NU är hon väl ute och cyklar???

Hilsen.

Det är jag. Igen. Lördag ni vet.

Det regnar och blåser. Så jättebra. Öhöm. Fingers crossed. I alla fall att det regnar. Jordbruket behöver det. Inte jag. Men jag är inte världens centrum, så det är bara att stå tillbaka och vänta på bättre väder. Långt bak hittar ni mig. I princip osynlig även om jag gläfser ibland. Jag håller på att lära mig ÅTERHÅLLSAMHET. Går sådär. Mycket man ska pröva på i livet. Det KAN ju lyckas och då blir livet både stillsammare och billigare.
Jag ryser.

Inte någon större idé att putta ner fröer i krukorna, heller.  Händer inte mycket där ändå. Inget ovan jord, i alla fall. Mina gröna fingrar börja sakta men säkert tvina och bli ljusbeigerosa. Originalfärgen. Säkert vackert det också, men nog saknar jag stunderna med näsan i jorden. Oh well. Min tid skall åter varda.

Min svunna kärlek. I tacksamt minne bevarad. Kolonin.

Alltid tyckt om att idka fritidsminijordbruk. Inga tunnland – bara metrar – men ändå. Lyxodling helt enkelt. Hade t o m en kolonistuga en gång för länge sedan. Min älsklingsplats på jorden var det. Odlade allt och lite till. Ca 150 kvm tomt och liten stuga. Gällde att ligga i och hålla efter kirskålen – den och jag tävlade om gunsten.  Det gick jämnt ut, tror jag. Vi vann vartannat år. Att gräva i jorden och filura, flytta växer och peta ner fröer – I love it. Stress rinner av. Frustration likaså. Ilsketårar och sorgetårar landar i jorden och grödan gror. Rundgång.  Kretslopp. Nya krafter och glada tankar. I like.

Ett hatobjekt. Kirskål. Har prövat i sallad. Man måste pröva. Kommer inte att hända igen.

Herregud, det var tider det. Också. Har alltid arbetat MYCKET. Jättemycket. Alla möjliga jobb samtidigt. Förstår inte hur jag fick ihop det men det gjorde jag. Kostade säkert och som hundraåringen som ännu inte hoppat ut genom fönstret – kan man väl bara hoppas att rekylen blir mild. Milt skadefri. Har pressat mig hårt. Vissa gör det. Klagar inte – jag gjorde som jag ville. Det är roligt att leva – då får man se hur det går. Det har gått. Går fortfarande.

Man får hoppa så länge man kan! Albin visar hur.

Har fått frågan om jag ”gått i barndom” och sysslar med åldersnoja. Döden, döden, döden – som Astrid Lindgren myntade. Vad skall jag svara på det?

    1. Njae. Jag kåserar ju och levererar till varje lördag. Att driva med sig själv är lätt. Rumsrenare. Bättre att ha roligt på egen bekostnad än att ge sig på andra. Finns en igenkänningsfaktor som ingen kan ge sig på – eftersom någon ANNAN skämtar om sig själv.  Jag, alltså. Jag bjuder på det.  Finns outömliga mängder av små och stora händelser i en människas liv. I synnerhet när man levt ganska länge – vilket jag har – visar det sig. Om man tänker efter. Tänker gör jag. Ofta.
På första parkett när tillfälle gives. Stolen får man ställa fram själv, har jag fattat.

2. Njae. Framtiden har inte hänt än så jag MÅSTE hålla mig till dåtid och viss mån nutid. Förr var jag vildare än nu och när jag ser tillbaka så inser jag ju att jag faktiskt förändrats. Både utanpå och inuti. Herreminje. Titta på foton, minnas och visa? Mmmmm. Inte så utmanande som att lägga ut bilder på en 63-åring i rullskridskor och shorts – som en 29-åring. Förmildrande och förlåtande med en 29-åring som är passé än en äldre variant – med tanke på sociala mediers kranka klarhet. Jag skulle inte tåla det. Skyddar mig genom foton från förr. Jag skäms inte. Åldras med stil? Typ LADYLIKE? Det ordnar sig allt med det…..

Detta kunde jag DÅ. Detta ville jag DÅ. Nu KAN jag inte. Nu VILL jag inte. Hänger ihop ?

3. Jo. Tänker att det för vissa av oss kan vara välsignat – även om det kanske inte är nyttigt att gräva ner sig. Känner inte att jag gör det. Däremot är mitt livspussel inte slut och jag vill göra mer av det som är en go´ Annicka – för det gagnar alla – och mindre av det som är någon annan. Då är det bra att gå tillbaka och se över vad som drivit mig och vad som sänkt mig. 1 + 1 = ungefär 2. Kan i alla fall klart konstatera att jag INTE sålt min själ till hårdrocken – apropå boktiteln, som jag hittade på biblioteket häromdagen. Känns bra och äkta på något vis. Man skall vara sann mot sig själv.

Så kan det gå när man frågar om jag sysslar med åldersnoja. Svar direkt. Döm själva.Troligen gör jag det. Eller inte. Spelar roll? Människor gör mänskliga saker.  Jag gör som jag gör så blir det som det blir. Så länge jag inte trampar på någon annan av ren illvillighet – vilket inte skulle hända så länge jag har sinnet i behåll – så kör jag på med mina tankar om ditt och datt. Alltid någon som känner igen sig, har jag förstått………

Livet under uppfordrande lupp? Förmildrande miljö i en Harrogate VIllavagn. My favourite.

Livet kan gå från livsfilosofier till böckling macka – det vet jag bestämt. Som barn var fredagskvällar och lördagskvällar lite heliga. Familjen samlad och vi hade mys med god mat. Tacos var inte uppfunnet och Syrran påminde mig nyligen om att jag ofta lagade maten. 10 cm höga pizzor med champinjonstuvning var en variant…….Jag minns dem som sprödbakade och tunna men det gör inte hon…………….Fniss.

En favorit som fortfarande står sig är Böcklingmackan.  Jag har införlivat den hos oss och Maken tycker mycket om den. Också. Kanske ni? ”Lunchsmörgås”. Hittade receptet i mammas tummade receptpärm.
TIPS: Köp hel böckling och inte filén. En hel böckling räcker gott till 2 personer. I 2 dagar. Renare kött och saftigare. Ös på med rödbetorna. Åtminstone 4 dl. Futtigt annars.  Mer smör i smeten eller bred brödskivorna först med smör. Gottgottigottgott.
Eftersom det är fredagskväll när jag skriver detta, så kanske ni kan pröva i helgen? Eller inte.

Så säger jag godafton eller godmorgon eller helt enkelt VÄLKOMNA TILL MIN VÄRLD. Inget om resor i denna blogg. Bara lite om villavagnar – men kåseriet/krönikan/bloggen författas i en sådan. Ju. 

Maken har serverat mig en jordgubbsgin. Sippar långsamt. Snart blir det mat. Herr Janzon träder in i salen. Lite sill och kvällen är tillfyllest.

Kram på er. Det mesta löser sig – om ni nu tänker att det inte gör det. Lite tid, bara. Så brukar jag tänka när jag tvivlar på saker och ting. Oftast – löser det sig ju. ❤️ Just nu är det i alla fall som bäst. Igen.

Här och nu och oftast. När man tänker efter. Kram på er!!!

Ta-ta.
Anka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

En Anka i Amsterdam

Hilsen.

Tillbaka från Amsterdam. Några dagar där med en kär väninna. Gate upp å gate ned. En riktigt mysig stad. Kanaler och kanaler. Åsså några fler kanaler. Båtar, båtar och cyklar.

