde högre, sa han. Ett eget kontor!! I villavagnen!!! Eftersom vi inte kan ta emot gäster under Corona, så åkte gästsängarna ut.

Kontorsfönster
Ett litet kontorsfönster, vet jag. Basilika nedanför.

In seglade skrivbord och hela baletten. Maken överraskade. Jag skulle till Grottbyn och sälja villavagnar och han sa innan jag for: Annicka, nu ska jag be dig om något som jag ALDRIG bett om förut och inte kommer att göra i framtiden  heller: Kan du hålla dig borta hemifrån så länge som det går? När jag kom hem kl 20 på kvällen hade han varit på IKEA och köpt skrivbord med hyllor och guvetvad, skruvat 2345 skruvar och pluggar i 30-gradig värme. Allt för mig. Gölligt, eller hur?

Spealisten.

Hösten har gjort sitt intåg över prärien. Det är stillsamt i luften. Ett lugn, på något vis. Lite pyttsan för egen del för lugnt blir det aldrig med mig – det har jag inte tid med men LUFTEN är stilla. Har kommit igång med mina långa snabbpromenader igen. Får se hur länge den rutinen sitter i. Jag är spealist på att hitta på nya saker.  SPEALIST sa min lillebror till Fru Andersson om vår mamma, som sydde nästan alla kläder till oss.  Min mamma är SPEALIST på att sy men hon tycker det är jobbigt med gylfen.  Sa han ♥. 5 år, eller nå´t var han då.

Villavagnen med rosor
A rose with a view. En hösteftermiddag.

Tomater som ville sig och de som vi inte ville.

Plockat tomater och ätit i stora mängder. Fick från barnbarnet 2 fantastiska plantor – som givit obeskrivligt mycken skörd. Söta och röda som karameller. Han hade pillat ut frön ur tomater förra året, torkat dem, grott fröerna och försåg sin morfar med plantor. Gulle. Jag försåg mig. Också.

Tomatchutney
Chutney med gotta i. Gröna tomater. 3 kg. De som inte ens var goda som mogna.

Har kokat chutney ikväll för ett helt kompani. Var tvungen. Man skall inte slänga mat. Inte till en början i alla fall………….Köpte 2 tomatplantor i våras här på böggda, ett litet stånd utan personal – med diverse grönsaker m m – som man plockar ihop själv och betalar via telefonen. Förtroende det! Dessa plantor har vi omhuldat också men det visar sig att tomaterna är inte goda. Inte ens som mogna. Inte alls. Gigantisk planta den ena och ger återbäring som den värsta skattemas – men det hjälper inte. Smakar mjöligt och vattnigt. Har fått samma sol som karamelltomaterna men det är en annan sort. Tråksort.

Smakar precis som de tomater lilla Mamsen försökte bjuda mig på som barn. Nej, sa jag. Jo, sa hon. Jag vann för jag öppnade inte munnen. Sanningen är den att hon tyckte inte heller om tomater. Nej, vi äro inte uppbyggda av tomater i vår familj. Däremot jordnötssmör, men det är en annan historia.

Uppsamlingsheat.

Vad mera haver jag gjort – som eventuellt kan intressera er? Vunnit på hästar. Har jag inte. Mats och jag glömmer alltid att lämna in raden och när vi väl kommer ihåg så är det fel pålle som springer. På fel dag. Eller så har nämnda pålle sittstrejk. Eller kusken. Ställer in, helt enkelt. Blåvägrar.

Ponny
Nä, jag tror jag struntar i att springa idag. Imorgon också.

Det är dags att runda av. Ni som läser detta kan veta att jag skriver om ditt och datt utifrån livet i en villavagn och lite varstans ifrån. Som det blev när vi bytte liv.  Därför heter den Villavagnsbloggen. Om någon undrar vad gröna tomater och chutney har med villavagnar att göra, så kan jag inte svara på det. Det har det inte. Egentligen. Det är JAG själv som har med villavagnar att göra. Köpte en för 6 år sedan och är fast i hjärta och själ. Tomaterna får stilla följa med i svängarna, helt enkelt. Och allt annat också, för den delen.

comica Svebråta
Villavagnspassionistan – det är jag, det!

Önskar er så allt gott som tänkas kan. Köp er en villavagn.  Finns så många smarta och fina. www.villavagnar.com. Fläskkotlett är  förresten billigt nu – köp det – eller blomkål – bara 7.90 kr kilot. Löksoppa är gott. Bunkra lök. Håll Sverige rullande.

