Det går utför, sa backhopparen.

Hilsen.

Jodå. Det gör det. Kanske inte för er, men jag märker det. Lite pö om pö. Kroppens förfall. Inte så att raset är nära på något sätt men……..några av er fattar. Ni som är i min ålder t ex och den kan vi ha en gissningstävlan om. Den som gissar rätt får köpa en ny villavagn och får 5. 000 extrakronor i rabatt. Gäller t o m den 20 januari. Några veckor till alltså.

Lite löst skinn. Eller langos. Same same but different.

Att nypa sig i armen, t ex. Det kan man ju göra ibland. Eller nypa sig på knäskålarna. Bara för att. Förr i tiden – då fick man knappt tag i skinnet utan det kom en massa hull med och nypet gick liksom tillbaka direkt. Ont gjorde det också. Nuförtiden, när jag nyper mig i armen, känner jag inte av att jag nyper mig, får tag i en massa dött skinn och nypet stannar liksom kvar. Jag kan cykla och handla och gå ut med grannens hund och nypet är i stort sett fortfarande kvar när jag kommer hem.

Shopping medan skinnet håller på sig.
Nypet var kvar efter veckohandlingen……

Inte någon imponerande elasticitet, alltså. Jag lider inte av detta och är inte sömnlös för det men noterar att det händer saker när tiden får gå. Näsan. Har den börjat växa? Töja sig? Eller? När jag var liten hade jag små söta näsborrar. Nu kan man stoppa in en morot i var borre utan att det stör. Ser dumt ut men de passar. Underarmarna…….som var ganska redigt fjuniga så att jag fick kamma dem och skämmas för dem som tonåring – var är de håren nu? Kalhygge. Tittar jag nedåt axeln och ner på mina överarmar, så är dom faktiskt fina och släta. Från den vinkeln. Så lyfter jag på dem och därunder hänger resten.

Mina bulor hänger UNDER. S k underhängsfett. Om man vänder på bilden så blir det mer likt min arm.

Oh well. Tur att jag kan ha roligt åt det. Ibland. Går an när man gör narr av sig själv. Fast ni dras väl inte med sådana funderingar. Troligen bara jag.

Idag har jag varit på Rebajas. Rea på spanska. Rea nr 2. Man kör olika kampanjer med prissänkningar i olika nivåer. Ville egentligen bara göra en marknadsanalys – eller hur…. – gå ut och in i affärer och kolla läget o priser. Vinterskor för när jag åker hem på villavagnsmässa i februari och en jeansjacka, kunde jag tänka mig – om det var röd lapp på och snyggt.

Blev det jeansjacka? Ja, 13 Euro och snygg. Vinterskor? Nej. Köpte en ansiktsmask istället. Så här sitter jag som galningen i Lammen Tystnar – Hannibal Lector – och försöker se ljuvlig ut. Går så där. Imorgon är en annan dag och då är jag mjuk och len i fejset. Bra start på dagen.

Hur kunde jag bli så här? Kostade 1.50 Euros och gör underverk. Ser det……..

Börjar vakna till liv rent mentalt. Har haft en hel del att tänka på det senaste och innan jag lägger alla saker i rätt fack i tankeskåpet, så måste jag grunna och vända och vrida. Tänka färdigt, liksom. Känner mig lite nyförlöst – jag är i o f s barnlös och har aldrig upplevt känslan – men det borde kännas skönt att ha ansträngt sig och lidit och sedan belönats med LYCKA. Jag har belönats med FRID. Det blir man glad av. Som ett magknip som gått över, en tandvärk som släppt, en dragkedja som äntligen gick igen på favoritjeansen.Det finns olika lyckor. I de småa. I det stora. Det gäller att ha ögon för dem.

Villavagnen väntar på besök……..ett tag kvar men ändå.

Det snickras och bankas i verksta´n hos Morgan Nyman AB.  Vår serie Resort är bara så cool och mångsidig. Den kan man få som man vill. En villavagn i trä.  Det får bli en sådan när vi byter vår villavagn. Snart dags, känner jag.

Nu bokas det för fullt på mina resor. Några platser kvar både i april 16-23 och i september 19 – 26.
Aprilresan är mitt i påsken – med allt prunkade, vindruvorna är små som knappnålar och det är skirt friskt i luften. Varmt men inte hett. I september kan vädret vara mycket varmare, poolen är varmare och man kan boka en vinskördardag med vintrampning, mat och dryckjom.  Beställ programmet HÄR

Picnic med magisk utsikt i Portugal och Douro!! 16- 23 april eller 19 – 26 september. Följ med!!!

Nä. Nu har masken torkat och jag sitter med torkat papper i ansiktet. Nu gäller det att bara pappret lossnar, när jag drar loss så att inte hela fejset åker med. Har bara sett på reklam hur folk sitter med pappersmasker på sig. Det var smidigt. Inget klet med cremer och svår bortsköljning, och sådant.

Jag är glad men tom. Lika bra att jag fyller kropp och hjärna med lite sova. Läget har infunnit sig. Klockan är nästan 1 miss i nassen.

Ljuset kommer åter. Hoppas ni får många soltimmar och frid i sinnet. Så mycket skönare för lilla själen.

Det varde ljus.

Låt oss bestämma att kommande vecka blir fantastisk. I det lilla. Många små lilla kan bli en stor. As you like it. Man kan ta storslam eller njuta lite varje dag.

Denna dagen – Ett Liv!!! I Bergen ovanför Marbella, Där är det högt och vackert!! Glädjehögt!!

Ta-ta,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Ibland får man liksom bromsa in. Säger dom.

Hilsen.

Så……då var vi där. Nästa år som är nu. 4 dagar in på det nya året och det rullar på som vanligt – men ändå inte. Hade tänkt ta det lugnt i år – vet inte varför men tänkte pröva något nytt – men inser att då går livsfilmen baklänges. Hujedamig. Nä. I år får det bli sprutt på maskineriet. Sitter för mycket. Satt kvinna gör ofta det, så det får bli andra bullar. Utan smör, gubevars.

Jag lovar och svär…….

Nyår firades i Marbella – Gamla Stan. På Kyrktorget. Fullt med människor. Unga som gamla. Latinomusik. Alla gungade i takt med musiken, i stort sett. Utklädda och festfina. Guld och glitter. Såklart hjälper väderleken till – att det inte är så kallt utan att man kan vara ute. Lättare att svinga gumpen när kroppen inte är som en isstod. Lätt att tycka att alla andra har det bättre när man fryser hemma i Sverige – men förutsättningarna ser ju olika ut. Spanien har inte norrsken och inte hönökaka. Bara en sådan sak,

Favorit i repris. Om du är tvehågsen – ös på med lite bling-bling. When in doubt – add glitter.