Här kan man hänga.

Många. Gator och broar. Affärer och caféer. Många. Å rök. Värst vad det doftar av det gröna bladen………..Överallt. Det puffas på, det vill jag lova. ”Coffee shops” – som inte direkt är några fik enligt svensk modell. Nej, hit går man om man vill röka på eller vad det nu är man gör. Luktar gör det och det är inte hallon, i alla fall.

Tulpaner från Amsterdam…..i mängder. Ofarliga och inte rökbara. Tror jag.

Tillåtet med marijuana i Holland. Förresten tillåtet i många europeiska städer, har jag läst. Både för medicinskt bruk och för……..just flumbruk. Inte tillåtet i Sverige. Om jag förstått rätt. Såååå skönt att inte ha behovet eller ens det minsta lilla intresset att bruka eller ens pröva på. Oerhört lättåtkomligt om man hade velat. I kakor, godisklubbor, karameller – you name it. Märkligt.

IMG_20190430_130106-compressed.jpg
Här säljer bageriet bakelser och ……..kakor………så´na däringa……..

Ganska många skyltar om ordningsregler. Inte skräpa ner, inte dricka alkohol på allmänna platser. Vi anlände på King´s Day och det betyder att Amsterdams innerstad är avstängda för bil- och spårvagnstrafik. Troligen gällde inte dryckesförbudet på allmän plats just då, för det var många som………..liksom drack. Det var troligen inte lingondricka. Hur mycket folk i rörelse som helst. En helgdag i Nederländerna. Folk i orangea kläder och fest, fest, fest. Vi bodde mitt i smeten på Rembrantplein. Centralare än så här kan man nog inte bo. Inte dyrare heller………..

IMG_20190427_181512 (1)-compressed.jpg
Faktiskt. Böter. För nedskräpning också.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Man kan ABSOLUT INTE missa att besöka Keukenhof Blomsterpark Cirka 1 timme från Amsterdam med buss. Vi åkte taxi och det tog 35 minuter. Ligger vid Schiphol Airport, i Lisse. Magiskt. Fantastiskt. Galet vackert. En hel park och plantering smakfullt designad med tulpaner och lökväxter i mängder. Jag säger MÄNGDER och det räcker inte som beskrivning.  18 Euro kostar inträdet. Någon Euro billigare om man köper via nätet.

Och DÄR tar Amsterdams lovsång slut. Lagom får vara bäst och jag har redan överskridit min dos. Anyway – de flesta av oss har väl någon form av smeknamn. Jag har. Kom att tänka på det när jag gick förbi ett skyltfönster med ankor. Där är ju jag, tänkte jag. I Amsterdam. I ett skyltfönster. Jo, för mitt smeknamn är Anka, Ankena, Akan och ibland Anki.  Det går förresten bra med vad som helst – bara man pratar med mig. Vänligt. Elaka människor undviker jag. De kan bo på en grå ö för sig själva och ilska på sig.

Anka, Ankena, Akan, Anki Ekengren

Hade min fader fått bestämma så hade jag hetat Vivianne. Mamma bestämde. Så då blev det Annicka med ck. Hade jag hetat Vivianne så hade det inte varit idé att plåta amsterdamska ankor. Ni förstår vad jag hade missat?? Sorry pappsen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lite villavagnsinspiration får det allt bli så här på slutet. Jag har nu landat på Skåneslätten igen. Det vindar ute och det är inte mycket man kan säga om det. Det blåser i Skåne men här inne är det varmt och skönt. Tänker att nästa villavagn vi köper blir en Premium Country. Trävillavagnen.  Får se. Jag är kär. I den. Också.

 

Sådär. Nu är filmkvällen slut. Det är t o m morgon. Mitt i natten. Konstigt det där. Tiden går – den enda som har vett att gå. Jag stannar gärna kvar. Så får tiden gå. Inte jag.

Igår hade vi en trevlig fest med våra bästaste grannar. Det blev sent. Eller eljest tidigt. Beror på hur man ser det. Sömnbrist är kontentan. Spär på lite med kvällens övningar. Klockan hinner bli 02.00 innan jag är klar med filurandet.

btfmdn
Utan sömn blir man halv. G´natt.

 

 

Passa på och njut av lördagen. Köp ett paket lakritsglass, baka en gaffelkaka, spela biljard eller harpa – whatever comes first. Huvudsaken att ni får le och må gott. Minst en stund varje dag.

 

 

 

Ta-ta.

Ankena

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Så gick tåget. Utan tut.

Hilsen.

Ursäkta, men det stod så på kudden. Fult men nödvändigt.

Jag blev frånkörd. Blev ensam kvar på perrongen med mina väskor och kassar. Bassäng i ögonen och arg som ett bi. Neslig skam blandat med ilska.

Unna dig en ……..tågresa. Om du törs.

Bokade tågbiljett med Öresundståget. Malmö – Göteborg. Hur svårt kan det vara?  Kom i tid. Väntade. Mycket folk. Tydlig skylt vid perrongen. Malmö -Göteborg. Perfekt. Jag ställer mig i kö. Koll på läget: Vagn 11, plats 88.  Lätt som en plätt. Va? Nä? Vagn 82. Malmö – Helsingborg står det på tåget. Va? Var är Göteborg? Frågar. Nä. Ingen ska till Göteborg. Fel tåg? Springer och letar efter vagn 11. Mot Göteborg. Vagn 24. Vagn 34. Vagn 18. VAR ÄR VAGN 11???

Lätt irriterad.

Piff. Puff. Stäng dårarna. Dårarna stängs och där gick tåget. Jag står kvar på perrongen med mina väskor. Med hakan vid knäna. Nedrans. Här åker jag världen runt på alla möjliga flygplatser och fixar det. Gnisseltåget till Göteborg missar jag. Frustration.

Hur blev det nu?

Ringer kundtjänst. De förnyar biljetten till senare tåg men med PROTEST. De brukar inte göra så här……..Ok. Tack. Jag säger att det för en ovan tågresenär inte är tydligt skyltat. Göteborg är inte Helsingborg. Det är bara att kliva på, säger supporten. Bara att byta i Malmö. Alla tåg går till Malmö – i alla fall de flesta, säger supporten. Ok, säger jag. Jag vet inte att alla tåg går till Malmö, säger jag och dessutom var vagnarna inte numrerade i sekvens. Inte lätt att i stressen springa efter rätt vagn och åt vilket håll? Det är bara att kliva på och så kan man gå till rätt vagn genom tåget, säger supporten. Med väskor, kassa och ilska i bagaget, säger jag – och åt VILKET HÅLL???? Du kan säkert vila, säger supporten. Grrrr, säger jag. Förresten stod det inte ens Öresundståget på, säger jag. Jo, säger supporten. I röd text på första vagnen. Som var 13 vagnar bort – såg inte det, tyvärr säger jag. Sedan tackar jag för kaffet och lägger på. Orka kämpa. Nä. Man får välja sina strider.

Nästa gång tar jag bilen.

Vi slutar här för det blev värre. Jag överlevde dock och mina bundsförvanter curlade banan och jag kom fram – om än sent. Varde härmed konstaterat att man kan kliva på vilket tåg som helst – det passerar Malmö. Tryggt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det bär av till Amsterdam i helgen. Roligt skall det bli. Hoppas på finväder. Så mycket mysigare då.

Skall runda av nu för tiden börjar rinna ut. Upp tidigt imorgon. Det finns gränser för vad Ekengrenskan kan få in i livscykeln och jag har börjat lära mig att sätta stopp. Inget kåseri fram till kl 4 på morgonen. Urkar inte.

