Hålleri – hållerav – hållerut – hållerom.

Hilsen.

Tystnad råder i huset. Luftvärmepumpen andas lågt. Sitter i min fåtölj med gosemorgonrocken på, datorn i knät och håret i oklädsam rufs. Så som jag är skapad. Vad kan man vänta sig annat än det som är? Mats sover – i alla fall är han ömt instängd i sovrummet. Han kan få ha lite lugn och ro.

Piffet får komma lite senare.  T o m för mig skulle det kännas överkurs att truta på läppstift nu. Klockan är ju bara barnet och barn ska inte ha smink. Det är min bestämda uppfattning. Halv 5 närmare bestämt.

Hålleri.

Jo, det måste man. Hålla i sig. Livets lilla horisont krympte väsentligt i o m covid-19. En vansinnig tur att jag ( för det mesta  eller i alla fall ofta ) kan vara glad åt mycket – medan det pågår. Alla resor. Alla möten. Alla galna planer. All glädje. Det är roligare att vara glad – för man blir glad åt bara det faktum att man är glad. Helt enkelt. Glädje föder glädje.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?

Friska och krya. Livet rullar på ändå. Lite på vänt men det pågår i alla fall. Man får ha hittepåtankar om saker och ting. Alltså – föreställa sig hur det blir när den här vedervärdiga pandemin är över. Hur bra det kan bli. Ändå. Nytt väntar. I alla fall för oss – i denna världen. I andra delar av världen har man inte bara en pandemi att genomleva – där krigas och våldförs det DESSUTOM. Något att värdera i gnälliga stunder. Man får tänka till lite allt emellanåt. Det gör jag. In emellan emellanåt OCKSÅ – och DET kan blir lite för mycket. Tro mig.

Hållerav.

Så många. Så tydligt det blir när man inte kan ses. Vilken tur att man får och kan älska någon och några. Och många. Älska på olika sätt men ändå känna kärlek. Fyttirackar´n om man inte kunde känna kärlek!! Så vedervärdigt!! Om man inte hade förmågan att bry sig om andra. Känna empati. Vilja göra bra för andra. Känns så fantastiskt härligt att ha många gamla och nära vänner. Inte bara gamla i ålder ( förlåt alla ) – utan i TID bakåt. Känt varandra länge. Vet vilka vi är och varför. Vet att man kan ringa mitt i natten om det skulle behövas och då finns ni där – samma som jag finns för er. Inte så dumt att tänka på ibland. Bli nu inte oroliga – jag har nästan telefonskräck och ringer sällan – så sov ni på. Ingen fara.

Vintrampartag i Douro
Då var vi nära varandra. Då gällde inte ansiktsmask eller badskor……

Hållerut.

Jodå. Håller ut. Alldeles för lite rörelse – trots alla mina löften och promenader.  Så magen håller sig mer utåt än inåt. Dumt. Varför gör man saker mot bättre vetande? Varför äter man upp den sista sleven makaroner – fastän man är mätt. Man och man, förresten. Jag är jag och kvinna. Inte man. Erkänn. Så……….varför äter kvinna mer än hon egentligen orkar? Varför äter hon en god liten bulle till kaffet – ljuvlig och gräddig lakritsglass till kaffet? Varför tar hon en extramacka – hård – fast utan smör ( lurar mig själv, såklart ) och hyvlar på ost i lass – för att det är lika bra att göra slut på osten innan den blir tråkig. Så gör kvinna.

Köksbestyr i villavagnen
Mat o mat o mat o mat.
Åsna
Dum på riktigt. Jag. Inte åsnan. Elakt förtal.

En annan som håller ut är gåsen på vårt tak. Nu har den snart spatserat klart kan ni veta. Den väsnas och klampar runt och har gjort så alltsedan jag började skriva mina rader. Nu har jag fått nog. Den kommer strax att bli varse det. Den kan bege sig till någon annans tak. Lorta ner och ställa till det.  Nu skall jag bara avbryta lite och gå ut och leka fågelskrämma. Inget läppstift på så det blir inga problem.

Le petit canard
Fick jag av en kund från Toyota – som sedan blev en kär vän. Hon köpte en grön Toyota som hon kallade för Le Petit Canard

Så. Gåsen är väck. Tittade frågande på mig men fann sig i stunden och flög iväg. Kvackande i vild flax. Förresten – kvackar gäss eller vad heter det? Bräker gör det inte – de vet jag. Inte gnäggar heller. Kacklar gör de definitivt inte. Oavsett. Gås borta så Anka är nöjd.

Hållerom.

Det saknar jag så vansinnigt mycket. Att inte få krama om. Virtuella möten i all ära men det kan aldrig ersätta fysiska träffar – även om jag tycker det är ett fantastiskt substitut i dessa tider. Man kan ju i alla fall SE varandra och prata med varandra i verkliga livet. I realtid. Så mycket värt men så vill man ju liksom klappa på. Känna kontakt.

Vara nära vill jag ju.

Märkliga stunder när man träffar grannar t ex – som man inte sett på hur länge som helst – och så ler man knasigt och vinkar tafatt och säger ”corona” – fast man egentligen skulle vilja springa fram och krama om innerligt och visa hur jätteglad man ( kvinna ) är att träffa dem? Jag brukar gosa med dem rygg mot rygg. Det KAN bara inte smitta då.

Vänner
Vill vara nära

Har inte träffat familjen på evigheter. Tokigt faktiskt. Detta vill jag inte alls. Måste ske något snart. Jag står liksom inte ut. Tiden går och vi hoppas liksom på att bli fria att göra det. Längtar. Efter att ha levt igenom total karantän i Spanien i nästan 4 veckor – så vet man att uppskatta att få röra sig utanför de 4 väggarna. Ändå. Kunna ta promenader. Göra saker med avstånd och omsorg om andra – men ändå göra dem. Åker inte buss, åker inte tåg, handlar med munskydd och handskar. Tvättar och tvättar händerna. Oh well.

Unnadigresan.

Den lever. Oh, fröjd och tackom och lovom- som pastor Jansson skulle sagt. En pärs utan dess like. Att vara i ett vakuum och inte kunna ta mått och steg. Att BEHÖVA ta steg men inte kunna eller veta. Att sitta så på vänt och inte förstå hur man ska agera. Alla ageranden kostar pengar och kan sätta mina resenärer och mig på pottan. Där vill ingen sitta – vi har kommit förbi det stadiet i vår utveckling 🙂 . Inte på något sätt ensam om detta – I know – men det gör inte min oro mindre betydelsefull.  Nu andas jag i alla fall ut. Kroppen känns lättare – och det är ju alltid uppskattat. Blink-blink. Allt klart från mina leverantörer i Portugal – och om UD inte misstycker – så åker vi i september och oktober. I am back.

Utsikt över Douro
Picnic med utsikt över Douro i Portugal

Villavagnshelg.

Grottbyn på söndag. För mig.

Nu är där snart slutsålt. Grönt och skönt och avkopplande i fagra Skåne. Kollegerna tar hand om Norje Boke i Blekinge. Klicka här ! Ny villavagnspark där. Fantastiskt läge. Otroligt vackert. Ligger vid havet.

Slutkläm.

It ain´t over ´til it´s over. Som de säger på annat språk. Lite förändring blir det framöver. Villavagnsbloggen kommer så småningom att renodlas lite mer. Mindre Annicka och mer villavagnsliv. Fast skrivet av Annicka Villavagnspassionistan. Just själva jag/mig/mitt kommer på en egen sida – som skall heta Ekengrenskan.nu.