Lite filmtajm från nyårskvällen.  Mogna män vid orkesterdiket och där var det varken knätofs eller hambo. Inga stela höfter, heller. Så coolt. I like.
Hoppas jag kan förmedla känslan:

Vi hade goda vänner på besök och det var första gången de var med om nyårsfirande här. I mitt förra kåseri berättade jag om att man skulle äta 12 druvor 12 sekunder innan 12-slaget samtidigt önska sig något för varje druva och tugga. Alltså…….vad vi skrattade. Inte det lättaste att hantera allt detta…….

Det gäller att hinna med att tugga, svälja, önska och skåla. Och njuta…………………

Vindruvorna jag köpt var stora som plommon. Typ. Goda men stora. Jag hade sorterat dem och lagt 24 druvor i 2 glas – ett glas för varje par. Sedan hade vi med oss plastglas till den medhavda och ännu oöppnade champagneflaskan. Ni fattar…..uppbyggt för trassel. Vi var alla lite förvirrade för de räknade inte ner inför 12-slaget så där högt och ljudligt – RING,  KLOCKA, RING – utan det kom små pling – vilket visade sig vara varje gång vi skulle stoppa en vindruva i munnen. Oopsideisy.

2 vackra och glatt festande damer ur folkhavet. Glädje och dans. Helt enkelt.

Det blev bråttom. En av oss hängde inte riktigt med utan stod och fipplade med att få upp de egna medhavda druvorna . Why not.  Varför inte ha egna när det finns andras? <3 När champagneglaset kom, då blev det kaos och en av oss fick hålla det också – för att assistera i vindruvspåsöppnarstressen – plus det egna fyllda glaset – vilket fick den effekten att den som hjälpte till inte kunde äta sina egna vindruvor – så jag fick mata, äta. önska och lyckönska omvartannat. Helt plötsligt var klockan 2019. Anyway. Allt slutade lyckligt och alla levde lyckliga väldigt länge.  Jättelänge.

Så här kan man se ut när man är villavagnsfrälst. Rätt nöjd, alltså.

Tilläggas kan att det var lugnt och glatt,  inget bråk, ingen stökig fylla – glädje för att det var roligt, helt enkelt. Poliser och ordningsmän fanns det – känner mig trygg med det. De kan vara med och synas. Inte mig emot.

Idag är det filmtajm. Jag avslutar med en film från Málaga, som jag tog häromkvällen. Det stora ljus- och ljudspelet. Mäktigt. Fantastiskt. Sevärt.  På söndag är det slutshowat för denna gång. Härliga Málaga. I love.

Bara påminner er………. <3

Om ni har tänkt åka med Unnadigresan i April 16 – 23….. till Douro och Porto – då börjar det bli lite bråttom. Inte stressigt men bråttom. Snart stänger jag det fönstret.

Näsan har blivit större, ögonen blanka och energinivån börjar gå ner. En förkylning i annalkande. Det var verkligen längesedan. Äsch. Det gör inte så mycket. Finns andra som skulle vara glada för en röd kran och slippa det andra. <3 Styrka.

DSC_1962
—och solen gick både upp och ned. Ännu en gång, Vid olika tillfällen……

Ok. Så är det dags att avsluta mina ängkla rader för denna gång. Ha en fin vecka.  Alla.  Har ni gjort nyårslöften, så betänk att det är nytt år jättelänge. Sedan kommer ett till. Ni hinner.

Var snälla mot varandra. Det kan löna sig.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Sputta barr? Gör rätt. Gör om.

Hilsen.

Så är det långsamt dax att summera året.

Någonstans är det väl bra med avstamp. Årsbrytningen gör det naturligt. Enkelt att räkna. Man kan i o f s summera den 23 maj eller varför inte den 15 september – det kvittar ju. Eller hur? Andra kulturer har andra tideräkningar och de överlever sina seder.

Avstamp fast bara med en fot. Det räcker.

Vet att jag förr i tiden ( runt 20 – 30 års åldern ) var livrädd för att tänka tillbaka på året som gått – för allt jag kunde ha gjort istället – om jag bara vore unset lite bättre eller klokare. Med åren har jag fattat att det inte är till det minsta nytta att ångra. Jag är ingen Einstein. Ingen Zweistein, heller. Bara en Annicka. Gjort är gjort. Möjligen kan jag konstatera och ta lärdom. ”Gör inte om det där ELLER Gör mera av det där. ” Eller så glömmer jag bort vad jag skulle komma ihåg och blir förvånad över resultatet. Som sagt, jag är bara en Annicka.

De här chipsen var goda. Det skall jag komma ihåg. Tror jag. Fråga mig nästa nyår.

Fast….snacka går ju. Jag är min egen bödel. Har alltid varit. Jag slår hårt och skoningslöst mot mig själv. Upp som en sol och ned som en…….fläskpannkaka. Den är godare än vanlig pannkaka. Om man nu får välja vad det är som skall falla neder.

Ugnspannkaka med göttigt fläsk i.

En tillbakablick.  Liksom en slags rensning.  Som att ha kommit hem från en strapatstrik förmiddag i skogen med korgen full av lingon och svamp. Huvva. Där ligger det godsaker och………skräp.  Liksom ingen idé att bli irriterad på skräpet. Det ingår i paketet. I skogen finns det skräp. Som vi kallar det.  Det ingår. Livet är också fullt med skräp. I alla fall: Allt passar inte i sylten eller stuvningen. Sitta där och sputta granbarr när man äter svampstuvning. Nej. Bättre då att till nästa år rensa bättre men inte att sluta plocka lingon eller förvälla kantareller. Då blir livet trökigt. Fläskpannkaka utan lingonsylt? Nä. Omelett utan svampstuvning? Nä.

Sluttittat på Calle Ancha.

Julen kom, gick och drog. Mina inlagda sillar smakade finemang. Herr Jansson gjorde sin entré i det Ekengrenska huset. Han var god. Risgrynsgröt blev det också. Just nu puttrar det på spisen. Maken värmer gröten.  Jag gjorde en rejäl laddning.

Jag är bortskämd. Får alltid frukosten serverad. På radion sjunger Michael Boublé  ” It´s a beautiful day”. Så passeligt. Hur vet han det?

En härlig dag i december.

Arbetskamraterna på Morgan Nyman AB smaskade på delikat smörgåstårta alldeles innan julledigheten. Hela go´a järngänget. Den såg god ut. Jag fick bilder sända till mig, så jag åt med ögonen kan man säga. Härligt med tillhörighet. Tur att det finns internet och snabb kommunikation. Inte som den på hotellet i förra veckan, som jag skrev om. Tror det fortfarande ligger bilder i etern och försöker ladda upp sig. Jösses så långsamt det gick …..Har inte tålamod med sådant längre.

Smörgåstårta. I like. Jättelike.
Godingarna på Morgan Nyman AB. Som bygger, projekterar, funderar, skapar……..Några fattas, ser jag.