Vi ses igen. Jag är på G. Lost and found.

Annicka

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

Hålleri – hållerav – hållerut – hållerom.

Hilsen.

Tystnad råder i huset. Luftvärmepumpen andas lågt. Sitter i min fåtölj med gosemorgonrocken på, datorn i knät och håret i oklädsam rufs. Så som jag är skapad. Vad kan man vänta sig annat än det som är? Mats sover – i alla fall är han ömt instängd i sovrummet. Han kan få ha lite lugn och ro.

Piffet får komma lite senare.  T o m för mig skulle det kännas överkurs att truta på läppstift nu. Klockan är ju bara barnet och barn ska inte ha smink. Det är min bestämda uppfattning. Halv 5 närmare bestämt.

Hålleri.

Jo, det måste man. Hålla i sig. Livets lilla horisont krympte väsentligt i o m covid-19. En vansinnig tur att jag ( för det mesta  eller i alla fall ofta ) kan vara glad åt mycket – medan det pågår. Alla resor. Alla möten. Alla galna planer. All glädje. Det är roligare att vara glad – för man blir glad åt bara det faktum att man är glad. Helt enkelt. Glädje föder glädje.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?

Friska och krya. Livet rullar på ändå. Lite på vänt men det pågår i alla fall. Man får ha hittepåtankar om saker och ting. Alltså – föreställa sig hur det blir när den här vedervärdiga pandemin är över. Hur bra det kan bli. Ändå. Nytt väntar. I alla fall för oss – i denna världen. I andra delar av världen har man inte bara en pandemi att genomleva – där krigas och våldförs det DESSUTOM. Något att värdera i gnälliga stunder. Man får tänka till lite allt emellanåt. Det gör jag. In emellan emellanåt OCKSÅ – och DET kan blir lite för mycket. Tro mig.

Hållerav.

Så många. Så tydligt det blir när man inte kan ses. Vilken tur att man får och kan älska någon och några. Och många. Älska på olika sätt men ändå känna kärlek. Fyttirackar´n om man inte kunde känna kärlek!! Så vedervärdigt!! Om man inte hade förmågan att bry sig om andra. Känna empati. Vilja göra bra för andra. Känns så fantastiskt härligt att ha många gamla och nära vänner. Inte bara gamla i ålder ( förlåt alla ) – utan i TID bakåt. Känt varandra länge. Vet vilka vi är och varför. Vet att man kan ringa mitt i natten om det skulle behövas och då finns ni där – samma som jag finns för er. Inte så dumt att tänka på ibland. Bli nu inte oroliga – jag har nästan telefonskräck och ringer sällan – så sov ni på. Ingen fara.

Vintrampartag i Douro
Då var vi nära varandra. Då gällde inte ansiktsmask eller badskor……

Hållerut.

Jodå. Håller ut. Alldeles för lite rörelse – trots alla mina löften och promenader.  Så magen håller sig mer utåt än inåt. Dumt. Varför gör man saker mot bättre vetande? Varför äter man upp den sista sleven makaroner – fastän man är mätt. Man och man, förresten. Jag är jag och kvinna. Inte man. Erkänn. Så……….varför äter kvinna mer än hon egentligen orkar? Varför äter hon en god liten bulle till kaffet – ljuvlig och gräddig lakritsglass till kaffet? Varför tar hon en extramacka – hård – fast utan smör ( lurar mig själv, såklart ) och hyvlar på ost i lass – för att det är lika bra att göra slut på osten innan den blir tråkig. Så gör kvinna.

Köksbestyr i villavagnen
Mat o mat o mat o mat.
Åsna
Dum på riktigt. Jag. Inte åsnan. Elakt förtal.

En annan som håller ut är gåsen på vårt tak. Nu har den snart spatserat klart kan ni veta. Den väsnas och klampar runt och har gjort så alltsedan jag började skriva mina rader. Nu har jag fått nog. Den kommer strax att bli varse det. Den kan bege sig till någon annans tak. Lorta ner och ställa till det.  Nu skall jag bara avbryta lite och gå ut och leka fågelskrämma. Inget läppstift på så det blir inga problem.

Le petit canard
Fick jag av en kund från Toyota – som sedan blev en kär vän. Hon köpte en grön Toyota som hon kallade för Le Petit Canard

Så. Gåsen är väck. Tittade frågande på mig men fann sig i stunden och flög iväg. Kvackande i vild flax. Förresten – kvackar gäss eller vad heter det? Bräker gör det inte – de vet jag. Inte gnäggar heller. Kacklar gör de definitivt inte. Oavsett. Gås borta så Anka är nöjd.