Har ni haft en rullgardin, som liksom inte går att rulla upp? Som inte fjädrar tillbaka, utan ju mer man drar – för att få till schvungen upp – dess längre ner går rullgardinen……..? Sådana är mina ögonlock nu. Snart hänger de över de övre kindbenen och drar sig sakta med mot hakan. Som ett ögonlocksöverdrag. Ni fattar. Jag går och kojar mig.

Solglasögon döljer hänget.

Det fick bli en kortis idag. Livet är fullt av LIV. Händer saker hela tiden.

Inte ett ord om villavagnar ikväll.
Inte ett ord om unnadigresan ikväll.
Inte ett ord om nyponsoppa ikväll

Ur led är tiden.

Ha en finer vecka och njut stunderna. En yttepyttestunds njutning kan vända hela livet. Tänk då vad flera yttepyttingsstunder kan åstadkomma. Pröva!!!

I´ll be back innan ni vet ordet av.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Dream on, Babe. Å gör något.

Hilsen.

Ni vet den där känslan när man känner det är tomt. Inte i plånboken eller kaffeskåpet – men i hjärnan. När det ekar i bästa fall men annars är ihåligt. Hallå? Någon hemma? Ingen svarar.

Tomt. Ding-ding-ding.

Precis så för mig just nu. Hade tusen idéer om vad jag skulle skriva om. Nu sitter jag här – ombonad och mätt i magen och……………….ingenting infinner sig – förutom sömnen. Nedrans.

Några av oss. Plus fotografen Veronica.

Det har varit mässdag idag. Hela dagen. Troligen är det känningar av det.  Det har varit superkul. Gillar´t. Att prata med människor om det man tror på – det är bra gött, det. Människor som du och jag och vem som helst. Som är nyfikna. Som förundras över så mycket man får plats med i en villavagn på 32 kvm. Westcoast 32 by Morgan Nyman AB.

Välkommen hem!

Att få dela äkta glädje. I like. Människor är lätta att prata med. I alla fall tycker jag det. Vi har pratat drömmar. Livsmål. Tankar. Chokladkola. Det har livet handlat om idag. Bland annat. Vi längtar alla efter något. Den som fryser vill ha värme. Den som är hungrig vill ha mat. Det som inte kan läsa vill gå i skola. I vårt land – där de flesta av oss ( inte alla men väldigt många ) egentligen har tillräckligt av allt – om man jämför med många andra i andra länder – där vill SJÄLEN ta plats. Märker det så tydligt.

Det är inte det att saker är svåra, som gör att vi inte vågar. Det är för att vi inte vågar, som saker är svåra.

När jag börjar berätta om hur maken och jag kastade loss. Köpte vår villavagn – hur vi sålde huset – gjorde oss av med saker – bytte liv – då sprakar det i mångas ögon. Det gnistrar till och de lyssnar stort. ”Men det är ju så jag har velat göra i så många år”, sa en kvinna. En annan ”Jag vill göra något helt annat. i mitt liv. Vill slippa alla saker”. ”Så härligt och nyttigt att träffa någon som verkligen gjort det och verkar ha överlevt”,  sa en herre med glimten i ögat. ”Det här borde du berätta för fler”, sa flera. Det har jag hört många gånger. Jodå. Jag har skrivit om det förut i mina kåserier. Om processen att göra sig av med saker. Leva drömmen. Att prioritera bort. Insikter och avsikter. Tankar och fallgropar. Fantastiskta överraskningar. Utveckling. Saknad. Lycka.

Hoppochskuttglad

Imorgon är en annan dag – då får vi se vad den har med sig. Kanske säljer jag en villavagn. Hoppas det. Blir så hoppochskuttglad av det.  Just nu är det inte annat än hoppochskuttlägeisäng. Jag gör härmed en konstpaus. Går och lägger ned kroppen i horisontalläge, sätter väckarklockan på jättetidig morgonstund – och skriver färdigt.

Ur led är tiden.

Å DÄR är hon tillbaka, Ekengrenskan. Klockan är 05.05. Klockan på bilden går fel men den är i alla fall stor. Pigg som en nyponros. Inte. Inte pigg alls men vad kan man begära av en dam i sina bästa år? Jag sitter utan stöd och kan bete mig bland folk – det får räcka.

Don´t mess with me. I am the driver of this bus.

Natten var lugn. Har inte drömt något. Tror jag. Annars är jag en mästare på det. Några gånger i månaden drömmer jag så tokigt, så jag vet inte om jag inte borde spärras in någonstans. Ofta återkommande är att jag inte får följa med. Att jag blir ensam kvar. Alla åker utan mig. Den drömmen är otäck. Kan vakna i gråt och inte fatta något. Gamla människan! Måste ställa mig upp mitt i natten, för att vakna till på riktigt. Tar en stund och inser såklart att ingen har åkt någonstans utan mig och jag är i allra högsta grad med. Det är t o m så att jag kör bussen!

Fniss. Skylt funnen i London.

En annan mardröm är att jag sitter i skolbänken och skall tenta. Ser att alla kan svara på frågorna utan jag – har läst på fel saker. Jag som VERKLIGEN pluggat! Kan plötsligt ingenting och den stressen jag känner i drömmen – att alla kan utom jag fast jag VET att jag kan – DEN är inte att leka med, heller. Kan vakna superledsen och måste ställa mig upp för att vakna till. Lugnar mig när jag ser att maken ligger där och snusar lugnt och ingen skolbänk inom en mils avstånd. Nä. Tacka vet jag gräddtårta. Det är gott.

Gott med bakverk.

Snart är det hemåkardax. Tillbaka till Sverige. Härligt. Lever i den bästa av 2 världar. En får tacke o ta emot det som kommer en till del. Solen och ljuset är fantastiskt lättsamt att umgås med vintertid. Hemma i Fäderneslandet på sommaren – det är också fantastiskt. Rätt mycket som är fantastiskt. Faktiskt. Må det vara länge.

Mycket är fantastiskt.

Avslutar med en riktigt superdålig film. Regissör: A Ekengren. Filmare: A Ekengren. Klippare: A Ekengren.I huvudrollerna: A Ekengren och spanska räkor. I originaltappning. Gambas a pil-pil. Nya paradrätten. Så enkelt. Så gott. Eventuellt nyttigt.

Å med det slutar jag mina ängkla rader.

Känslan av att må bra i det lilla och det stora. Att ha människor i mitt liv som jag älskar och som jag kan misstänka älska mig också. Tack. Fortsätt gärna med det. Det gör gött i själen. Önskar er alla detta.

Klockan är 05.45 och en ny dag randas. Det börjar ljusna. Solen kommer strax upp. Må den skina på oss alla. T o m på mig fastän jag inte klarade tentan………*ler*

Kram hela da´n,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Ett liv att leva.

Hilsen.

Att jag bara orkar. Här sitter jag och lurar. Klockan är 04.53 och jag har precis börjat skriva. Gårdagen var full av gårdag. Härliga gäster med många skratt och kortspel och när de gick vid 22.30-snåret, så var det dags för mig och mina rader. Trodde jag. Maken kysste mig godnatt, gick upp och lade sig och jag satt kvar i min lilla skrivarsoffa och…….gäspade, laddade upp bilder, gäspade, laddade upp fler bilder och………somnade. Hejoch hå. Så nu är det bara att börja sitt värv. Pigg? Nä.

Just det.