Att vara digital nomad och göra sitt jobb på nätet förutsätter internet. Det är inte så utbyggt överallt, kan jag lova. Vi är bortskämda med det hemma i Sverige. När jag så gärna vill göra bra och det inte går pga att verktyget fallerar. Nu har vi installerat fiber här i Spanien och livet leker. Vilken skillnad!!! Jag har slitit hårtestar och bölat av frustration mer än 32 gånger, kan jag lova er. Nästan nervrak. Fått smaka lite för mycket på den frustrationen, så jag har väldigt kort stubin numera om det krånglar. Lägger ner och går iväg direkt. Kroppens celler skriker INTE KRÅNGLA NU IGEN!!!

Nervvraksfötter.

Just nu är det minusgrader i Skåne.  Vi följer vädret via en webkamera. Häftigt. Vi kan se när det blåser, om snön faller……..i realtid. Teknikens under.

Här är det ljust och fint. Lär komma lite regn imorgon. Det kan vi stå ut med. Nyårsafton på Apelsintorget I Marbella med goda vänner. Strax innan 12-slaget  skall man äta upp 12 vindruvor och önska sig något och klockan 12 skålar man i CAVA. Den kostar för övrigt bara 20 kronor, så man har råd att skåla ofta och länge.

Vad önskar jag mig av det nya året?
Att våra familjer och vänner får vara friska, såklart. Vi också. Utan det är inget värt att önska fånigheter.

Hälsan är viktigast. När man inte har den – då förstår man bättre……

 Av VÄRLDSLIGA ting önskar jag = måste jobba på:

  • att jag kan fortsätta bidra med försäljning av fler villavagnar. Det vore joggans kul.
  • att Unnadigresan får blomstra. I det lilla. Att mina resor blir fullbokade varje gång. Jag har ju bara börjat….. Förutsätter bokningar, förståss. Utan er inget mig.
  • att jag hittar min förlupna jeanskjol
  • att tandläkarräkningen håller sig på minimal nivå även under 2019. Bra gaddar, trots allt.
  • att mitt citronträd bär frukt
  • att jag inte missar mandel- och mimosablomningen
  • att en massa hemliga saker går vägen
  • och allt annat som inte är ett dugg intressant för er eller värt att nämnas och en bonus om det faller in.
Fint namn på en gata!
Egna. Goda.
Unnadigresan.
16 – 23 april
19 – 26 september

Så. Ända in i aftonsången. Nu är Ekengrenskan klar. Helt färdig.

Önskar er allt gott i hela världen och lite till. 2019 blir bra.

Kramar. Många.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

 

 

 

Jag tyar inte mer, Kallåska.

Hilsen.

Ha-ha. Korsigömmene, som Mamma brukade säga, när hon blev förvånad. Jag är inte förvånad men säger det ändå.  Bara för att. Det bara funkar inte. Denna huvudknopp är full. Eller tom. Hur man nu väljer att se det. Inget vettigt kommer ur den, i alla fall. Ni kommer att märka det allt eftersom.

Bättre gömd än dömd.

Fotot är från i somras. Utanför vår villavagn. När jag satt och jobbade. Det var tider det. Också.

Jag är uppvuxen med piskan och ordspråken.  Oh nej. Ingen aga. Bara piska i form av att man ska göra sitt bästa och dubbelt upp och när man känner sig nöjd – då lägger man in högväxeln. Det gör det lite trixigt att bli nöjd med det jag gör. Finns ju en chans att det skulle kunna bli bättre – om jag ansträngde mig än mer. Ni fattar. Det är som med atomer. Hur full en burk med atomer än är – så kan man alltid klämma in en till.

Lika många som atomer. Flugorna. Syrran förärade mig denna smällare.

Ikväll bestämde jag mig för att vara nöjd med det jag gör och tänkte inte kåsera alls. Faktiskt. Ni överlever utan mig. i högönsklig välmåga. Åsså tänkte jag: för vem skriver jag? För er eller för mig? Kom på att det är för mig för att några av er vill. Faktiskt. Kommunikation är ett måste för mig. Så att det blir något sagt. Huvva.

Bara så att ni vet – så här håller jag på och omvärderar mig själv 345677 ggr om året. Inget att bry sig om.  Jag lagar god mat och kan stoppa strumpor, det vet jag.

Så är det. Man läcker vad man tänker. Antingen avskräcker eller attraherar man.

En tuff vecka med mycket jobb och logistik, Villavagnsmässa för Morgan Nyman AB och förberedelser inför den. Hållit seminarier om villavagnslivet och mina resor. Diverse göromål hemmavid i Sverige. Jätte, jätte, jätteroligt och stressigt. Träffat få av er men ville träffa många. Puss på er.

Från mig

Känner mig som en svikare men det blev som det blev. Timmarna räckte inte till. Vet inte hur ni har det. Har ni också bara 24 timmar på ett dygn? Behöver ni sova emellanåt? Jag måste. Försöker låta bli ibland men det går sådär. Knasboll om jag sover för lite. Värre än vanligt, alltså.

Dags för långa och raska promenader. Kroppen behöver och vill

Ätit julbord. Många. Räcker för ett tag. Mycket smakligt. Skall fixa till oss själva här på Costa del Sol. Det blir något SPENSKT – en blandning av spanskt och svenskt. Spännande. Herr Jansson blir det säkert och så tog jag med sillfiléer från Sverige, för att lägga in i sillag här. Svartvinbärssill, bl a. En favvo hos oss. Senapssill.

20150331_133002-compressed
Ingen gör sill som Fiskhallen i Mölndals Bro men jag ligger inte långt efter…..

Vi får se vad jag svänger ihop.  Mycket går att köpa här, men jag tillhör människogrenen  ” varför göra det lätt när man kan göra det svårt”¨. Så här är det. Det är mycket dyrare att handla här än hemma, när det gäller typiska svenska varor – och eftersom jag var hemmavid och det var röd lapp på så mycket, så köpte jag. Ni vet mig och extrapris. Denna kropp är uppvuxen på det. Jösses. Jag har släpat. Sådan är jag. Så talar vi inte mer om det.

Landade i solen igår kväll. Idag var det full sula här. Såklart. Mysa med Älsklingen. Sopa barr utanför. Det dröser ner när det vindar ute.

Ett barr som heter duga. Det stora pinjebarret på min rumsgran. Liksom skillnad.

Trädgården börjar hämta sig efter sommarens torka här i Andalusien.. Älskar´t. När jag fick säga hejdå till mitt växthus, när vi sålde huset – då snörpte det till i hjärtat. Som jag älskade det. Maken och brodern byggde det för mig.  Oh well. Allt varar inte för evigt. Jag har skapat mig annat. Ett måste. Utan blommor kan jag inte leva. Heller.

20160619_180056
I ett hus vid skogens slut……inga tomtar. Bara vi.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gick här och pysslade idag. Lyssnade på radio. Faktiskt P4 Göteborg. Lite småtrevligt, så där. Roligt det där med språket. Idag berättade meteorologen att det var glögg i molntäcket och solen skulle titta fram. Log lite. Kul att det är glögg i molntäcket så här i juletid, tänkte jag. Tänk de som har glögg mellan tänderna? Då kanske man skulle sätta lite glugg nästa jul så att man har. Ifall det inte blir glögg i molntäcket. Bara säger. Språk är kul.

