Man får ställa om sig. Man får helt enkelt ställa in. Sig.

Hilsen.

Yes. Så är det. Anpassningens tid. Jag har ställt in mig på att ställa om mig. Jag som en gång var Motvalls Käring, som den hulda modern uttryckte det. Den som gör tvärtom mot vad som förväntas. Som går mot strömmen. Som prövar nya saker. För att man kan. För att man får. Numera får man inte så mycket…………….Hålla sig hemma får man.

Sitter i villavagnssoffa och läser
Man får hålla sig hemma. Fast på denna bilden är jag borta. I en annan villavagn. Innan corona.

Det får man.

Vill ni bli roade en stund så ska ni se på detta klippet från Galenskaparna. Mästerskap i Curling. Där gör man allt man kan för att man får.  Om man inte gjort det förut. Så mycket knas och bra att hämta på Youtube. Lort finns också. Kolossalt mycket lort. Allt finns. Mängder med bra utbildning t ex. Om man inte har en susning om hur man gör knixerbasala uttermedaljonger så är jag säker på att någon har gjort det förut och nu vill lära ut det där.

Annicka i garderob
Å där är jag. Helt naturlig pose. Jag brukar stå i garderober och spana ut. Det får jag.

Håhåjaja.

Sitter i min fåtölj. Morgonrock och snuttefilt. Stilla morgon. Det har regnat väldeliga inatt. Det behövs men vått blir det. Liksom. Kristi Himmelsfärdsdagen bjöd på sommarväder. Ljuvligt. Fågelkvitter överallt. Ystra lockrop. Från fåglar, alltså. Till andra fåglar. Tog då en promenad mellan huslängorna här och sedan ner till havet. Denna fantastiska strand här i södra Skåne.

Stranden på Söderslätt
En känsla av frihet.

Man ser också hur havet tar över stranden. Hur den minskar för varje år.  Vattnet kryper närmare. Något för samhällsplanerarna att ta hänsyn till. Tänker på de strandnära tomterna. Snart har de fötterna i vatten. Fotbad.

Ginst och himmel
Passionerat gult. Kaxigt mot det blåa.

Håhåjaja. Idag känner jag mig ålderstigen. Hade en trevlig kväll på avstånd – med kära vänner. Tack ! Grillat sidfläsk med suveränt god och hemlig recept på löksås och färskpotatis. Mumsfilibabba. Hur gott som helst. Inga biverkningar där.  Inga som skall nämnas här i alla fall.

Vinet var också gott. Igår. Idag säger magen att den är sur. Jättesur. På mig också. För mycket syra. Då har jag i o f s en superkur. Kalk. Jag brukar kalka mig emellanåt. Lärde mig det av vänner för 100 år sedan. En tesked vitt pulver och så vatten. Det lugnar. Neutraliserar.  Funkar fint med ett glas vin eller två – då och då.  Samma med juice. Då och då.  Juice till frukost och vin till middag – i kombination några dagar i rad – illa. Aj. Ont. Så nu får jag skärpa till mig. Det gör jag. Troligen.

Augusta Glad.

Håhåjaja
Don´t look back. You are not going that way,

Själver gjort får själver ha´t. Så sa hon gamlamormor Augusta Charlotta Glad. Jag heter Charlotte efter henne. Mitt ”e” i Charlotte ska uttalas. Hon sa hur många saker som helst. Som jag. Fast jag har inte fullt så många ordspråk som hon hade. Och inte så många förbud som hon. Inte lägga nycklar på bordet. Inte sjunga på morgonen för då får man gråta innan kvällen. Inte gå under stegar. Jag lipar när jag måste – oavsett om jag sjungit på morgonen.  Var skall jag lägga nycklarna om inte på bordet? På stolen? Blir bättre?

Stol på veranda
Lägg nycklarna var tusan du vill. Bara du trivs. Obs. I glaset finns bara c-vitaminsbrus. Om ni undrar.

Det får man visst. Lägga nycklarna i diskmaskinen om man du vill. Bara man hittar dem och DET, kära vänner, är mitt stora dilemma. Jag hittar ingenting. Det är värt en egen krönika.

Vet inte riktigt hur det står till med tankarna idag. Ingen åning alls. Som dessa fotspår. Vad hände här? Egentligen?

Whistle blower.

Nu när jag ändå sitter här och filurar med sta´ns suraste mage: Nuförtiden är det ingen som visslar uppskattande efter en. Eller gör folk det efter er? Lyllos er i så fall. Inte ett vissel så långt örat kan uppfatta.  Inte på min front.  Å andra sidan kan åldersöronsusningarna störa uppfattandet av det eventuella visslet. Eller inte. På sin höjd visslar någon för att man går ivägen. T ex för någon cyklist.  Ur vägen, män´ska.

Hus med röksignal
Någon som kommunicerar medelst rök?

Man får vara glad för det lilla vad gäller positiv uppmärksamhet. Att man syns öht. Utan reflexer. I dagsljus. Antar jag.

Den lilla slutklämmen.

Den kommer alltid sist. Fast ibland ångrar jag mig och sätter fart på tangenterna igen. Det är det där FLÖDET, ni vet. När orden kommer till mig. Eller när de åker hem till sig. Det vet jag aldrig. Som nu t ex. Jag är beredd att avsluta denna krönika nu.  Men jag kan ändra mig. Ni får se.

Häggen blommar
Så kom jag på att häggens blommor ser ut som små minipioner. Ljuvligt vackra. Så kom jag på att detta är ju inte hägg. Det är oxelns blommor. Ljuvliga konstverk.

Plötsligt kom jag på att jag längtar efter västskustska räkor. Fisk från Västkusten. Riktigt svår abstinens faktiskt. Förlåt mig Skåne – men fisk är ni lite sämre på än Bohuslän. Kan ju inte ni rå för men det är så det är. Ni är bättre på hur mycket som helst annat så var inte lessna. Det är bara att bita ihop.

Fiskhallen i Mölndalsbro
Ett lidande att titta på dessa foton. Att bara se men inte röra.

Nä. Nu är jag sugen på att baka kavring. Ska leta lite recept. Har köpt ingredienser – som jag TROR ska i. Annars får jag väl kalla det för något annat än kavring. Det blir som det blir.

Nä. Upp och hoppa nu ditt lilla skrälle ( jag talar med mig själv ) och gör lite nytta. Make yourself useful, som någon lärde mig i tidiga år. Sitta här och slösa bort sig. Schas.

Ha det så förtjusande härligt i kommande dagar. Jag skall till Grottbyn i Höör och visa fritidsboende i morgon. Det har lovats SOL! I like!

Visningi Grottbyn med Canva
Komsi, komsi.

Iväg som ett skott nu, kvinna:

Granskott
Hopp opp som ett skott nu, Ankan.

Ett kort till bara. Mitt favvokort från mina resor till Dourodalen.

Unnadigresan grupp 1 utsikt och kameror
Visst är bilden härlig. Helt oplanerat. De bara stod där och njöt. Mina älskade resenärer.

Ha det. Alla och envar. Ingen nämnd och ingen glömd.

Cheriot and farethewell.

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

 

 

 

Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda

Hilsen.

Vårkänslor

Vårkänslor hur ofta som helst. Förutom när det stormar och är svinkallt. Det har det gjort i 2 dygn. Stormat och regnat. Skånes slätter är vackra men obergiga…….Det gör att när det blåser – då blåser det. Rejält. Inget som tar emot. Som tur är går det mesta över. Förr eller senare. Just detta väder står över och fram träder annat.

Det gör ont när knoppar brister. Möjligt men jag är utsprungen sedan länge. Bortsprungen emellanåt.
Raps. Repris på repris på repris. Jag tröttnar aldrig. Så mäktigt explosivt.
Covid

Värre är det med denna farsot över världen. Vi matas med information, utlåtanden, uppdateringar, expertutlåtanden, åsikter av alla de slag m m – varenda vaken stund. Ibland blir det bara för mycket för mig. Det finns en gräns för vad man orkar ta till sig. Hjälplös i det stora, ju.
Jo, jag är ibland skräckslagen för att få covid-19 och drabbas av den värsta varianten. Rädd att smitta kära och nära så att de får lida. Oftast tänker jag att det kommer inte att hända. Allt blir bra. Hur ska man annars stå ut i denna osäkerhet om ALLT? En sak är säker – ingen vet något – lika bra att tro på en god framtid. Vi får vara rädda om varandra, visa hänsyn, stötta de som kämpar för oss och vara nära varandra i hjärtat – trots de fysiska  avstånden.