Det är i alla fall det jag jobbar på. Arbetar och bygger en egen hemsida nu. Spännande och roligt. Går en kurs hos www.evasynnergren.com.
Väl investerad tid. Rekommenderas. Ni kommer att märka när det sker. Man måste utvecklas och utveckla – det tycker jag om.

Man kan inte ligga på latsidan när man lär sig att skapa en hemsida med finesser. Lottie. Min älskling. Då.

Så klämtar klockan snart 8. Just nu har jag radiotystnad för att kunna koncentrera mig – men snart går radion på. Lite mysig lördagsmorgon. Kanske blir det lite Dr Phil på någon play-kanal. Han kan få hålla på en stund i etern. Kräver inget av mig. Bara att få sitta och lyssna.

Kopplar av.
Bara koppla av en stund

Må gott alla. Önskar er det bästa av det mesta eller det mesta av det bästa. Må ni ha mysiga stunder. Själv skall jag ge mig ut på jakt. Igen. Just nu har vi duvslag på taket. Tycker om fåglar. På andras tak. Inte på vårt. Live and let live – brukar jag predika. Gäller inte lortsläppande fåglar på vårt tak.

I övrigt tycker jag det är ett fint sätt att se på saker……. Lev och låt leva. Visst låter det fint? Gäller att leva så också. Gäller inte gäss och duvor på tak i Skåne. Annars så………….allt är väl i min värld. Önskar er detsamma. I er värld. Vår värld.

Ta-ta.
Anka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

Godmorgon med fluff.

Fluffig morgonrock

Hilsen.

Här sitter jag och myser. Ute vindar det. Tur att man inte är en fiskmås. Ser ut genom fönstret och de sliter. I motvinden. Flyger och stretar. Varför flyger de inte åt andra hållet – så får de medvind? Varför välja svåraste riktningen? De kanske ska hem och mata barna. Ibland bara måste man. Om barna är hungriga i motvindshåll – då får man kampflyga dit. Självklart. Hade jag också gjort. Fast jag hade tagit bilen.

Mysmorgon
Dammsugaren till vänster i bilden har inte med myset att göra. Lät den stå kvar så att det inte skulle se så stajlat ut…………
Goda nyheter.

Det skulle vara trevligt med sådana. Precis som inget roligt händer någonstans numera. Man får skapa sina egna. T ex att kaffet har blivit billigare – fast de luras, de jäklarna. Nu har de plockat bort 50 gram från kaffepaketen ( Zoegas i alla fall ) och de innehåller 450 gram istället för 500 gram. Så annonseras ”Veckans klipp”. Jo,jo. Så kan man göra. Det var i alla fall roligt med ett extrapris – extra fakepris.

Lakritsglass
Jag brukar ha glass på display i villavagnen. En av mina många egenheter.

Så har vi hittat värdsglass i världsklass.  DET är verkligen GODA nyheter.Tyrkisk Pebber. Fast jag brukar nog stava det Turkisk Peppar……. för man åker ju inte till Tyrkiet precis. Absolut inte nu. I alla fall. Precis lagom onyttig. Full med salter, kalorier, fett, socker och enbarmligt dyr. Men god. Lakritsglass. Har ni inte smakat den och vill ha något alldeles vansinnigt gott – köp den. Ät den med andakt. Njut av varje sked. Det måste man för den är som sagt obillig. Jätteobillig. Fazer skulle egentligen betala mig för den här reklamen. Det skulle kunna hända i en hittepåvärld men då måste mina kåserier nå ut till flera. Det gör de bara om ni delar. Så dela på, bara. Bara säger. Om ni vill. Mest för att jag tycker att det skulle vara roligt att få fler läsare. Egot skulle tycka om det.

Sovrum
Rosorna på tavlorna är från villavagnsträdgården. Den här bilden passar inte  in i sammanhanget  men det blir så mycket text annars……….. Sovrummet i Spanien.

Akleja. Lite underligt namn men vackra blommor. Jag är en aklejafantast. Nu har jag inte längre några stora odlingar men puttar i fröer där jag kan. För några år sedan var vi med goda vänner i England på RHS Flower Show.  Det är en fantastisk upplevelse att vara där – som jag unnar er alla.  Där finns allt inom trädgård och blommor.

Akljeja flera
En aklejapresentation

Stora hallar med arrangemang och massor med möjligheter att köpa fröer. Där trivs Annicka. Lycka. Det är där jag köpt en del fröer till min forna aklejasamling. Hoppas att en dag få möjlighet att påta i en riktig trädgård igen. Det som ligger varmt om hjärtat, som är en del av ens väsen – dit längtar man.  Innan vi sålde huset hade jag alla möjliga möjligheter att ha en trädgårdsodling. Fast då arbetade jag så mycket så tiden fattades. Nu skulle jag ha tiden men då har jag ingen trädgård. Ibland är tingen i obalans.

Från min miniodling utanför villavagnen.
Mörk akljeja
Från villaträdgården. Då på den tiden.
Rosa aklejor
Också från min lilla samling från Mölnlycketiden
Olikfärgade aklejor
 AvstSista bilden. Enough is enough. Fina i alla fall.
Nu har vi definitivt aklejat klart.

Jag ska iväg på villavagnsvisning idag´så jag måste sluta nu. Ska hinna äta lite och framförallt göra en omstart och rätta till fejs och kropp. Behövs en duvning. När jag bodde hemma hos mamma och pappa, så var seden den att pappa gick in på ”föryngringsinstitutet” som han kallade badrummet och gjorde sin morgon toalett. När han kom ut sa han alltid: Sådärja. In gick en gubbe – ut kom en yngling. Så det är det jag skall göra strax. Inte bli gubbe men väl föryngrad. Mittbena, tandborstning och lite mumma under armarna. Idag ska jag kosta på mig en dusch, också. Å parfym. Och svärta ögonen. Ingen hejd på lyxen.

Här kan man vara. Semester eller året om. Grottbyn i Höör.

Det blåser ju så ininorden så coronadropparna kommer inte att ha en chans idag.  Ingen behöver vara orolig. Avstånd och avtorkning.  Det finns flera villavagnar att gå in i – så ingen behöver frysa, heller. Grottbyn, såklart. Jularp. Höör. Skåne. Min plats.  Vet att några av er är intresserade. Kom dit. Kanske blir det en rejäl liten överraskning för de som bokar! Telefon 0709 632401

Ah. Vi får ha lite fägring nu. Då tar vi inte mig utan vår husvagn som är bland det vackraste jag vet.  Detta fina får ni av mig. Ni FÅR inte husvagnen bara titta på bilderna – men ni kan isåfall få köpa den. Bara säg till!

Husvagnens kök och sovrum
Tycker om. Mycket.
Vit soffgrupp
Som sagt. Tycker om.

Å där drar vi ner rullgardinen. Jag drar mig till föryngringsinstitutet och ser vad det blir av det. Mats har redan dukat fram frukost – vilken lyx – och det är bara att sätta sig vid dukat bord.

Hoppas att ni alla får äta vid dukat bord idag. Många som inte får det. Det kan vi tänka på. Nu är det bråttom. Hejsvejs!

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda

Hilsen.