Hållerom.

Det saknar jag så vansinnigt mycket. Att inte få krama om. Virtuella möten i all ära men det kan aldrig ersätta fysiska träffar – även om jag tycker det är ett fantastiskt substitut i dessa tider. Man kan ju i alla fall SE varandra och prata med varandra i verkliga livet. I realtid. Så mycket värt men så vill man ju liksom klappa på. Känna kontakt.

Vara nära vill jag ju.

Märkliga stunder när man träffar grannar t ex – som man inte sett på hur länge som helst – och så ler man knasigt och vinkar tafatt och säger ”corona” – fast man egentligen skulle vilja springa fram och krama om innerligt och visa hur jätteglad man ( kvinna ) är att träffa dem? Jag brukar gosa med dem rygg mot rygg. Det KAN bara inte smitta då.

Vänner
Vill vara nära

Har inte träffat familjen på evigheter. Tokigt faktiskt. Detta vill jag inte alls. Måste ske något snart. Jag står liksom inte ut. Tiden går och vi hoppas liksom på att bli fria att göra det. Längtar. Efter att ha levt igenom total karantän i Spanien i nästan 4 veckor – så vet man att uppskatta att få röra sig utanför de 4 väggarna. Ändå. Kunna ta promenader. Göra saker med avstånd och omsorg om andra – men ändå göra dem. Åker inte buss, åker inte tåg, handlar med munskydd och handskar. Tvättar och tvättar händerna. Oh well.

Unnadigresan.

Den lever. Oh, fröjd och tackom och lovom- som pastor Jansson skulle sagt. En pärs utan dess like. Att vara i ett vakuum och inte kunna ta mått och steg. Att BEHÖVA ta steg men inte kunna eller veta. Att sitta så på vänt och inte förstå hur man ska agera. Alla ageranden kostar pengar och kan sätta mina resenärer och mig på pottan. Där vill ingen sitta – vi har kommit förbi det stadiet i vår utveckling 🙂 . Inte på något sätt ensam om detta – I know – men det gör inte min oro mindre betydelsefull.  Nu andas jag i alla fall ut. Kroppen känns lättare – och det är ju alltid uppskattat. Blink-blink. Allt klart från mina leverantörer i Portugal – och om UD inte misstycker – så åker vi i september och oktober. I am back.

Utsikt över Douro
Picnic med utsikt över Douro i Portugal

Villavagnshelg.

Grottbyn på söndag. För mig.

Nu är där snart slutsålt. Grönt och skönt och avkopplande i fagra Skåne. Kollegerna tar hand om Norje Boke i Blekinge. Klicka här ! Ny villavagnspark där. Fantastiskt läge. Otroligt vackert. Ligger vid havet.

Slutkläm.

It ain´t over ´til it´s over. Som de säger på annat språk. Lite förändring blir det framöver. Villavagnsbloggen kommer så småningom att renodlas lite mer. Mindre Annicka och mer villavagnsliv. Fast skrivet av Annicka Villavagnspassionistan. Just själva jag/mig/mitt kommer på en egen sida – som skall heta Ekengrenskan.nu.

Det är i alla fall det jag jobbar på. Arbetar och bygger en egen hemsida nu. Spännande och roligt. Går en kurs hos www.evasynnergren.com.
Väl investerad tid. Rekommenderas. Ni kommer att märka när det sker. Man måste utvecklas och utveckla – det tycker jag om.

Man kan inte ligga på latsidan när man lär sig att skapa en hemsida med finesser. Lottie. Min älskling. Då.

Så klämtar klockan snart 8. Just nu har jag radiotystnad för att kunna koncentrera mig – men snart går radion på. Lite mysig lördagsmorgon. Kanske blir det lite Dr Phil på någon play-kanal. Han kan få hålla på en stund i etern. Kräver inget av mig. Bara att få sitta och lyssna.

Kopplar av.
Bara koppla av en stund

Må gott alla. Önskar er det bästa av det mesta eller det mesta av det bästa. Må ni ha mysiga stunder. Själv skall jag ge mig ut på jakt. Igen. Just nu har vi duvslag på taket. Tycker om fåglar. På andras tak. Inte på vårt. Live and let live – brukar jag predika. Gäller inte lortsläppande fåglar på vårt tak.