Vi har haft kärt besök i veckan och gjort roliga saker i det lilla. Hängt och myst. Kraftiga stormbyar vid havet och det tyckte 15-åringen var coolt. Det annars så stilla Medelhavet har rytit till och visat vem som bestämmer. Nu börjar det envisa arbetet med att ställa i ordning stränderna igen – ny sand skall hämtas och läggas ut, bulldozers slätar till och återställer. En solkust utan stränder drar ingen publik. Ett evighetsarbete.

Så stilla är inte alltid havet här.
”Onsdagens storm har orsakar stor skada på provinsens stränder – speciellt i Fuengirola, San Pedro och Estepona. Vågorna som gick så höga som uppåt sex meter har näst intill ”ätit upp” stränderna på många platser. Fenomenet är känt men svårt att förhindra. Därför är det nu behov av stora mängder sand för att förbättra de drabbade stränderna. Detta arbete förväntas komma igång snabbt men det är inte säkert och de drabbade stränderna hinner bli klara till påskveckan då, vanan trogen, årets första stora turistvåg väntas.” Från tidningen En Sueco.

 

Vem bestämmer? Egentligen?

Många av vinterövervintrarna (?) har börjat dra sig hemåt. Vintern i solen och sommaren hemma. Många frågar om jag ligger och solar jämt. Svar: Nä. Tror inte det är nyttigt och det är inte heller roligt. Ibland så, men inte ofta. Däremot går jag nästan alltid i klänning eller kjol största delen av året. Bara ben, liksom. Vinterkläder äger jag knappt. Ibland kan jag längta efter att bära ett par supersnygga läderstövlar. Bara för att. Snyggt med kjol till. Frågan infinner sig alltid: men när ska bära dem, då? Inte kånka omkring under armen – det skulle se dumt ut – menar ha på mig dem. Ni fattar. Anyway. Ytterligare en sak att äga och som tar plats i garderoben – som är begränsad.

När vi tömde huset och bytte liv gjorde vi oss av med mycket. T o m mina snygga läderstövlar……….

Längtar jag tillbaka till det livet? Dubbelbottnat. Är man en tänkare som jag, så visst flyger tankarna förbi emellanåt. Saknar mina vänner på vår gata. Mina nära och kära. Saknar mitt växthus. Såklart älskade jag vårt fina hus. Mitt lila badrum………Saknar inte vintrarna, mörkret eller regnet och kylan. Älskar solen. Möjligheten att bara gå ut i sommarkläder. Skiftningarna i årstider här, också. Blomsterprakten. Det fria livet.

Trivs inte inlåst.

Man får och man får avstå – det är det som är Livet. I det stora och i det lilla. Livsval. Man får göra det som känns rätt. Fel blir det alltid någonstans ändå – men dagarna med götta i måste vara fler än de med lort – det hävdar jag bestämt. Ingen som gör livet åt en – det får man ordna själv. Just nu passar det perfekt så här. Jättemycket mer gotta än lort. Facit har ingen och vem vill egentligen leva livet med svaren innan man ens ställt frågorna?

Min vackra brudklänning. Den fick stanna kvar.

Villavagnslivet, då? Jo tack. Vi har det perfekt i vårt lilla hörne på Söderslätt. Fria vyer. Nära till mysiga Ystad. Man kan älska Skåne väldigt lätt. De gula rapsfälten förblindar när den tiden är. Magiskt vad Moder Natur kan bjuda på. Vallmofälten med blåklint i. Pilallérna med sina vindpiskade pilar. Abbekåspotatisen är INTE att leka med. Man äter den. Under njutbar tyssssstnad. Den godaste vi mumsat på. Bussen utanför tar en till Trelleborg och Ystad lätt. Till Göteborg åker man från Malmö med lyxbuss för 170 SEK.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nä. Om man skulle sluta sina ängkla rader? Lagom nu, kanske? Klockan är 06.13 och jag har inte nickat till en endaste sekund. Fokuserad. Inte en endaste rubrik, heller. Jag gör som jag säger, helt enkelt. Impressed. Vill bara säga att det jag skriver om här skall vara lättläst och i bästa fall underhållande. Det händer så mycket förskräckligt i världen – jag är fullt medveten om detta och har såklart åsikter men jag har valt inriktning. I kåserier ryms inte olycka och katastrofer. Det skulle bli så fel åt andra hållet.

Som alltid.

Önskar er fina dagen. Idag blir det kortspel igen. Ihop med ett tyskt par på campingen intill. De kan inte engelska och jag kan inte tyska men vi förstår varandra ändå. Man fattar när man vinner eller förlorar – oavsett språk. Tro mig. Blickar och gester är internationella. Jag gestikulerar vilt på tyska, bara så att ni vet.

Ha en finer helg och vecka. Vårtecknen har kommit hemma. I know. Är hemma ofta. Ju. Kortare sejourer oftast. Villavagnspassionsjobb.

Blåbärsris på Costa del Sol.

För ovanlighetens skull önskar jag er inte godnatt. Färskvara på detta kåseri. Säger god morgon och önskar det. En riktigt god sådan och så likadan fortsättning på dagen, helgen, veckan. Hoppas era önskningar och längtan efter något specifikt kommer till er. När tiden är mogen. Allt gott till er. Hela tiden.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Hur man än vänder sig är baken åt andra hållet…..

Hilsen.

Sitter och jobbar med kommande resa till Portugal med min Unnadigresan. Bokar, bokar om och bekräftar hotellrum. Avbokar igen och ändrar. Bokar om och frågar om trappor. Finns inga trappor. Perfekt. Då bekräftar jag. Kommer mail: jo det finns några trappor. Hur många steg, frågar jag. Bara 30, svarar hotellet. Funkar ej, svarar jag. Har en gäst som absolut skall undvika trappor. Ok. Får boka av. Finns hiss? Nej. Inte än, men vi skall renovera. Ok, klart till september? I princip inte. Ok. Jag fattar…….

img1552424349877.jpg
Inget får undgå det kritiska ögat. Helst. Vill att resan skall vara så bra det går.

Är redan igång med nästa år. Det gäller att våga planera.  Vill så gärna dela med mig av bra-iga saker. Förresten, att planera kräver inget mod. Det är ett rent och sant nöje. Att hitta pärlorna. Ställen inte andra hittar. Att förhandla. Finna gensvar och engagemang från motparten. Gemensamma mål och glädje i konceptet. DET är lustfyllt och inte ett dugg modigt. Det är så omodigt så det anar ni inte.

IMG_20190120_165420_245
Tack Anne.

Det stora modet behöver man när man satsar pengar och hoppas på att få resenärer som bokar – och då inte försent i tidsplaneringen  – för då går tåget – eller i mitt fall flyget. Jag kan inte boka på mig en massa flygbiljetter och hoppas på att det skall ringla en evinnerlig kö av sugna resenärer, som vill följa med. Det gör det liksom inte. Inte än. Det tar tid att bygga upp en verksamhet. Kunderna får jag söka själv. Just DEN processen är lite knivig. Kanske hade varit lättare att sälja vatten på flaska. Eller semlor. JAG hade köpt i alla fall. Semlor. Många.

FB_IMG_1553203030129
Här har vi picnick på mina resor till Douro. 

Våren 2020 tar jag in yoga och lite rörelse i programmet och lägger till några fler upplevelser. Douro och Portugal. Såklart. Helt fantastiskt land att uppleva. Följ med så förstår ni. Intresseanmälan HÄR !

IMG_20180831_132331_687-compressed.jpg
Bakverk. Goda. Överallt.