Vårkänslor

Vårkänslor hur ofta som helst. Förutom när det stormar och är svinkallt. Det har det gjort i 2 dygn. Stormat och regnat. Skånes slätter är vackra men obergiga…….Det gör att när det blåser – då blåser det. Rejält. Inget som tar emot. Som tur är går det mesta över. Förr eller senare. Just detta väder står över och fram träder annat.

Det gör ont när knoppar brister. Möjligt men jag är utsprungen sedan länge. Bortsprungen emellanåt.
Raps. Repris på repris på repris. Jag tröttnar aldrig. Så mäktigt explosivt.
Covid

Värre är det med denna farsot över världen. Vi matas med information, utlåtanden, uppdateringar, expertutlåtanden, åsikter av alla de slag m m – varenda vaken stund. Ibland blir det bara för mycket för mig. Det finns en gräns för vad man orkar ta till sig. Hjälplös i det stora, ju.
Jo, jag är ibland skräckslagen för att få covid-19 och drabbas av den värsta varianten. Rädd att smitta kära och nära så att de får lida. Oftast tänker jag att det kommer inte att hända. Allt blir bra. Hur ska man annars stå ut i denna osäkerhet om ALLT? En sak är säker – ingen vet något – lika bra att tro på en god framtid. Vi får vara rädda om varandra, visa hänsyn, stötta de som kämpar för oss och vara nära varandra i hjärtat – trots de fysiska  avstånden.

Vi klarar det. Kan denna blomma i denna fattiga jordmån – då kan vi.
Svarta stockrosor växer i gruset. Flyttade från god jord där de slokade. Fick nytt liv i denna arma mark. Märkligt.
Livet är som vanligt i alla fall.

Livet fortsätter ändå med det vardagliga. För många av oss. Saker skall fixas. Hemmet skall skötas. Man skall sköta sig själv – i betydelsen vårda sin kropp. Daglig dusch t ex. Som de flesta kvinnor (tror jag faktiskt ) så passar man på att göra det mesta samtidigt – när man ändå håller på. Ni vet.Som att passa på och städa duschkabinen, torka golvet, putsa fönstrena m m – efter uträttat duschförvärv. När man ändå står där och har plaskat klart. Smart att göra allt samtidigt så slipper man städa extra en annan gång. Ni känner er igen er några, väl?

Det är skönt att vara ren

Torkar av, gnider bort, putsar rent. Mig själv först. Duschen sedan.Tvättar inte håret denna morgon för det gjorde jag igår. Sedärja- allt glänser. Ska bara dra åt kranen ordentligt – det droppar från duschmunstycket. Vad gör jag? Jo, vrider med stor kraft åt fel håll och *splatt * rätt i nyllet – den största vattenduschen ni kan tänka er. I håret, på badlakanet. Rätt i plytet. Dyngvåt. Ofrivilligt men ändå. Varför inte liksom.

Prudentlig skall man vara. Det har jag lärt mig hemifrån.

Jag är väldigt förtjust i matpajer. Sådana där smarriga. Det händer att jag lyckas med dem. Every now and then. Skulle bjuda maken på ost- och skinkpaj. Med ädelostfyllning. Bacon och mumma i. Ost. Gjorde allt rätt utom det som jag gjorde fel – vilket fick förödande konsekvenser. Förödande och förödande förresten. Ska kanske inte överdriva. Kan väl då i korthet säga att det blev en drunknad paj. Som om den varit med om gyttjebad. En typisk guuu-vilken-misslyckad-paj. Jag lovar. Pajskalet flöt omkring i formen. Fick nästan använda soppslev.Broccolibuketterna jag hade i pajen tog jag ur frysen innan  och lät dem tina. Trodde jag. De släppte i alla fall av sitt vatten i pajen. Så där låg allt och simmade omkring.  Ryggsim, frisim – vad vet jag. De låg där och guppade i alla fall. Maken är så gullig. Han tyckte pajen var jättegod men kanske liiiite fuktig bara……..Han underdrev. Jag fick HÄLLA av sörjan och steka upp pajen dagen därpå. Så vad lärde jag mig av detta? Köp färsk broccoli.

Som kompenstion för pajsoppan. Ett makalöst gott bröd bakade jag. Nöjd själv.
Promenaderna som stärker

Så tacksam för mina promenader och min kamera. Livskvalitet. Verkligen. Det var det värsta med den totala karantänen i Spanien – detta att inte få gå ut. Inte få röra på sig. Se saker. Nu tar jag igen det. Ser så mycket fint. Måtte jag få fortsätta med detta livselixir.

Passerade jag idag
Liten närbild av det vackra.

Har så många olika vägar jag kan ta. Älskar Söderslätt i Skåne. Sådan tur att villavagnen stod just här!! Den bara väntade på oss!

Samma gamla vy men olika gånger
Visst är det lite fint?

Tänkar tacksamt att det är tur att vi har lantbrukare och bönder som jobbar för att vi ska få mat på bordet. Inte så självklart. Visst – det är säkert ett sätt att leva – men jag är tacksam i alla fall. Deras arbete sätter mat på bordet. Tack!

Här blir det potatis, tror jag. Har ni ätit Abbekås-potatis? Goooooda.
Hästapållar
Skott från denna!!!

När vi lämnade Spanien räddade jag några skott av den prunkande pelargonen – som annars skulle få leva dödens liv när vi for. Nu har jag puttat ner de skotten i krukor.

Tror de kommer att bli JÄTTESTORA och fina emigrerade pelargoner. Den som lever får se!
Villavagnsvising igen. Med avstånd. No worries.

På söndag blir det visning av Grottbyns villavagnspark igen Där är så fint. Riktigt fint. Året runt kan man vara där. Komma och åka när man vill. Sommarstuga eller annat – you decide. Mitt i Skåne. Man kan ta hit med Pågatåget från Lund t ex. Om man inte vill ta bilen.

Söndag den 3 maj mellan kl 11-15 träffar ni mig där. Tfn: 0709 632401

Se så fint. Stora trädäck. Eget vatten o avlopp. Toalett och dusch och allt som man har i ett hus!

The End

Livet blir tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något. Just i dessa tider är det lite svårt att fylla på. I alla fall med saker som intresserar andra än min man och min familj. Att jag ska köpa nya gardiner – något att skriva om? Nä. Att jag städat ugnen? Nä. Köpte tomatplantor idag? Nä.

Ni ser. Inget av vikt haver passerat. Allt går upp och ner. Så gör tankarna också. Ibland får man backa lite och bara titta på. Det är helt ok också.  Inte bara prestera. Så mycket som fungerar i alla fall. Väldigt mycket. Knepigt att inte få kramas, att inte träffa syskon, nära och kära. Märkligt.  Jo, just det. Nu går jag en kurs och skall lära mig göra fina hemsidor från grunden. Det blir roligt.

Vi skall inte glömma bort varandra.Åsså startar jag upp fortsatta tankar om min Passionerade Lilla Resebyrå Unnadigresan. Fick lite hicka där ett tag och tänkte att där finns ingen framtid för min lilla yttepytteresebyrå. Jodå. Det finns det. Det har jag bestämt. Fast kanske i annan form. Nästa år så………. Fast först blir det resor i september och i oktober till Portugal. Bokat och fixat. Om allt går som vi hoppas.

Jag trivs hemma.

Ta hand om varandra och er själva. Det är där det börjar. Nu skall jag ta hand om mig. Snarkedags. Mats sover redan. Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda.