I övrigt tycker jag det är ett fint sätt att se på saker……. Lev och låt leva. Visst låter det fint? Gäller att leva så också. Gäller inte gäss och duvor på tak i Skåne. Annars så………….allt är väl i min värld. Önskar er detsamma. I er värld. Vår värld.

Ta-ta.
Anka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

Man får ställa om sig. Man får helt enkelt ställa in. Sig.

Hilsen.

Yes. Så är det. Anpassningens tid. Jag har ställt in mig på att ställa om mig. Jag som en gång var Motvalls Käring, som den hulda modern uttryckte det. Den som gör tvärtom mot vad som förväntas. Som går mot strömmen. Som prövar nya saker. För att man kan. För att man får. Numera får man inte så mycket…………….Hålla sig hemma får man.

Sitter i villavagnssoffa och läser
Man får hålla sig hemma. Fast på denna bilden är jag borta. I en annan villavagn. Innan corona.

Det får man.

Vill ni bli roade en stund så ska ni se på detta klippet från Galenskaparna. Mästerskap i Curling. Där gör man allt man kan för att man får.  Om man inte gjort det förut. Så mycket knas och bra att hämta på Youtube. Lort finns också. Kolossalt mycket lort. Allt finns. Mängder med bra utbildning t ex. Om man inte har en susning om hur man gör knixerbasala uttermedaljonger så är jag säker på att någon har gjort det förut och nu vill lära ut det där.

Annicka i garderob
Å där är jag. Helt naturlig pose. Jag brukar stå i garderober och spana ut. Det får jag.

Håhåjaja.

Sitter i min fåtölj. Morgonrock och snuttefilt. Stilla morgon. Det har regnat väldeliga inatt. Det behövs men vått blir det. Liksom. Kristi Himmelsfärdsdagen bjöd på sommarväder. Ljuvligt. Fågelkvitter överallt. Ystra lockrop. Från fåglar, alltså. Till andra fåglar. Tog då en promenad mellan huslängorna här och sedan ner till havet. Denna fantastiska strand här i södra Skåne.

Stranden på Söderslätt
En känsla av frihet.

Man ser också hur havet tar över stranden. Hur den minskar för varje år.  Vattnet kryper närmare. Något för samhällsplanerarna att ta hänsyn till. Tänker på de strandnära tomterna. Snart har de fötterna i vatten. Fotbad.

Ginst och himmel
Passionerat gult. Kaxigt mot det blåa.

Håhåjaja. Idag känner jag mig ålderstigen. Hade en trevlig kväll på avstånd – med kära vänner. Tack ! Grillat sidfläsk med suveränt god och hemlig recept på löksås och färskpotatis. Mumsfilibabba. Hur gott som helst. Inga biverkningar där.  Inga som skall nämnas här i alla fall.

Vinet var också gott. Igår. Idag säger magen att den är sur. Jättesur. På mig också. För mycket syra. Då har jag i o f s en superkur. Kalk. Jag brukar kalka mig emellanåt. Lärde mig det av vänner för 100 år sedan. En tesked vitt pulver och så vatten. Det lugnar. Neutraliserar.  Funkar fint med ett glas vin eller två – då och då.  Samma med juice. Då och då.  Juice till frukost och vin till middag – i kombination några dagar i rad – illa. Aj. Ont. Så nu får jag skärpa till mig. Det gör jag. Troligen.

Augusta Glad.

Håhåjaja
Don´t look back. You are not going that way,

Själver gjort får själver ha´t. Så sa hon gamlamormor Augusta Charlotta Glad. Jag heter Charlotte efter henne. Mitt ”e” i Charlotte ska uttalas. Hon sa hur många saker som helst. Som jag. Fast jag har inte fullt så många ordspråk som hon hade. Och inte så många förbud som hon. Inte lägga nycklar på bordet. Inte sjunga på morgonen för då får man gråta innan kvällen. Inte gå under stegar. Jag lipar när jag måste – oavsett om jag sjungit på morgonen.  Var skall jag lägga nycklarna om inte på bordet? På stolen? Blir bättre?

Stol på veranda
Lägg nycklarna var tusan du vill. Bara du trivs. Obs. I glaset finns bara c-vitaminsbrus. Om ni undrar.

Det får man visst. Lägga nycklarna i diskmaskinen om man du vill. Bara man hittar dem och DET, kära vänner, är mitt stora dilemma. Jag hittar ingenting. Det är värt en egen krönika.