Vi klarar det. Kan denna blomma i denna fattiga jordmån – då kan vi.
Svarta stockrosor växer i gruset. Flyttade från god jord där de slokade. Fick nytt liv i denna arma mark. Märkligt.
Livet är som vanligt i alla fall.

Livet fortsätter ändå med det vardagliga. För många av oss. Saker skall fixas. Hemmet skall skötas. Man skall sköta sig själv – i betydelsen vårda sin kropp. Daglig dusch t ex. Som de flesta kvinnor (tror jag faktiskt ) så passar man på att göra det mesta samtidigt – när man ändå håller på. Ni vet.Som att passa på och städa duschkabinen, torka golvet, putsa fönstrena m m – efter uträttat duschförvärv. När man ändå står där och har plaskat klart. Smart att göra allt samtidigt så slipper man städa extra en annan gång. Ni känner er igen er några, väl?

Det är skönt att vara ren

Torkar av, gnider bort, putsar rent. Mig själv först. Duschen sedan.Tvättar inte håret denna morgon för det gjorde jag igår. Sedärja- allt glänser. Ska bara dra åt kranen ordentligt – det droppar från duschmunstycket. Vad gör jag? Jo, vrider med stor kraft åt fel håll och *splatt * rätt i nyllet – den största vattenduschen ni kan tänka er. I håret, på badlakanet. Rätt i plytet. Dyngvåt. Ofrivilligt men ändå. Varför inte liksom.

Prudentlig skall man vara. Det har jag lärt mig hemifrån.

Jag är väldigt förtjust i matpajer. Sådana där smarriga. Det händer att jag lyckas med dem. Every now and then. Skulle bjuda maken på ost- och skinkpaj. Med ädelostfyllning. Bacon och mumma i. Ost. Gjorde allt rätt utom det som jag gjorde fel – vilket fick förödande konsekvenser. Förödande och förödande förresten. Ska kanske inte överdriva. Kan väl då i korthet säga att det blev en drunknad paj. Som om den varit med om gyttjebad. En typisk guuu-vilken-misslyckad-paj. Jag lovar. Pajskalet flöt omkring i formen. Fick nästan använda soppslev.Broccolibuketterna jag hade i pajen tog jag ur frysen innan  och lät dem tina. Trodde jag. De släppte i alla fall av sitt vatten i pajen. Så där låg allt och simmade omkring.  Ryggsim, frisim – vad vet jag. De låg där och guppade i alla fall. Maken är så gullig. Han tyckte pajen var jättegod men kanske liiiite fuktig bara……..Han underdrev. Jag fick HÄLLA av sörjan och steka upp pajen dagen därpå. Så vad lärde jag mig av detta? Köp färsk broccoli.

Som kompenstion för pajsoppan. Ett makalöst gott bröd bakade jag. Nöjd själv.
Promenaderna som stärker

Så tacksam för mina promenader och min kamera. Livskvalitet. Verkligen. Det var det värsta med den totala karantänen i Spanien – detta att inte få gå ut. Inte få röra på sig. Se saker. Nu tar jag igen det. Ser så mycket fint. Måtte jag få fortsätta med detta livselixir.

Passerade jag idag
Liten närbild av det vackra.

Har så många olika vägar jag kan ta. Älskar Söderslätt i Skåne. Sådan tur att villavagnen stod just här!! Den bara väntade på oss!

Samma gamla vy men olika gånger
Visst är det lite fint?

Tänkar tacksamt att det är tur att vi har lantbrukare och bönder som jobbar för att vi ska få mat på bordet. Inte så självklart. Visst – det är säkert ett sätt att leva – men jag är tacksam i alla fall. Deras arbete sätter mat på bordet. Tack!

Här blir det potatis, tror jag. Har ni ätit Abbekås-potatis? Goooooda.
Hästapållar
Skott från denna!!!

När vi lämnade Spanien räddade jag några skott av den prunkande pelargonen – som annars skulle få leva dödens liv när vi for. Nu har jag puttat ner de skotten i krukor.

Tror de kommer att bli JÄTTESTORA och fina emigrerade pelargoner. Den som lever får se!
Villavagnsvising igen. Med avstånd. No worries.

På söndag blir det visning av Grottbyns villavagnspark igen Där är så fint. Riktigt fint. Året runt kan man vara där. Komma och åka när man vill. Sommarstuga eller annat – you decide. Mitt i Skåne. Man kan ta hit med Pågatåget från Lund t ex. Om man inte vill ta bilen.

Söndag den 3 maj mellan kl 11-15 träffar ni mig där. Tfn: 0709 632401

Se så fint. Stora trädäck. Eget vatten o avlopp. Toalett och dusch och allt som man har i ett hus!

The End

Livet blir tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något. Just i dessa tider är det lite svårt att fylla på. I alla fall med saker som intresserar andra än min man och min familj. Att jag ska köpa nya gardiner – något att skriva om? Nä. Att jag städat ugnen? Nä. Köpte tomatplantor idag? Nä.

Ni ser. Inget av vikt haver passerat. Allt går upp och ner. Så gör tankarna också. Ibland får man backa lite och bara titta på. Det är helt ok också.  Inte bara prestera. Så mycket som fungerar i alla fall. Väldigt mycket. Knepigt att inte få kramas, att inte träffa syskon, nära och kära. Märkligt.  Jo, just det. Nu går jag en kurs och skall lära mig göra fina hemsidor från grunden. Det blir roligt.

Vi skall inte glömma bort varandra.Åsså startar jag upp fortsatta tankar om min Passionerade Lilla Resebyrå Unnadigresan. Fick lite hicka där ett tag och tänkte att där finns ingen framtid för min lilla yttepytteresebyrå. Jodå. Det finns det. Det har jag bestämt. Fast kanske i annan form. Nästa år så………. Fast först blir det resor i september och i oktober till Portugal. Bokat och fixat. Om allt går som vi hoppas.

Jag trivs hemma.

Ta hand om varandra och er själva. Det är där det börjar. Nu skall jag ta hand om mig. Snarkedags. Mats sover redan. Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda.

Kram hela da´n.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

 

 

Ett och annat slukhål härdar.

Hilsen.

Erkänner. Jag tillhör typen som vill ha det piffigt omkring mig. Inte dyrt. Piffigt. Helst på mig. Viktigt för min livskvalitet. Skäms inte för det. Något som piggar upp. Lite åning och reda på kroppen. Färger som harmonierar. För det mesta. Inte alltid. Ibland går jag omkring helt oharmonierad och ser ut som en obäddad säng men det är inget jag trivs i. Då har jag troligen hög feber och maginfluensa.

Man är som man är och när man inte trivs gör man något åt det. In i dimman.

Lite trutpasta på läpparna och omklädd. Helst. Sådan har jag ALLTID varit. Sa salig Moder. Vet vad jag vill ha. Vet vad jag trivs i. Tror jag. Kan byta kläder plötsligt – för att färgen jag valde på morgonen INTE stämmer med min sinnesstämning. Ibland måste jag byta till andra färger. Brunt och jag är ovänner sedan barnsben. Går inte, helt enkelt. Jag blir ARG om jag bär brunt. Även om jag måste umgås med mitt eget sällskap – heIt allena vill jag ändå gärna ha örhängen och läfftift. På läpparna, alltså. Inte såsa omkring i jamas. Händer som sagt bara om jag är skuk, som Pippi skrev. Dessutom äger jag ingen jamas när jag tänker efter.

Kolla mig, då! Inte ansträngd bild. Alls.
Spegel, spegel på väggen där………

Köpte en liten handhållen spegel idag – sådan där som förstorar 7 ggr. Har märkt att ögonen inte riktigt är så skarpa som förr. Eller så är ljuset i badrummet för svagt. Troligen ljuset………Eller så var habegäret starkare än förnuftet. Anyway. Ibland blir liksom strecken jag ritar runt ögonen inte så distinkta och snärtiga som jag vill ha dem. Ser mer ut som en tvättbjörn när jag kommer fram i ljuset. Kan ha missat och tagit lila ögonpenna till ögonbrynen t ex. Lite försiktigt målat, tänker jag. Väl ute i ljuset visar sig en annan sida av mig. En som är lite för piffig, helt enkelt. På fel ställen och med fel färger. Jag kan ha VÄLDIGT roligt åt mig själv, skall ni veta. Stand up comedy utan publik.