Kram hela da´n.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

 

 

Myror i brallan?

Hilsen.

En helt vanlig dag hemma hos oss.
– Vad skall vi köpa till Malins födelsedag?
– Du kan väl ta något ur frysen? Vi har väl alltid något där som passar.
Tystnad. Tankar. Blickar.
– Ska jag ta något ur frysen???? Jag tänkte vi skulle handla något idag!
– Handla? Vi skall väl rensa frysen innan vi åker söderut? Eller?
– Jo, men att ge fryst kålpudding till Malins 50-års dag! Det känner jag inte för.
– Malins födelsedag? Frågade du inte vad vi skulle ha till middag idag?

Häpp.

Man stiger inte i pris i stigande ålder…………..

Hjärnan kokar lite grann just nu. Många järn i elden. Olika järn i olika eldar. Det brinner tamigtusan överallt samtidigt, känns det som. Trappa ned? Inte troligt. Inte frivilligt i alla fall.

Roat mig kungligt med en kär väninna i veckan. Bl a. En kortis till Helsingborg. Vacker stad i vackert väder. Bästa kombinationen. Välsignat, rent av. En stund i kvällssolen nere vid hamnen. Bästa läget. Lite fish and chips och en liten välsignad öl.

Fish and chips
Den satt där den skulle. Tack Ina.

Sofiero Slott utanför Helsingborg. Kan ni så gör ett besök. Vackert. Inte pråligt. Lite lagom puttinuttigt. Blomsterparken ska ni inte missa. Fantastisk och storslagen. En liten Carl Milles-utställning också. Åsså en samling svartvita foton av kungafamiljen. Den forna.

Sofiero Slott utanför Helsingborg. Trevligt. Deras blomsterpark. Missa inte den. Gudomlig.
Storkungen och lillprinsen. Då det begav sig.

Så var det en liten smygpremiärvisning av den tjusiga Beaumont Villavagn på Grottbyn Camping. OM ni bara visste så fint där är. Grönt och lummigt. Rymligt.

Såååå fint. Frisk luft. Lugn och frid. Nära liv och röj om man vill.
Välkomna hem!

På måndag blir det Portugal och finliret inför resan den 18-25 september. Tror det blir varmt. Skall komma ihåg att dricka mycket vatten. Är dålig på det. Känner sällan törst men får skärpa till mig innan jag torkar ihop alldeles. Som ett russin. Fast man gör gott vin på skrynkliga russin………….Hm. Dessertvin. Kanske jag som är desserten???

Sommartorka…………..

Dags för avslut. Har litta å jöra. Skall svara några kunder om villavagnsplatser i Spanien…………..Spännande saker på G och eftersom vi drar ner till Spanien inom inte allt för länge………Berättar mer en annan gång.
Jo, jag hinner njuta också. Mycket. Tar de småa tillfällena i akt. Å alla stora. De som finns rakt framför en. Här och nu. Går ingen nöd på mig. Det är roligt att leva – då får man se hur det går. Det går bra.

Så önskar jag Eder alla en förträfflig dag. Helg. Vecka. Hösten är mysig. Lugnet sänker sig. Vädret är i mitt tycke förträffligt. Lite svettigt om man skall våttvätta heltäckningsmattor med maskin som trilskas och skvalpar – men det ingår i livet att lida lite. Är det inte värre så…………….hit med mattorna, bara.

G´natt.

Ta-ta.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se

Redo? Alltid redo. Bring it on – hösten, alltså.

Hilsen.

Turnélivet är avslutat. Nedslag i verkligheten. Med Mannen och husvagnen. Tillbaka till den kära villavagnen. Allt gick bra. Såg inget elände. Var inte med om något heller men är säker på att det hänt massor i världa under tiden. Brödraträff och villavagnsturné och SEMESTER. Mysigt. Fantastiskt det där med husvagn. Allt finns på 13 kvm. T o m centraldammsugare.

Makalöst smart. Sover kungligt. Regnet kan smattra utanför men därinne är det stilla ro. Trivs man inte så åker man vidare. Fast trivs – det gör man nästan jämt.

Jobbet är alltid med för en digital nomad.

Såg en mängd vackra och sirliga trähus. Man kunde förr i tiden. Lite snirkelikrokar och arbetat. They don´t do them now like they used to………. Nya hus och arkitektur kan vara spektakulärt men lite snickarglädje blir men glad av att se.

Tjusigt.
Så vackert, så vackert.

Här värnar man om trädbyggnaderna. Hjo – en trästad. En gammal kurort lär det vara och jag uppepar det jag skrev i förra veckans krönika – Hjo verkar vara en vänlig stad. Åk dit! Crusing i Hjo var också en upplevelse. Jag ÄLSKAR när människor brinner för sina intressen och satsar tid och kärlek. Det märktes tydligt på en del bilar – på andra märktes det……….mindre. Lacken var inte så putsad på alla. Om man säger. Kärlek var det i alla fall. Passion. 78 varv runt sta´n. Minst.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det börjar närma sig Portugalresan. 18 – 25 september. 8 glada skall på äventyr i Porto och Dourodalen med Unnadigresan.se – Den Passionerade Lilla Resebyrån. Det är jag, det. Mycket, mycket, MYCKET roligt. Loving it. Har bestämt mig för att gå in djupare i Portugals Pärlor och erbjuda än mer innehåll nästa år – kanske mer TEMA. Eller inte. Jag jobbar på och det tar TID att utveckla. Man kan satsa så väldigt fel, kan ni veta. Utvecklingskostnaderna är inte att leka med………även om jag har roligt……….

Dourodalen. Vår vingård ligger till vänster i bild. Syns inte men finns…..

Med en urusel krona gentemot Euron är det redan knöligt. Vansinnigt roligt men knöligt. Jag betalar allt i Euro och den blir ju bara ”värre”. En sådan yttepytteresearrangör som jag kan inte kompensera sig med att bara höja priserna lite hipp som happ.

Här äter vi frukost t ex…………………..

Måste ha en prisbild och innehåll som matchar. Som människor vill ha – inte bara jag. Ni fattar.  Jag satsar på resor med innehåll och som kostar – för att det är så mycket innehåll. Som kostar. Det får ta sin lilla tid. Bara att leverera så blir det ringar på vattnet – som för min del betyder resenärer som vill åka med. Jobba på och leverera bra. Något annat sätt vet jag inte………♥.

Margarida och Luis. Det fantastiska syskonparet som driver vår vingård med hotellverksamhet och vinodling och vinprovning. En familjegård från farfars tid. Min resepärla, som jag hittat alldeles själv……..

På tal om vin…………….innan jag glömmer……………om ni vill på på en trevlig ställplats så kan jag tipsa om Stampens Kvarn utanför Hjo. Kostar 180 kr per natt inkl el och så finns det en fräsch anläggning med duschar, tvättmaskin och toaletter. En restaurant alldeles intill. Fräscht. Rent. Är måttligt förtjust i ställplatser normalt sett . Föredrar campingplatser – eftersom jag är svag för service runtomkring mig. Som att kunna duscha på vettigt sätt och kunna pudra näsan i ett rum med plats. Ho´ har blivit bekvämer, kärringa Ekengren. För att hon kan.

Ställplats
Trevlig ställplats stax utanför Hjo. Rekommenderas.