Vet inte riktigt hur det står till med tankarna idag. Ingen åning alls. Som dessa fotspår. Vad hände här? Egentligen?

Whistle blower.

Nu när jag ändå sitter här och filurar med sta´ns suraste mage: Nuförtiden är det ingen som visslar uppskattande efter en. Eller gör folk det efter er? Lyllos er i så fall. Inte ett vissel så långt örat kan uppfatta.  Inte på min front.  Å andra sidan kan åldersöronsusningarna störa uppfattandet av det eventuella visslet. Eller inte. På sin höjd visslar någon för att man går ivägen. T ex för någon cyklist.  Ur vägen, män´ska.

Hus med röksignal
Någon som kommunicerar medelst rök?

Man får vara glad för det lilla vad gäller positiv uppmärksamhet. Att man syns öht. Utan reflexer. I dagsljus. Antar jag.

Den lilla slutklämmen.

Den kommer alltid sist. Fast ibland ångrar jag mig och sätter fart på tangenterna igen. Det är det där FLÖDET, ni vet. När orden kommer till mig. Eller när de åker hem till sig. Det vet jag aldrig. Som nu t ex. Jag är beredd att avsluta denna krönika nu.  Men jag kan ändra mig. Ni får se.

Häggen blommar
Så kom jag på att häggens blommor ser ut som små minipioner. Ljuvligt vackra. Så kom jag på att detta är ju inte hägg. Det är oxelns blommor. Ljuvliga konstverk.

Plötsligt kom jag på att jag längtar efter västskustska räkor. Fisk från Västkusten. Riktigt svår abstinens faktiskt. Förlåt mig Skåne – men fisk är ni lite sämre på än Bohuslän. Kan ju inte ni rå för men det är så det är. Ni är bättre på hur mycket som helst annat så var inte lessna. Det är bara att bita ihop.

Fiskhallen i Mölndalsbro
Ett lidande att titta på dessa foton. Att bara se men inte röra.

Nä. Nu är jag sugen på att baka kavring. Ska leta lite recept. Har köpt ingredienser – som jag TROR ska i. Annars får jag väl kalla det för något annat än kavring. Det blir som det blir.

Nä. Upp och hoppa nu ditt lilla skrälle ( jag talar med mig själv ) och gör lite nytta. Make yourself useful, som någon lärde mig i tidiga år. Sitta här och slösa bort sig. Schas.

Ha det så förtjusande härligt i kommande dagar. Jag skall till Grottbyn i Höör och visa fritidsboende i morgon. Det har lovats SOL! I like!

Visningi Grottbyn med Canva
Komsi, komsi.

Iväg som ett skott nu, kvinna:

Granskott
Hopp opp som ett skott nu, Ankan.

Ett kort till bara. Mitt favvokort från mina resor till Dourodalen.

Unnadigresan grupp 1 utsikt och kameror
Visst är bilden härlig. Helt oplanerat. De bara stod där och njöt. Mina älskade resenärer.

Ha det. Alla och envar. Ingen nämnd och ingen glömd.

Cheriot and farethewell.

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

 

 

 

Godmorgon med fluff.

Fluffig morgonrock

Hilsen.

Här sitter jag och myser. Ute vindar det. Tur att man inte är en fiskmås. Ser ut genom fönstret och de sliter. I motvinden. Flyger och stretar. Varför flyger de inte åt andra hållet – så får de medvind? Varför välja svåraste riktningen? De kanske ska hem och mata barna. Ibland bara måste man. Om barna är hungriga i motvindshåll – då får man kampflyga dit. Självklart. Hade jag också gjort. Fast jag hade tagit bilen.

Mysmorgon
Dammsugaren till vänster i bilden har inte med myset att göra. Lät den stå kvar så att det inte skulle se så stajlat ut…………
Goda nyheter.

Det skulle vara trevligt med sådana. Precis som inget roligt händer någonstans numera. Man får skapa sina egna. T ex att kaffet har blivit billigare – fast de luras, de jäklarna. Nu har de plockat bort 50 gram från kaffepaketen ( Zoegas i alla fall ) och de innehåller 450 gram istället för 500 gram. Så annonseras ”Veckans klipp”. Jo,jo. Så kan man göra. Det var i alla fall roligt med ett extrapris – extra fakepris.

Lakritsglass
Jag brukar ha glass på display i villavagnen. En av mina många egenheter.

