Finns alltid en hak(a)e.

Hilsen.

Fredag. Dagtid. Vad har hänt?

Det kan man undra. Det brukar vara rena natta när jag sitter och skriver. Kan jag ha blivit normal? Inte troligt. Har vant mig vid mig  själv så det blir som jag känner för. Nu kände jag för att skriva och det är t o m före lunch.

Man får fundera. Ibland. Varför?

Idag blir det ugnsstekt fläsklägg med potatisgratäng. Bara för att köttet kostade 29.90 kr kilot och för att Ekengrenskan inte kan gå förbi ett bra extrapris. Extra billigt var det med kålrötter också. Då skulle en normal person tycka att rotmos och kokt fläsklägg skulle vara det givna valet. Skulle kunna. Så var tanken i affären. Men eftersom man kan göra annat – så blir det annat. Utanför affären bytte hjärnan fokus. Ugnstekt lägg med goda kryddor……..Hmmmmmm. Så får det bli. Med hemmalagad chutney. Rotemos till mädda – det blir det imorgon istället.

Billigt kan vara bra. Det gäller att vara VAKEN!!!
Utvilad – det var längesedan.

Känner mig lite utvilad. Har haft min bettskena för sömnnapnébesvär i 2 hela nätter nu. Ny i min ägo. Har väntat 12 månader på den. Med remiss från läkare. Okristligt sömnig allför ofta. Jättelänge. Napné. Låter som en fransk efterrätt men det är det inte. Bara säger.

Tänder
Hålla tand för tunga

Leverans nyligen. Tog ett litet tag att vänja sig vid den. En stor plastmäckapär in i munnen – som skall sitta fast medan jag sover, vänder mig och bär mig åt. Först hade jag svårt att hitta hur jag skulle ligga med huvudet. Det var liksom för hårt mot kinden hur jag än gjorde. Så fick jag fundera på om jag skulle ha stängd mun eller öppen. Ni skall veta att en bettskena som denna skjuter fram underkäken. Det är det som är hela grejen.

Svårt att hitta läge.
Att ha överläppen under eller över läppen – det är frågan.

Jag var rädd att överläppen inte skulle räcka till att täcka hela ekipaget – men det gjorde den. Blev läpp över t o m! Så det var onödig oro. Resultatet blev stängd mun och efter ett tag insomnande – efter det vet jag ingenting förrän jag vaknade. Inte vaknat till 1000 ggr och vänt och vridit på mig på hela natten. Tror jag.

Läppen räckte till. Hotlips.

Det roliga är också när jag skall montera mojängen i munnen. Rätt sak på rätt tandrad. Går inte att göra fel – man märker direkt……….. men jag tänker ändå till innan. Det roliga nr 2 är när jag skall säga godnatt till Mats. Eller Mathts – thom de´ brir. Man läthpar och prhtathar nepitt. Underthäten fthamtthörd – dommen fudd med platht och thå thkall man va´ ljuvlig på det. Det ljuvliga får bli utan extragom. Nä. Funkar inte.  En dag skall jag ta kort på mig med min framskjutna position 🙂 . För eftervärlden att roa sig åt. I vilket fall – om denna uppfinning får mig att sussa gott – bring it on lilla lösgom.

Kylan kommer så sakteliga.
Varmt och kallt möter varandra
Varmt och kallt möts.

4 c imorse. Lite nypigt om nosen. Vi har letat vinterkläder och inser att det har vi INTE.  Vi är ju aldrig hemma om vintrarna. Jag hittade en vinterjacka, vantar och en skidoverall från 1987………och snökängor. Så på den vägen är det. Nu sitter jag och stickar på en tröja i mohair – och kanske får jag nytta av den!

Liten tröja. Som inte ens räcker till sig själv.

Grejen är att jag inte tror garnet räcker………..Såklart inte. Garn som legat till sig i flera år och som jag tog fram häromveckan. Hittade ett mönster och började sticka. Oh well. Vi får se om det blir en ärmlös tröja utan framstycke. Kan bli. Som en bladlös kniv utan skaft. Spännande framtid!

Sol och varmt på Solkusten. Den spanska.
Flamencodans
Så ser jag ut i mina drömmar. I fluffig klänning. Och med midja. Örhängena har jag redan. Alltid något.
Saknar Andy´s. Musik, sol, vänner.

Söderslätt, där vår villavagn står, har också en kust men här är det inte så varmt. Solen på Costa del Sol värmer skönt däremot. Det gör den nu. I egen hög person. Vi har inget bestämt. Det får bli som det blir. Stressar varken med det ena eller det andra. Sommaren har varit ok med sol och blå himmel. Strandpromenader på Söderslätt som etsat sig fast. Får leva på det ett tag. Minnenans television i hjärnan får gå. Vi har goda vänner som påminner om hur skönt vädret är därnere. Kära vänner. Rara vänner. Fina bilder och så………..Längtan är stor. Vi får se.

Våra dagliga pinjebarr – giv oss idag. Saknar till och med det.
Munskydd – skarp övning.

Vi prövade att gå med munskydd nästan en hel dag i veckan.  För att öva oss och någonstans förstå.  Man andas in det som man nyss andats ut.Det man andades ut var kaffe och vitlök blandat. Not so nice. Returluft. Naej…….inte bekvämt alls. Lite panik att näsan behöver täckas också. Förstår varför men obehagligt var det. Då får jag nog lov att säga att vi håller oss borta från ev smitta så mycket det går. Utan munskydd helst.

Tänker också på sjukvårdspersonalen som måst ha hela covid-munderingen på hela dagarna. Vilka kämpar. Man får perspektiv på sitt eget ynkliga klagande. En frivillig dag i egen vald miljö versus sjukhus, värme, sjuka, död och lidande. Heder åt er!! Det är inte slut än! Fortfarande en kamp för varje sjuk person på sjukhusen. Blessings.

Stilla dig, quinna.

 

Blomsterflickan
Hur var det nu….. skulle jag ta det lugnt eller skulle jag …..ta det lugnt.

Så säger jag till mig själv. Har så mycket jag vill hinna med. Ingen ände på´t. Tur det, kanske. Har inte långtråkigt så värst mycket. Bara otålig. Måste bli klar med min Ekengrenskan. se – Den Onödiga Lilla Hemsidan. Detta INNAN jag kör igång med nytt som skall vara med där. Då blir det liksom inget. Jag vill att det skall bli perfekt och då blir det nada. Halvbra och gjort är 100 % bättre än helbra och ogjort. I alla fall i min lilla entreprenörsvärld. Det är ju inte FN:s hemsida jag gör klart, ju. Måste inse detta. Dessutom – en onödig liten hemsida är ju just……onödig. Inga krav.

Jösses. Den onödiga lilla hemsidan. Ekengrenskan.se. Så blir det.

Det tar tid att göra det snyggt – många detaljer och man skall tänka till hela tiden. Svårt då att samtidigt baka skorpor, sticka en ärmlös tröja utan framstycke eller göra ugnstekt fläsklägg. Ja, just det. Vill ha en liten näthandel också på Ekengrenskans hemsida – och det är ju dumt att vänta på den också innan jag lanserar den. Gör klart A innan du börjar på B, Annicka! Eventuellt, svarar jag då för tänk om B är bättre?

Hemsida
Lite att pilla med. Liksom
Villavagnshöst.
Villavagnshöst
Ibland blir ser man bara vackra saker. Många. Vackra.

Jo, det funkar perfekt. Det blåser ute men inte inne. Levande ljus och ett vanligt liv – fast i mindre omfång. Man går inte 3 i bredd i vår hall. Man går inte 2, heller. Man väntar på varandra. Det är lugnast så. I övrigt får vi plats perfekt. Vi har vad vi vill ha. Ingen nöd på oss alls. Planer för framtiden – ja. Lite större villavagn, kanske? Som Morgan Nyman AB bygger? Såklart. Vi får väl se, vi får väl se.

Längtans blå blomma – den kommer här.
Längtans blå blomma
Blått är flott.

Mysigt att få längta. Jag längtar som katten efter allt möjligt – medan jag kan. Fast jag KAN verkligen njuta i nuet men eftersom det finns ett framåt så får man inte glömma av det.  Tänk den dag då det inte längre är idé att längta till något? När livet blir så förutsägbart att inget är någon idé! Burr. Tänker inte vänta på. Bäst att röra runt i grytan medan den finns. På tal om det. Ska röra runt i fläskläggsgrytan. 3 timmar i ugnen nu. Borde räcka.

En liten längtare.
En liten Nisse kan också längta. Jag längtar efter dig.

Lev väl och hoppas ni får ha goda stunder. Ni ensamma, tvåsamma och flersamma. Kärlek och glädje till er. Å lite choklad o kaffe. Eller té. Eller sockerfritt. Eller giftfritt. Eller saft. Med aspartam. Bara ni trivs. Ni fixar själva.

Cheers,

Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

 

 

En liten dag i Paradiset.

Hilsen.

Det är så att man blir förvånad själver. Ibland krönikeleverans. Ibland inte. Ungefär som en känd postleverantör som blev danskt. Ibland får man post – ibland blir det bortkollrat. Don´t we know?

Gul brevlåda
Inte alltid leverans.
Ett. Två. Tre. På Fyra smäller det.