Bildresultat för glugg
Glugg
Glögg

Närmast i resväg är 16 – 23 april 2019. Då blir det Dourodalen igen. Superlyckat koncept. Jag har fått så fina recensioner, skall ni veta. Skall ni med? Bara 6 platser och det fylls på. Påsktid i Portugal – vad tror ni om det? Annan kultur. Annat väder. Andra traditioner. Vackert så att man förundras flera gånger om dagen.  Goda viner. God mat. Gott sällskap. Stort innehåll. Välkomna att höra av er. Maila mig för mer info HÄR.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lördag bjuder på julmarknader lite här och var. Kul att se hur spanjorerna gör. Tror de anpassat sig efter turisterna, faktiskt. Man firar inte julafton här egentligen – inte enligt spansk tradition. Det gör man den 6 januari men det skall jag berätta om nästa gång. Nu skall jag borsta gluggarna – eller var det glöggen? Återkommer.

Hittar ingen jordgubbsginbild i all hast, men denna villavagnsjulebild är fin….

Nu tar jag den sista slurken på mitt jordgubbsgin med tonic. En liten rackare blev det. Varade länge för jag glömde dricka den. Fullt upp med annat, ju  🙂 !

Hoppas innerligt att ni får goda stunder. Livet bjuder på otrevligheter ibland. En extra styrkekram till er som har det så just nu.

Lefven väl och ni må länge leva på landet, som Faderen sa. Lille puttefar.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

 

 

 

 

 

Satt kvinna sitter

Hilsen.

Apelsiner, apelsiner. Varhelst man går nu på Costa del Sol. I alléer, på torg, på stora fält. Mäktigt. Gott. De apelsiner som växer på träden i stadsmiljö – smakar inte gott. Jag har såklart inte testat varenda spansk apelsin, men det är så man säger och det är också min erfarenhet. Som ny i Spanien haver jag pallat denna brandgula boll från träd i parker. I smyg skalat och försökt äta och tvi- spottat ut. Inte gott. Beskt och fy,

Pappa. Jag har Orange Naturelle utanför min dörr nu. <3

Kommer ihåg Faderns apelsinkontakt. Var i Frankrike på arbete. Kanske var det tidigt 50-tal.Skulle kosta på sig ett restaurangbesök. Det blev dags för efterrätten. Han bestämde sig för ” Orange Naturelle ”. Såg framför sig något flamberat, dränkt i god likör med glass. In kommer hovmästaren med en assiett och på den ligger en oskalad apelsin. Visserligen med skalkniv til – men ändå……
Ridå.

Satt kvinna sitter

Julbordens tidevarv. I år blev det många. Förra året bara ett. Det jäser i kroppen. Puttrar. Oh well. Självförvållat. Känner att kroppen är för stor för sitt eget bästa. Enough is enough.
Efter denna helgen får det vara slut. Om jag bara kunde låta bli de förjolade skumtomtarna. Ett fördärv. Hade en stunds ledigt idag och tittade på mina kolleger – som också åt skumtomtar. Många manövrar innan de små livens öde beseglas in i munnen. En drar i skumnissen så att den blir jättelång, knyter ihop den med 3 knutar och stoppar den i munnen. En annan trycker ihop den, rullar den och likt en liten boll slinker den in i munnen. Kom på mig själv med att sitta och dra i skumtomten och sedan svinga den som ett lasso – innan jag slukade den. Dårhuset nästa?

Just nu pågår Morgan Nyman AB:s stora Villavagnsmässa. Jag är här nu och berättar för hugade lyssnare om hur livet blev efter vårt villavagnsköp, hur det funkar, vad det kostar att leva så, plus och minus och så berättar jag om Min Passionerade Lilla Resebyrå – som ju kom till just för att vi bytte liv.  Det är utvecklande för mig, fantastiskt roligt och smickrande att personer kommer för att lyssna på vad jag har att säga.

I en så´n trivs man.

Att jag kanske kan påverka dem att köpa en villavagn och få det gott – och att faktiskt några av dem även vill boka mina resor.  Ni fattar. Så glad och tacksam. Tappar hoppet och fokus emellanåt – för det är långsamma processer och jag är resultatinriktad till max. Dessutom får det ju svåra effekter för mig om jag bokar hotell och flyg och ingen vill följa med………………Ni fattar. Tack Morgan och Veronica för att ni stöttar mig och pushar mig.
Ni gör resan behagligare ( det var ju roligt, ju 🙂 !

Nu tänker jag stänga butiken. Inget nattsuddande för mig mer. Jag skall jobba imorgon och vara fräsch och piggelina. Hotellfrukost. Lyllos mig. Nästan så att jag blir avundsjuk på mig själv. Soft music, en tidning, lite plock och gott och bara njuta. Lyx.

Då drar jag ner gardinen, släcker lyset och lägger mig i bingen. Må ni få en rackarn´s god vecka. Gör det ni har lust med åtminstone någon av dagarna. I alla fall en liten stund. Det måste man annars får man pyspunka.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Ett revben gör ingen sommar – bara ont.

Hilsen.

Känslan när man tappar kontakt med marken –  och inser att man kommer att falla i backen – hinner tänka ”akta tänderna” – nu är det kört  – bryter jag något – och i samma stund hoppar trottoaren skoningslöst på en och attackerar med all kraft. Tänk er själva – en hel trottoar mot en värnlös kvinna. Aj. Ont.

Tänderna klarade sig

Var på väg hem från vår kära och generösa granne och fått serverat den mest fantastiska middag med älgstek, gräddsås och svartvinbärssylt.  En efterrätt av himmelska smaker med lime, digestivekex och grädde – och kondenserad mjölk. Vet inte receptet. Kommer inte ihåg receptet för jag öste i mig och lyssnade inte. Så gott. Lyxigt supergott. Ska fråga om hon avslöjar hemligheten. Gott vin till maten och sangria. Många skratt och supertrevligt. Vi bor några hus ifrån varandra, så vid hemgång satte jag inte på mig sandalerna ordentligt. Bara körde i fötterna och marscherade hem med maken arm i arm. När man håller i honom är man trygg. 100 meter till Hemmet.Tänkte jag.
Jag slet mig.

Knäpp dom. Tips från coachen

Med sandaler och remmar i alla väderstreck, ojämt underlag och vickande kakelplattor föll jag som en fura. Landade på magen med knuten näve mot bröstet ( varför inte ), hela denna kropp ovanpå det och känner stark smärta. Flämtar, kvider och känner efter. Ont i revbenen men i övrigt ok.

Badankan i säker miljö. Mjukt och fint. Typiskt revbensparadis.