Piffigt. Har jag inte på mig. Bara såg i ett skyltfönster…………….

Anyway. Inte bra. Upptäckte att det fejs som jag egentligen var ok med ända tills för en timme sedan, har struktur jämförbart med är ett månlandskap – vid närmare husesyn. Jag använder aldrig foundation, puder, spackel eller annat. Har inte trott mig behöva det. Ister eller vanlig kräm har varit min melodi……. Nu får jag kanske sjunga en annan vers…………Hmmmm.

Man får allt ta och borsta till sig ibland……

Hur gick det till? Såg att ett vildvuxet ögonbrynshårstrå i kulören SILVER hade slitit sig loss och stod rätt ut. Så där, b´a. Längre än alla andra. Den släta hyn är inte alls slät!!! Kratrar och slukhål lite här och var. Bruna öar och fåror som ser ut som ett floddelta i Vietnam. Men då!!! Det som tröstar mig är att jag har ett uschligt minne. Jag kommer att glömma av var jag hängt spegeln, inte minnas mitt fejs öht och vinka glatt i mörkret åt det piffigt färgranna fruntimret på andra sidan. Karma.

En kaffe lättar tankarna.
Villavagnspark i Andalusien och nytillskottet KIELDER på Ranstadverken hos Villavagnar.com

En tur till en villavagnspark inåt landet från Málaga i veckan. Trevligt sällskap hade jag också. Tack. Foton och inspektion. En plats för den som tycker om lugn och ro. Som inte vill ha röj utan olivträd inpå knuten. Bergsvyer i fjärran. Pool finnes. Som vill ha det spanska.  Morgan Nyman AB håller på att sätta ihop ett litet collage med erbjudanden. Det tar lite tid. Inte bara att hysta ut sådär. Vi måste ju veta vad vi gör. Så jag bara läskar er, helt enkelt.  Ni vet var vi  finns om ni vill anmäla intresse……….. HÄR

Inte som hemma. Som i Spanien. Olivträd och palmer.

Så har vi premiär på KIELDER. Det nya FLAGGSKEPPET . Ta en tur till Ranstadverket och njut! Fundera, realisera. Ni blir överraskade!!! Har fått en film tillsänt mig från Morgan. Har suttit, sovit och lagat mat rent virtuellt i denna Kielder. Vill ha den. Har pixat den och Mats är med på noterna 🙂 !

Villavagnspark
KIELDER har utrymmen!!!!
Skinnjacka, blommor och flamenco

Vad har dessa 3 för gemensamt? Inte nött – bara att jag gillar´t. Skarpt. Älskar skinnkläder. Blommor ska vi bara inte tala om. Flamenco – så passionerat och så fina klänningar det finns. Hilfe. Där det finns det färger, variation, livskraft, blommor , stil och vänliga människor. Där trivs jag. Precis som i ett växthus. Eller i en skinnbutik. Eller hos Morgan Nyman AB. HEMMA NATURLIGTVIS ♥. Där kan jag gå och tråna hur länge som helst.  Snålvattnet rinner i ilar. Tog mig 20 minuter idag och gick fullständigt loss med kameran i ett växthus i Marbella.

Skinnjacka, blommor och flamenco
Det såg jobbigt ut.

Var på promenad med en kär vän. Vi skulle gå i bergen. Riggade med vatten och fotriktiga skor. Eller hur…………..Fotade stigen, fotade kartan, vände och gick ner i byn och tittade på flamencodans istället. Prutade rejält på en skinnjacka, köpte fika ( gjorde jag inte för jag hade inga pengar kvar efter skinnjackan ) utan blev bjuden på go´kaffe och tårtor med glass. Det behöver man efter en sådan rejäl ansträngning. Får vi göra om.

Högklackat rekommenderas icke.

I växthuset: Jag blir så glad, så glad. Så fint. Höll mig från att köpa blommor. Har redan. Stod emot med STOR ansträngning. Man kan inte ha allt. Fast det stämmer inte för jag köpte ju skinnjackan istället för att gå på promenad. En som jag bara ville ha. Behövde den inte alls. Så allt mitt snack om att man inte behöver saker – det gäller med undantag……… En skinnjacka är ett typiskt undandtag.

Denna anemon tillägnar jag min vän Ina. Hon tycker mycket om anemoner.
Ranunkel. Ursäkta mig. Så fult ord för en så bedårande blomma……tycker jag.
En %&/()(& til. Vill inte ens säga ordet. Låter inte ljuvligt. Som blomman är. Kan bara inte få heta ranunkel. Vägrar.
Gammal man gör så gott han kan…… Så passionerat……..
Flamenco. Här får man ha stadiga vader, mjuka leder och passion för sin kultur. Magiskt.
Man kan njuta med ryggsäck också.
Tiden behagar gå

Det våras ibland bergen, kan man säga. Det prunkar överallt. Inte bara i växthusen. Prunka på bara.  Det gör gott. Ibland får jag för mig att jag längtar hem. Det gör jag ibland men det är inte till vädret. Det är till ER.  Fast jag vet att om jag varit hemma så hade ingen haft tid att träffas, för så var det. Inte jag heller. Längtar gör jag – det ska ni veta. Efter er.

TV-glasögon. 2 kanaler samtidigt säger min Mas.

Längtan är en god sak. När man har något nåbart att längta till. Jag längtar att få köpa en flamencoklänning – men den är rätt så onödig att köpa. När skulle jag ha den? Så längtar jag efter att köpa en bok om medelhavsväxter. Det är nåbart och försvarligt. Vore kul att veta vad växterna heter på svenska. Så längtar jag efter min stora familj och vänner. Ni är många. Så längtar jag efter popcorn med smält smör.

Vad heter denna? Finns nog i Sverige också. Klöverbladen tillhör inte blomman i sig.
Mandelblom och olivträd i samklang
Nu ere verkligen slut

Gör som min syster. Niger och tackar för uppmärksamheten. Om det är så att ni inte tycker det är förmätet – dela gärna mina kåserier till andra. Så kan fler läsa och jag kan fundera på nya upplägg. Ni sporrar mig. Bara så att ni vet.

Det blir fläskpannkaka idag till middag. Med jordgubbssylt jag kokat. Här kan man få jordgubbar året runt men de är inte lika söta som hemma. Mognadstiden är så snabb. I sylt funkar de perfekt däremot.

Sänder er en vindil med citronblomsdoft. Vi tar oss en dos varje dag. Blir över 100 citroner – om trädet orkar bära. Troligen inte.

Ljuvlig doft till ER!!

Många ville inte ha ljummet lyckovatten förstod jag. Jag erbjöd ju så generöst i förra veckan. Okejdå. Då får vi hålla oss till citronblomsdoft blandat med fläskpannkaksos. Och Lancõme´s Poéme. Min parfym. Skyll er själva ♥. Mats satte fram en tallrik med rå blomkål att knapra på. Ni får det också.

Kram hela da´n.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

Krönikadax igen. Lördag. Ju.

Hilsen.

Igår var jag resolut. Skrev ingen krönika på kvällskvisten. Var lite busig och lat. Tänkte – jag tar den imorgon bitti, istället. Dumkopf. Så här sitter jag nu. Klockan är 03.16. Gäsp. Förkylning på G. Känner mig uggen, som syrran brukar säga. Sommarvarma dagar nu. Kan vara tillfälligt. Kan hålla i sig. Vad vet man om detta? Tur som en tokig som får uppleva det !

Drömmar.

Tur att man sover och att det inte är en verklighet det man drömmer. Då hade någon låst in mig.
Ujamig. Igår kom ett lite flickebarn till denna världen. På riktigt. Den lyckliga fadern är en kollega till mig och hans rara fru. Planerat kejsarsnitt. Såklart drömde jag om detta.
Jag skulle hämta dem från BB. På någon vänster skulle jag vara barnvakt också. Det lilla knyttet skulle hållas varmt. Paret hade en ugn med sig i vilken tösen låg! Hon låg på en plåt – insvept i fina kläder och en filt. Vad i…….?

Fläskpannkakor kan man ha i ugnen. Inte nyfödda små bäbisar

Jag öppnade på luckan hela tiden för jag tänkte att det kan ju bli fel på ugnen. Å då blir det fel på ungen. Vet inte riktigt hur det slutade. Vet bara att jag var så förvånad att den ömma modern var så fräsch och pigg 4 minuter efter födseln och att den ömsinte fadern plockade plast för insamling. Varför just då av alla stunder? Vad jag gjorde i den lägenheten öht förstår jag inte. De klarade sig själva. Ju. Minns att jag plockade undan och lade överblivna kakor i ordning. Diagnos?
Jösses.