Har kommit på en sak.  Jag skriver så mycket om att jag inte skriver, ber om ursäkt att jag fallerar mina planerade veckokrönikor – så det fyller en hel krönika bara det! Att be om ursäkt är liksom min grej. Har jag gjort i hela mitt liv. Jag utgår från att allt är mitt fel och därifrån kan det bara bli bättre………… Tycker INTE om när någon blir arg på mig. Apselut inte. I synnerhet inte om jag inte varit elak eller spottat på fröken, karvat i parketten eller farit med osanning inför konfirmationsprästen. Tänker att man inte nödvändigtvis MÅSTE bli arg om det finns andra alternativ.

Bli rädd
Skällrädd. Jag, alltså. Denna goding är nu 20 år.

Tror någon skulle kalla mig för konflikträdd. Jag kallar det för skällrädd. Bara gillar´t inte. Tänker istället att jag är en åldrande – lite högkänslig människa, som helt enkelt inte tål ilska så bra. Aldrig gjort. Inte när JAG blir föremål för det. Jag är INTE felfri. I know. Jag ställer till det ändå. Emellanåt. Fast det är oftast inte meningen. Jag är JÄTTEBRA på att skälla på mig själv. Ser sammanhanget. Oh well.

Min man är kär i ett hus.

Så är det. Han sitter vid köksbordet nu och yrar. Mumlar. Smackar. Vi har varit hos Morgan Nyman AB idag. Jobbesök och inspirationsbesök. Givande. Alltid. Tårta och bullar, lunch och trevligheter. Så fick vi se ritningar på nya hus som de bygger, idéer om hur man kan inreda smart, bilder på färdiga projekt de sålt………………..Då blir man liksom bara galet sugen på att byta upp sig. Kan inte visa bild på vilket hus han smackar åt – för det är inte färdigt än. Återkommer.

Hus ovanpå hus
Fint i Porto – men det är inte något av dessa hus han secklar över just nu.

Finessen med att köpa en villavagn/mobilt hus är bl a den att man kan byta ut den. Lyfta bort den och ställa dit en annan. Majgadd. Så nu sitter vi här och secklar över alla bilder. Det borde vara förbjudet att bygga så fina saker……….Man kan ju falla som en fura. Schmoink. Oh well. Återkommer om detta. Framtiden ser ljus ut!!! På många sätt. Kom igen bara 2021!! Lilla 2020 kan få hänga på där också. Du har mycket kvar att ge. Ska aldrig glömma dig.

Guldstjärna till mig.
Jag slapp bananlacket. Fick guldstjärna för väl utfört arbete med gaddarna.

Tandhygienisten får se mig gapa 2 ggr om året. Om det inte är corona då, förståss. I år blev det en gång. Profylaktiskt. I förebyggande syfte. Känns skönt att vilja. Att kunna. Vill absolut ha mina tänder kvar hela livet och jag vill leva länge. Tillhör typen ”duktig” som vill ha resultat – så borstat tänderna har jag gjort med bravur hela livet. Föräldrarna betonade vikten av att sköta sina tänder – det är en investering, sa dom. Så rätt. Kostar skjortan att inte göra det. Många skjortor.

Tänk på mellanrummen, Pålle!

Å andra sidan är ett frenetiskt borstande inte av godo, heller.  Man får tandhalsar som borde ligga och nussa under tandköttet att träda fram i ljuset. Får man då tandsten där så gör det JÄTTEONT när det ska tas bort – det isar som den värsta glaciär. FY!!! Går man 2 ggr om året så blir lidandet mindre – nästan noll. Samtidigt är vikten av att använda mellanrumsborstar på RÄTT SÄTT superviktigt.

Räfsa
Rätt redskap. Tandräfsor onödigt i detta läge

Inga kvastar, märk väl. Inte räfsor. Små borstar. Yttepytte. Vinkla upp eller ned. Inte överdrivet många ggr – det fick jag lära mig denna gång. Jag kan sitta i fåtöljen om kvällarna och köra mellanrumsborstning i en timma. Bara för att jag kan. Som pyssel. Tidsfördriv. Ajaj. Inte, sa syster Ingela. 10 – 20 ggr per mellanrum och med rätt storlek på borsten och vinkel på mojängen. Inte överdriva. Svårt för mig.  Att göra lagom. Denna gången fick jag verkligen GULDSTJÄRNA ändå. Såååå rena tänder. Såååå redig jag varit. Bra, Annicka.

Ordning på torpet.
Dator
Ser fin ut men där kan lura en otäcking bland programmen. ALLTID i min dator. Morr.

Tror jag skall brista ut i ett glädjetjut så fort det ljusnar. Sitter nu och klapprar på min nya dator som Mr T Burr har installerat om för mig. Han har slitit sitt hår och bär numera toupé pga mig. Defigit AB ( jag ) köpte ny dator. Bytte leverantör av web-hotell, raderade emailkonto, tappade kalendrar, fick spader, telefonen dog och reservtelefonen tycker jag bara inte om men den fungerar och dess emellan fick jag reda på att min Levaxindos är för hög så jag har varit i högsta energiläge. Speedad, kan man säga. Ingen bra kombo.

Mr T Burr lämnade bara bra fotspår. Mitt virrvarrinferno är ett minne blott

Mr T Burr har varit en ängel och haft ett jättetålamod och bringat reda i kaoset. Inte Levaxinkaoset – det tog doktorinnan A på Carlanderska hand om. Det räckte gott att han fick ta hand om mitt datorkaos och jag tror han är nöjd med att slippa mixtra med underfunktionen hos en sköldkörtel samtidigt som Outlook försvann från skärmen. Ni fattar. Så nu har jag det så bra, så bra, så bra.

Grottbyn – bara 1 villavagn kvar.
En villavagn. Hur bra som helst.

Vill bara nämna i förbigående att jag nu får välkomna en ny familj till Grottbyn. Den sista Westcoast 32 är nu såld. Av moi. Väldigt glad är jag. Tycker om att vara med i processen när människor gör bra val. När produkten passar kunden och det uppstår kärlek. Bästa känslan. För alla. Win-Win. Inget kräng. Bara bra beslut. Fritt val. Kunden väljer. Jag är med på resan. Roligt.

Uppsamlingsheat.
A beach to die for. Hjärtat bankar. Cabopino Beach

Nej. Vi avvaktar Spanien ett tag till. Vi bor gott i vår villavagn. Vi har det mysigt. Saknar förståss solen och vännerna som flyttat ned. Saknar att gå på marknaden och fynda. Köpa goda oliver. Färsk frukt. Vackra blommor.  Göra gambas pilpil, steka och dränka dem i vitlök, olivolja och persilja och bara äta, äta, äta. Med en nybakad baguette. En liten Cava till det. Äkta solglasögon från Gucci för 5 Euros………..

En hatt eller två? 3 Euros. Styck, alltså.
Kan inte få nog. Gudagott. Billigt.

Ja. jag fortsätter utbilda mig genom Eva Synnergren. Lysa på Nätet. För entreprenörer. Vet vart jag vill komma. Kul att få utvecklas. Inte stanna upp. Vill återfå mitt fokus nu. Har varit på sparlåga ett tag. Lite vilsen i tankarna om vart jag är på väg yrkesmässigt. När man bytt liv som vi, då får man trixa lite. Om man heter Annicka och är sjättifem år.

www.evasynnergren.com

Ja. Villavagnarna fortsätter vara en mycket stor del i mitt liv. Snart 6:e året nu. Känns så bra, så bra att vara en i gänget hos Morgan Nyman AB.  Ett långsiktigt förhållande som växer sig starkare och starkare. Jag är en övertygad Villavagnspassionista!

Ja. Unnadigresan lever men vilar. Av förklarliga själ. Det blir nya resmål där också. Fortfarande bara för de som verkligen vill unna sig. 2 ggr om året. Som var ursprunglig plan och som fungerar bäst. Ska bli klar med uppfräschning av hemsida också. Så stolt över vad jag uppnått. Tack alla som vågat resa med mig

My Baby.

Nej. Nu har det varit 3 JA i följd. Bara ett NEJ. Det måste kompenseras. Nej – jag tänker inte lugna ned mig. Jag tror jag är normal men har högt energiläge som nollfaktor. Jag bara blev sådan. Tror att det var meningen. Några av er blir glada av mig – det har ni sagt många gånger – så för er tänker jag göra det jag gör. Och bara så att ni vet – laga chutney och baka kavring samtidigt – jo, jag tänker fortsätta med det också. Så är det bara. Ni får vänja er.

Helt oemotståndligt roligt. När man har en make som smackar och himlar med ögonen – lätt att vilja göra om det.

Nu blir det en fin vecka. Strunt samma om det regnar. Vad ska vi göra åt det i så fall? Jorden behöver plasket. Vattenransonering OCH covid – tänk er!!! Inte att längta efter. Tänk på det.

Eller tänk vad och hur ni vill för nu går jag och lägger mig.

The End. Ha ´re.

Tjingelonk.

Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

 

Ostruket är värst

Lyftet

Hilsen.

Som en nybäddad säng. Så känner jag mig. Slätstruken och iordning med reda.  Disken klar, pysslet undanlagt, syrran i en fåtölj, maken i den andra och jag bredvid på en köksstol. Med fötterna på bordet och datorn i knät. Inte sitta på mitt kontor nu när vi har härligt besök. Och förresten ränner jag upp och ned hela tiden. Sitter perfekt. Doobidoo på TV. Kaffe på G.

Solnedgång över Bedinge Golfbana
Solen gick ned över Bedinge Golfklubb. Visst är det vackert!!
Hur var det nu med det där att inte handla?