Så fort det kan gå från skuttiga ben till ynklig äldre kvinna, som ojar sig varje gång hon måste nysa och DET MÅSTE HON HELA TIDEN!!! Har inte nyst på flera år men nu är det som om någon jäklas. Att vända sig i sängen är förenat med ångest. Hur många revben kan man ha? Alldeles för många, känns det som. Nåväl. Slut på revbensstoryn. Finns grillade på Hemköp.

På tal om att stupa. Vet ni att buddhisternas tempel heter STUPA? I Benalmádena – som ligger mellan Málaga och Fuengiróla – ligger ett sådant tempel.  Så vackert och storslaget. Mäktigt.
Ligger på höjden med vidunderlig utsikt över Medelhavet. En stupa symboliserar Buddhans upplysta sinne. Jag kan tyvärr inte förklara tanken bakom dessa stupor så att ni skulle förstå. Mest för att jag inte förtår fullt ut själv. Viss förklaring finns här.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Som ”vanlig” är man välkommen hit. Ingen inträdesavgift än i alla fall – och man säljer vissa föremål i den lilla butiken utanför – som går till upprätthållandet av stupan. Den vetgirige kan  komma hit för att lyssna på föredrag, ha ceremonier och bara vara.

Har representerat Unnadigresan och Morgan Nyman AB här nere i Marbella.  En mässa av mindre format men icke desto mindre välbesökt. Det finns ALLTID tillfälle att tala om bra saker och MNAB:S VIllavagnar och Min Passionerade Lilla Resebyrå – kan man prata hur mycket som helst om. Med glädje.

Bo i villavagn och arrangera härliga resor till Portugal – det gör jag.

Allså. Nu är det så att jag stänger butiken. Sitter i soffan med TV:n på lågt ljud och datorn i knät – med en kudde emellan – för att undvika lårhetta. Fötterna på bordet och i lagom gosig position. Inte nog med att jag har revben som gör sig påminda – nu klättrar en myggjäkel på mina ben.  4 bett räknar jag till och det tyder på att den klättrat LÄNGE – och ni skall veta att myggbett kliar så in i Norden på mig. Fula bölder och fyttirackarns. Jag river mig själv till vansinne. Ingen rolig historia. Dessutom är klockan 03.05. Nu är det nock.

Färdigsnackat.

Imorgon är det lördag igen. Eller söndag. Fast det är lördag nu. Vet inte hur jag får till det. Ingen åning på allt.

Önskar er inga myggbett eller krossade revben – det är då ett som är säkert. Knäpp sandalerna och undvik älgstek – eller om det var gräddsåsen som gjorde mig vild. Gudomligt gott var det, men se hur det gick!!!!

Ha en fin vecka ! Nu väntar bingen men först skall jag lägga ut det jag skrivit och det i sig tar 40 minuter till.  Hasgtaggar hit och dit och kopiera o klistra.

Vad gör det? Natten är lång och jag skall ändå snart gå upp. Det är roligt att leva – då får man se hur det går. Sant.

Godmorgon i ottan och kram på er! 03:28 so far och NU börjar det klia. Myggotäckingar.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

…….och solen gick upp. Så gjorde ock jag.

Hilsen.

Fredag kväll. Magen är mätt och belåten. Precis hemkomna efter en god middag nere i Hamnen. På Costa del Sol. Marbella. Nu har den börjat – VINTERFÖRVARINGEN!!

DSC_1121-01
Inga malkulor. Bara sol.

Det är varmt och skönt – inte klart solsken – lite regnskvätt emellanåt – men knappt så att man bryr sig. Helt klart kortärmat och kjol. För mig, då. Maken vägrar. Kjol, alltså. Här gäller flip-flops och solskyddsfaktor. Jag tog bort ett lite märke vid ögonbrynet, innan jag åkte hit. Inget farligt nu men man skall ju ha koll på sådant. Fick tillsägning om att ha högt värde på UVA framför UVB. Ok. Så då gör jag så.

Det här hittade jag via Google. Så berättade även min läkare för mig. Jag tror på det och har inget att förlora. Jag skall bli mer noggrann att skydda mig. Klarat mig superbra hittills. Solar inte i egentlig mening, men såklart blir jag exponerad mer än ni andra.

UVA-strålar:

UVA-strålar är finns året runt, även på dagar då det är mulet. UVA-strålar utgör 95% av de ultravioletta strålarna som når jordens yta. De passerar genom moln, glas och hudens översta lager. Till skillnad från UVB-strålar kan de inte märkas och tränger djupt in i huden. UVA-strålar kan inte ge solbränna, men de är ändå skadliga för huden. Eftersom de främst producerar fria radikaler kan de förändra cellerna på lång sikt och orsaka:

  • fotoåldrande, en förändring i elastin- och kollagenfibrer som gör att huden blir slapp och förlorar sin spänst och rynkor uppstår
  • solintolerans, också kallat solallergi (rodnad, klåda, soleksem)
  • pigmentförändringar, mörka fläckar på huden
  • risk att drabbas av hudcancer senare i livet

Nu över till något annat.  En karta.

 

Södra Spanien

Marbella ligger på Solkusten – Costa del Sol. I Andalusien, Spanien. Flygplatsen man landar på ligger i Málaga. Vi har ca 12 mil till Gibraltar.  Det är ca 45 mil upp till Torrevieja och Alicante. Till Barcelona är det ca 100 mil. Så nu vet ni.

Här är naturen vacker. Höga berg, vita bergsbyar, långa stränder och ……………..alldeles, alldeles underbart.

Apelsinträd. Grönt innan orange,

Tog en promenad idag – och inom ca 30 meter växte det hur många olika sorters blommor, som helst. För mig är det bättre än julafton. Jag ÄLSKAR blommor och färger. Att promenera med mig betyder att man går ensam. Jag försvinner och man kan hitta mig under buskar och i träd – för jag måste plåta det vackra. Maken är van.

Naturens under.
Finns i hur många färger som helst. Bougeanvilla. Tror det finns lika många stavningar som myror i Småland

Jag har, som sagt nyss anlänt och går bara omkring och päser, helt enkelt. Njuter av sekunderna. Minuterna. Så glad att vi gjort de uppoffringar vi gjort för att få vara med om detta. Solen värmer gott och jag slipper mörkret och rusket. Tack.

Det är skönt att vara.

Villavagnen är avvinkad. Det var INTE roligt att gå iväg i kall sidvind och slagregn, med runga resväskor, för att ta mig till bussen. Därifrån Pågatåg till Malmö och sedan vidare till Kastrup. Smidigt som katten men jag var INTE på humör. Den värsta svordom min mamma sa var JÄRNSPIKAR. Får tillstå att det var mer metall i mina svordomar den morgonen. Helt onödigt men mänskligt. Regnpölar och ojämn mark, mascaran rann och jag tappade min scarf i leran………FYYYY.

IMG_20181023_094904_766
Någon paraply blåste sönder………………

JÄTTETUNGA resväskor men jag bara MÅSTE ha med mina nyplockade nypon till nyponsoppan jag vill göra. Jag MÅSTE ta med kaviar till Darlingen. Han tycker om. Willys hade extrapris på kaffe – så det MÅSTE jag ju ha med. Plus mina klänningsmönster. Datorn väger. Jag väger.