Så dansar de in hösten – de små liven. En fjärilsbuske är precis det som fjärilar och humlor och bin vill ha. Det har jag planterat utanför vår villavagn………Växer och frodas. Helt översållad med dessa små nyttodjur. Man får göra vad man kan för att de skall trivas. För deras skull. För vår skull.

Nu har jag inte pratat villavagnar ett endaste smack. På något sätt måste ju det ingå när jag nu har denna plattform att skriva på – fast jag har precis fria tyglar. Egentligen har jag inga måsten alls. Kan skriva om precis vad jag vill. Vad säger ni om den, då? Den ultimata friheten. I like. Mucho. Det är ju faktiskt så att villavagnsnyfikna/frälsta läser mina rader – det har jag fått bekräftat när jag är ute och passionerar. Roligt. I vilket fall – jag drämmer på med loggan och webadressen. Allt ni behöver veta egentligen. ♥

Sådärja. Då var det dags att stanna här. Jordnötterna är slut. GT:n likaså. En liten rackare blev det. Mest tonic men gott var det i alla fall. På TV rullar en Hollywood-film. Jordbävning. Fruktansvärt om det varit på riktigt – som det ju är på vissa platser på jorden. Här och nu. Vedervärdigt. Tröstar mig med det som mamma och pappa sa när det var något otäckt på TV – typ Perry Mason…..”  Det är inte farligt. Det är bara på låtsas. Det röda är lingonsylt ”.

Kålpudding in the making

Lingonsylt åt vi idag. Till kålpuddingen. Gott. Inte farligt alls. Lovar.

Ta-ta
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se

 

 

Glad Pussk på er. Jag ÄR vaken.

Hilsen.

Där fick den sig allt. Väckarklockan. Skulle väcka mig klockan 05.15 men då var jag redan vaken. Vaknade kl 4 och tittade ut genom hotellfönstret. Fullmåne. Det var vackert. Tänkte fota men så började jag tänka på något annat. Det händer att jag gör det även i denna arla morgonstund. Kommer inte ihåg vad. Må man förlåta mig för det. Skulle skriva min lilla krönika igår kväll, när jag kommit hem från en fantastisk middag i Skövde med mina villavagnskolleger och vänner. Med den krävan full av det gottaste gotta – jag orkade inte kämpa emot sömnens illmariga försök att däcka mig. Snark. Så det var bara att sätta klockan på klingning. Sagt och gjort.

Vacker afton i Skövde

Har idkat jordbruk i veckan och då menar jag inte att jag spelat golf. Har hört att man säger så när man slår bort gräset och jorden istället för att träffa bollen. Nope. Dags att pynta i krukorna. Har man inget växthus kvar – då får man ordna det på annat sätt för man vill ju ha det som man vill ha det. Ju. Har stora krukbumlingar som väger JÄTTEMYCKET och det var dags att förnya jorden och fundera på om träden som jag planterat där, ska få vara kvar eller inte. Har inte bestämt mig men de ser lite uschliga ut. Tänkte fruktbuskar. Eller tänkte ……………….tja. Får se. Jag kan ändra mig. Hela tiden. Huvudsaken att jag trivs. Å buskarna.

En liten trädgård är också en trädgård.

Mysigt som 17 med det här stora vårbruket i det lilla formatet. Jag behöver inte göra något egentligen – men vill – för att det känns gott att göra gott. Älskar´t, helt enkelt.  Å persilja är fantastiskt gott i mat. Dessutom. Å marockansk mynta. Doftar gudomligt gott när man vidrör bladen. Doftar mojjito. Dessutom. Slurp.

Kör fuskvarianten. Köpte färdiga plantor av persilja i år.

Skura altanen är ett annat nöje, men det gör maken med bravur. Man får ju skydda sina grejor. Trä är trä. Villavagnen behöver ingen bökig omsorg. Bara att bli klappad på emellanåt. Och älskad. Det mår den bra av. Vem gör inte det förresten?  Älska på bara.

Puss på daj.

Är på villavagnsmässa hos Morgan Nyman AB ju över påsken – och maken valde att stanna kvar i Skåne och pyssla. Göra saker.  Pyntade och gjorde fint och sedan åkte jag……….. Hmmmm. Men jag såg till att det inte fattades vare sig sill eller Jansson. Man kan göra massor med saker på begränsad yta. Man får bara vara lite påhittig. Jag har allt man kan önska sig i form av bekvämligheter, så det är bara att göra – om man känner för det. Oftast känner jag för att göra något.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Varde därmed INTE sagt att jag är så inibänken duktig och bara vill visa upp mig – jag vill faktiskt bara inspirera!!! Till att göra roliga saker. Att göra fast latmasken tycker allt är onödigt. Fast…………..om man inte tycker om vare sig trädgård eller matlagning – då inspirerar jag ju inte……………..då gör jag ju bara människorna irriterade. På mig. Tänkte inte på det. Fast…..visst vill man väl vara glad istället för putt? Om man kan? I så fall kan ni glädjas över att jag är glad. Så blir det jättemycket gladigt. Delad glädje är dubbel glädje. Ju. Väl?

Delad glädje är dubbel glädje – eller hur? En Harrogate på 74kvm. Kommer i 2 delar. Makalöst vacker inuti. Kom hit och titta! Öppet hela påsken. SOLSKEN UTLOVAS!!!

Snart blir det Keukenhof och Amstedam för min del. Skall åka dit med en kär väninna. Där kan man tala om blommor och växthus. Färgexplosioner och blomsterhav som heter duga. Jag har varit där förut och dånade av all blomsterprakt. Det är dessutom King´s Day den 27 april – och då är det fest i Amsterdam. Alla gator är avstängda men inte för oss……………har fixat passage.

Flower Power. Keukenhof. Holland

Oppsiedeisy. Ser att klockan tickar på. Dags att kliva in i duschen och göra sig iordning för dagens övningar. Skall inspirera och informera till köp av villavagn hos Morgan Nyman AB idag och imorgon. Kom dit, vet jag. Så många fantastiska modeller. Ni anar inte vad som finns förrän ni varit på besök och vandrat runt. Suttit i alla soffor. Fantiserat. Majgadd. Öppet 11-15 hela påsken. Bara säger.

Ljummen bulle och kall mjölk. 100 år sedan sist vi drack mjölk…..

Tänkte att jag skulle fjäska lite med er och bjuda på en virtuell bulle eller två med ett glas virtuell mjölk. Kaffe kan jag också ordna. Bara att låta det vattnas i munnen. Vassegoda.

Slutar härmed min lilla krönika och sänder er en innerlig stråle av gott och roligt – som räcker länge. Ni får härmed en extra dos. Hushålla inte på det – glädje ger glädje. Man behöver allt man kan få här i världa. Inte så lätt alltid men man kan alltid försöka. Never, ever give up.

Pussokramheladan.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Dream on, Babe. Å gör något.

Hilsen.

Ni vet den där känslan när man känner det är tomt. Inte i plånboken eller kaffeskåpet – men i hjärnan. När det ekar i bästa fall men annars är ihåligt. Hallå? Någon hemma? Ingen svarar.

Tomt. Ding-ding-ding.

Precis så för mig just nu. Hade tusen idéer om vad jag skulle skriva om. Nu sitter jag här – ombonad och mätt i magen och……………….ingenting infinner sig – förutom sömnen. Nedrans.

Några av oss. Plus fotografen Veronica.