Kakor och tårtor skall hållas ordning på!!

I verkligheten: Häromkvällen lyssnade jag på Karlavagnen innan insomning och man tog upp ämnet förlossningsskador. På dagen hade jag varit och fixat mina naglar på en salong i Fuengirola. Minns att jag satt och tittade på något som såg ut som en ugn – som de desinficerade tänger och pincetter i.  I verkligheten skulle ett nyfött barn inte få plats i den ugnen. Inte insvept i filt i alla fall. De skulle definitivt ha tagit bort filten om nu tösabiten skulle hållas varm just i den. Toka. I know.

Unnadigresan.se

Idag skall jag skicka ett programförslag till en kvinna som med sina vänner vill åka på vinresa till Douro till hösten. En lagom stor grupp som liksom är färdig i sin konstellation. Hon hittade mig på Google och tog kontakt! Sååååå roligt om det blir verklighet. Det är ju detta jag jobbat så hårt för! Håll era tummar. Åtminstone en av dem.

Hittade ett gammalt visitkort. 7 år sedan………Mycket har hänt. Unnadigresan föddes t ex

Rätt som det är blir det april också. Då blir det Porto och Douro med en grupp härliga Tjejer. RIKTIGT roligt skall det bli. De stora detaljerna är klara. Bara småfix kvar som inte kan göras innan vi kommer närmare avfärd!
Dessutom filar jag på innehåll här i Andalusien. Här har jag nära till fantastiska små pärlor – som jag vill erbjuda mina resenärer. Det får ta sin tid. Resebranschen är svår. Många kockar och aktörer. Stor utbud. Många bokar sina resor själva. Så finns det en grupp människor som inte vill hålla på med att hålla på. Det är DEM jag vänder mig till. Lyxigt jordnära resor, helt enket. Mycket hjärta och pärlor ni inte själva finner. Kontakta mig HÄR eller HÄR!

Middag i Porto, september 2018. Lyxigt få. Tillräckligt många. Unnadigresan.se
Här pratar vi allvar. VIN!!! På vinprovning med 12 ystra Ladies. Kallar sig Las Bruttas och har rest med mig flera gånger!!!
Young guys. Good guys. Loved guys.

Gossarna haver återvänt till sina världar. I veckan har vi haft finbesök av tonåringarna. En på 15 och en på 19. Vuxit upp ihop. Som bröder. Helt magiskt kul. Så livgivande att ha dem hos oss. Att de kom frivilligt. Att de stortrivdes. Att de kom precis när Gloria ebbat ut. Att de fick solsken hela veckan. Så många skratt, så mycket gnabb och gnäbb på brödravis – men med stor kärlek. We are blessed to have them.

Real buddies. Mitt hjärta bankar
Ibland bygger de drakar. Villavagnsdrakar, förståss. Den ena bygger mer än den andra men de gör det ihop…..
Ibland diskuterar de viktiga saker eller är bara tysta. Ihop.
Villavagnspark i Andalusien.

Nu i helgen skall Mats och jag besöka en villavagnspark några mil inåt landet. Skall ta foton på platsen och den villavagn Morgan Nyman AB nu skall förmedla till kunder hemma i Sverige. Ett mysigt place i ett äkta spanskt samhälle. Vi får många förfrågningar om just villavagnsplatser i Spanien och det är en bristvara. Dels att finna rätt objekt och sedan rätt plats. Så fort vi hittar en plats och en fin villavagn så säljer vi. Efterfrågan!
First come – first served. Först till kvarn. Vi har en kölista för Spanienkunder. Anmäl er HÄR om ni vill sätta upp er!!! Ring annars Morgan på 0500445600 eller mig på 0709 632401 om ni vill.

Ett exempel. Nästa gång kommer jag att ha fler alternativ. Flera bilder. Nytagna. Watch this space!
Slutkläm.

Vad gör vi hela dagarna? Får frågan hur ofta som helst. Betänk att vi klivit av jobbkarusellen. Jo, jag har mina passioner med resor och villavagnar och Mats har bl a sina snickeriprojekt men utöver det: Vi lever. Oh fröjd. Tvättar, lagar mat, handlar, skruvar lampor, lagar byxor, städar, byter överkast, byter överkast igen för det jag lade på passade inte, syr stolsöverdrag, monterar eluttag, flyttar skåp, flyttar samma skåp en gång till, köper fåtöljer, sopar barr, sopar mera barr, trycker nosen i citronblommorna och dånar av välbehag, går på marknad, spelar kort, går till havet, kör på utflykt, bjuder på middag, blir bjudna på middag, lagar kladdkaka, lagar fläskfilé med mustig pepparsås, har gäster, syr spetsband på för kort klänning, lagar sönder och gör om, åker hem och kommer tillbaka, planterar blommor.
Så håller vi på.

Ibland går vi till beachen och njuter i solen.

Ni ser. Dagarna är fulla av dagar. Bara ett axplock. Listan skulle kunna bli längre men nu har jag hållit på i flera timmar. Klockan är snart 06.20 och nu avgår jag. Eventuellt snarkar jag någon timme innan det är dags att leva livet igen. Sommarvarmt nu. Magiskt. Mer än så.

Det blommar.

Tänker: Om jag inte lever nu och njuter av det jag har omkring mig och är i – när skall jag då leva och njuta?  Det som har varit har varit och det som komma skall vet vi inget om.  Jo. Jag har det uschligt bra. Så tacksam. Min lilla livskris i höstas har jag lyckats vända. Tänker och lever på lite annorlunda sätt.  Kriser kan vara bra. När man kommit ur dem. Det kan ta sin tid. Man måste vilja även i det lilla – för att få förändring. Kan man inte själv måste man våga be om stöd. Jag hade. Jag har. Jag ger mig själv stöd också. Klappar mig på kinden och säger emellanåt: Du lilla, vad du håller på………….Hur var det nu du sa att du skulle göra…….? ♥ Glömt redan?

Jag bjuder upp till dans!!!

Kram på er. Alla.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Passionerad. Inte pensionerad. Det är skillnad det.

Hilsen.

Bruna bönorna puttrar i grytan. Någon timma kvar. De är fortfarande lite småhårda. Det blir Annadagsbrunabönormedfläsk. Gott. Här på Costa del Sol lyser rimmat fläsk med sin frånvaro.
Finns färskt men det är inte riktigt samma sak. Då får man rimma själv. En blandning av salt, socker, vatten och tålamod. Jag har det. Ibland. Nu hade jag. bland blir man sugen, bara.
I de lägena är det bara att göra. Vill man ha måste man göra. Enkelt. Mats nickar och smackar. Tur att han tycker om. Roligare med entusiastisk publik och stöttepelare.

Bland det göttaste som finns.
Jul, jul. Strålande jul.

Julen passerade. Solsken och varmt. Inte en snöflinga så långt ögat nådde. Inget mörker heller. Inte ens en regngnutta. Åt gott, myste med vänner, vann i julklappsspelet och skämdes när vi bar hem allt vi köpt plus våra värdars klappar. ……Snikenheten har ett ansikte. Förlåt men spel är spel.
Farsans sill på bordet. Skinka. Köttbullar. En ljuvligt god polsk surkålsrätt med rökt fläsk och stark korv ( som vi skall få receptet på – guuuuu, så gott ),
en läcker och hemmagjord legymsallad ( också receptbelagd ) , vörtbröd, Herr Jansson, rödkål, prinskorv…….Intet fattades. Jo, mer plats i maggen.

Man blir glad av det fina. En riktig myshörna.
Nyårslöften? Naaääää.

Ger ni nyårslöften? Det gör jag. Och inte. Jag kör ju en del omstarter året om, så precis vid nyåret behöver jag inga nya. Jag kör nytt när det blir nödvändigt.
Däremot infaller ibland årsbytet just vid en omstart av nya tankar och strategier. Såklart har jag rent privata tankar om hur jag vill hantera uppkomna livsfrågor. Där har jag lagt en strategi.
I stort går den ut på att jag vill leva i frid. Göra gott. Aktivt avstå från skvaller och annan lort. Dåliga energier går bort. Jättebort. Får se hur det går……..Jag är ingen konfliktsökare. Tror på öppna dörrar och att vänta ut. Funkar så där ibland men i det stora är det något som passar mig. Blir det korsdrag kommer jag att dra igen dörren. Det har jag besämt. Nytt för 2020……

Livet är NU.