Ett land, där kaffe och bakelse kostar 1.60 Euros – dit måste man åka, helt enkelt. Ett land där människorna är så vänliga och positiva – dem måste man träffa. Ett landskap, som bjuder på så mycket vackert – det måste man se. Douro – ett världsarv. Att vara en passionerad yttepytteresebyrå – det är inte så lätt men FERUKTANSVÄRT roligt. ( Har väl precis sagt det, eller ? ) Om man säger. Å det säger man. ROLIGT!!! Å andra sidan kan man inte göra resor utan resenärer – då blir det oroligt – så komsikomsi alla hågade!! Kvalitetsresor i det lilla formatet.

IMG_20180830_203622_686-compressed.jpg
Douro. Det gyllene, på portugisiska.

 

DSC_0256.jpg
En villavagn från Morgan Nyman AB. I trä. Svenskbyggd. Med vattenburen golvvärme. Vi levererar överallt. 

Å nu abrupt över till något annat gyllene. Villavagnslivet. Dä ä bra, det. I april kommer jag att vara med på Stora Villamässan och Vår trädgård 5 – 7 april på nya mässanläggningen i Mölndal, när Morgan Nyman AB ställer ut en sjutusan till villavagn.

FB_IMG_1553152089459
”Åhhh. Så då har du bestämt dig? Den här vagnen? Ska jag slå in den ?”

Igen. Då skall jag hålla mig frisk. Ingen nysning. Ingen hosta. Ingen feber. Då KÖÖÖÖÖR vi!! Ses då!!! Vill ni boka möte med mig då och prata villavagn, så är det bara att boka tid HÄR !

DSC_2014-compressed.jpg
Det frasar och fräser men ingen är arg. Ju.

Hostan från helvetet har gått över. Vilken lycka. Den kan jag leva utan. Tvi vale. Tacka vet jag solen som skiner för det mesta på Costa del Sol. Vårlikt fast sommarvarmt. Vårdagjämning och ljusare på kvällarna, såklart. Det blommar i varenda vrå. Man vänjer sig vid solen och 15 c på morgon är lite kyligt……………..ni hör…….

IMG_20190317_151457.jpg
Fullt i solens glans

Detta bildspel kräver JavaScript.

Om någon timma skall vi till flygplatsen och hämta kärt besök. Den vägen kan vi nu. Tar ca 35 minuter.  Lågprisflygen kommer alltid sent. De betalar mindre avgifter på obekväma tider. Det är så ekonomi fungerar. Mindre utgifter – större rabatter. Om jag minns rätt, så tar Málaga Airport emot ca 17 miljoner passagerare varje år. Många. Turismen är betydande.

20150426_175220-compressed-e1544825995794.jpg
Som man bäddar får man ligga.

Nä. Om man skulle samla ihop sig och åka iväg till flygplatsen och hämta godingarna. Tror jag får knåpa ihop resten av det lilla kåseriet när jag kommer tillbaka. Lite nattanöje, helt enkelt. Hörs om en stund.

clone tag: 8590174860392523055
Pausbild i brist på annat.

Nu har det gått den där stunden och vi har hämtat våra glada gäster och nattat dem. Läst saga och kollat att de borstat tänderna ordenligt. Jag har dessutom varit på det nattöppna apoteket och köpt mäddusin mot halsbränna. Så……………….jag går och lägger mig nu så får det bränna klart till imorgon. Drog precis i mig en påse med emulsion, som smakade fluortant. Brrrr.

Varde en goder vecka gifven Eder alla. Det förtjänar ni apselut. Minst 13 skratt om dagen bör vara målet för alla och envar. Det är bra för hälsan. Finn de små stunderna. De finns.

G´natt. Klockan är 02.16 och jag håller mig för skratt………..

zzzzzzzzzzz

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Sjunger visst på sista versen.

Hilsen.

Så var det snart slut.  På det mesta. Knäna knirkar, låren är stumma, ryggslutet knarrar och fötterna är av på 16 ställen – annars är allt perfekt.

Kast med liten känga

Att STÅ på en mässa, som det heter, är superkul. Inte själva ståendet i sig men så roligt med alla människor man träffar. De är så nyfikna och entusiastiska. Att få visa och inspirera om sådant jag brinner för – det är supertrevligt.  Inte det minsta svårt att passionera om villavagnskonceptet. Me like.

mde
Visitkorten på plats. Redo? Alltid redo.

Det är det jag gjort med Morgan Nyman AB och då Morgan i egen hög ( nåja …..medellängd  ) person – i dagarna 3 snart. Långa dagar. Från 9 på morgonen till klockan 18.  Tänk att det skall vara så tröttigt att STÅ?? Även om man vandrar omkring och sparkar med benen emellanåt och gör sin lilla silly walk, så känns det när kvällen kommer.  Ohhhhh, vad jag inte vill stå upp mer idag.

Villavagnsplatser !!! Stort intresse!

En mässa för lantbrukare i huvudsak. Levande djur och diverse maskiner och hjälpmedel – avelsdjur och fårskötselsuppvisningar. Tjurar som brölar, får som bräker – eller vad det nu är de gör för de låter då så olika – massor med olika läten och en stor såg som går igång mitt i allt. Å dessutom jag i all denna härliga röra. Här är det livat. Mitt i allt träffade jag på en kär vän – som tillsammans med sin härliga fru driver Rompens Gård. Herreminje, vad ni håller på!!!! GETYOGA – bara för att nämna något!!!! Heja er!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lite tid att gå runt har jag haft. Fascinerande att se vad andra människor gör. Så många idoga människor. Solceller är det många som ägnar sig åt. Arbetsskor för jordbruket. JÄÄÄÄÄTTTTESTORA storlekar fanns det. Jisses. Alldeles särdeles förtjust blev jag i www.gladakossan.se 
Ni förstår kanske varför???

Detta bildspel kräver JavaScript.

Finns ingen hejd på människors uppfinningsrikedom och skicklighet. Att kunna rita så t ex och sedan göra lättillgänglig business på det?! Allt med djuranknytning – och gärna kossor. Fanns örngott, t-shirts, vykort, magneter, underlägg……..ALLT på postorder!!! Så smart. Imorgon ska jag allt till att köpa mig en tröja. NÅ´T måste jag ha!!! Humor på ett tillgängligt sätt.

fbt
Fy för kli.

Nu är klockan 23.15 och det är en 3 timmar kvar innan jag är klar. Mjuk morgonrock/kvällsrockpå och allt kunde vara perfekt om det inte vore för en liten tvättanvisningslapp som sitter i midjehöjd ( i alla fall där midjan BORDE vara ) och den irriterar och kliar så in i Norden. Lappen. Har ni upplevt detta? Denna lilla oansenliga lort gör mig galen. Har klippt och skurit, dragit och svurit – men det sitter en ynka liten tråd kvar som jag inte får bort……….. OCH DET KLI-RIVER. Nog om det. Morr.

IMG_20190213_235540_815

Några få platser kvar att fylla till septemberresan till Porto och Dourodalen. Vem av er har funderat men inte kommit till skott?? Gör det. Skjut, vet jag. Klicka här så berättar jag mer.

– 8 dagar – 7 nätter. 19 – 26 september 2019.
– Reguljärlyg från Göteborg, Köpenhamn, Oslo, Stockholm.
– 2 nätter i busiga Porto. På supermysigt litet hotell mitt i centrala Porto.
– 5 nätter i magiskt vackra Dourodalen. På en vingård med endast 3 spatiösa dubbelrum – mer personligt och exklusivt än så kan det knappast bli.