Det har varit mässdag idag. Hela dagen. Troligen är det känningar av det.  Det har varit superkul. Gillar´t. Att prata med människor om det man tror på – det är bra gött, det. Människor som du och jag och vem som helst. Som är nyfikna. Som förundras över så mycket man får plats med i en villavagn på 32 kvm. Westcoast 32 by Morgan Nyman AB.

Välkommen hem!

Att få dela äkta glädje. I like. Människor är lätta att prata med. I alla fall tycker jag det. Vi har pratat drömmar. Livsmål. Tankar. Chokladkola. Det har livet handlat om idag. Bland annat. Vi längtar alla efter något. Den som fryser vill ha värme. Den som är hungrig vill ha mat. Det som inte kan läsa vill gå i skola. I vårt land – där de flesta av oss ( inte alla men väldigt många ) egentligen har tillräckligt av allt – om man jämför med många andra i andra länder – där vill SJÄLEN ta plats. Märker det så tydligt.

Det är inte det att saker är svåra, som gör att vi inte vågar. Det är för att vi inte vågar, som saker är svåra.

När jag börjar berätta om hur maken och jag kastade loss. Köpte vår villavagn – hur vi sålde huset – gjorde oss av med saker – bytte liv – då sprakar det i mångas ögon. Det gnistrar till och de lyssnar stort. ”Men det är ju så jag har velat göra i så många år”, sa en kvinna. En annan ”Jag vill göra något helt annat. i mitt liv. Vill slippa alla saker”. ”Så härligt och nyttigt att träffa någon som verkligen gjort det och verkar ha överlevt”,  sa en herre med glimten i ögat. ”Det här borde du berätta för fler”, sa flera. Det har jag hört många gånger. Jodå. Jag har skrivit om det förut i mina kåserier. Om processen att göra sig av med saker. Leva drömmen. Att prioritera bort. Insikter och avsikter. Tankar och fallgropar. Fantastiskta överraskningar. Utveckling. Saknad. Lycka.

Hoppochskuttglad

Imorgon är en annan dag – då får vi se vad den har med sig. Kanske säljer jag en villavagn. Hoppas det. Blir så hoppochskuttglad av det.  Just nu är det inte annat än hoppochskuttlägeisäng. Jag gör härmed en konstpaus. Går och lägger ned kroppen i horisontalläge, sätter väckarklockan på jättetidig morgonstund – och skriver färdigt.

Ur led är tiden.

Å DÄR är hon tillbaka, Ekengrenskan. Klockan är 05.05. Klockan på bilden går fel men den är i alla fall stor. Pigg som en nyponros. Inte. Inte pigg alls men vad kan man begära av en dam i sina bästa år? Jag sitter utan stöd och kan bete mig bland folk – det får räcka.

Don´t mess with me. I am the driver of this bus.

Natten var lugn. Har inte drömt något. Tror jag. Annars är jag en mästare på det. Några gånger i månaden drömmer jag så tokigt, så jag vet inte om jag inte borde spärras in någonstans. Ofta återkommande är att jag inte får följa med. Att jag blir ensam kvar. Alla åker utan mig. Den drömmen är otäck. Kan vakna i gråt och inte fatta något. Gamla människan! Måste ställa mig upp mitt i natten, för att vakna till på riktigt. Tar en stund och inser såklart att ingen har åkt någonstans utan mig och jag är i allra högsta grad med. Det är t o m så att jag kör bussen!

Fniss. Skylt funnen i London.

En annan mardröm är att jag sitter i skolbänken och skall tenta. Ser att alla kan svara på frågorna utan jag – har läst på fel saker. Jag som VERKLIGEN pluggat! Kan plötsligt ingenting och den stressen jag känner i drömmen – att alla kan utom jag fast jag VET att jag kan – DEN är inte att leka med, heller. Kan vakna superledsen och måste ställa mig upp för att vakna till. Lugnar mig när jag ser att maken ligger där och snusar lugnt och ingen skolbänk inom en mils avstånd. Nä. Tacka vet jag gräddtårta. Det är gott.

Gott med bakverk.

Snart är det hemåkardax. Tillbaka till Sverige. Härligt. Lever i den bästa av 2 världar. En får tacke o ta emot det som kommer en till del. Solen och ljuset är fantastiskt lättsamt att umgås med vintertid. Hemma i Fäderneslandet på sommaren – det är också fantastiskt. Rätt mycket som är fantastiskt. Faktiskt. Må det vara länge.

Mycket är fantastiskt.

Avslutar med en riktigt superdålig film. Regissör: A Ekengren. Filmare: A Ekengren. Klippare: A Ekengren.I huvudrollerna: A Ekengren och spanska räkor. I originaltappning. Gambas a pil-pil. Nya paradrätten. Så enkelt. Så gott. Eventuellt nyttigt.

Å med det slutar jag mina ängkla rader.

Känslan av att må bra i det lilla och det stora. Att ha människor i mitt liv som jag älskar och som jag kan misstänka älska mig också. Tack. Fortsätt gärna med det. Det gör gött i själen. Önskar er alla detta.

Klockan är 05.45 och en ny dag randas. Det börjar ljusna. Solen kommer strax upp. Må den skina på oss alla. T o m på mig fastän jag inte klarade tentan………*ler*

Kram hela da´n,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Sputta barr? Gör rätt. Gör om.

Hilsen.

Så är det långsamt dax att summera året.

Någonstans är det väl bra med avstamp. Årsbrytningen gör det naturligt. Enkelt att räkna. Man kan i o f s summera den 23 maj eller varför inte den 15 september – det kvittar ju. Eller hur? Andra kulturer har andra tideräkningar och de överlever sina seder.

Avstamp fast bara med en fot. Det räcker.

Vet att jag förr i tiden ( runt 20 – 30 års åldern ) var livrädd för att tänka tillbaka på året som gått – för allt jag kunde ha gjort istället – om jag bara vore unset lite bättre eller klokare. Med åren har jag fattat att det inte är till det minsta nytta att ångra. Jag är ingen Einstein. Ingen Zweistein, heller. Bara en Annicka. Gjort är gjort. Möjligen kan jag konstatera och ta lärdom. ”Gör inte om det där ELLER Gör mera av det där. ” Eller så glömmer jag bort vad jag skulle komma ihåg och blir förvånad över resultatet. Som sagt, jag är bara en Annicka.

De här chipsen var goda. Det skall jag komma ihåg. Tror jag. Fråga mig nästa nyår.

Fast….snacka går ju. Jag är min egen bödel. Har alltid varit. Jag slår hårt och skoningslöst mot mig själv. Upp som en sol och ned som en…….fläskpannkaka. Den är godare än vanlig pannkaka. Om man nu får välja vad det är som skall falla neder.

Ugnspannkaka med göttigt fläsk i.

En tillbakablick.  Liksom en slags rensning.  Som att ha kommit hem från en strapatstrik förmiddag i skogen med korgen full av lingon och svamp. Huvva. Där ligger det godsaker och………skräp.  Liksom ingen idé att bli irriterad på skräpet. Det ingår i paketet. I skogen finns det skräp. Som vi kallar det.  Det ingår. Livet är också fullt med skräp. I alla fall: Allt passar inte i sylten eller stuvningen. Sitta där och sputta granbarr när man äter svampstuvning. Nej. Bättre då att till nästa år rensa bättre men inte att sluta plocka lingon eller förvälla kantareller. Då blir livet trökigt. Fläskpannkaka utan lingonsylt? Nä. Omelett utan svampstuvning? Nä.