Skillnaden mellan att vara i balans och välkomna livet – och att befinna sig i grubbleriernas utkant är ungefär 345 meter.  eller 56 mil. Typ.  Förstår inte själv hur det går till men har kommit till insikt att det är så jag funkar. Sätt en etikett på mig den som finner glädje i det. Ge mig en diagnos eller vad som – jag förbliver mig själv. Jag är varken elak eller krigisk och det är bra egenskaper. Så har jag bestämt.  Visst är det bra när man kan läka sig själv och vända på kuttingen? För det behöver man tänka och det har jag gjort färdigt. Ungefär den 21 maj ( eller hur….) kommer jag att tänka igen. Fram tills dess kör jag på.

På Nyårsafton. 12 st vindruvor skall tuggas och sväljas och det ska önskas medan klockan slår 12!!! Det gäller att köpa kärnfria.
Walk in my shoes en stund.

Brorsan skall göra nya inlägg till mig. Mina fötter är superbra att gå på men inte söta. Breda och korta. Då finns inga vettiga skor. Som JAG tycker. Inga fina skor. Som JAG tycker. Bara typ sjukskor ( som jag kallar dem. Förlåt. ) Svarta, ofina, remmar och elände och platta som pannkakor. Riktiga Kalle-Anka-skor. Ni fattar. Inte min grej. Har aldrig varit.
Så jag klämmer in dem i alla möjliga fina men min vänstra lilltå protesterar numera vilt. Då sa brodern: Jag hjälper dig om du köper riktiga skor. Ok, sa jag. Så jag köpte. Joggingskor med plats för apfötter. Han blev nöjd och nu skall jag få nya fina inlägg. I smyg använder jag högklackat men säg inget.  Högklackat utan inlägg. Busigt.

Nya skor inför 2020. Allt får plats. High Fashion.
Skulle det vara så att inlägg inte hjälper – då finns det säkert bot! Köpte ett kilo av varje idag på marknaden.
Villavagnsbloggen – varför skriver jag här?

Man kan undra varför jag skriver om skoinlägg i en villavagnsblogg. Jo, för så här är det:  Jag skriver krönikor på just den här plattformen för att jag är en äkta villavagnspassionista.
Bor i en, säljer dem, passionerar om dem och missionerar där jag kommer åt. Morgan och Veronica Nyman har givit mig fria händer och gör man det så blir det som det blir.
Hade maken och jag inte köpt villavagn så hade livet tett sig annorlunda och det är det som är meningen med mina rader. Att visa på att livet kan bli annat om man gör annat.
Som att köpa villavagn och byta liv till exempel.

Å här står jag i en villavagnsgarderob. Helt naturligt.
Passionerad. Inte pensionerad.

Mycket spring i benen. Här gäller det att hänga med i mina egna svängar. Så vad är planerna för villavagneriet och mig med Morgan Nyman AB? Vi kör på.
Jag passionerar vidare. I högönsklig glädje .
I am all in. Liksom. Om jag fick önska så skulle det vara att ni alla åker till Ranstadverket i Häggum ( mellan Skövde och Falköping ) och vandrar runt och sätter er i en villavagn och filurar. Finns alla sorter. ALLA som inte varit inne i en ny fräsch villavagn förut säger——WOW! Det trodde jag aldrig! Att man kan få plats med så mycket !
En villavagn är inte en husvagn. Man drar inte runt den heller – men den är flyttbar. Som ett hus. Fast ändå inte.

Allt är möjligt.
Tyngdlyftning! Peka och vi levererar!
Å Unnadigresan, då?

Vad händer där? Jo, ska ni veta. I april åker 6 glada tjejer med till Douro och Porto. Blir superkul. Lite bus, upplevelser,  kultur, vin och god mat, shopping och lata dagar. Så glad för detta. Unnadigresan är mitt skötebarn, liksom.  Till hösten arrangerar jag en resa för en grupp privatpersoner, som bokat upp mig – och tiden går åt till att göra den perfekt.  Jag återkommer med mera info och ni kan ALLTID höra av er till MIG om ni vill att jag skall skapa en fin resa till ert sällskap. annicka@unnadigresan.se

Tycker om att serva och få människor att må bra!
12 härliga Tjejer som åkte med mig till Málaga! Mera sådant blir det!!!!
Dagens avslutning:
  • Magen känns livad och glad efter brunabönekoman. Oppsiedeisy. Paus imorgon………..för allas skull.
  • Har ni möjligen upplevt popcornhjärna – tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon ? Ett av de 35 nya ord som införlivats i vårt språk.
  • Eller vad säger i om tågskryta – stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg? Också ett av de nya orden.
  • Eller så kan man smygflyga – flyga utan att berätta om valet av färdmedel då flygets klimatavtryck kan vara skambelagt. Nytt ord.
  • Själv går jag och lägger mig och sovskryter väl om det. Eller så skamsomnar jag i soffan.

Imorgon är en annan dag. Lev den ♥ !
En dag i taget. Helt tillräckligt.

Ta-ta.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Redo? Alltid redo. Bring it on – hösten, alltså.

Hilsen.

Turnélivet är avslutat. Nedslag i verkligheten. Med Mannen och husvagnen. Tillbaka till den kära villavagnen. Allt gick bra. Såg inget elände. Var inte med om något heller men är säker på att det hänt massor i världa under tiden. Brödraträff och villavagnsturné och SEMESTER. Mysigt. Fantastiskt det där med husvagn. Allt finns på 13 kvm. T o m centraldammsugare.

Makalöst smart. Sover kungligt. Regnet kan smattra utanför men därinne är det stilla ro. Trivs man inte så åker man vidare. Fast trivs – det gör man nästan jämt.

Jobbet är alltid med för en digital nomad.

Såg en mängd vackra och sirliga trähus. Man kunde förr i tiden. Lite snirkelikrokar och arbetat. They don´t do them now like they used to………. Nya hus och arkitektur kan vara spektakulärt men lite snickarglädje blir men glad av att se.

Tjusigt.
Så vackert, så vackert.

Här värnar man om trädbyggnaderna. Hjo – en trästad. En gammal kurort lär det vara och jag uppepar det jag skrev i förra veckans krönika – Hjo verkar vara en vänlig stad. Åk dit! Crusing i Hjo var också en upplevelse. Jag ÄLSKAR när människor brinner för sina intressen och satsar tid och kärlek. Det märktes tydligt på en del bilar – på andra märktes det……….mindre. Lacken var inte så putsad på alla. Om man säger. Kärlek var det i alla fall. Passion. 78 varv runt sta´n. Minst.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det börjar närma sig Portugalresan. 18 – 25 september. 8 glada skall på äventyr i Porto och Dourodalen med Unnadigresan.se – Den Passionerade Lilla Resebyrån. Det är jag, det. Mycket, mycket, MYCKET roligt. Loving it. Har bestämt mig för att gå in djupare i Portugals Pärlor och erbjuda än mer innehåll nästa år – kanske mer TEMA. Eller inte. Jag jobbar på och det tar TID att utveckla. Man kan satsa så väldigt fel, kan ni veta. Utvecklingskostnaderna är inte att leka med………även om jag har roligt……….

Dourodalen. Vår vingård ligger till vänster i bild. Syns inte men finns…..

Med en urusel krona gentemot Euron är det redan knöligt. Vansinnigt roligt men knöligt. Jag betalar allt i Euro och den blir ju bara ”värre”. En sådan yttepytteresearrangör som jag kan inte kompensera sig med att bara höja priserna lite hipp som happ.

Här äter vi frukost t ex…………………..

Måste ha en prisbild och innehåll som matchar. Som människor vill ha – inte bara jag. Ni fattar.  Jag satsar på resor med innehåll och som kostar – för att det är så mycket innehåll. Som kostar. Det får ta sin lilla tid. Bara att leverera så blir det ringar på vattnet – som för min del betyder resenärer som vill åka med. Jobba på och leverera bra. Något annat sätt vet jag inte………♥.

Margarida och Luis. Det fantastiska syskonparet som driver vår vingård med hotellverksamhet och vinodling och vinprovning. En familjegård från farfars tid. Min resepärla, som jag hittat alldeles själv……..