Glömt nu. Framme. Allt gott.

Villavagnsavsked

Imorgon skall jag ta mig ned till strandpromenaden. Det sägs vara ca 23 c i vattnet. Det är ju inte dumt.

Strandfynd.

Innan tänkte jag åka till marknaden. Alltid mysigt att gå där och skrota. Blommor vill jag köpa. Oliver. Åsså något jag inte vet men säkert behöver. Maken är lagom förtjust i att titta på sådant han inte vill ha – så han brukar gå iväg och ta en fika och något gott till – medan jag försvinner bland marknadsstånden och köper eventuellt det som han vill ha men inte vet att han egentligen vill ha. Jag vet. Ni fattar. Vi har hittat vårt sätt.

20150522_181925
Shop until you drop – fast inte nu längre. Titta får man.

Tänker att jag måste landa med min hjärna och tillåta mig göra det också. Därför överväger jag att avsluta min enklar små rader.  Det blev natt IGEN – vilket ju är en sagolik tur – men det betyder också att jag börjar bli nanig.

IMG_1919

Innan jag drar till kojs vill jag bara tipsa om en sak: När ni fyller tvättmaskinen med sådant som skall tvättas – se till att det verkligen SKA tvättas. Det skulle inte min fårskinnsstoffel men den åkte med ändå. Den andra höll sig på mattan. Nu har jag en krullig variant och en slät. Som Esau och Jakob – som jag fick lära mig i Söndagsskolan. Den ene var luden och den andra slät. Som mina tofflor.

Våt, tung och aldrig mer sig lik. Men ren.

Nu ser inte ni mig – gläds åt det. Vad som hände precis nu var att allt jag skrivit försvann. Då gjorde jag det också, nästan. Man måste vara vaken när man håller på och skriver och sedan går in och förhandsgranskar, och tittar på ev stavfel, lägger till bilder och flyttar runt. Då jobbar jag liksom på 2 olika sidor – och om jag inte håller koll på vilken och aktivt sparar – så kan jag växla fel och då kan texten försvinna.  Det var mycket järnmetall i min mun precis.

Så. Nu har jag skrivit om en massa som jag redan skrivit och nu är det godnatt. Verkligen. Så här godnattigt har det inte varit på en hel vecka.

IMG_20181025_212337_450
Håll utkik efter roliga stunder.

Håll nu utkik så att ni får er en alldeles förträfflig vecka med många stunder av roligt. När ni känner att roligt börjar komma – ta vara på det. Kanske köper ni en lott och vinner 10 000 kr i veckan i 25 år – eller så  kostar 2 buntar rädisor bara 7 kr – och då gäller det att klippa till.

Hurusom haver. Hitta de goda stunderna. Det är de värda. Du med. Framför allt: DU.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Det var på håret, sa barberaren.

Hilsen.

Här sitter undertecknad och och våndas. Det är på håret att jag kåserar i afton. Huvudet tomt och magen full. Blivit bjuden på en delikat måltid med perfekt grillad ryggbiff samt ätit nyfångade räkor – världens bästa. Ett utsökt gott rödvin till – och i härlig gemenskap – och nu hänger ögonlocken på halv flagg.

Snart faller dom. Falle-ra.

Mina grönbruna vill nana kudden. Jag vet att om jag faller för frestelsen att låta bli att skriva, så kommer jag att ångra det imorgon. Ångra mig är inte min favoritsysselsättning, så jag kör på.

Man ä som man ä. Har man sagt, så har man sagt. Lördag är lördag och inget 11-kaffe utan några sanningens ord från undertecknad.

Kaffe-kaffetåren. Med schnitz.

Imorgon bitti bär det av till Stenstorp och Morgan Nyman AB. Igen. Tufftufftåg. Om det kommer i tid och stannar där det ska i det dags det sagts, vill säga. Vad vet man, vad vet man. Dags att uppdatera sig och omfamna kolleger, vänner och villavagnar. Snappa upp det senaste och det som kan vara på G.

Upp stiger solen.

05.00 klämtar klockan och då blir det till att tassa upp och göra morgonritualen, sätta färg på delar av ansiktet och smyga iväg i arla morgonstund.

Veckan har varit full av praktikaliteter. Avslut och tillrättalägganden. Läkarkontroll och stämpel i rumpan på att denna kropp är av god kvalitet och kan begifva sig ut i Världen ett tag till.
På tal om rumpan. Nödvändig i många lägen och bra att sitta på t ex. Det som sitter utanpå kan man hålla kontroll på – innanmätet måste man kontrollera emellanåt. Det har jag gjort. Brukar ha koll på mig.  Utlämnad och lite ynklig. Å andra sidan får man vara glad att någon intresserar sig för akterdelen – när det så krävs. I vilket fall – godkänd. Inga konstigheter. Alla provsvar bra.

DSC_2660-01
Man får ta hand om sig. Oavsett.

Intet fattas mig. Härligt. I denna väna ålder får man vara glad. Man ska ALLTID vara glad att ha hälsan, men allteftersom åren går, så kan det dyka upp än det ena – än det andra. Kroppen har ju levt, oh fröjd. Mycket kan pågå utan att man vet. Inget hafva dykt upp och väl är det.

Nog om det. Kollat. Signed, sealed and delivered. Jag är godkänd. Fri. Lycklig.

I ett hus vid skogens slut……inga tomtar. Bara vi.

Dags för vinterförvaringen i solens land. Ett lyckodrag att lämna tunga ok, dra på sig resemanteln och dra iväg. Huset och ägodelarna sålda. Villavagnen kommer att välkomna oss när vi kommer tillbaka och dessemellan. Alltid redo. Fräsch och torr – bara att sätta på vattnet, värmepumpen, 4 mått kaffe i kaffebryggaren och voila. Bara att börja bo. Så hiskelens smart.

Villavagnsmorgon i oktober

Ibland undrar jag vad ni – som läser mina rader – tänker om det här villavagnslivet. Om ni ens ägnar det en tanke? Om ni vet hur det ser ut i en villavagn? Egentligen. Om ni tror att det är som en husvagn? Egentligen. Om man bor trångt och om det ändå inte är lite B att bo som vi? Egentligen. Skulle vara kul att veta. Faktiskt.

I veckan träffade jag en barndomsvän – som jag inte sett eller pratat med på över 50 år!!! Förstår ni?? Mäktigt. Vi bodde på samma gata och var lekkamrater. Hängde ihop i vått och torrt. Hon flyttade med sin familj och sedan dess har vi inte haft kontakt. Hittade henne på Facebook, och så har vi kommunicerat där. Nu var det dags att ses.  SPÄNNANDE! Vi fann varandra direkt. 50 år är ingenting.

Det var gott med tjockeklad.

Jag var tvungen att bekänna en sak för henne, medan vi satt och åt lunch.