Veckan innehåller guidade turer, frukostbuffé, middagar, transfers, båttur på Douro, 2 fantastiska vinprovningar med tilltugg, välfyllda picknick-korgar med vin och gottgott och utflykter till olika intressanta platser. Vill ni bara vara vid vingården och softa vid poolen eller sola på terassen – som ni vill.
Jag hyr en minibuss under veckan och i den kör jag er till de olika platserna. Halvpension under hela resan och alla transfers till bokade aktiviteter samt aktiviterna i sig – ingår förståss.

IMG_20180905_121756-compressed
Lite fikapaus i Porto

Har vi tur och vinskördningen startat, så kan ni få vara med om en heldag på en vingård och plocka druvor, äta lunch, vara med om att trampa druvorna i stora kar på äkta och traditionellt vis, vinprovning och på kvällen middag på vår egen vingård. Mot extra kostnad.
För de som vill, en flygtur över Dourodalen, kanske? Helt magiskt. Mot extra kostnad.
Pris för denna riktigt fina resa: 14 990 kronor och det är endast några få platser kvar. Boka NU om ni skall med, tänker jag.  2900 kronor vid bokning och sedan återstoden ca 30 dagar innan resan.

IMG_20190120_165420_245
Anne från Oslo var också supernöjd med resan förra året !

Sådärja. Nu har fötterna rätat ut sig och knäna glömt att de fanns. Klialappen har gått och lagt sig och jag vill också. Det är liksom dags.

Har varit och hälsat på helt kort i villavagnen. Den mår fint. Torrt o fint inne. Friskt. Den väntar på oss. Raringen.

dav
Lilla vännen. Du såg allt bra ut. Precis som det ska vara.

Vad skall man säga mer? Helst inget, tänker säkert någon. Beredd att hålla med. Dags att ta bort sminket som jag så frenetiskt lade på i morse. Man gör inte misstaget längre att lägga sig och sova med ögonsminket på. Oooooh,nej. Man vet ju hur det blir. Det som låg på ögonlocket ligger någon annanstans. På örngottet oftast. Ögonfransarna kommer att ha klistrat ihop sig och format om fransarna till en enda tjock och sned frans, som inte gör att ögonen ser större ut, utan minismå. Nä. Väck med det.

IMG_20190129_100427-compressed
Om man skulle ta och köpa sig en liten tomt i Córdoba? Centralt.

Nä, innan jag hittar på en massa dumt, så är det bäst att jag packar ihop mig. 2 koppar kallt té väntar på mig. Glömde dricka. Jag är dålig på det.  Äta glömmer jag aldrig. Tur.

En kulig vecka har det varit. Inte vilat så mycket mer än i tisdags, då jag sov nästan 12 timmar i en svepning. En bok, en skön säng och BOM. Fast…………….nattsömnen var dålig några nätter innan det. Kroppen tar igen det den behöver – om man låter den.

IMG_20190104_002407_607
Lyssna inåt. Unna dig. Semla eller broccolisoppa.

Så……..lyssna på kroppen. Säger den att du vill ha en semla – ge den det. Säger den att du skall ha broccolisoppa – ge den det. Säger den att du ska gå mot rött – gör inte det om du inte ser dig för ordentligt.

Ha fina dagen. Var snäll så ofta du kan.

Ta-ta.
Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Skrapa på ytan……………

Hilsen.

Rena rama sommaren idag.  Några snöfordon av den digniteten som vi har i Sverige – det finns inte här på Solkusten. Apselut inte. Av förklarliga skäl. Det börjar med 12 c på morgonen och sedan blir det liksom bara varmare. Fortfarande gäller att det i skuggan kan vara kyligt – en kofta sitter fint – men i solen är det hett. Maken inflikar att män inte har koftor – de har möjligtvis cardigans – men det har inte han. Han tar på sig en fleece.

IMG_20190128_144550-compressed.jpg
En apelsin – ett apelsin? Spelar ingen roll: MÅNGA APELSINER

Citronträdet börjar visa livstecken och producera nya skott och blomknoppar. För er som inte doftat på citrusblommor………………det doftar gudomligt gott. Jag kan stå och sniffa hur länge som helst.

Snart blommar det. Citronträd i kruka. Stor kruka. Litet träd men ändock ett träd. Mitt.

Vi fick en stor och fin kamelia av vår granne. Den är svår att driva upp. Massor med knoppar men de torkar ofta in eller trillar av. Denna växt vet inte om hur svårskött den egentligen är, utan välsignar oss med riktiga blommor. Doftar inget men skänker genom skönhet lycka till denna trädgårdstrånande Ekengrenskan.

Camelia. Ett mästerverk. Ett underverk. Som så mycket annat.

Många av er har frågat hur det går med spanskan. Tack. Det går bra. För spanjorerna. Dom är jätteduktiga. För oss – ingen riksdagsdebatt på spanska än, men det tar sig. Man samlar ord och uttryck och en vacker dag lossnar det. Engelskan funkar fint och faktum är att man nog skulle klara sig utan att säga ett enda ord på något språk öht. En baguette är en baguette, liksom. Det moderna samhället är rätt enkelt. Peka och köp. Googla och översätt. Med latinet och franskan som bas, så skall det väl greja sig med språket. Jag kan peka på både spanska, franska och latin rätt bra. Ett pekfinger och ett leende – så löser sig det mesta. Por favor.

Ska det vara svårt bara för att åren samlats på hög?

Vet inte hur många gånger jag har hört att det är omöjligt att lära sig språk när man inte är längre är ung. Jag säger ”pyttsan” för jag tror inte på det. Säkert trögare, för att huvudet är fullt av allt man upplevt och allt liv man fyllt med händelser – men att det inte skulle vara någon idé – Icke sa Nicke. Jag kommer säkert aldrig att låta som Doña Fernandez Gonzales Rodrigez – men det spelar föga roll. Min teori är att man skall samla på sig glosor – vad saker heter i sin enklaste form – och lägga orden på hög i hjärnan. Rätt som det är så börjar man prata.

Jag kan prata svenska och hjälplig skånska

Så gjorde jag när jag lärde mig prata ungerska för tusen år sedan, som jag behärskar flytande, faktiskt.  I ett liv för längesedan besökte jag Ungern hur många gånger som helst. Somnade ständigt och jämnt när jag var på besök hos nyfunna vänner – för att det var så trååååååkigt att inte förstå vad som sades. Urtrist. Bestämde mig för att sluta ha tråkigt. Långsamt plockade jag upp glosor, samlade, sa inte mycket men pekade och log – och sedan började jag börja prata………Jag var yngre då – men jag var en Annicka då och är en Annicka nu.  Jag finns kvar och jag tänker samma. Så tänker jag.

Budapest. En stad jag känner väl. Tycker om. Bekväma skor och bara gå och gå och gå. Underbart.

En av mina allra närmaste vänner är ungerska och vi har fortfarande kontakt. På ungerska. Ringer varandra spontant och fortsätter där vi slutade sist. Jag är ringrostig ibland – för att jag inte använder språket till vardags – men hjärnan är en fantastisk uppfinning – den liksom kopplar ihop sina neuroner och där uppe möts de och ungerskan flödar igen. Inte 100 % rätt. Inte ens 70 % kanske – vad vet jag – men det funkar och vi skrattar – vilket man kan göra flytande på vilket språk som helst…….

Nästan lika runda. På en gata i Budapest

Nästa år kommer unnadigresan.se att erbjuda en resa till Ungern – det äkta Ungern – inte bara Budapest utan lite rundåkning och stopp på mysiga platser i Ungern. Det kommer att bli fantastiskt roligt. Vill du eventuellt följa med på resan till Rural Hungary – anmäl dig genom att klicka HÄR så får du uppdateringar. Som vanligt är det speciellt utvalda resor – där det blir få deltagare – men stort innhåll.