Så har vi hittat värdsglass i världsklass.  DET är verkligen GODA nyheter.Tyrkisk Pebber. Fast jag brukar nog stava det Turkisk Peppar……. för man åker ju inte till Tyrkiet precis. Absolut inte nu. I alla fall. Precis lagom onyttig. Full med salter, kalorier, fett, socker och enbarmligt dyr. Men god. Lakritsglass. Har ni inte smakat den och vill ha något alldeles vansinnigt gott – köp den. Ät den med andakt. Njut av varje sked. Det måste man för den är som sagt obillig. Jätteobillig. Fazer skulle egentligen betala mig för den här reklamen. Det skulle kunna hända i en hittepåvärld men då måste mina kåserier nå ut till flera. Det gör de bara om ni delar. Så dela på, bara. Bara säger. Om ni vill. Mest för att jag tycker att det skulle vara roligt att få fler läsare. Egot skulle tycka om det.

Sovrum
Rosorna på tavlorna är från villavagnsträdgården. Den här bilden passar inte  in i sammanhanget  men det blir så mycket text annars……….. Sovrummet i Spanien.

Akleja. Lite underligt namn men vackra blommor. Jag är en aklejafantast. Nu har jag inte längre några stora odlingar men puttar i fröer där jag kan. För några år sedan var vi med goda vänner i England på RHS Flower Show.  Det är en fantastisk upplevelse att vara där – som jag unnar er alla.  Där finns allt inom trädgård och blommor.

Akljeja flera
En aklejapresentation

Stora hallar med arrangemang och massor med möjligheter att köpa fröer. Där trivs Annicka. Lycka. Det är där jag köpt en del fröer till min forna aklejasamling. Hoppas att en dag få möjlighet att påta i en riktig trädgård igen. Det som ligger varmt om hjärtat, som är en del av ens väsen – dit längtar man.  Innan vi sålde huset hade jag alla möjliga möjligheter att ha en trädgårdsodling. Fast då arbetade jag så mycket så tiden fattades. Nu skulle jag ha tiden men då har jag ingen trädgård. Ibland är tingen i obalans.

Från min miniodling utanför villavagnen.
Mörk akljeja
Från villaträdgården. Då på den tiden.
Rosa aklejor
Också från min lilla samling från Mölnlycketiden
Olikfärgade aklejor
 AvstSista bilden. Enough is enough. Fina i alla fall.
Nu har vi definitivt aklejat klart.

Jag ska iväg på villavagnsvisning idag´så jag måste sluta nu. Ska hinna äta lite och framförallt göra en omstart och rätta till fejs och kropp. Behövs en duvning. När jag bodde hemma hos mamma och pappa, så var seden den att pappa gick in på ”föryngringsinstitutet” som han kallade badrummet och gjorde sin morgon toalett. När han kom ut sa han alltid: Sådärja. In gick en gubbe – ut kom en yngling. Så det är det jag skall göra strax. Inte bli gubbe men väl föryngrad. Mittbena, tandborstning och lite mumma under armarna. Idag ska jag kosta på mig en dusch, också. Å parfym. Och svärta ögonen. Ingen hejd på lyxen.

Här kan man vara. Semester eller året om. Grottbyn i Höör.

Det blåser ju så ininorden så coronadropparna kommer inte att ha en chans idag.  Ingen behöver vara orolig. Avstånd och avtorkning.  Det finns flera villavagnar att gå in i – så ingen behöver frysa, heller. Grottbyn, såklart. Jularp. Höör. Skåne. Min plats.  Vet att några av er är intresserade. Kom dit. Kanske blir det en rejäl liten överraskning för de som bokar! Telefon 0709 632401

Ah. Vi får ha lite fägring nu. Då tar vi inte mig utan vår husvagn som är bland det vackraste jag vet.  Detta fina får ni av mig. Ni FÅR inte husvagnen bara titta på bilderna – men ni kan isåfall få köpa den. Bara säg till!

Husvagnens kök och sovrum
Tycker om. Mycket.
Vit soffgrupp
Som sagt. Tycker om.

Å där drar vi ner rullgardinen. Jag drar mig till föryngringsinstitutet och ser vad det blir av det. Mats har redan dukat fram frukost – vilken lyx – och det är bara att sätta sig vid dukat bord.

Hoppas att ni alla får äta vid dukat bord idag. Många som inte får det. Det kan vi tänka på. Nu är det bråttom. Hejsvejs!

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se