På tal om vin…………….innan jag glömmer……………om ni vill på på en trevlig ställplats så kan jag tipsa om Stampens Kvarn utanför Hjo. Kostar 180 kr per natt inkl el och så finns det en fräsch anläggning med duschar, tvättmaskin och toaletter. En restaurant alldeles intill. Fräscht. Rent. Är måttligt förtjust i ställplatser normalt sett . Föredrar campingplatser – eftersom jag är svag för service runtomkring mig. Som att kunna duscha på vettigt sätt och kunna pudra näsan i ett rum med plats. Ho´ har blivit bekvämer, kärringa Ekengren. För att hon kan.

Ställplats
Trevlig ställplats stax utanför Hjo. Rekommenderas.

Så dansar de in hösten – de små liven. En fjärilsbuske är precis det som fjärilar och humlor och bin vill ha. Det har jag planterat utanför vår villavagn………Växer och frodas. Helt översållad med dessa små nyttodjur. Man får göra vad man kan för att de skall trivas. För deras skull. För vår skull.

Nu har jag inte pratat villavagnar ett endaste smack. På något sätt måste ju det ingå när jag nu har denna plattform att skriva på – fast jag har precis fria tyglar. Egentligen har jag inga måsten alls. Kan skriva om precis vad jag vill. Vad säger ni om den, då? Den ultimata friheten. I like. Mucho. Det är ju faktiskt så att villavagnsnyfikna/frälsta läser mina rader – det har jag fått bekräftat när jag är ute och passionerar. Roligt. I vilket fall – jag drämmer på med loggan och webadressen. Allt ni behöver veta egentligen. ♥

Sådärja. Då var det dags att stanna här. Jordnötterna är slut. GT:n likaså. En liten rackare blev det. Mest tonic men gott var det i alla fall. På TV rullar en Hollywood-film. Jordbävning. Fruktansvärt om det varit på riktigt – som det ju är på vissa platser på jorden. Här och nu. Vedervärdigt. Tröstar mig med det som mamma och pappa sa när det var något otäckt på TV – typ Perry Mason…..”  Det är inte farligt. Det är bara på låtsas. Det röda är lingonsylt ”.

Kålpudding in the making

Lingonsylt åt vi idag. Till kålpuddingen. Gott. Inte farligt alls. Lovar.

Ta-ta
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se

 

 

En Anka i Amsterdam

Hilsen.

Tillbaka från Amsterdam. Några dagar där med en kär väninna. Gate upp å gate ned. En riktigt mysig stad. Kanaler och kanaler. Åsså några fler kanaler. Båtar, båtar och cyklar.

Här kan man hänga.

Många. Gator och broar. Affärer och caféer. Många. Å rök. Värst vad det doftar av det gröna bladen………..Överallt. Det puffas på, det vill jag lova. ”Coffee shops” – som inte direkt är några fik enligt svensk modell. Nej, hit går man om man vill röka på eller vad det nu är man gör. Luktar gör det och det är inte hallon, i alla fall.

Tulpaner från Amsterdam…..i mängder. Ofarliga och inte rökbara. Tror jag.

Tillåtet med marijuana i Holland. Förresten tillåtet i många europeiska städer, har jag läst. Både för medicinskt bruk och för……..just flumbruk. Inte tillåtet i Sverige. Om jag förstått rätt. Såååå skönt att inte ha behovet eller ens det minsta lilla intresset att bruka eller ens pröva på. Oerhört lättåtkomligt om man hade velat. I kakor, godisklubbor, karameller – you name it. Märkligt.

IMG_20190430_130106-compressed.jpg
Här säljer bageriet bakelser och ……..kakor………så´na däringa……..

Ganska många skyltar om ordningsregler. Inte skräpa ner, inte dricka alkohol på allmänna platser. Vi anlände på King´s Day och det betyder att Amsterdams innerstad är avstängda för bil- och spårvagnstrafik. Troligen gällde inte dryckesförbudet på allmän plats just då, för det var många som………..liksom drack. Det var troligen inte lingondricka. Hur mycket folk i rörelse som helst. En helgdag i Nederländerna. Folk i orangea kläder och fest, fest, fest. Vi bodde mitt i smeten på Rembrantplein. Centralare än så här kan man nog inte bo. Inte dyrare heller………..

IMG_20190427_181512 (1)-compressed.jpg
Faktiskt. Böter. För nedskräpning också.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Man kan ABSOLUT INTE missa att besöka Keukenhof Blomsterpark Cirka 1 timme från Amsterdam med buss. Vi åkte taxi och det tog 35 minuter. Ligger vid Schiphol Airport, i Lisse. Magiskt. Fantastiskt. Galet vackert. En hel park och plantering smakfullt designad med tulpaner och lökväxter i mängder. Jag säger MÄNGDER och det räcker inte som beskrivning.  18 Euro kostar inträdet. Någon Euro billigare om man köper via nätet.

Och DÄR tar Amsterdams lovsång slut. Lagom får vara bäst och jag har redan överskridit min dos. Anyway – de flesta av oss har väl någon form av smeknamn. Jag har. Kom att tänka på det när jag gick förbi ett skyltfönster med ankor. Där är ju jag, tänkte jag. I Amsterdam. I ett skyltfönster. Jo, för mitt smeknamn är Anka, Ankena, Akan och ibland Anki.  Det går förresten bra med vad som helst – bara man pratar med mig. Vänligt. Elaka människor undviker jag. De kan bo på en grå ö för sig själva och ilska på sig.

Anka, Ankena, Akan, Anki Ekengren

Hade min fader fått bestämma så hade jag hetat Vivianne. Mamma bestämde. Så då blev det Annicka med ck. Hade jag hetat Vivianne så hade det inte varit idé att plåta amsterdamska ankor. Ni förstår vad jag hade missat?? Sorry pappsen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lite villavagnsinspiration får det allt bli så här på slutet. Jag har nu landat på Skåneslätten igen. Det vindar ute och det är inte mycket man kan säga om det. Det blåser i Skåne men här inne är det varmt och skönt. Tänker att nästa villavagn vi köper blir en Premium Country. Trävillavagnen.  Får se. Jag är kär. I den. Också.

 

Sådär. Nu är filmkvällen slut. Det är t o m morgon. Mitt i natten. Konstigt det där. Tiden går – den enda som har vett att gå. Jag stannar gärna kvar. Så får tiden gå. Inte jag.

Igår hade vi en trevlig fest med våra bästaste grannar. Det blev sent. Eller eljest tidigt. Beror på hur man ser det. Sömnbrist är kontentan. Spär på lite med kvällens övningar. Klockan hinner bli 02.00 innan jag är klar med filurandet.

btfmdn
Utan sömn blir man halv. G´natt.

 

 

Passa på och njut av lördagen. Köp ett paket lakritsglass, baka en gaffelkaka, spela biljard eller harpa – whatever comes first. Huvudsaken att ni får le och må gott. Minst en stund varje dag.

 

 

 

Ta-ta.

Ankena

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Dream on, Babe. Å gör något.

Hilsen.

Ni vet den där känslan när man känner det är tomt. Inte i plånboken eller kaffeskåpet – men i hjärnan. När det ekar i bästa fall men annars är ihåligt. Hallå? Någon hemma? Ingen svarar.

Tomt. Ding-ding-ding.

Precis så för mig just nu. Hade tusen idéer om vad jag skulle skriva om. Nu sitter jag här – ombonad och mätt i magen och……………….ingenting infinner sig – förutom sömnen. Nedrans.

Några av oss. Plus fotografen Veronica.

Det har varit mässdag idag. Hela dagen. Troligen är det känningar av det.  Det har varit superkul. Gillar´t. Att prata med människor om det man tror på – det är bra gött, det. Människor som du och jag och vem som helst. Som är nyfikna. Som förundras över så mycket man får plats med i en villavagn på 32 kvm. Westcoast 32 by Morgan Nyman AB.

Välkommen hem!

Att få dela äkta glädje. I like. Människor är lätta att prata med. I alla fall tycker jag det. Vi har pratat drömmar. Livsmål. Tankar. Chokladkola. Det har livet handlat om idag. Bland annat. Vi längtar alla efter något. Den som fryser vill ha värme. Den som är hungrig vill ha mat. Det som inte kan läsa vill gå i skola. I vårt land – där de flesta av oss ( inte alla men väldigt många ) egentligen har tillräckligt av allt – om man jämför med många andra i andra länder – där vill SJÄLEN ta plats. Märker det så tydligt.

Det är inte det att saker är svåra, som gör att vi inte vågar. Det är för att vi inte vågar, som saker är svåra.