Det har jag predikat om, skrytit om, besserwisseraktigt påpekat att DET har jag minsann slutat med. När vi bytte liv och sålde av alla prylar – då var det slut med det. Sa jag. Jag har också sagt att jag inte tycker om tomater – när jag var liten sa jag det – men jag har ändrat mig. Om dom är go´a, alltså.

Tomater
Ok med tomater numera. Som barn – blåvägrade.

Nu har jag ändrat mig lite grann. Igen. När jag VERKLIGEN vill ha något – då köper jag det. Som t ex det här överkastet. 2.40 m x 2.40 m. Hittade på ett loppis i Vänersborg i somras. Var där med kära vännen Ina och rände runt lite här och var. På Röda Korset på huvudgatan fann jag det. Bara låg där. Luktade inte alls unk. Har svårt för loppislukter. Var TVUNGEN att köpa det. Because I´m worth it. Hade funderat länge på att köra igång med ett sådant projekt själv med restgarner. Sådan tur att jag segade.  Dels har jag inga restgarner kvar. Dels skulle jag aldrig bli klar.

Virkat överkast
130 kr på Loppis. Återbruk och att hedra den som lagt ned detta magnifika arbete en gång. Kan man motstå? Nä.

Som sagt – i villavagnen är det begränsat med plats. 200 kvms hus skulle bli dryga 50 kvm. Då åkte massor ut. Som till exempel lakan. I mängder. Behöll några. Har inte lådor för extraomutifallattlakan numera. Så hände sig så att jag nyligen åkte till IKEA för att köpa en ny handdukshållare. Bara den. Eller hur.

Sprit i Porto
Den här bilden passar inte in alls men det blev så mycket text så ni orkar inte läsa allt, helt enkelt. En typisk avbrottsbild från Porto. Åk med på mina resor så får ni smaka också.

Så fanns där en korg med satinlakan för dubbelsäng. Förr 699 kr. Nu 199. Bara ÄLSKADE färgerna och mönstret. Och priset. De talade till mig. Annicka!! Så det blev som det blev. Fådda. Tagna. Smög paketet under armen – ifall jag skulle komma på att banna mig för impulsköpet. Jag kan aldrig veta med mig. När jag kom hem lyckades jag övertyga mig själv om att vi nog hade ett påslakan som var slitet. Borde bytas ut. Lyckades övertala Mats att han behövde det för mekarjobb. HURRA.

Satinlakan
Jag föll som en fura. Dubbelsängslakan. Tyvärr har jag inte mangeln med i villavagnen – och stryka lakan – det vägrar jag. Det är se´n gammalt. Bjuder skrynklorna. Blommorna är fina. Färgerna mina.  Omanglade färger.
Annicka ser rött.

Nu är det fina färger ute. Doftar gott. Många vindstilla dagar – trots att det ofta blåser här. Ljuvliga stunder i naturen. Ut med havet. På småvägar. Bland stugor och villor. Trädgårdar och gränder. Människor pysslar och grejar. Spikar, rensar och kör gräsklippare. Livet fortgår för många.

Annickas lilla röda stund
Nylig promenad. Jag stannar minst 37 ggr på en promenad på dryga timmen. För att fota, förståss.

Rött och gult ihop är vackert.  Orange. Nu är det pumpadax. Har inte köpt någon. Kommer nog inte att göra det, heller. Har inte behovet. Tror jag inte i alla fall. Får väl se om jag går på pumpe(a)n.

Pumpa-pa
Nyponbuske
Många nypon blir det……

Dags att göra nyponsoppa snart. Har kvar torkade nypon från förra året – men ska vi vara hemma i år och inte åka till Spanien för vinterförvaring – då får det finnas lite götta i skåpen. Biskvier har jag köpt och grädde likaså. Nej, det kliar inte i halsen när man gör nyponsoppa själv. Inte det minsta.  Återkommer med bilder. Same procedure as last year, dear ones.

Nypon i påse
Nypon på nypon på nypon på nypon……
Nypon på tork
Här får de ligga och gotta sig. Ca 70 c i någon dag eller 2.
Lite mera häck.
Kan inte låta bli att plåta häckar………Med löv, alltså.
Röda hattar på staket
Snygga hösthattar. Prudentlig trädgård.
Som i en dimma.

Morgnarna har varit ganska dimmiga det senaste. Varmt ute och så kyla som sveper in emellanåt. Knappt så att man hittar hem.  Lite spöklikt, på något sätt. Slagregn idag – så att det stod härliga till. Riktig dunderskur. Jorden sväljer – den har inte fått så mycket blöta i sommar.

Dimman ligger tät.
Dimman ligger tät. Ingen spelar golf. Inte en enda birdie syns. Ingen eagle heller, förresten.

Om det slår till och blir vinter nu så har jag inga vinterkläder. Jo, ett underställ  (?) och kängor. Kanske en varm jacka. Det får klara sig i vinter. Kan inte skaffa ny garderob än. Kanske blir det Spanien i vinter – kanske blir det inte. Skönt att ha villavagnen att vara i. Joggans smart drag av oss. Vi löste det bra.

Konstigt att inte vara på väg dit men vi avvaktar.

Det gäller att hålla sig sysselsatt med meningsfulla saker. Så tänker i alla fall jag. Jag övar på att tänka tvärtom, men det går sådär. Att bara sitta på en stol och trivas. Som spindeln väver nät – så väver jag mina tankar. Jag är på hittepåhumör. Mycket snack och lite verkstad heter det ju. Jag vill nog mena att även om det är mycket snack så är min verkstad rätt stor. Också.

Spindelnät
WWW. World Wide Web.
Klart. Slut.

Snart randas morgonen. Lite sova först. Lite Skåneutflykt stundar med Syster Yster. Här på besök – avstånd, avstånd, avstånd.  Jodå. Men närhet. Gå på slottsutställningar, fika, prata, mysa. På eftermiddagskvisten blir det visning av villavagn för 2 kunder. Alltid trevligt.

Lefven väl. Ta hand om varandra. Ring någon som sitter ensam. Jag har att göra där själv.

Min hund Lottie. För länge sedan. Blandras mellan terrier och tax. Det var hon och jag. Alltid.

Nu går jag och nanar. Lottie har gjort det för länge sedan. Flera år sedan nu. Över 40 år sedan.
Älsklige maken drog sig tillbaka för en stund sedan. Kära Syrran likaså. Nu är det bara jag kvar. Och vinden.
Och en halväten chokladkaka. Lakrits och choklad. Undrar vem som knaprat på den?

Ta-ta.
Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

Det är sedan gammalt.

Badhusen i Hjo

Hilsen.

Tänk att solen skiner igen. Hur bra kan det bli? Egentligen? Igår blåste det skånska vindar. Såklart. Skånska vindar brukar vina över Skåne. Det är sedan gammalt.  Idag sken solen från en vacker himmel. Precis lagom. Ingen skånsk vind. Ingen pust ens en gång.

Hjo visst.

Det är en liten mysig stad, det. 9 000 invånare ungefär. Flyttade in 243 st förra året. Rena rama rusningen, vet jag. På väg till Morgan Nyman AB och villavagnar.com kan man passera Hjo, om man vill. Det vill man. Man gör en extrasväng, helt enkelt. Riktigt mysigt att strosa bland trähuskvarteren. Gå ner till hamnen och titta på folk och horisonter. Det är vackert, ska ni veta.

Ett trähus i Hjo med en krokan
Lite trixigt att sköta underhållet där men vackert är det. Man kunde förr. På ett annat sätt. Liksom.
Vackra trähus i Stadsparken
Tror detta är en förskola, kommer inte riktigt ihåg. Fint. Vättern skymtar i bakgrunden.
Se solen skiner bakom molnen. Sol och vatten. Vacker kombinatione.
Ett himlaspel vid Vättern

Vi har fallit för Hjo. Där är verkligen mysigt. Troligen mer charmigt på sommaren än vintern  – det verkar vara en sommarstad då den tydligen är invaderad av turister. Vi återvänder gärna dit emellanåt. Hittade en fantastisk restaurang och pub i Stadsparken – Biergarten heter den. Pröva den om ni vill äta gott. Finns andra också förståss men då måste man boka bord och det hade vi inte lust med. Så en schlank vi hit, och en schlank vi dit och hamnade där. Krog med tysk touch. Rejäl mat, kan man säga.

Godaste jag ätit på länge. Fläskkotlettburgare
Fläskkotlettburgare med göttiga såser och en mix av sötpotatis och vanlig potatis. Jag ser en liten grönsak också. Såklart. Den andra tallriken är begåvad med en schnitzel som hette DUGA.
En kall öl på Biergarten gjorde inte ont.

Det bär-de sig inte i år.

Nope. Björnbären svek mig. Eller så var det jag. Fanns hur många som helst. Så åkte vi iväg i dryga veckan och det bara DRÄLLDE av dem och vid hemkomst – förtorkade bär eller söliga dito. Hade fått hjälp att lasta bilen med stege, utrustade mig med taggskyddande långbyxor, spann, 32 extraplastpåsar och handskar. Sylt i blick och sikte. Inte. Så besviken jag blev. Som jag planerat. Sylt till vinterns efterrätter, pannkakor eller vad som helst där en delikat klutt skulle smakat mumma. Så…….vad göra? Vi kan väl ta en bilpromenad, sa jag. Sagt och gjort. Åkte runt lite på småvägar här och bara var. Sedan åkte vi hem och kokade kaffe och åt ljufvlig lakritsglass. Utan björnbärssylt. Skulle ändå inte passat.