Sluttittat på Calle Ancha.

Julen kom, gick och drog. Mina inlagda sillar smakade finemang. Herr Jansson gjorde sin entré i det Ekengrenska huset. Han var god. Risgrynsgröt blev det också. Just nu puttrar det på spisen. Maken värmer gröten.  Jag gjorde en rejäl laddning.

Jag är bortskämd. Får alltid frukosten serverad. På radion sjunger Michael Boublé  ” It´s a beautiful day”. Så passeligt. Hur vet han det?

En härlig dag i december.

Arbetskamraterna på Morgan Nyman AB smaskade på delikat smörgåstårta alldeles innan julledigheten. Hela go´a järngänget. Den såg god ut. Jag fick bilder sända till mig, så jag åt med ögonen kan man säga. Härligt med tillhörighet. Tur att det finns internet och snabb kommunikation. Inte som den på hotellet i förra veckan, som jag skrev om. Tror det fortfarande ligger bilder i etern och försöker ladda upp sig. Jösses så långsamt det gick …..Har inte tålamod med sådant längre.

Smörgåstårta. I like. Jättelike.
Godingarna på Morgan Nyman AB. Som bygger, projekterar, funderar, skapar……..Några fattas, ser jag.

Att vara digital nomad och göra sitt jobb på nätet förutsätter internet. Det är inte så utbyggt överallt, kan jag lova. Vi är bortskämda med det hemma i Sverige. När jag så gärna vill göra bra och det inte går pga att verktyget fallerar. Nu har vi installerat fiber här i Spanien och livet leker. Vilken skillnad!!! Jag har slitit hårtestar och bölat av frustration mer än 32 gånger, kan jag lova er. Nästan nervrak. Fått smaka lite för mycket på den frustrationen, så jag har väldigt kort stubin numera om det krånglar. Lägger ner och går iväg direkt. Kroppens celler skriker INTE KRÅNGLA NU IGEN!!!

Nervvraksfötter.

Just nu är det minusgrader i Skåne.  Vi följer vädret via en webkamera. Häftigt. Vi kan se när det blåser, om snön faller……..i realtid. Teknikens under.

Här är det ljust och fint. Lär komma lite regn imorgon. Det kan vi stå ut med. Nyårsafton på Apelsintorget I Marbella med goda vänner. Strax innan 12-slaget  skall man äta upp 12 vindruvor och önska sig något och klockan 12 skålar man i CAVA. Den kostar för övrigt bara 20 kronor, så man har råd att skåla ofta och länge.

Vad önskar jag mig av det nya året?
Att våra familjer och vänner får vara friska, såklart. Vi också. Utan det är inget värt att önska fånigheter.

Hälsan är viktigast. När man inte har den – då förstår man bättre……

 Av VÄRLDSLIGA ting önskar jag = måste jobba på:

  • att jag kan fortsätta bidra med försäljning av fler villavagnar. Det vore joggans kul.
  • att Unnadigresan får blomstra. I det lilla. Att mina resor blir fullbokade varje gång. Jag har ju bara börjat….. Förutsätter bokningar, förståss. Utan er inget mig.
  • att jag hittar min förlupna jeanskjol
  • att tandläkarräkningen håller sig på minimal nivå även under 2019. Bra gaddar, trots allt.
  • att mitt citronträd bär frukt
  • att jag inte missar mandel- och mimosablomningen
  • att en massa hemliga saker går vägen
  • och allt annat som inte är ett dugg intressant för er eller värt att nämnas och en bonus om det faller in.
Fint namn på en gata!
Egna. Goda.
Unnadigresan.
16 – 23 april
19 – 26 september

Så. Ända in i aftonsången. Nu är Ekengrenskan klar. Helt färdig.

Önskar er allt gott i hela världen och lite till. 2019 blir bra.

Kramar. Många.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

 

 

 

Jag tyar inte mer, Kallåska.

Hilsen.

Ha-ha. Korsigömmene, som Mamma brukade säga, när hon blev förvånad. Jag är inte förvånad men säger det ändå.  Bara för att. Det bara funkar inte. Denna huvudknopp är full. Eller tom. Hur man nu väljer att se det. Inget vettigt kommer ur den, i alla fall. Ni kommer att märka det allt eftersom.

Bättre gömd än dömd.

Fotot är från i somras. Utanför vår villavagn. När jag satt och jobbade. Det var tider det. Också.

Jag är uppvuxen med piskan och ordspråken.  Oh nej. Ingen aga. Bara piska i form av att man ska göra sitt bästa och dubbelt upp och när man känner sig nöjd – då lägger man in högväxeln. Det gör det lite trixigt att bli nöjd med det jag gör. Finns ju en chans att det skulle kunna bli bättre – om jag ansträngde mig än mer. Ni fattar. Det är som med atomer. Hur full en burk med atomer än är – så kan man alltid klämma in en till.

Lika många som atomer. Flugorna. Syrran förärade mig denna smällare.

Ikväll bestämde jag mig för att vara nöjd med det jag gör och tänkte inte kåsera alls. Faktiskt. Ni överlever utan mig. i högönsklig välmåga. Åsså tänkte jag: för vem skriver jag? För er eller för mig? Kom på att det är för mig för att några av er vill. Faktiskt. Kommunikation är ett måste för mig. Så att det blir något sagt. Huvva.

Bara så att ni vet – så här håller jag på och omvärderar mig själv 345677 ggr om året. Inget att bry sig om.  Jag lagar god mat och kan stoppa strumpor, det vet jag.

Så är det. Man läcker vad man tänker. Antingen avskräcker eller attraherar man.

En tuff vecka med mycket jobb och logistik, Villavagnsmässa för Morgan Nyman AB och förberedelser inför den. Hållit seminarier om villavagnslivet och mina resor. Diverse göromål hemmavid i Sverige. Jätte, jätte, jätteroligt och stressigt. Träffat få av er men ville träffa många. Puss på er.

Från mig

Känner mig som en svikare men det blev som det blev. Timmarna räckte inte till. Vet inte hur ni har det. Har ni också bara 24 timmar på ett dygn? Behöver ni sova emellanåt? Jag måste. Försöker låta bli ibland men det går sådär. Knasboll om jag sover för lite. Värre än vanligt, alltså.

Dags för långa och raska promenader. Kroppen behöver och vill

Ätit julbord. Många. Räcker för ett tag. Mycket smakligt. Skall fixa till oss själva här på Costa del Sol. Det blir något SPENSKT – en blandning av spanskt och svenskt. Spännande. Herr Jansson blir det säkert och så tog jag med sillfiléer från Sverige, för att lägga in i sillag här. Svartvinbärssill, bl a. En favvo hos oss. Senapssill.

20150331_133002-compressed
Ingen gör sill som Fiskhallen i Mölndals Bro men jag ligger inte långt efter…..

Vi får se vad jag svänger ihop.  Mycket går att köpa här, men jag tillhör människogrenen  ” varför göra det lätt när man kan göra det svårt”¨. Så här är det. Det är mycket dyrare att handla här än hemma, när det gäller typiska svenska varor – och eftersom jag var hemmavid och det var röd lapp på så mycket, så köpte jag. Ni vet mig och extrapris. Denna kropp är uppvuxen på det. Jösses. Jag har släpat. Sådan är jag. Så talar vi inte mer om det.