Så här är det: jag har alltid varit intresserad av fina kläder, tyckt att ”klackeskor” var jättefint. Att ha pärlhalsband och örhängen. Läppstift och att vara FIN. Minns att jag klädde ut mig hemma. Apelsiner innanför tröjan och därmed högbystad. Kan ha varit 10 år någonting.

Gina. En riktig ”skinnkärna”. Som jag ville bli.
DSC_5129
Den kan jag tänka mig.

Min barndomskamrats mamma var vacker, hade pärlhalsband, örhängen ( tror jag ) och bar ibland jumprar, där man kunde se liiiite, liiite av decolletaget. Jag minns att jag tyckte det var så vackert. Hela hon. Minns att jag vill se ut som hon, när jag blev stor. Minns att jag försökte kika över hennes axel ibland, ställde mig på en stol – för att kolla in lite bättre – och en gång blev jag väl FÖR på, så jag fick gå hem. Inte bra att drunkna i decolltage när man är tio år. Heller.

Mamma. 16 år. Fining.

Min mamma var det vackraste jag visste, hon sydde kläder, hade läppstift och vacker hatt, röda skor med klackar och alltid fin i håret, men hon hade inget decolltage. Dessemellan hade hon städrock. Allt väl tillknäppt. I vilket fall lärde jag mig tidigt hur det låg till och har aldrig därefter ramlat ner i någons urringning. Kan fälv.

DSC_4031
Gjort själv. Varför lagom?

Och nu över till något helt annat.

Som infödd göteborgare och västkustbo är jag bortskämd med vad havet kan ge för godsaker. Tror inte det är mycket som slår det man kan hitta i en välsorterad fiskdisk på Västkusten. Kan rekommendera Fiskhallen i Mölndalsbro å det varmaste – helt makalöst fint sortiment. Färskt, välsmakande, hög kvalitet och stort utbud. Har inte hittat deras motsvarighet någonstans. Åk dit! Helt på mina rekommendationer utan någon som helst baktanke än den att ni skall njuta av det bästa – när ni väl gör det.

Allt emedan och hurusom. Jag skulle kunna hålla på en bra stund till, men saken är den att jag börjar bli enögd. Min vilja håller upp ett öga och min latmask trycker ned det andra. Jag måste helt enkelt sluta nu, så att jag hinner somna innan jag skall vakna. Ibland får man lyssna till kroppen. Nu när jag fått stämpel på rumpan och 168 cm godkänd. Får ta hand om både stämpel, rumpa och tillhörande kropp. Den skall räcka ett tag till, hade jag hoppats. Ju.

Må ni ha en supervecka. Läs en bok, baka en sockerkaka, putsa silvret eller sälj det. Bara ni trivs.

Kram hela dan.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Högt över havet – in emot land…….

Hilsen.

Tänker på min mormor. En av våra mostrar var mycket före sin tid och utbildade sig till Röda Kors-sjuksköterska. Född före 1920, så ni förstår kanske. Var i Korea 1953 under kriget där och föll för sin amerikanske soldat. Det var stort då, på den tiden. Att skaffa sig en hög utbildning, att resa och att gifta sig med en utlänning och sedan flytta till USA.

I vilket fall – hon var en populär och social kvinna och hade många uppvaktare. Det tyckte mormor var onödigt. Då sa mormor till moster att ” Du far och flyger över alla blomster och till slut landar du i en komocka ”. Inte vara glad i onödan. Lilla mormor.

Gamla tider. Lille Far til höger.

På mina resor i Dourodalen nyligen flög vi – men vi landade precis där vi skulle – på flygplatsen i Vila Reál. Inga komockor där inte, så mormors visdomsord stämmer inte. Hon hade många hyss för sig – mormor. ” Sådan är livet när kjolen är randig! Okej…………….?
De av mina resenärer som ville – samt även jag – kunde hänga med på en flygtur på ca 35 minuter. En och en i ett 2-manna plan. Vilken fantastisk upplevelse. Att se detta landskap från ovan – alla fantastiska mönster de olika vinodlingarna bildade – mäktigheten i denna natur och del av världen.

Snart take-off. Skall bara tråckla in denna kropp först. Smidigt. Not.

Jag lider av svindel – svår sådan – men jag tvekade inte ett ögonblick och jag kände ingen rädsla – well, bara den vanliga när man flyger – måtte det gå bra. Ville mer än jag var rädd – det är en bra taktik. Den funkar på mig. Kändes inte obehagligt över huvudtaget. Konstigt. Tror dock att om botten på planet hade varit genomskinlig – då KANSKE jag hade darrat.
Vilka saker man få vara med om – om man vågar. Både på ont och gott, förståss. Mest gott, if you ask me.

Ett villavagnskvarter i oktober.

Håller på och packar och packar ur. Vad skall med – vad skall inte med till solens land. Försöker rensa ut det som finns i skåpen och äta upp allt i frysen. Tror det räcker med pasta nu. Urk. Inte lämna livsmedel kvar – i största möjliga mån. Faktum är att ALLT som man vill ha från det svenska skafferiet – det finns att köpa på Solkusten. Jag brukar laga både kålpudding och ärtsoppa, bruna bönor med fläsk osv osv. Ibland blir längtan stor.  Det är lite dyrare – men å andra sidan är övervikt ( för resväskan, alltså  ) också dyrt. Man lär sig för varje år. Jodå, vi äter spansk mat och handlar på marknaden – ett infernaliskt roligt nöje, tycker jag. Jag tycker MYCKET om att laga mat, så alla möjligheter finns att spinna loss. Maken äter frivilligt, så jag fortsätter att veva i grytorna. Restaurangernas pommes frites kan vi låta bli.

Advent i solens land. 20 c på julafton. Ute.

Brukar fira julen under 1 dag där. Kanske 2. Då fläskar vi på med hembakat vörtbröd, lussekatter, kokt skinka, brunkål, köttbullar, Janssons Frestelse och sill. Glögg ibland och julmust ibland. Sedan är det över. Julen är barnens högtid och det blir mindre och mindre viktigt att överdimensionera med prylar. Efter ”den stora utrensningen” för 2 år sedan, så är vi försiktigare med att dra på oss saker. Ibland åker jag dit – men för det mesta tänker jag efter. Nästan. I princip. En balans mellan att ha det så där fint som man vill – men ändå inte en massa filijoxer som skall sparas och plocka undan – helt enkelt för att det inte finns plats! För upplevelser finns det plats och det är det vi satsar på.

Kväll i villavagnen tillsammans med en ofrivilligt synlig fot och popcorn.

Sitter och njuter, samtidigt som jag skriver. Det är mysigt i vår villavagn. Inte alla som kan njuta av sina stunder. Jag kan. Ofta. Inte allt går min väg. Mycket kamp är det in emellan – men jag tycks vara välsignad med ett sjuhelsikesjäklaranamma och god hälsa. Som jag vet, i alla fall. Det är värt att uppskatta och tänka på. Tack.

En fjäril gör ingen sommar. De kom i september.