Svarta nypon
Jag ska inte missa att plocka nypon i år. Visste ni att det finns svarta nypon?

Förra gången berättade jag om att jag gjorde chutney av hur många gröna tomater som helst. Det blev väldigt möcke av den varan. Färgen är något mindre attraktiv skulle jag vilja säga – påminner om småbarnsåren…….ni fattar. Men saticken så gott det blev!!!

Chutney från gröna tomater
Många burkar med chutney blev det. Observera den enda gröna lilla tomat som blev över.  Fick inte plats….
Blir det något Spanien i år, undrar många.

Det står för vår del skrivet i stjärnorna. Just ni i denna stund. Visst drar det i soltarmen när höstmörkret lägger sig som en tung filt över en. Än så länge går det bra – den stilla hösten är mysig. Bara det inte blåser och regnar. Idag gjorde det ju inte det, så idag var en perfekt dag. Också. Vi uppskattar friheten här i Sverige – att röra sig  under ansvar. Gå på raska promenader, vara ute, handla när man måste men inte behöva trängas och sniffa människor i nacken. Eller bli sniffad på.

Eka i Hjo
En liten fin eka vid Mullsjön. Freedom!

Ingen drönarbevakning, ingen poliskontroll, böter m m m m. Det har blivit friare i Andalusien nu mot när vi satt i lock-down men dock med andra restriktioner än hos oss. Vi uppskattar friheten här mycket. Själva flygresan ner är vi inte sugna på – att dela luft med alla i kabinen. I så fall får det bli med bil. I nuläget lugnar vi oss. Avvaktar alla hyss som covid ställer till med. This too shall pass. Som tur är har vi fantastiska vänner som månar om vårt boende och dess skötsel därnere. Friends ♥.

Himmelrike på jorden.
  Det var längesedan jag spelade något.

Har gått många år i pianoskola och hade dessutom en privatlärarinna. Tragglat skalor och spelat både Mozart och Bethooven. Lille Frans Liszt var med på ett hörn också. Det var länge sedan. Tog över familjens piano och hade det några år, men gav bort det sedan. Rättare sagt, tvingade på någon det. Ingen ville köpa. Hade aldrig tid att sitta vid. Det var på den tiden när jag körde 2 heltidsarbeten samtidigt. Jodå, det har jag gjort och mer därtill. Har slutat med det nu. Bara så att ni vet.

Har gjort mycket. Samtidigt. Alltid.

Bethooven må förlåta mig att jag svek honom. NU skulle däremot ett piano sitta fint men frågan är var vi skulle ställa det här i villavagnen? Jösses. Har ibland tänkt skaffa en litet käckt knäpiano men inser att jag inte kommer att hinna med att spela ändå. Jag får sansa mig. Det dyker upp andra saker att göra hela tiden. Som i veckan när jag tyckte att jag skulle virka en matta. Garnet räckte inte. Det blev en korg – hård så att jag skulle kunna knocka vem som helst med den om jag tappade den på deras huvuden – varför jag nu skulle få för mig att göra det. Bara säger. Ni får se den nästa gång.

En blå matta i spagettigarn
Spagettigarn. T-shirtgarn. Kärt barn har……jag började. Och slutade.

Numera spelar jag bara radio och positiv.

 

Imorgon är en annan dag. Helt klart.

Jag får se til att skynda på att avsluta nu. Börja få slut på gigabajter snart.  Egentligen är gigabajterna sjyssta – det är mer min telefon som jäklas med mig. Batteriet börjar bli uttjänt ( bara 2 år ) och orkar inte vara virilt så många timmar åt gången. Dessutom är tjillevippen i kortänden på mobilen – i vilken man skall stoppa in en kontakt för att kunna ladda – sönder. 6 veckors väntetid på den…. Tack .  Som tur är kan den ladda genom att jag lägger den på en platta som ger kraft. Grejen är bara att då kan mobilen inte vara igång för då blir den varm och då kopplar laddningsaggregatet ur.  Om mobilen är oladdad kan jag inte jobba med min dator eftersom jag lånar cyberkraft från den via mobildata. Då får jag be Mats att koppla in mig på hans mobil – själv tar jag en gammal avlagd mobil i bruk  – och ger mig internet. Nu har han gått och lagt sig – det är se´n gammalt – och då tog han med sig finnessen. Så nu sitter jag här med en varm och gosig Sony med lite kraft kvar och snart säger den gonatt innan jag är färdig. Hänger ni med? När jag blir stor skall jag bo i en villavagn på en tomt som har fiber. Nästa projekt.  Watch this space.

Never stop learning
Alltid får man lära sig något.
Det kan inte bli så mycket tidigare nu.

Klockan är 1.07. Någon timme till innan jag kan nussa. Kl 9 ska jag vara på Grottbyn på visning av en villavagn. Specialbokning. Ser fram emot det mötet. Hoppas det slutar lyckligt. På Grottbyn kan man bo året runt och skriva sig där. Hur billigt boende som helst. 679 000 kr för en trivsam och nyckelfärdig villavagn på 32 kvm med gigantiskt trädäck, inkopplat vatten och avlopp ingår i arrendet på 2.550 kr per månad. El enligt egen förbrukning. Hur bra som helst. Lyxigaste lyxvillavagnen är på 55 kvm och kostar 1.195 000 kr. En dröm. Bara säger. Samma arrendekostnad 2.550 kr per månad.

Sitter i soffan och njuter
Här trivs man.
Där gick hon upp i limningen.

Lagom tills batteriet tackade för sig. Passeligt. Livet kan vara lite trixigt ibland. Små saker kan tirritera hur mycket som helst och det kan de få göra en stund. Man får inte fastna. Då går det åt skogen och man slösar tid i livet. Är man sjättifem år då har man inte tid att slösa bort tid. Kärlek JA men tid NEJ. Så det är sååååå trevligt sååååå med saker som krånglar. Apselut. Go´natt i förskingringen.

Morsning och godbaj

Tills nästa gång. Hedra era fäder och vänner och hela kångkarongen – för att de må gå er väl och ni må länge leva på landet.

Allt gott. Det önskar jag. På riktigt.

Annicka – Villavagnspassionistan.

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

Hålleri – hållerav – hållerut – hållerom.

Hilsen.

Tystnad råder i huset. Luftvärmepumpen andas lågt. Sitter i min fåtölj med gosemorgonrocken på, datorn i knät och håret i oklädsam rufs. Så som jag är skapad. Vad kan man vänta sig annat än det som är? Mats sover – i alla fall är han ömt instängd i sovrummet. Han kan få ha lite lugn och ro.

Piffet får komma lite senare.  T o m för mig skulle det kännas överkurs att truta på läppstift nu. Klockan är ju bara barnet och barn ska inte ha smink. Det är min bestämda uppfattning. Halv 5 närmare bestämt.

Hålleri.

Jo, det måste man. Hålla i sig. Livets lilla horisont krympte väsentligt i o m covid-19. En vansinnig tur att jag ( för det mesta  eller i alla fall ofta ) kan vara glad åt mycket – medan det pågår. Alla resor. Alla möten. Alla galna planer. All glädje. Det är roligare att vara glad – för man blir glad åt bara det faktum att man är glad. Helt enkelt. Glädje föder glädje.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?

Friska och krya. Livet rullar på ändå. Lite på vänt men det pågår i alla fall. Man får ha hittepåtankar om saker och ting. Alltså – föreställa sig hur det blir när den här vedervärdiga pandemin är över. Hur bra det kan bli. Ändå. Nytt väntar. I alla fall för oss – i denna världen. I andra delar av världen har man inte bara en pandemi att genomleva – där krigas och våldförs det DESSUTOM. Något att värdera i gnälliga stunder. Man får tänka till lite allt emellanåt. Det gör jag. In emellan emellanåt OCKSÅ – och DET kan blir lite för mycket. Tro mig.

Hållerav.

Så många. Så tydligt det blir när man inte kan ses. Vilken tur att man får och kan älska någon och några. Och många. Älska på olika sätt men ändå känna kärlek. Fyttirackar´n om man inte kunde känna kärlek!! Så vedervärdigt!! Om man inte hade förmågan att bry sig om andra. Känna empati. Vilja göra bra för andra. Känns så fantastiskt härligt att ha många gamla och nära vänner. Inte bara gamla i ålder ( förlåt alla ) – utan i TID bakåt. Känt varandra länge. Vet vilka vi är och varför. Vet att man kan ringa mitt i natten om det skulle behövas och då finns ni där – samma som jag finns för er. Inte så dumt att tänka på ibland. Bli nu inte oroliga – jag har nästan telefonskräck och ringer sällan – så sov ni på. Ingen fara.

Vintrampartag i Douro
Då var vi nära varandra. Då gällde inte ansiktsmask eller badskor……

Hållerut.

Jodå. Håller ut. Alldeles för lite rörelse – trots alla mina löften och promenader.  Så magen håller sig mer utåt än inåt. Dumt. Varför gör man saker mot bättre vetande? Varför äter man upp den sista sleven makaroner – fastän man är mätt. Man och man, förresten. Jag är jag och kvinna. Inte man. Erkänn. Så……….varför äter kvinna mer än hon egentligen orkar? Varför äter hon en god liten bulle till kaffet – ljuvlig och gräddig lakritsglass till kaffet? Varför tar hon en extramacka – hård – fast utan smör ( lurar mig själv, såklart ) och hyvlar på ost i lass – för att det är lika bra att göra slut på osten innan den blir tråkig. Så gör kvinna.