Landade i solen igår kväll. Idag var det full sula här. Såklart. Mysa med Älsklingen. Sopa barr utanför. Det dröser ner när det vindar ute.

Ett barr som heter duga. Det stora pinjebarret på min rumsgran. Liksom skillnad.

Trädgården börjar hämta sig efter sommarens torka här i Andalusien.. Älskar´t. När jag fick säga hejdå till mitt växthus, när vi sålde huset – då snörpte det till i hjärtat. Som jag älskade det. Maken och brodern byggde det för mig.  Oh well. Allt varar inte för evigt. Jag har skapat mig annat. Ett måste. Utan blommor kan jag inte leva. Heller.

20160619_180056
I ett hus vid skogens slut……inga tomtar. Bara vi.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gick här och pysslade idag. Lyssnade på radio. Faktiskt P4 Göteborg. Lite småtrevligt, så där. Roligt det där med språket. Idag berättade meteorologen att det var glögg i molntäcket och solen skulle titta fram. Log lite. Kul att det är glögg i molntäcket så här i juletid, tänkte jag. Tänk de som har glögg mellan tänderna? Då kanske man skulle sätta lite glugg nästa jul så att man har. Ifall det inte blir glögg i molntäcket. Bara säger. Språk är kul.

Bildresultat för glugg
Glugg
Glögg

Närmast i resväg är 16 – 23 april 2019. Då blir det Dourodalen igen. Superlyckat koncept. Jag har fått så fina recensioner, skall ni veta. Skall ni med? Bara 6 platser och det fylls på. Påsktid i Portugal – vad tror ni om det? Annan kultur. Annat väder. Andra traditioner. Vackert så att man förundras flera gånger om dagen.  Goda viner. God mat. Gott sällskap. Stort innehåll. Välkomna att höra av er. Maila mig för mer info HÄR.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lördag bjuder på julmarknader lite här och var. Kul att se hur spanjorerna gör. Tror de anpassat sig efter turisterna, faktiskt. Man firar inte julafton här egentligen – inte enligt spansk tradition. Det gör man den 6 januari men det skall jag berätta om nästa gång. Nu skall jag borsta gluggarna – eller var det glöggen? Återkommer.

Hittar ingen jordgubbsginbild i all hast, men denna villavagnsjulebild är fin….

Nu tar jag den sista slurken på mitt jordgubbsgin med tonic. En liten rackare blev det. Varade länge för jag glömde dricka den. Fullt upp med annat, ju  🙂 !

Hoppas innerligt att ni får goda stunder. Livet bjuder på otrevligheter ibland. En extra styrkekram till er som har det så just nu.

Lefven väl och ni må länge leva på landet, som Faderen sa. Lille puttefar.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

 

 

 

 

 

Ett revben gör ingen sommar – bara ont.

Hilsen.

Känslan när man tappar kontakt med marken –  och inser att man kommer att falla i backen – hinner tänka ”akta tänderna” – nu är det kört  – bryter jag något – och i samma stund hoppar trottoaren skoningslöst på en och attackerar med all kraft. Tänk er själva – en hel trottoar mot en värnlös kvinna. Aj. Ont.

Tänderna klarade sig

Var på väg hem från vår kära och generösa granne och fått serverat den mest fantastiska middag med älgstek, gräddsås och svartvinbärssylt.  En efterrätt av himmelska smaker med lime, digestivekex och grädde – och kondenserad mjölk. Vet inte receptet. Kommer inte ihåg receptet för jag öste i mig och lyssnade inte. Så gott. Lyxigt supergott. Ska fråga om hon avslöjar hemligheten. Gott vin till maten och sangria. Många skratt och supertrevligt. Vi bor några hus ifrån varandra, så vid hemgång satte jag inte på mig sandalerna ordentligt. Bara körde i fötterna och marscherade hem med maken arm i arm. När man håller i honom är man trygg. 100 meter till Hemmet.Tänkte jag.
Jag slet mig.

Knäpp dom. Tips från coachen

Med sandaler och remmar i alla väderstreck, ojämt underlag och vickande kakelplattor föll jag som en fura. Landade på magen med knuten näve mot bröstet ( varför inte ), hela denna kropp ovanpå det och känner stark smärta. Flämtar, kvider och känner efter. Ont i revbenen men i övrigt ok.

Badankan i säker miljö. Mjukt och fint. Typiskt revbensparadis.

Så fort det kan gå från skuttiga ben till ynklig äldre kvinna, som ojar sig varje gång hon måste nysa och DET MÅSTE HON HELA TIDEN!!! Har inte nyst på flera år men nu är det som om någon jäklas. Att vända sig i sängen är förenat med ångest. Hur många revben kan man ha? Alldeles för många, känns det som. Nåväl. Slut på revbensstoryn. Finns grillade på Hemköp.

På tal om att stupa. Vet ni att buddhisternas tempel heter STUPA? I Benalmádena – som ligger mellan Málaga och Fuengiróla – ligger ett sådant tempel.  Så vackert och storslaget. Mäktigt.
Ligger på höjden med vidunderlig utsikt över Medelhavet. En stupa symboliserar Buddhans upplysta sinne. Jag kan tyvärr inte förklara tanken bakom dessa stupor så att ni skulle förstå. Mest för att jag inte förtår fullt ut själv. Viss förklaring finns här.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Som ”vanlig” är man välkommen hit. Ingen inträdesavgift än i alla fall – och man säljer vissa föremål i den lilla butiken utanför – som går till upprätthållandet av stupan. Den vetgirige kan  komma hit för att lyssna på föredrag, ha ceremonier och bara vara.

Har representerat Unnadigresan och Morgan Nyman AB här nere i Marbella.  En mässa av mindre format men icke desto mindre välbesökt. Det finns ALLTID tillfälle att tala om bra saker och MNAB:S VIllavagnar och Min Passionerade Lilla Resebyrå – kan man prata hur mycket som helst om. Med glädje.

Bo i villavagn och arrangera härliga resor till Portugal – det gör jag.

Allså. Nu är det så att jag stänger butiken. Sitter i soffan med TV:n på lågt ljud och datorn i knät – med en kudde emellan – för att undvika lårhetta. Fötterna på bordet och i lagom gosig position. Inte nog med att jag har revben som gör sig påminda – nu klättrar en myggjäkel på mina ben.  4 bett räknar jag till och det tyder på att den klättrat LÄNGE – och ni skall veta att myggbett kliar så in i Norden på mig. Fula bölder och fyttirackarns. Jag river mig själv till vansinne. Ingen rolig historia. Dessutom är klockan 03.05. Nu är det nock.

Färdigsnackat.

Imorgon är det lördag igen. Eller söndag. Fast det är lördag nu. Vet inte hur jag får till det. Ingen åning på allt.

Önskar er inga myggbett eller krossade revben – det är då ett som är säkert. Knäpp sandalerna och undvik älgstek – eller om det var gräddsåsen som gjorde mig vild. Gudomligt gott var det, men se hur det gick!!!!

Ha en fin vecka ! Nu väntar bingen men först skall jag lägga ut det jag skrivit och det i sig tar 40 minuter till.  Hasgtaggar hit och dit och kopiera o klistra.

Vad gör det? Natten är lång och jag skall ändå snart gå upp. Det är roligt att leva – då får man se hur det går. Sant.

Godmorgon i ottan och kram på er! 03:28 so far och NU börjar det klia. Myggotäckingar.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com