När jag börjar berätta om hur maken och jag kastade loss. Köpte vår villavagn – hur vi sålde huset – gjorde oss av med saker – bytte liv – då sprakar det i mångas ögon. Det gnistrar till och de lyssnar stort. ”Men det är ju så jag har velat göra i så många år”, sa en kvinna. En annan ”Jag vill göra något helt annat. i mitt liv. Vill slippa alla saker”. ”Så härligt och nyttigt att träffa någon som verkligen gjort det och verkar ha överlevt”,  sa en herre med glimten i ögat. ”Det här borde du berätta för fler”, sa flera. Det har jag hört många gånger. Jodå. Jag har skrivit om det förut i mina kåserier. Om processen att göra sig av med saker. Leva drömmen. Att prioritera bort. Insikter och avsikter. Tankar och fallgropar. Fantastiskta överraskningar. Utveckling. Saknad. Lycka.

Hoppochskuttglad

Imorgon är en annan dag – då får vi se vad den har med sig. Kanske säljer jag en villavagn. Hoppas det. Blir så hoppochskuttglad av det.  Just nu är det inte annat än hoppochskuttlägeisäng. Jag gör härmed en konstpaus. Går och lägger ned kroppen i horisontalläge, sätter väckarklockan på jättetidig morgonstund – och skriver färdigt.

Ur led är tiden.

Å DÄR är hon tillbaka, Ekengrenskan. Klockan är 05.05. Klockan på bilden går fel men den är i alla fall stor. Pigg som en nyponros. Inte. Inte pigg alls men vad kan man begära av en dam i sina bästa år? Jag sitter utan stöd och kan bete mig bland folk – det får räcka.

Don´t mess with me. I am the driver of this bus.

Natten var lugn. Har inte drömt något. Tror jag. Annars är jag en mästare på det. Några gånger i månaden drömmer jag så tokigt, så jag vet inte om jag inte borde spärras in någonstans. Ofta återkommande är att jag inte får följa med. Att jag blir ensam kvar. Alla åker utan mig. Den drömmen är otäck. Kan vakna i gråt och inte fatta något. Gamla människan! Måste ställa mig upp mitt i natten, för att vakna till på riktigt. Tar en stund och inser såklart att ingen har åkt någonstans utan mig och jag är i allra högsta grad med. Det är t o m så att jag kör bussen!

Fniss. Skylt funnen i London.

En annan mardröm är att jag sitter i skolbänken och skall tenta. Ser att alla kan svara på frågorna utan jag – har läst på fel saker. Jag som VERKLIGEN pluggat! Kan plötsligt ingenting och den stressen jag känner i drömmen – att alla kan utom jag fast jag VET att jag kan – DEN är inte att leka med, heller. Kan vakna superledsen och måste ställa mig upp för att vakna till. Lugnar mig när jag ser att maken ligger där och snusar lugnt och ingen skolbänk inom en mils avstånd. Nä. Tacka vet jag gräddtårta. Det är gott.

Gott med bakverk.

Snart är det hemåkardax. Tillbaka till Sverige. Härligt. Lever i den bästa av 2 världar. En får tacke o ta emot det som kommer en till del. Solen och ljuset är fantastiskt lättsamt att umgås med vintertid. Hemma i Fäderneslandet på sommaren – det är också fantastiskt. Rätt mycket som är fantastiskt. Faktiskt. Må det vara länge.

Mycket är fantastiskt.

Avslutar med en riktigt superdålig film. Regissör: A Ekengren. Filmare: A Ekengren. Klippare: A Ekengren.I huvudrollerna: A Ekengren och spanska räkor. I originaltappning. Gambas a pil-pil. Nya paradrätten. Så enkelt. Så gott. Eventuellt nyttigt.

Å med det slutar jag mina ängkla rader.

Känslan av att må bra i det lilla och det stora. Att ha människor i mitt liv som jag älskar och som jag kan misstänka älska mig också. Tack. Fortsätt gärna med det. Det gör gött i själen. Önskar er alla detta.

Klockan är 05.45 och en ny dag randas. Det börjar ljusna. Solen kommer strax upp. Må den skina på oss alla. T o m på mig fastän jag inte klarade tentan………*ler*

Kram hela da´n,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Ett liv att leva.

Hilsen.

Att jag bara orkar. Här sitter jag och lurar. Klockan är 04.53 och jag har precis börjat skriva. Gårdagen var full av gårdag. Härliga gäster med många skratt och kortspel och när de gick vid 22.30-snåret, så var det dags för mig och mina rader. Trodde jag. Maken kysste mig godnatt, gick upp och lade sig och jag satt kvar i min lilla skrivarsoffa och…….gäspade, laddade upp bilder, gäspade, laddade upp fler bilder och………somnade. Hejoch hå. Så nu är det bara att börja sitt värv. Pigg? Nä.

Just det.

Vi har haft kärt besök i veckan och gjort roliga saker i det lilla. Hängt och myst. Kraftiga stormbyar vid havet och det tyckte 15-åringen var coolt. Det annars så stilla Medelhavet har rytit till och visat vem som bestämmer. Nu börjar det envisa arbetet med att ställa i ordning stränderna igen – ny sand skall hämtas och läggas ut, bulldozers slätar till och återställer. En solkust utan stränder drar ingen publik. Ett evighetsarbete.

Så stilla är inte alltid havet här.
”Onsdagens storm har orsakar stor skada på provinsens stränder – speciellt i Fuengirola, San Pedro och Estepona. Vågorna som gick så höga som uppåt sex meter har näst intill ”ätit upp” stränderna på många platser. Fenomenet är känt men svårt att förhindra. Därför är det nu behov av stora mängder sand för att förbättra de drabbade stränderna. Detta arbete förväntas komma igång snabbt men det är inte säkert och de drabbade stränderna hinner bli klara till påskveckan då, vanan trogen, årets första stora turistvåg väntas.” Från tidningen En Sueco.

 

Vem bestämmer? Egentligen?

Många av vinterövervintrarna (?) har börjat dra sig hemåt. Vintern i solen och sommaren hemma. Många frågar om jag ligger och solar jämt. Svar: Nä. Tror inte det är nyttigt och det är inte heller roligt. Ibland så, men inte ofta. Däremot går jag nästan alltid i klänning eller kjol största delen av året. Bara ben, liksom. Vinterkläder äger jag knappt. Ibland kan jag längta efter att bära ett par supersnygga läderstövlar. Bara för att. Snyggt med kjol till. Frågan infinner sig alltid: men när ska bära dem, då? Inte kånka omkring under armen – det skulle se dumt ut – menar ha på mig dem. Ni fattar. Anyway. Ytterligare en sak att äga och som tar plats i garderoben – som är begränsad.

När vi tömde huset och bytte liv gjorde vi oss av med mycket. T o m mina snygga läderstövlar……….

Längtar jag tillbaka till det livet? Dubbelbottnat. Är man en tänkare som jag, så visst flyger tankarna förbi emellanåt. Saknar mina vänner på vår gata. Mina nära och kära. Saknar mitt växthus. Såklart älskade jag vårt fina hus. Mitt lila badrum………Saknar inte vintrarna, mörkret eller regnet och kylan. Älskar solen. Möjligheten att bara gå ut i sommarkläder. Skiftningarna i årstider här, också. Blomsterprakten. Det fria livet.

Trivs inte inlåst.

Man får och man får avstå – det är det som är Livet. I det stora och i det lilla. Livsval. Man får göra det som känns rätt. Fel blir det alltid någonstans ändå – men dagarna med götta i måste vara fler än de med lort – det hävdar jag bestämt. Ingen som gör livet åt en – det får man ordna själv. Just nu passar det perfekt så här. Jättemycket mer gotta än lort. Facit har ingen och vem vill egentligen leva livet med svaren innan man ens ställt frågorna?

Min vackra brudklänning. Den fick stanna kvar.