Köksbestyr i villavagnen
Mat o mat o mat o mat.
Åsna
Dum på riktigt. Jag. Inte åsnan. Elakt förtal.

En annan som håller ut är gåsen på vårt tak. Nu har den snart spatserat klart kan ni veta. Den väsnas och klampar runt och har gjort så alltsedan jag började skriva mina rader. Nu har jag fått nog. Den kommer strax att bli varse det. Den kan bege sig till någon annans tak. Lorta ner och ställa till det.  Nu skall jag bara avbryta lite och gå ut och leka fågelskrämma. Inget läppstift på så det blir inga problem.

Le petit canard
Fick jag av en kund från Toyota – som sedan blev en kär vän. Hon köpte en grön Toyota som hon kallade för Le Petit Canard

Så. Gåsen är väck. Tittade frågande på mig men fann sig i stunden och flög iväg. Kvackande i vild flax. Förresten – kvackar gäss eller vad heter det? Bräker gör det inte – de vet jag. Inte gnäggar heller. Kacklar gör de definitivt inte. Oavsett. Gås borta så Anka är nöjd.

Hållerom.

Det saknar jag så vansinnigt mycket. Att inte få krama om. Virtuella möten i all ära men det kan aldrig ersätta fysiska träffar – även om jag tycker det är ett fantastiskt substitut i dessa tider. Man kan ju i alla fall SE varandra och prata med varandra i verkliga livet. I realtid. Så mycket värt men så vill man ju liksom klappa på. Känna kontakt.

Vara nära vill jag ju.

Märkliga stunder när man träffar grannar t ex – som man inte sett på hur länge som helst – och så ler man knasigt och vinkar tafatt och säger ”corona” – fast man egentligen skulle vilja springa fram och krama om innerligt och visa hur jätteglad man ( kvinna ) är att träffa dem? Jag brukar gosa med dem rygg mot rygg. Det KAN bara inte smitta då.

Vänner
Vill vara nära

Har inte träffat familjen på evigheter. Tokigt faktiskt. Detta vill jag inte alls. Måste ske något snart. Jag står liksom inte ut. Tiden går och vi hoppas liksom på att bli fria att göra det. Längtar. Efter att ha levt igenom total karantän i Spanien i nästan 4 veckor – så vet man att uppskatta att få röra sig utanför de 4 väggarna. Ändå. Kunna ta promenader. Göra saker med avstånd och omsorg om andra – men ändå göra dem. Åker inte buss, åker inte tåg, handlar med munskydd och handskar. Tvättar och tvättar händerna. Oh well.

Unnadigresan.

Den lever. Oh, fröjd och tackom och lovom- som pastor Jansson skulle sagt. En pärs utan dess like. Att vara i ett vakuum och inte kunna ta mått och steg. Att BEHÖVA ta steg men inte kunna eller veta. Att sitta så på vänt och inte förstå hur man ska agera. Alla ageranden kostar pengar och kan sätta mina resenärer och mig på pottan. Där vill ingen sitta – vi har kommit förbi det stadiet i vår utveckling 🙂 . Inte på något sätt ensam om detta – I know – men det gör inte min oro mindre betydelsefull.  Nu andas jag i alla fall ut. Kroppen känns lättare – och det är ju alltid uppskattat. Blink-blink. Allt klart från mina leverantörer i Portugal – och om UD inte misstycker – så åker vi i september och oktober. I am back.

Utsikt över Douro
Picnic med utsikt över Douro i Portugal

Villavagnshelg.

Grottbyn på söndag. För mig.

Nu är där snart slutsålt. Grönt och skönt och avkopplande i fagra Skåne. Kollegerna tar hand om Norje Boke i Blekinge. Klicka här ! Ny villavagnspark där. Fantastiskt läge. Otroligt vackert. Ligger vid havet.

Slutkläm.

It ain´t over ´til it´s over. Som de säger på annat språk. Lite förändring blir det framöver. Villavagnsbloggen kommer så småningom att renodlas lite mer. Mindre Annicka och mer villavagnsliv. Fast skrivet av Annicka Villavagnspassionistan. Just själva jag/mig/mitt kommer på en egen sida – som skall heta Ekengrenskan.nu.

Det är i alla fall det jag jobbar på. Arbetar och bygger en egen hemsida nu. Spännande och roligt. Går en kurs hos www.evasynnergren.com.
Väl investerad tid. Rekommenderas. Ni kommer att märka när det sker. Man måste utvecklas och utveckla – det tycker jag om.

Man kan inte ligga på latsidan när man lär sig att skapa en hemsida med finesser. Lottie. Min älskling. Då.

Så klämtar klockan snart 8. Just nu har jag radiotystnad för att kunna koncentrera mig – men snart går radion på. Lite mysig lördagsmorgon. Kanske blir det lite Dr Phil på någon play-kanal. Han kan få hålla på en stund i etern. Kräver inget av mig. Bara att få sitta och lyssna.

Kopplar av.
Bara koppla av en stund

Må gott alla. Önskar er det bästa av det mesta eller det mesta av det bästa. Må ni ha mysiga stunder. Själv skall jag ge mig ut på jakt. Igen. Just nu har vi duvslag på taket. Tycker om fåglar. På andras tak. Inte på vårt. Live and let live – brukar jag predika. Gäller inte lortsläppande fåglar på vårt tak.

I övrigt tycker jag det är ett fint sätt att se på saker……. Lev och låt leva. Visst låter det fint? Gäller att leva så också. Gäller inte gäss och duvor på tak i Skåne. Annars så………….allt är väl i min värld. Önskar er detsamma. I er värld. Vår värld.

Ta-ta.
Anka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

Godmorgon med fluff.

Fluffig morgonrock

Hilsen.

Här sitter jag och myser. Ute vindar det. Tur att man inte är en fiskmås. Ser ut genom fönstret och de sliter. I motvinden. Flyger och stretar. Varför flyger de inte åt andra hållet – så får de medvind? Varför välja svåraste riktningen? De kanske ska hem och mata barna. Ibland bara måste man. Om barna är hungriga i motvindshåll – då får man kampflyga dit. Självklart. Hade jag också gjort. Fast jag hade tagit bilen.

Mysmorgon
Dammsugaren till vänster i bilden har inte med myset att göra. Lät den stå kvar så att det inte skulle se så stajlat ut…………
Goda nyheter.

Det skulle vara trevligt med sådana. Precis som inget roligt händer någonstans numera. Man får skapa sina egna. T ex att kaffet har blivit billigare – fast de luras, de jäklarna. Nu har de plockat bort 50 gram från kaffepaketen ( Zoegas i alla fall ) och de innehåller 450 gram istället för 500 gram. Så annonseras ”Veckans klipp”. Jo,jo. Så kan man göra. Det var i alla fall roligt med ett extrapris – extra fakepris.

Lakritsglass
Jag brukar ha glass på display i villavagnen. En av mina många egenheter.

Så har vi hittat värdsglass i världsklass.  DET är verkligen GODA nyheter.Tyrkisk Pebber. Fast jag brukar nog stava det Turkisk Peppar……. för man åker ju inte till Tyrkiet precis. Absolut inte nu. I alla fall. Precis lagom onyttig. Full med salter, kalorier, fett, socker och enbarmligt dyr. Men god. Lakritsglass. Har ni inte smakat den och vill ha något alldeles vansinnigt gott – köp den. Ät den med andakt. Njut av varje sked. Det måste man för den är som sagt obillig. Jätteobillig. Fazer skulle egentligen betala mig för den här reklamen. Det skulle kunna hända i en hittepåvärld men då måste mina kåserier nå ut till flera. Det gör de bara om ni delar. Så dela på, bara. Bara säger. Om ni vill. Mest för att jag tycker att det skulle vara roligt att få fler läsare. Egot skulle tycka om det.

Sovrum
Rosorna på tavlorna är från villavagnsträdgården. Den här bilden passar inte  in i sammanhanget  men det blir så mycket text annars……….. Sovrummet i Spanien.

Akleja. Lite underligt namn men vackra blommor. Jag är en aklejafantast. Nu har jag inte längre några stora odlingar men puttar i fröer där jag kan. För några år sedan var vi med goda vänner i England på RHS Flower Show.  Det är en fantastisk upplevelse att vara där – som jag unnar er alla.  Där finns allt inom trädgård och blommor.

Akljeja flera
En aklejapresentation

Stora hallar med arrangemang och massor med möjligheter att köpa fröer. Där trivs Annicka. Lycka. Det är där jag köpt en del fröer till min forna aklejasamling. Hoppas att en dag få möjlighet att påta i en riktig trädgård igen. Det som ligger varmt om hjärtat, som är en del av ens väsen – dit längtar man.  Innan vi sålde huset hade jag alla möjliga möjligheter att ha en trädgårdsodling. Fast då arbetade jag så mycket så tiden fattades. Nu skulle jag ha tiden men då har jag ingen trädgård. Ibland är tingen i obalans.

Från min miniodling utanför villavagnen.
Mörk akljeja
Från villaträdgården. Då på den tiden.
Rosa aklejor
Också från min lilla samling från Mölnlycketiden
Olikfärgade aklejor
 AvstSista bilden. Enough is enough. Fina i alla fall.
Nu har vi definitivt aklejat klart.