I år blir det Portugal. 19 – 26 september. 3 platser kvar.

Budapest by Night

Sitter och funderar på sommaren. I villavagnen.i Skåne. Undrar om det blir en likadan sommar som 2018. För böndernas skull och naturens skull – så är det allra bästa om vi får behålla vårt vanliga väder – men jag tackar inte nej till soldagar. Många. Kanske fyller jag drivbänken med basilika igen. Jag är galen i doften av basilika.  I alla dess former. Det finns citronbasilika, svart basilika, thaibasilika, chokladbasilika, grekisk basilika, buskbasilika, vanlig basilika, ovanlig basilika……..

Detta bildspel kräver JavaScript.

st-istvan-984026_1280
Också en basilika. St Istvans Basilika i Budapest.

Härförleden var jag hos en osteopat som drog mig rätt igen – tydligen hade mina leder hoppat förbi mig själv på något vis. Vi började prata om ditt och datt och landade i villavagnssnacket. Inte svårt för mig.  Han ville ha ett litet hus på sin tomt i Skåne – för sin son, som studerade. Jag berättade om Resort Studio. 30 kvm kärlek. Den blev det!

Detta bildspel kräver JavaScript.

En öppen planlösning där vardagsrummet har gott om plats för soffa & köksbord med fyra stolar. Köket är fullutrustat med diskbänk, spis & ugn, kyl & frys.
All inredning är från IKEA vilket gör det lätt att byta ut eller komplettera från samma serie. Det ombonade sovrummet har plats för 160×200 säng för bästa komfort.
Badrummet känns rymligt med dusch, toalett och handfat och en kombinerad tvättmaskin med torktumlare.

DSC_4424_large
Den trevliga exteriören med liggande träpanel i valfri kulör får Studio att smälta in i omgivningen på gården, i villaområdet eller på skärgårdsön.
Full isolering, treglasfönster och vattenburen golvvärme gör Studio oslagbart energieffektiv. Planlösningen är anpassningsbar!
Jag har varit inne i denna villavagn och suttit på varenda stol, soffa, säng……dragit i varje låda, öppnat varje garderob och provlegat sängen. Perfekt. Åk till Ranstadverket och titta på den!!! Pris från 745 000 inkl enligt ovan.

Och nu över till något helt annat. En bruschetta. Gott.

IMG_20190124_123551 (2)-compressed.jpg

Ber att få önska er alla en goder lördag, varpå följer en lika god söndag. Vi kan börja där.

Själv skall jag snart natta mig själv – maken höll ut in i det sista – men pep upp för trapporna för en lite stund sedan. Jag har en bit kvar. Inte till trappan men till slutet. Inte DET slutet utan det sista på mina ängkla små rader.

IMG_20190202_114746 (1).jpg
Inte Stairway to Heaven men nära på. Sömnig nu.

Imorgon blir det kortspel med våra tyska vänner. Phase 10 heter spelet. Allt försiggår på tyska, vilket jag ALDRIG läst – men lite swishen och ungefärlich kan jag säga. Det fastnar ord även där. På kvällen älgstek med goda vänner. Det är till att ha det bra.

Livet är förunderligt. Och internationellt.

Allt gott. På riktigt.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Det här med färger. Överdrivet. Brunt och bäscht är neutralast. Men inte finast.

Hilsen.

Här sitter jag och passar en fläskgryta. Inte alla förunnat. Inte så att den tänker smita, men haver inköpt en järngryta och vill inviga den. Gillar inte teflonpannor och liknande. Hur många sådana har man inte satt i sig under sin livstid ? Ni har väl själva stekpannor, ugnsformar, bakformar och annat med teflon – som kanske bara är LITE repade ? Eller? Några säkert. Grattis. Välkommen till Teflongänget. Ni har ätit upp det. Å jag som klagar på mitt minne????

Gryt. Grytare. Grytast.

Köpte en fläskstek. En benfri skinka, rättare sagt. Jättefin bit. Har skurit ner den i bitar och tänkte göra en gryta med vitt portvin. Å grädde. Å lök. Å vitlök. Nu kokar den. Glömde att skinkkött är rätt kompakt och måste koka LÄNGE. Så nu kokar och kokar och kokar det. Månde det bli gott. Tror det. Snart blir jag på pickalurven, så ofta som jag provsmakar såsen. Sås är gott. 2 dl vitt portvin i. Minst. Som jag köpte på vår vingård i Dourodalen – i september. Hade ju 2 fantastiska resor dit då. 19 – 26 september nästa gång!! I alla fall: Köpte 8 flaskor av Luís på vingården och sände till oss i Spanien. Supergott. Vitt portvin är inte så vanligt. Vitt portvin hemförlovat med grisrumpa – oslagbar kombination. Vi hoppas.

White Port by Tastegueda. Kan ni få smaka på om ni följer med mig i september!!!

Har ni varit i Córdoba? Ca 20 mil från Marbella. Superbra vägar. Spaniens vägnät är fantastiskt bra. Man behöver inte alls ta betalvägar. Genom gigantiskt landskap. Olivfält efter olivfält. Kan icke räkna dem alla. Det var skördetid på en del ställen, såg vi. Stora dukar på marken och någon som skakade frenetiskt.  Snacka om nervösa besvär. Det puffade från skorstenar lite här och var. Kokta oliver eller nå´t. Det doftade så, i alla fall.

Vackert. Oliver överallt.

Väl framme i Córdoba tog vi in på bokat litet hotell PRECIS vid Mezquita de Córdoba. Syrran och jag. Moskén – som har en katolsk inriktning numera, eller hur man skall säga. Det här är historia. Gammal historia. Oavsett – man ser morernas historiska vingslag i arkitektur, mosaik, byggnadskonst. Mäktigt……..Överhuvudtaget märks arabernas fotavtryck tydligt i Andalusien eller i Al-Andalus . Verkligen.  Jag ger mig inte in i någon historisk genomgång – men har länkat lite. En fascinerande historik i Al-Andalus.

Córdobas Moské
Knack, knack. Vem där?

Córdoba. En vänlig stad. Tror ca 330 000 invånare. Málaga har ca 600 000 om jag inte minns fel. Beror på hur många stekpannor jag satt i mig…….. Glömsla, mi vetI vilket fall. Gamla Sta´n är supermysig. Restauranger, café, matställen, bagerier m m överallt. Känns inte otryggt alls. Svårt att välja ställen. Jag brukar fastna vid bagerierna för jag är ett oförbätterligt kakmonster. Grädde och annat gotta är……….. FERUKTANSVÄRT gott. Hade varit bättre om jag gillat böngroddar mer men det gör jag inte. Inte ens med grädde.

Detta är en Einsamada nata. Syns tydligt. Krullsemla utan mandelmassa eller kardemumma. Del 1.
Samma krullsemla 3 minuter senare. Del 2.
Kl 12.43. Del 3. The End.

Kan meddela att 1 timma senare är skinkan fortfarande inte……..mör. Inte min. Den i järngrytan. Bara så att ni vet. Min egen är bortom mör men så är jag 60 +. Man får acceptera sina tillkortakommanden.

Det känns som om jag har ett visst mönster i mitt kåserandet. Först handlar det om lite ditt och datt. Sedan handlar det om mitt passionerat härliga villavagnsliv, sedan om mina resor jag gör i min Passionerade Lilla Resebyrå Unnadigesan.se
Sedan önskar jag att ni får ett bra liv – för jag önskar verkligen det och det är det enda jag med säkerhet vet att jag når fram med. Sedan säger jag godnatt och lämnar er.