Villavagnslivet, då? Jo tack. Vi har det perfekt i vårt lilla hörne på Söderslätt. Fria vyer. Nära till mysiga Ystad. Man kan älska Skåne väldigt lätt. De gula rapsfälten förblindar när den tiden är. Magiskt vad Moder Natur kan bjuda på. Vallmofälten med blåklint i. Pilallérna med sina vindpiskade pilar. Abbekåspotatisen är INTE att leka med. Man äter den. Under njutbar tyssssstnad. Den godaste vi mumsat på. Bussen utanför tar en till Trelleborg och Ystad lätt. Till Göteborg åker man från Malmö med lyxbuss för 170 SEK.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nä. Om man skulle sluta sina ängkla rader? Lagom nu, kanske? Klockan är 06.13 och jag har inte nickat till en endaste sekund. Fokuserad. Inte en endaste rubrik, heller. Jag gör som jag säger, helt enkelt. Impressed. Vill bara säga att det jag skriver om här skall vara lättläst och i bästa fall underhållande. Det händer så mycket förskräckligt i världen – jag är fullt medveten om detta och har såklart åsikter men jag har valt inriktning. I kåserier ryms inte olycka och katastrofer. Det skulle bli så fel åt andra hållet.

Som alltid.

Önskar er fina dagen. Idag blir det kortspel igen. Ihop med ett tyskt par på campingen intill. De kan inte engelska och jag kan inte tyska men vi förstår varandra ändå. Man fattar när man vinner eller förlorar – oavsett språk. Tro mig. Blickar och gester är internationella. Jag gestikulerar vilt på tyska, bara så att ni vet.

Ha en finer helg och vecka. Vårtecknen har kommit hemma. I know. Är hemma ofta. Ju. Kortare sejourer oftast. Villavagnspassionsjobb.

Blåbärsris på Costa del Sol.

För ovanlighetens skull önskar jag er inte godnatt. Färskvara på detta kåseri. Säger god morgon och önskar det. En riktigt god sådan och så likadan fortsättning på dagen, helgen, veckan. Hoppas era önskningar och längtan efter något specifikt kommer till er. När tiden är mogen. Allt gott till er. Hela tiden.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

En bulle i ugnen. Eller fler.

Hilsen.

Snart börjar det närma sig hemfärd. Sommarhemfärd. Villavagnsåterseende. Bullbak. Promenader i rapsfält och sillamacka med ben ( sillben inte mackben ) och lingon. Kramar till nära och kära, bus och återseenden. Alltid härligt att få längta. Unnar alla det. Man kan längta till precis det man vill. Betyder INTE att man är missnöjd med nuet – utan att ha förmågan att se mer och längta dit. Också. Det är roligt att leva – då får man se hur det går.

Sillamacka

Vilket himla liv:
En bit kvar men tiden går fort. För ett kort tag sedan tog jag studenten. Nu har jag fått min första pensionsutbetalning. Lika bra att ta ut den. Ingen ärver den ändå. En bit före 65 i o f s. Det lilla bidraget. Som egenföretagare och entreprenör och inte alltid den fetaste profiten – då blir det som man bäddar. Knöligt och ojämnt men alldeles, alldeles underbart. Bara man är övertygad när man gör det man gör, så är lidandet mindre. Att skylla på saker hit och dit hjälper föga. Det är som det är och man har gjort som man gjort och då blir omeletten som den blir. Mätt blir man i alla fall. Ingen klagan. Jag har gjort vad jag tyckt att jag vill göra eller måst göra. Inte alla som tyckt det var klokast, men å andra sidan har alla åsikter om alla. Skulle man bry sig om det i eviga tider, så finge man ingen godkändstämpel i rumpan. Någonsin. Jösses. Vad människor har tyckt.

Tiden går. Inte igår hon dansade en sommar. I ungersk folkdräkt

Kommer ihåg för längesedan. ” Du borde. Du skulle. Vore bättre för dig om……… Vad du skulle ha är…….”. Nog blir man dömd och bedömd när man inte är som alla andra – fast man egentligen är det utan att fatta att man EGENTLIGEN skall ha fasaden för att passa in i mönstret. Att låtsas. Att vara sig själv ända in i hjärteroten betyder att man får kämpa. Att vara sig själv har aldrig varit lätt. Inte lätt nu heller, men jag bryr mig mindre. Jo, det gör jag. Nä, det gör jag inte. Eller? Den lilla Annicka finns alltid, men jag värnar om henne mer och mer. Självlärd och modig. Still standing.

Still standing, som sagt.

Señora:
5 – 7 mars är det Seniormässa på Svenska Mässan i Göteborg. Morgan Nyman AB tar dit en läcker villavagn för alla att uppleva, se, sitta i och prata om och BESTÄLLA. B´a så b´a. På tal om senior, alltså. Villavagnsdax igen. För ett kort tag sedan var det MILAMÄSAN i Malmö och jag är inte lantbrukare, men jag är med där det rör sig och där jag kan inspirera till ett villavagnsliv ♥. Hur svårt kan det vara?

Öppettider till Seniormässan i Göteborg:
Tisdag: kl 10.00 – 16.00 
Onsdag: kl 10.00 – 16.00 
Torsdag: kl 10.00 – 16.00

Röra på skånker´a!

Armarna inåt böj:
Inte röra – eller röra – det är såklart ett måste. På det sätt man kan – när man kan. Finns massor med möjligheter men lusten är för tillfället i avtagande. Slöfock. Funderare. Påskyllare. Det som funkar bäst är vattengympa ihop med maken. Där trivs jag. Mitt element så länge det inte finns hajar. Icke så. Kan vara i plurret i timmar. Så härligt att inte svettas. Att inte kroppshyddan känns av. Är nästan vig, ju. Jag som kunnat slå knut på mig själv. Vigare än vigast. Nu knarrar det här och var. Överdriver kanske liiiiiite, men inte mycket. Jo, rätt mycket. Mycket är väldigt ok. I vilket fall: vattenmotion är oslagbart. Love it. Vad gör ni själva?

Guldgossen:

Den guldgossen. I London.

Guldgossen:
Han var nästan 3 år när han kom till oss. En gosse i blå overall och mössa med tofsar. Högtidligt med sin mamma uppför gången till vårt hus. Varannan helg i nästan 16 år kom han. Så roligt vi haft. Vad vi upplevt tillsammans. Världens finaste kille. I år tar han studenten. Förstår ni? Kärlek i massor till denna unga man. Från denna unga man. Han har givit oss massor. Han har nog fått ett och annat av oss också. Ville bara säga. Inte att vi givit utan att kärleken kan komma när man gör val. Kärlek kan man ge och få på så många olika sätt. Bless you.

För evigt tacksam.

Sommar och vår:
Ingen aning vad det är för årstid egentligen. Nu blommar mimosan. Hibiskus. Bougeanvilla. Ängsfibbla. Jag kan icke räkna dem alla. Brännässlesoppa är inte att tänka på. Försent. Jätteförsent. Gommen skulle självdö av svid. Äggen har jag men det blir ingen soppa att lägga dem i. Så här ser det ut just idag.

No soup today.
Nästan bregottfabriken

Imorgon är en annan dag:
Så blev det inte mer efter den rubriken. Lägger ni märke till att jag fortfarande anstränger mig att rubricera varje avsnitt? Ska jag fortsätta? Blir det tydligare? Klarare? Bättre? Quittar?

Längtar efter frukost.

Jåga eller nå´t:
Lördag. Då blir det troligen besök i Málaga stad. Eller marknad i Mijas. Eller laga en ficka på ett par jeans. Får se vad det kan bli. Sysslolös blir jag aldrig. Det kommer snarare an på lusten. Ibland är jag bara så vilsen. Ska jag göra ett halsband i klatchiga färger eller laga ungersk székely gulyás? Svåra val. Mardrömslikt.

Lite yoga.

Eventuellt gör jag lite mer av yogan jag lärt mig – bilden är från ett pass i Benalmádena i förra veckan. Lite stel var jag allt, men rätt rörlig ändå trots min späda ålder. Tog ett tag att räta ut sig.
Inte en semla så långt ögat når. Lika bra det. Idag slängde jag pepparkaksdegen jag tog med mig från Sverige i december. Så har jag lärt mig det. Finns att köpa pepparkakor på Mercadóna. Man behöver inte gå över ån efter det, heller. Ö h t finns det mesta på denna sidan.

Lyckönskningar åsså vidare:
Må ni få en go´er vecka. Vårsolens glans så långt det går. Ni får så många råd av mig, så jag kanske skall låta det vara denna gången? Så att ni får självgå lite? Så att jag sedan kan säga: Vad var det jag sa? Nä. Bara ni trivs. Det får räcka.

Säger tjingeling från min soffa. Insutten och go´.

Här sitter jag och filurar.

Ta-ta.
Annicka

www.unnadigresan.se Fast den sidan är felaktig just för tillfället. Håller på att åtgärdas.  Upptäckte ikväll.
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com