Jag ska iväg på villavagnsvisning idag´så jag måste sluta nu. Ska hinna äta lite och framförallt göra en omstart och rätta till fejs och kropp. Behövs en duvning. När jag bodde hemma hos mamma och pappa, så var seden den att pappa gick in på ”föryngringsinstitutet” som han kallade badrummet och gjorde sin morgon toalett. När han kom ut sa han alltid: Sådärja. In gick en gubbe – ut kom en yngling. Så det är det jag skall göra strax. Inte bli gubbe men väl föryngrad. Mittbena, tandborstning och lite mumma under armarna. Idag ska jag kosta på mig en dusch, också. Å parfym. Och svärta ögonen. Ingen hejd på lyxen.

Här kan man vara. Semester eller året om. Grottbyn i Höör.

Det blåser ju så ininorden så coronadropparna kommer inte att ha en chans idag.  Ingen behöver vara orolig. Avstånd och avtorkning.  Det finns flera villavagnar att gå in i – så ingen behöver frysa, heller. Grottbyn, såklart. Jularp. Höör. Skåne. Min plats.  Vet att några av er är intresserade. Kom dit. Kanske blir det en rejäl liten överraskning för de som bokar! Telefon 0709 632401

Ah. Vi får ha lite fägring nu. Då tar vi inte mig utan vår husvagn som är bland det vackraste jag vet.  Detta fina får ni av mig. Ni FÅR inte husvagnen bara titta på bilderna – men ni kan isåfall få köpa den. Bara säg till!

Husvagnens kök och sovrum
Tycker om. Mycket.
Vit soffgrupp
Som sagt. Tycker om.

Å där drar vi ner rullgardinen. Jag drar mig till föryngringsinstitutet och ser vad det blir av det. Mats har redan dukat fram frukost – vilken lyx – och det är bara att sätta sig vid dukat bord.

Hoppas att ni alla får äta vid dukat bord idag. Många som inte får det. Det kan vi tänka på. Nu är det bråttom. Hejsvejs!

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda

Hilsen.

Vårkänslor

Vårkänslor hur ofta som helst. Förutom när det stormar och är svinkallt. Det har det gjort i 2 dygn. Stormat och regnat. Skånes slätter är vackra men obergiga…….Det gör att när det blåser – då blåser det. Rejält. Inget som tar emot. Som tur är går det mesta över. Förr eller senare. Just detta väder står över och fram träder annat.

Det gör ont när knoppar brister. Möjligt men jag är utsprungen sedan länge. Bortsprungen emellanåt.
Raps. Repris på repris på repris. Jag tröttnar aldrig. Så mäktigt explosivt.
Covid

Värre är det med denna farsot över världen. Vi matas med information, utlåtanden, uppdateringar, expertutlåtanden, åsikter av alla de slag m m – varenda vaken stund. Ibland blir det bara för mycket för mig. Det finns en gräns för vad man orkar ta till sig. Hjälplös i det stora, ju.
Jo, jag är ibland skräckslagen för att få covid-19 och drabbas av den värsta varianten. Rädd att smitta kära och nära så att de får lida. Oftast tänker jag att det kommer inte att hända. Allt blir bra. Hur ska man annars stå ut i denna osäkerhet om ALLT? En sak är säker – ingen vet något – lika bra att tro på en god framtid. Vi får vara rädda om varandra, visa hänsyn, stötta de som kämpar för oss och vara nära varandra i hjärtat – trots de fysiska  avstånden.

Vi klarar det. Kan denna blomma i denna fattiga jordmån – då kan vi.
Svarta stockrosor växer i gruset. Flyttade från god jord där de slokade. Fick nytt liv i denna arma mark. Märkligt.
Livet är som vanligt i alla fall.

Livet fortsätter ändå med det vardagliga. För många av oss. Saker skall fixas. Hemmet skall skötas. Man skall sköta sig själv – i betydelsen vårda sin kropp. Daglig dusch t ex. Som de flesta kvinnor (tror jag faktiskt ) så passar man på att göra det mesta samtidigt – när man ändå håller på. Ni vet.Som att passa på och städa duschkabinen, torka golvet, putsa fönstrena m m – efter uträttat duschförvärv. När man ändå står där och har plaskat klart. Smart att göra allt samtidigt så slipper man städa extra en annan gång. Ni känner er igen er några, väl?

Det är skönt att vara ren

Torkar av, gnider bort, putsar rent. Mig själv först. Duschen sedan.Tvättar inte håret denna morgon för det gjorde jag igår. Sedärja- allt glänser. Ska bara dra åt kranen ordentligt – det droppar från duschmunstycket. Vad gör jag? Jo, vrider med stor kraft åt fel håll och *splatt * rätt i nyllet – den största vattenduschen ni kan tänka er. I håret, på badlakanet. Rätt i plytet. Dyngvåt. Ofrivilligt men ändå. Varför inte liksom.

Prudentlig skall man vara. Det har jag lärt mig hemifrån.

Jag är väldigt förtjust i matpajer. Sådana där smarriga. Det händer att jag lyckas med dem. Every now and then. Skulle bjuda maken på ost- och skinkpaj. Med ädelostfyllning. Bacon och mumma i. Ost. Gjorde allt rätt utom det som jag gjorde fel – vilket fick förödande konsekvenser. Förödande och förödande förresten. Ska kanske inte överdriva. Kan väl då i korthet säga att det blev en drunknad paj. Som om den varit med om gyttjebad. En typisk guuu-vilken-misslyckad-paj. Jag lovar. Pajskalet flöt omkring i formen. Fick nästan använda soppslev.Broccolibuketterna jag hade i pajen tog jag ur frysen innan  och lät dem tina. Trodde jag. De släppte i alla fall av sitt vatten i pajen. Så där låg allt och simmade omkring.  Ryggsim, frisim – vad vet jag. De låg där och guppade i alla fall. Maken är så gullig. Han tyckte pajen var jättegod men kanske liiiite fuktig bara……..Han underdrev. Jag fick HÄLLA av sörjan och steka upp pajen dagen därpå. Så vad lärde jag mig av detta? Köp färsk broccoli.

Som kompenstion för pajsoppan. Ett makalöst gott bröd bakade jag. Nöjd själv.
Promenaderna som stärker

Så tacksam för mina promenader och min kamera. Livskvalitet. Verkligen. Det var det värsta med den totala karantänen i Spanien – detta att inte få gå ut. Inte få röra på sig. Se saker. Nu tar jag igen det. Ser så mycket fint. Måtte jag få fortsätta med detta livselixir.

Passerade jag idag
Liten närbild av det vackra.

Har så många olika vägar jag kan ta. Älskar Söderslätt i Skåne. Sådan tur att villavagnen stod just här!! Den bara väntade på oss!

Samma gamla vy men olika gånger
Visst är det lite fint?

Tänkar tacksamt att det är tur att vi har lantbrukare och bönder som jobbar för att vi ska få mat på bordet. Inte så självklart. Visst – det är säkert ett sätt att leva – men jag är tacksam i alla fall. Deras arbete sätter mat på bordet. Tack!

Här blir det potatis, tror jag. Har ni ätit Abbekås-potatis? Goooooda.
Hästapållar
Skott från denna!!!

När vi lämnade Spanien räddade jag några skott av den prunkande pelargonen – som annars skulle få leva dödens liv när vi for. Nu har jag puttat ner de skotten i krukor.

Tror de kommer att bli JÄTTESTORA och fina emigrerade pelargoner. Den som lever får se!
Villavagnsvising igen. Med avstånd. No worries.

På söndag blir det visning av Grottbyns villavagnspark igen Där är så fint. Riktigt fint. Året runt kan man vara där. Komma och åka när man vill. Sommarstuga eller annat – you decide. Mitt i Skåne. Man kan ta hit med Pågatåget från Lund t ex. Om man inte vill ta bilen.

Söndag den 3 maj mellan kl 11-15 träffar ni mig där. Tfn: 0709 632401

Se så fint. Stora trädäck. Eget vatten o avlopp. Toalett och dusch och allt som man har i ett hus!

The End

Livet blir tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något. Just i dessa tider är det lite svårt att fylla på. I alla fall med saker som intresserar andra än min man och min familj. Att jag ska köpa nya gardiner – något att skriva om? Nä. Att jag städat ugnen? Nä. Köpte tomatplantor idag? Nä.

Ni ser. Inget av vikt haver passerat. Allt går upp och ner. Så gör tankarna också. Ibland får man backa lite och bara titta på. Det är helt ok också.  Inte bara prestera. Så mycket som fungerar i alla fall. Väldigt mycket. Knepigt att inte få kramas, att inte träffa syskon, nära och kära. Märkligt.  Jo, just det. Nu går jag en kurs och skall lära mig göra fina hemsidor från grunden. Det blir roligt.

Vi skall inte glömma bort varandra.Åsså startar jag upp fortsatta tankar om min Passionerade Lilla Resebyrå Unnadigresan. Fick lite hicka där ett tag och tänkte att där finns ingen framtid för min lilla yttepytteresebyrå. Jodå. Det finns det. Det har jag bestämt. Fast kanske i annan form. Nästa år så………. Fast först blir det resor i september och i oktober till Portugal. Bokat och fixat. Om allt går som vi hoppas.

Jag trivs hemma.

Ta hand om varandra och er själva. Det är där det börjar. Nu skall jag ta hand om mig. Snarkedags. Mats sover redan. Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda.

Kram hela da´n.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

 

 

Krönikadax igen. Lördag. Ju.

Hilsen.

Igår var jag resolut. Skrev ingen krönika på kvällskvisten. Var lite busig och lat. Tänkte – jag tar den imorgon bitti, istället. Dumkopf. Så här sitter jag nu. Klockan är 03.16. Gäsp. Förkylning på G. Känner mig uggen, som syrran brukar säga. Sommarvarma dagar nu. Kan vara tillfälligt. Kan hålla i sig. Vad vet man om detta? Tur som en tokig som får uppleva det !