Mimosakärlek. Till er. Jag har redan fått.

Idag överraskar jag er. Det blir inget mer för jag skall ta hand om min vitportsfläskgryta. Den tar mitt fokus och ni vet vad jag vill ändå: Läs mina kåserier – jag blir stolt. Köp er villavagn hos Morgan Nyman AB – de mest fantastiska modeller ni kan tänka er. Åk med mig till Portugal 19 – 26 september. Skörda och trampa vin. Få en upplevelse ni aldrig glömmer.

Ha fina kvällen. Fina lörda´n. Var snälla så ofta ni kan. Önska det bästa för andra.

G´natt.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

Fläsket kan badas. På olika sätt.

Hilsen.

Det kokta fläsket är stekt. Och rimmat. Är det något vi saknar här på Costa del Sol, så är det rimmat fläsk att steka. Ni som inte äter kött förstår inte detta och all respekt till er , men vi övriga – stekt fläsk är gött. Finns inte att få tag på här. I alla fall inte i spanska affärer. Vår kära granne berättade att hon lagt in fläsk i saltlake och att det blev jättebra. Väntade inte ut tiden tillräckligt, men smaken blev god.

Fläsk med mycket……..fläsk. Costa del Solfläsk.

1 dl salt
1 liter vatten
1 msk socker.

Blanda. Lägg i fläsket i burk med tätsittande lock. Häll på vätskan. Vänd regelbundet. Låt ligga i 4 – 5 dagar i kylskåp.

Sagt och gjort. Köpte så en bit färskt sidfläsk av bästa sorten – finns bara sådan här – och gjorde en lag enligt konstens alla regler. Hade bestämt mig för att vänta ut tiden och inte fuska. Nedrans, så gott det blev. Svagt rosa kött och lagom salt och riktigt, riktigt gott.  Stekte med fin stekyta, lite krispigt. Kokta påtäter och löksås. En stund av maximal njutning. Sedan satt vi här i soffan och päste.

Lyckan i det lilla. Tycker vi. Som kompensation åt vi sallad idag.

Nu har vi det där med semlan kvar. Älskar semlor.  MÅSTE inte ha men tar gärna emot. Fluffiga. Mjuka. Med kardemumma i degen. Och mandelmassa. Görad och blandad med lite grädde eller vatten, så att den blir just……görig. Det får bli till att baka. Vågar inte ens tänka vad en semla kostar härnere. Finns svenskaffärer, och de har säkert. Inget tema egentligen, men tycker om.

I gråzonen. Med nysydda kuddar och en huvudskåra. För mig.
I gråzonen. Bokstavligt.

Tillhör ni dem som okontrollerat tappar huvudet i stunder av slummer? Där huvudknoppen rullar runt och man nickar hit och dit. Jag gör det. Okontrollerade ryckningar och öppen mun och säkert snarkningar. Har alltid tänkt att flygvärdar/värdinnor måsta ha superkul med alla sovande fågelholkar i planen. Soffan här i vårt hus är inte den mest bekväma. Inte för min kropp. Maken har längre rygg och det funkar rätt ok, men jag hamnar alltid i gråzonen. So to speak. Nackspärr och orolig sömn om jag slumrar till. Ryggdynorna har liksom kuddar i sig i huvudhöjd – men mitt huvud sitter fel så när lutar mig bakåt så lutar sig huvudet framåt – ungefär framlutat som Tom Dooley.

Eureka. Jag fann det. Igår kom det till mig enligt följande: Det bildas en naturlig skåra mellan de 2 ryggkuddarna.

Äntligen har jag löst problemet.

Där körde jag in huvudet. Näsan utåt och bakhuvudet rätt in i bylset – annars hade jag kvävts. Jag är inte dum. Bara lite . Liksom in i ett djupt hål. Lade liksom kanterna runt mitt huvud. Hörde inget av vad som sas på TV. Dövöra. Omgiven av soffryggens kuddar. Kvittar. Jag var i fläskkoma ändå. Satt som i ett skruvstäd. Och somnade. Vad kan man annars göra med huvudet i kläm?  I alla fall ingen nackspärr. Inget dräggel eller tappat huvud. En halvtimma i fridfull sömn. Bara för att. Sicken smart lösning. Kände mig lite sådär halvdant dum när jag vaknade, men det gick över fort. Vem bryr sig var jag lägger mitt huvud?

Hur länge sov jag i skruvstädet?

Vi är i mitten av januari. Det betyder att vi går mot våren. Så tänkte alltid jag, när livet var annorlunda och vi levde ”normalt liv” hemma i Sverige. Vintern och mörkret är snart över tänkte jag redan i november. Såklart står man ut med vintern hemma – men solen här är välsignad. Ljuset.  Att ha möjligheten att göra detta. Att ha gjort valet. Att ha accepterat uppoffringarna………och fått gåvorna……..tur att vi bägge 2 verkligen tycker det är värt det. Det gör vi.

Stunder av närhet.

Jo, det finns stunder när jag saknar mina syskon, min familj, mina nära vänner. Stunderna uppkrupna i soffan och bara prata livet……..men……om sanningen ska fram – hur ofta gjorde vi det? Egentligen? Ständigt uppskjutna möten via sms och att något kom emellan………Så var det. Allt annat är romantik. Efterkonstruktioner. Inte sanningen. Livet är vad livet är. Full sula. Livet kommer emellan.

Plantera blommor är ett måste. Ett livselixir. En glädjekälla. Kärlek till Livet.

Jag saknar mitt växthus och ett rum för mina papper och kontorsmaterial. Jag ÄLSKAR solen och ljuset. Säger det ofta. Att dagarna är längre här – alltså solen går ner mycket senare – i alla fall på vintern – och det är ju då vi är här. Inget slår den svenska sommaren och och de ljusa nätterna. I villavagnen, t ex. Skånska slätten. Det blir balans på något sätt. Ändå.

Mandelträd.

Nä. Nu såsade jag till mig. Å nu över till något annat.

Inget är som väntans tider……..

Har pratat med en hel del personer det senaste, som tänkte slå till och köpa den där villavagnen. 3 år sedan vi började prata om det. Processer tar tid. Nu är det dags. Glad för er som kan och har möjlighet.  Välkomna till löst prat, beslut och frågor. Ring till Morgan eller Veronica på 0500 44 56 00. De kan allt.

Middag i Porto, september 2018. Lyxigt få. Tillräckligt många. Unnadigresan.se

Påminner om mina resor till Portugal och Dourodalen. Riktigt bra. 16 – 23 april eller 19 – 26 september. Allt händer under 2019. Ska ni med? Info här.

Fredagkväll. Några uschla jordnötter slank ner. Skulle inte. Gjorde ändå. Nu håller jag lilla maken i min hand ( hans HAND – han är 1.92 så han ryms inte i mina nävar ) och njuter av kvällningen. Imorgon får vi kärt besök från Hemmet. Mysigt.

Gonatt säger min katt. Purrfect. Sötast i världen. Fast i katthimlen nu.

Må ni få en goder vecka med skojsiga saker inemellan. En liten semla, kanske? En liten trisslott, möjligtvis? Isfritt och inget att skrapa från bilrutan? Hög luft och varma mammelucker eller pappelacker? Vakna utan att ha ont? Må ni få som ni vill. Just for once. Man kan stilla önska.

Kram hela da´n.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com