Lite skönt att långsamt tona ner inför vinterförvaringen. Det är som om jag blivit lugnare – fastän jag har mycket lurv i benen ändå. Sådant där lurv som måste få utlopp. Tycker däremot INTE om att onödigstressa. Liksom att jaga utan att det behövs. Att vara oförberedd och stressa runt ” att sno som en arger hund i en benhög ”( mormor ). Att jobba fort är inte samma sak som att stressa. Det är som skillnad, som man säger i Mora. Tror jag. I Östnor.

Konstverk. Konstigt verk – hur blev den sådan?

Härligt att se skiftningarna i naturen. Det lugna tempot. Såklart hjälper vädret till. Vem njuter inte av solskenet? Hade det regnat småspik hela tiden – då hade min skönsång inte varit likadan. Regn och tvärvind och kallt – fy.

Glöm inte att fundera på om ni skall hänga på till Portugal nästa år. 16-23 april och 19-26 september . Bara så att ni vet och är ute i tid. Max 8 personer per gång. www.unnadigresan.se

Brittsommaren omfamnar många av oss. Hoppas att solen skiner på er alla och fyller era sinnen med goda tankar. Kanske får ni för er att överraska någon med något? En vetefläta, ett kilo äpplen eller en påse bilar – vad vet jag?

Kanske blir det Pågatåget in till Malmö imorgon. Lufsa runt lite njuta. Om solen skiner, förståss. Blir det regn syr jag en klänning.

Ta-ta.
Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

En slatt hit och en slatt dit och ingen i diket.

Hilsen.

Jag är en luring. Det är fredag idag och MITT PÅ DAGEN och detta lilla kåseri vill jag ha klart till lördag morgon. Normalt sett brukar jag sitta till sent missinassen under fredagnatt – det är då fantasin kan flöda. Det blir liksom bara så. Veckan är full av sitt. Plötsligt blir det fredag. Det är också nästan alltid den enda tiden jag känner att orden rinner till. Övriga dagar lever jag oh fröjd, men har ingen skrivklåda då. Eller inte fokus i alla fall. Det blir som det blir och det är helt ok.

Väg, Tecken, Asfalt, Vägskylt, Därefter
Lite långsammare. Bejakar det. Också.

Det är också på det sätt som gör lördagen till en ganska slö zombie-dag, men jag tillåter mig den. Bara är. Ingen fara alls. Är bara glad att jag inte behöver gå upp kl 4 på morgonen och jobba skift. Det har också hänt. For a reason. Att behöva lägga sig klockan 8 på kvällen för att vakna kl 3 och börja jobba halv 5 – det har jag prövat. Nope. Inte för mig. Beundrar alla er som orkar med detta skiftarbete.

Maken stöttar, den go´ingen. Sömnbrist är inte min grej, längre.

Ängeln i rummet.
Kommer ihåg min farligt stressiga tid för många år sedan. Då var uttömdhet inte modernt, vet inte ens om det fanns ett namn på fenomenet och det var inte ens något man pratade om. Inte jag heller – eftersom jag inte visste om att jag var det. Så var det på den tiden. Jag var bara såååååååå sömnig. Jämt. Kunde somna vid rödljus. Kunde somna på föredrag. Kunde somna överallt närsomhelst. Jobbade gjorde jag. Jämt. Aktiv hela tiden. Så fort jag satte mig ner, somnade jag. Jag körde på då för livet var sådant att det var nödvändigt en tid.
Katt, Katt Ansikte, Sova, Katzenkopf
Att sova är bra för hjärnan. För kroppen.                                För sängfabrikanterna. Också. Bra för BNP.

Nu – många år senare – har jag lärt mig att om jag inte får sova ordentligt – då fungerar jag inte. Kola i hjärnan. Jag gillar smörkola jättemycket – i munnen – men inte i hjärnan. Jag har ändrat mitt liv från grunden och det har givit resultat. Jag är fortfarande aktiv och gör allt möjligt och hela tiden – men jag vet var gränsen går.

Yorkshire, Fudge, Grädde, Kola
Cool kola. Gott. På rätt ställe.
Kom å tjöp.

Röda lappar. Ni vet. Sådana som sitter på diskmedel, linnen, fuskpälsar och guldringar. Jag är en rödlappsjagare. Vi syskon är fostrade i den andan.  Så………jag har en speciell fixering vid krämer och deodoranter. – Glöm inte allt annat, tänker nog maken när han läser detta. I villket fall: Med vår livsstil – att vi är på resa ofta och har olika boplatser – så händer det allt som oftast att just det jag vill ha, ligger någon annanstans. Då köper jag det – på extrapris – för att hålla nere kostnaderna – jag har ju redan det jag köper fast inte där, just då.

Kräm de la kräm

När vi kom hem från vår vinterförvaring i våras bestämde jag mig för att inte köpa något nytt alls av s k hygienartiklar och krämer – utan jag skulle göra slut på allt befintligt först. Inga dubbla och trippla uppsättningar. No more. Sanningens timme: jag har hållit det. Jag har tagit tillvara på varenda slatt – klämt ur varenda krämklutt, använt varenda talkpuder, skakat ur varje droppe ur duschcremen, envist avhållit mig från att köpa nytt – det andra är ju snart slut. Känns bra. Nästan 5 månader räckte det jag hade…….Lesson learned.

 

Vi har börjat höstgöromålen i villavagnen. Kunde förståss inte låta bli att plocka nypon och torka dem – för mumsiga höstkvällar framöver. Hemlagad nyponsoppa. Klart godast. Den som inte tror att ett villavagnsliv kan vara fyllt av kvalitet och livsglädje…….har….typ…..fel.

20170125_154619

Snart är det dags för vinterförvaring i solen ett litet tag, så då får vi plocka undan. Inte så mycket egentligen, men lite pill blir det allt. Flytta krukor, rensa hängrännor, ställa in bil och husvagn på vinterförvaring, tömma skåp och lådor från mat och sådant – som blir gammalt m m. Spännande och fantastiskt. Packa resväska. Plocka i och plocka ur. Vad MÅSTE man ha – vad måste man INTE ha med. Egentligen behöver man inte ha med jättemycket alls. Prylar…….bara jobbigt.

flowers-3351993_19201.jpgNu väntar en bit av Prinsesstårtan jag köpte igår. På extrapris. Blev så sugen. Kunde inte låta bli. Feruktansvärt gott, helt enkelt. Längesedan jag åt gräddtårta. Man får åtgärda det som måste åtgärdas. Skriker magen efter tårta – då får man ge den det. Tårtlätt, helt enkelt.

När det INTE blåser, fylls luften av en sådan där god höstdoft. Jag gillar den. Det doftar av grönt och grus, löv och pizza från Pizzerian intill. God blandning.

Ha en fin vecka nu och se till att tända ljus och gona in er i filten i soffan. Vi har ingen soffa men en fåtölj, som omfamnar mig. Mysitt.

Hörs o ses.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com