Drömmar.

Tur att man sover och att det inte är en verklighet det man drömmer. Då hade någon låst in mig.
Ujamig. Igår kom ett lite flickebarn till denna världen. På riktigt. Den lyckliga fadern är en kollega till mig och hans rara fru. Planerat kejsarsnitt. Såklart drömde jag om detta.
Jag skulle hämta dem från BB. På någon vänster skulle jag vara barnvakt också. Det lilla knyttet skulle hållas varmt. Paret hade en ugn med sig i vilken tösen låg! Hon låg på en plåt – insvept i fina kläder och en filt. Vad i…….?

Fläskpannkakor kan man ha i ugnen. Inte nyfödda små bäbisar

Jag öppnade på luckan hela tiden för jag tänkte att det kan ju bli fel på ugnen. Å då blir det fel på ungen. Vet inte riktigt hur det slutade. Vet bara att jag var så förvånad att den ömma modern var så fräsch och pigg 4 minuter efter födseln och att den ömsinte fadern plockade plast för insamling. Varför just då av alla stunder? Vad jag gjorde i den lägenheten öht förstår jag inte. De klarade sig själva. Ju. Minns att jag plockade undan och lade överblivna kakor i ordning. Diagnos?
Jösses.

Kakor och tårtor skall hållas ordning på!!

I verkligheten: Häromkvällen lyssnade jag på Karlavagnen innan insomning och man tog upp ämnet förlossningsskador. På dagen hade jag varit och fixat mina naglar på en salong i Fuengirola. Minns att jag satt och tittade på något som såg ut som en ugn – som de desinficerade tänger och pincetter i.  I verkligheten skulle ett nyfött barn inte få plats i den ugnen. Inte insvept i filt i alla fall. De skulle definitivt ha tagit bort filten om nu tösabiten skulle hållas varm just i den. Toka. I know.

Unnadigresan.se

Idag skall jag skicka ett programförslag till en kvinna som med sina vänner vill åka på vinresa till Douro till hösten. En lagom stor grupp som liksom är färdig i sin konstellation. Hon hittade mig på Google och tog kontakt! Sååååå roligt om det blir verklighet. Det är ju detta jag jobbat så hårt för! Håll era tummar. Åtminstone en av dem.

Hittade ett gammalt visitkort. 7 år sedan………Mycket har hänt. Unnadigresan föddes t ex

Rätt som det är blir det april också. Då blir det Porto och Douro med en grupp härliga Tjejer. RIKTIGT roligt skall det bli. De stora detaljerna är klara. Bara småfix kvar som inte kan göras innan vi kommer närmare avfärd!
Dessutom filar jag på innehåll här i Andalusien. Här har jag nära till fantastiska små pärlor – som jag vill erbjuda mina resenärer. Det får ta sin tid. Resebranschen är svår. Många kockar och aktörer. Stor utbud. Många bokar sina resor själva. Så finns det en grupp människor som inte vill hålla på med att hålla på. Det är DEM jag vänder mig till. Lyxigt jordnära resor, helt enket. Mycket hjärta och pärlor ni inte själva finner. Kontakta mig HÄR eller HÄR!

Middag i Porto, september 2018. Lyxigt få. Tillräckligt många. Unnadigresan.se
Här pratar vi allvar. VIN!!! På vinprovning med 12 ystra Ladies. Kallar sig Las Bruttas och har rest med mig flera gånger!!!
Young guys. Good guys. Loved guys.

Gossarna haver återvänt till sina världar. I veckan har vi haft finbesök av tonåringarna. En på 15 och en på 19. Vuxit upp ihop. Som bröder. Helt magiskt kul. Så livgivande att ha dem hos oss. Att de kom frivilligt. Att de stortrivdes. Att de kom precis när Gloria ebbat ut. Att de fick solsken hela veckan. Så många skratt, så mycket gnabb och gnäbb på brödravis – men med stor kärlek. We are blessed to have them.

Real buddies. Mitt hjärta bankar
Ibland bygger de drakar. Villavagnsdrakar, förståss. Den ena bygger mer än den andra men de gör det ihop…..
Ibland diskuterar de viktiga saker eller är bara tysta. Ihop.
Villavagnspark i Andalusien.

Nu i helgen skall Mats och jag besöka en villavagnspark några mil inåt landet. Skall ta foton på platsen och den villavagn Morgan Nyman AB nu skall förmedla till kunder hemma i Sverige. Ett mysigt place i ett äkta spanskt samhälle. Vi får många förfrågningar om just villavagnsplatser i Spanien och det är en bristvara. Dels att finna rätt objekt och sedan rätt plats. Så fort vi hittar en plats och en fin villavagn så säljer vi. Efterfrågan!
First come – first served. Först till kvarn. Vi har en kölista för Spanienkunder. Anmäl er HÄR om ni vill sätta upp er!!! Ring annars Morgan på 0500445600 eller mig på 0709 632401 om ni vill.

Ett exempel. Nästa gång kommer jag att ha fler alternativ. Flera bilder. Nytagna. Watch this space!
Slutkläm.

Vad gör vi hela dagarna? Får frågan hur ofta som helst. Betänk att vi klivit av jobbkarusellen. Jo, jag har mina passioner med resor och villavagnar och Mats har bl a sina snickeriprojekt men utöver det: Vi lever. Oh fröjd. Tvättar, lagar mat, handlar, skruvar lampor, lagar byxor, städar, byter överkast, byter överkast igen för det jag lade på passade inte, syr stolsöverdrag, monterar eluttag, flyttar skåp, flyttar samma skåp en gång till, köper fåtöljer, sopar barr, sopar mera barr, trycker nosen i citronblommorna och dånar av välbehag, går på marknad, spelar kort, går till havet, kör på utflykt, bjuder på middag, blir bjudna på middag, lagar kladdkaka, lagar fläskfilé med mustig pepparsås, har gäster, syr spetsband på för kort klänning, lagar sönder och gör om, åker hem och kommer tillbaka, planterar blommor.
Så håller vi på.

Ibland går vi till beachen och njuter i solen.

Ni ser. Dagarna är fulla av dagar. Bara ett axplock. Listan skulle kunna bli längre men nu har jag hållit på i flera timmar. Klockan är snart 06.20 och nu avgår jag. Eventuellt snarkar jag någon timme innan det är dags att leva livet igen. Sommarvarmt nu. Magiskt. Mer än så.

Det blommar.

Tänker: Om jag inte lever nu och njuter av det jag har omkring mig och är i – när skall jag då leva och njuta?  Det som har varit har varit och det som komma skall vet vi inget om.  Jo. Jag har det uschligt bra. Så tacksam. Min lilla livskris i höstas har jag lyckats vända. Tänker och lever på lite annorlunda sätt.  Kriser kan vara bra. När man kommit ur dem. Det kan ta sin tid. Man måste vilja även i det lilla – för att få förändring. Kan man inte själv måste man våga be om stöd. Jag hade. Jag har. Jag ger mig själv stöd också. Klappar mig på kinden och säger emellanåt: Du lilla, vad du håller på………….Hur var det nu du sa att du skulle göra…….? ♥ Glömt redan?

Jag bjuder upp till dans!!!

Kram på er. Alla.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Eine schlev in der casserolle.

Hilsen.

En vecka med bara dagar. Vanliga. Fina. Utflyktat med Mats. Tittat på film. Vandrat utmed havet. Utbildat mig. Kommit igång öht. En afton med kär och efterlängtad kontakt. Made my day. Inte så mycket som behövs för att få innerlig lycka. My secret men viktigt ♥.

En mumziger tårta

Det finns korta äktenskap. Åsså finns det långa äktenskap. Åsså finns det låååååånga äktenskap. Idag har vi firat ett tyskt par på campingen vi bodde på när vi körde runt på Iberiska halvön och testade vinterlivet i solen. Samma par som vi spelar kort med. De har varit gifta i 50 år!!!! Helt fantastiskt. De bjöd på mat, dryck och tåååååta.och gottigottgotta idag. Vi räknas numera in i skaran av deras bästa vänner.  Så gulligt.  Nej, vi har ju inte läst tyska i skolan. Franska – både Mats och jag. Men vi lär oss efter hand. Mats är kunnigare  och långt mer galant än jag men det funkar för mig ändå. Jag bryr mig liksom inte så mycket.  Vi skrattar ju! Det blir swischen och uber-unter-günstiger-mit-fleisch och lite hursomhelst. Vi har roligt på våra möten. Fniss.

Dansanta

Med på den lilla festen var ytterligare några vänner. Från Holland och Tyskland. Ett par hade varit gifta i 58. 5 år! Ett annat par i drygt 38 år. 3:e paret i dryga 30 år och så Mats och jag på efterkälken med 19 år. Faktiskt häftigt att i denna tidsålder uppleva partnerskap som håller så långt över tiden. Jag frågade paret med sina dryga 58 år ihop ,om vad deras tips var för att få ett långt och gott äktenskap enligt deras erfarenheter. – Bo i  var sitt hus, sa hon – och blinkade………….. Okaj………………….? Jag tror det var Spass…….blinkblink. ( Spass betyder skämt………tror jag )

Här finns allt. Och ännu mer. Dagen till ära pyntat och fint.

Våra vänner har bott på Cabopino Camping i över 16 år. Kommer i mitten av oktober – åker hem till Tyskland i april. Backar in sin stora och gamla välhållna husbil. Hon hojtar och bankar – han backar och kör framåt – och fattar precis när hennes bank betyder ” för nära häcken” ( campingens ) eller nära stenvallen som är kloss an höger sida av husbilen. Lite geschwint hit och dit och så är bilen på plats. Sedan skall alla saker fram. Utetält, köksutrustning, spis, solskydd, bord och stolar, mattor, blommor, tavlor och………………………….Detta par har ALLT! Inte lyxigt på något vis. De har fötterna på jorden och slösar inte men intet fattas.

Husbilsrökt lax. Gott.

I mitt nya lilla liv – där jag medvetet gör saker l-å-å-å-å-n-g-s-a-m-m-a-r-e än jag brukar – har jag återtagit lite pysslighet. I lugnt tempo.  Jag t o m fyller skåpen med saker jag SKA göra. L-å-å-å-å-n-g-s-a-m-t fyller jag skåpen då. Alltså. Diverse mjölsorter och smaker. Ska baka knäckebröd och vörtbröd tänkte jag. Å lussekatter.  Har inte hunnit med allt än. Åsså kopplar jag faktiskt av. T o m Mats märker att jag gör lite annat än annars. Svårt för mig men måste. Varför svårt? Jo,  vill leva medan jag får. Å det finns så mycket ROLIGT att göra. Fast det håller ju inte hade jag ju bestämt, så det får bli halv sats med lussekatter, halv sats med vörtbröd och kanske kex istället för knäckebröd. Who knows? Man kan KÖPA knäckebröd, säger Mats. Oh well.

Förrätt till halv-åtta-hemma-hos-mig

Vi är några vän-liga grannar som umgås här och häromkvällen kläckte vi idén att börja göra Hemma-hos-mig-klockan-halv-8-fast-hellre-klockan-6. Vi hade då precis avnjutit en fantastisk fiskrätt med förrätt och allt och god efterrätt och några skvättar vin. Eller fler. Några veckor innan var vi över hos ett annat grannpar och blev bjudna på den mest fantastiska paella med alla tänkbara tillbehör. Något säger mig att det var vin till. Där också.

Ljuvligt god. Kan försäkra att pannan var hel. Fotot är missvisande 🙂

Så det blev vår tur.  Mycket trevligt. Det blev fläskfile – bankad och sedan lätt stekt.  Gräddsås – smaksatt med lite kanel och kardemumma och förståss en stor klutt svartvinbärssylt i såsen. En förrätt med ugnstorkade strips av serranoskinka, sallad och en såsmix av spenat, mjukost, lite vitlök och salt. Funkade. Vin? Ja. Å kortspel efteråt.

Körsbärstomater i en lag av ättika, vatten och socker och ett litet nyp av salt. Onyttigt gott.
Smördegsstjärnor. Färdig deg. Ta ut cirklar.  Gör skåror halvvägs in mot mitten.  Nyp ihop ändarna 2 /2. Penlsa med ägg. Grädda.
Ser rätt fint ut, tycker jag själv. Mormors sydda julduk och servettringar från Ungern. I like.

Drar i tåtar och trådar för Morgan Nyman AB och våra villavagnar också. Förståss.  Här i Andalusien främst. Det är det som kan vara på G nu.  Lååååångsamma cykler ska ni veta men tror vi kan landa i att komma med något snart. Mycket måste bli rätt först. Det är ont om platser som är något att ha. Anyway. Ber att få återkomma om kommande möjligheter att köpa villavagn av oss och bo i den här i Spanien. Maila mig om ni vill sätta upp er på någon slags intresselista. HÄR !

Villavagnsinspiration. Kom och tjöp.

Majgadd. Jag skulle kunna hålla på och skriva en bok bara ikväll. Det tar ju aldrig slut. Ju. Tänkte skriva om när vi var i Málaga och tittade på julspelet. Tänkte tipsa om några ställen att besöka. Hur kan tiden gå så fort? Jag anstränger mig VERKLIGEN att skriva kort och snärtigt. Går sådär. Äsch. Kolla in denna film istället. Hur man tillagar Churros.

Nästa gång skall jag berätta om en massa andra saker. Kanske kommer jag att vara organiserad i mitt innehåll då. Det är mitt mål men jag brukar skjuta snett, så vi får se hur det blir. I min drömvärld har jag rubriker. Ett organiserat innehåll, tydliga teman, Google hittar mig via rätt sökord ( vill ha många läsare ) och jag är inte så långrandig. Som sagt: MÅLET är satt. Får se om jag hänger med i mina egna svängar. Det kan bli tango fastän jag började med bugg. Å bugga kan jag inte – jag bara flyger iväg och mår illa av allt snurr.

Ok.
Jag SKA bli normal.
Jag SKA bli normal.
Jag SKA bli normal.
Jag SKA bli normal.
Jag SKA bli normal.

Vänligen meddela mig när det inträffar.

Kramheladan.
Annicka

 

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Full fart framåt!

Hilsen.

Här sitter jag och mölar på en chokladkaka. Jättedumt men jättegott. En kexchoklad. En sådan där som man APSELUT inte får äta i bilen. Små chokladsmulor överallt, som man käckt sitter in och görar runt. Eftersom jag sitter i en skinnfåtölj är det fritt fram. Jag har inte spullit något alls – tror jag.  Det regnar och regnar och regnar och regnar. Går ingen nöd på mig direkt. Varmt och skönt i villavagnen. Idol på TV.  Heja Tusse. Inte stor risk att jag går ut på en promenad och tar picknick-korgen med mig. Inte ikväll. Passade bättre i Douro.

Vi fick korgen i Douro. Den bästa. Den godaste,

Imorgon tror jag det blir min sista visning av villavagnsparken på Grottbyns camping – denna höst i alla fall. KL 12 — 15 den 19 oktober – för er som kan. Det kan vara väl värt det.
Vinterförvaring på sydligare breddgrader väntar. Det har hampat sig så att maken och jag skapat den möjligheten. Avstått från somt. Fått annat istället. Aktivt byte av liv.

Det varde ljus. Lite längre.

Vintern är ljusare i Spanien. Solen går ner senare. Bara en sådan sak. När mörkret sveper in över Sverige sitter vi och kisar i solnedgången vid halv åtta-tiden på kvällen. Det är inte HETT på vintrarna på Costa del Sol. Varmt men inte hett. Skönt väder är det. Helt enkelt. Lägst har vi haft 8 c på natten. På dagarna mellan 14- 18 c när det är som kallast. I skuggan. I solen såklart jätteskönt. Jo.
Det regnar ibland. ÖÖÖÖÖSER ner. Tar med sig vägar och trottoarer. Floder svämmar över. Dessemellan kan det gå nästan ett år utan regn öht! Ingen åning.
Det blommar hela tiden. Är det inte hibiskus, så är det bougeainvilla. Eller mimosa. Eller nerium. Eller apelsinblommor. Eller………….Ni fattar.

Fina att se på men INTE goda. Sura. Torgapelsiner är inte förädlade.

Går omkring kjol eller klänning nästan hela året. Har dåligt med vinterkläder öht. Gjorde mig av med det mesta när vi sålde huset. Som tur är så finns det möjlighet att ”kompletteringsköpa” de gånger jag åker hem på vintern. Blink-blink. Jag är bra på att komplettera………..Kinesen – kinaaffärerna i Marbella – bjuder på hur mycket gotta som helst.  Hur mycket onödigt som helst också. Troligen mest onödigt. Bra-att-ha-grejor. Konsumtionssamhället på ett enda ställe.
Kläderna är av det lite tuffare slaget. Bra priser. Fel storlekar. SMÅ men det låtsas jag inte om. Håller andan och blundar. Ingen märker svallvågorna på kroppen. Inte jag. Inte ”ojämnheterna” i ryggen. Det ser inte jag. Inte andra heller. Intalar jag mig. Jag lägger en schal över så där nonchalant. Bedrägligt beteende, I know.

Grejor överallt. Och inemellan. Hos Kinesen.

Allt är inte vara rock´n roll och hejbabberiba. Ibland kan jag känna mig så där lite ynklig. Någon dag eller två. Då vill jag krypa ner i en stor ficka och bara åka med. Lyfta på ficklocket ibland och titta ut och sedan snabbt dyka ner igen. Finns säkert en diagnos på det eller allvarlig förklaring. Jag är dock gammal som gatan och har varit enstaka ficklysten så länge jag kommer ihåg – så jag räknar inte med någon revolutionerade förändring. Inte denna helgen i alla fall. Säkert genetiskt, hormonellt, psykedeliskt eller så är det kanske fel på diafragman. Jag kommer alltid ur det. Måste tydligen bara vara nere och vända lite ibland.

Vore söligt att ligga i fickan med den inramningen……………

Nu har det vänt och jag är tillbaks. Konstigt hur det kan vara med kroppastollen. Skulle tro att jag inte är ensam om att vara lite sårbar ibland. Några av er känner säkert igen sig men man måste ju inte lägga ut det så här. Som jag. Toka. Fast jag tror det är bra att vara människa. När man nu är det. Inte direkt felfri. Inte ens nära. Behövs inte.

Utanför fickan för det allra mesta…….å Porto bakvänt. Så kan det vara. Rättvänt. Bakvänt.
Det är OK

Nu får det vara bra för denna gång. Nästa gång jag krönikerar ( tror jag inte det heter ) några rader blir det från Solkusten. Är förhoppningen.

Höstlig omfamning,
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se