Dream on, Babe. Å gör något.

Hilsen.

Ni vet den där känslan när man känner det är tomt. Inte i plånboken eller kaffeskåpet – men i hjärnan. När det ekar i bästa fall men annars är ihåligt. Hallå? Någon hemma? Ingen svarar.

Tomt. Ding-ding-ding.

Precis så för mig just nu. Hade tusen idéer om vad jag skulle skriva om. Nu sitter jag här – ombonad och mätt i magen och……………….ingenting infinner sig – förutom sömnen. Nedrans.

Några av oss. Plus fotografen Veronica.

Det har varit mässdag idag. Hela dagen. Troligen är det känningar av det.  Det har varit superkul. Gillar´t. Att prata med människor om det man tror på – det är bra gött, det. Människor som du och jag och vem som helst. Som är nyfikna. Som förundras över så mycket man får plats med i en villavagn på 32 kvm. Westcoast 32 by Morgan Nyman AB.

Välkommen hem!

Att få dela äkta glädje. I like. Människor är lätta att prata med. I alla fall tycker jag det. Vi har pratat drömmar. Livsmål. Tankar. Chokladkola. Det har livet handlat om idag. Bland annat. Vi längtar alla efter något. Den som fryser vill ha värme. Den som är hungrig vill ha mat. Det som inte kan läsa vill gå i skola. I vårt land – där de flesta av oss ( inte alla men väldigt många ) egentligen har tillräckligt av allt – om man jämför med många andra i andra länder – där vill SJÄLEN ta plats. Märker det så tydligt.

Det är inte det att saker är svåra, som gör att vi inte vågar. Det är för att vi inte vågar, som saker är svåra.

När jag börjar berätta om hur maken och jag kastade loss. Köpte vår villavagn – hur vi sålde huset – gjorde oss av med saker – bytte liv – då sprakar det i mångas ögon. Det gnistrar till och de lyssnar stort. ”Men det är ju så jag har velat göra i så många år”, sa en kvinna. En annan ”Jag vill göra något helt annat. i mitt liv. Vill slippa alla saker”. ”Så härligt och nyttigt att träffa någon som verkligen gjort det och verkar ha överlevt”,  sa en herre med glimten i ögat. ”Det här borde du berätta för fler”, sa flera. Det har jag hört många gånger. Jodå. Jag har skrivit om det förut i mina kåserier. Om processen att göra sig av med saker. Leva drömmen. Att prioritera bort. Insikter och avsikter. Tankar och fallgropar. Fantastiskta överraskningar. Utveckling. Saknad. Lycka.

Hoppochskuttglad

Imorgon är en annan dag – då får vi se vad den har med sig. Kanske säljer jag en villavagn. Hoppas det. Blir så hoppochskuttglad av det.  Just nu är det inte annat än hoppochskuttlägeisäng. Jag gör härmed en konstpaus. Går och lägger ned kroppen i horisontalläge, sätter väckarklockan på jättetidig morgonstund – och skriver färdigt.

Ur led är tiden.

Å DÄR är hon tillbaka, Ekengrenskan. Klockan är 05.05. Klockan på bilden går fel men den är i alla fall stor. Pigg som en nyponros. Inte. Inte pigg alls men vad kan man begära av en dam i sina bästa år? Jag sitter utan stöd och kan bete mig bland folk – det får räcka.

Don´t mess with me. I am the driver of this bus.

Natten var lugn. Har inte drömt något. Tror jag. Annars är jag en mästare på det. Några gånger i månaden drömmer jag så tokigt, så jag vet inte om jag inte borde spärras in någonstans. Ofta återkommande är att jag inte får följa med. Att jag blir ensam kvar. Alla åker utan mig. Den drömmen är otäck. Kan vakna i gråt och inte fatta något. Gamla människan! Måste ställa mig upp mitt i natten, för att vakna till på riktigt. Tar en stund och inser såklart att ingen har åkt någonstans utan mig och jag är i allra högsta grad med. Det är t o m så att jag kör bussen!

Fniss. Skylt funnen i London.

En annan mardröm är att jag sitter i skolbänken och skall tenta. Ser att alla kan svara på frågorna utan jag – har läst på fel saker. Jag som VERKLIGEN pluggat! Kan plötsligt ingenting och den stressen jag känner i drömmen – att alla kan utom jag fast jag VET att jag kan – DEN är inte att leka med, heller. Kan vakna superledsen och måste ställa mig upp för att vakna till. Lugnar mig när jag ser att maken ligger där och snusar lugnt och ingen skolbänk inom en mils avstånd. Nä. Tacka vet jag gräddtårta. Det är gott.

Gott med bakverk.

Snart är det hemåkardax. Tillbaka till Sverige. Härligt. Lever i den bästa av 2 världar. En får tacke o ta emot det som kommer en till del. Solen och ljuset är fantastiskt lättsamt att umgås med vintertid. Hemma i Fäderneslandet på sommaren – det är också fantastiskt. Rätt mycket som är fantastiskt. Faktiskt. Må det vara länge.

Mycket är fantastiskt.

Avslutar med en riktigt superdålig film. Regissör: A Ekengren. Filmare: A Ekengren. Klippare: A Ekengren.I huvudrollerna: A Ekengren och spanska räkor. I originaltappning. Gambas a pil-pil. Nya paradrätten. Så enkelt. Så gott. Eventuellt nyttigt.

Å med det slutar jag mina ängkla rader.

Känslan av att må bra i det lilla och det stora. Att ha människor i mitt liv som jag älskar och som jag kan misstänka älska mig också. Tack. Fortsätt gärna med det. Det gör gött i själen. Önskar er alla detta.

Klockan är 05.45 och en ny dag randas. Det börjar ljusna. Solen kommer strax upp. Må den skina på oss alla. T o m på mig fastän jag inte klarade tentan………*ler*

Kram hela da´n,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Det börjar bli som vanligt

Hilsen.

Nu sprudlar Tanten. Flunsan är borta. Bara hostan från helvetet. Typ. Den kan jag leva med – den går över. Det vet jag.

She´s back.

Här på Solkusten skiner solen. Varmt och skönt. En klar och tydlig förändring i väderleken. Sommaren är på väg – fast den kallas vår här……… Cirka 16 c på morgonen numera och sedan stiger det. Dörrarna öppna hela dagarna, fåglarna kvittrar och tvätten torkar på 5 minuter. Religiöst vackert är det nu.

Fredagsmys. Man  måste APSELUT inte dricka vin men man kan. Man gör som man tycker är bäst, helt enkelt.

Mimosan börjar blomma ut. Blommor stora som vindruvor, nästan.  Idag vandrade jag i en mimosa-allé. Det är en speciell känsla, det. Omsluten av detta gula vackra. I like.

Mimosaregn
En mimosa-allé. Där går man. Långt.

Tog en skön promenad idag på eftermiddagen. Mot havet. Genom villakvarter. I långsamt mak. Har bestämt mig att inte hosta ihjäl mig, så flåset får vänta. Riktigt skönt att ta tiden och se allt. I Ullatrapid, som han sa Robert Karl Oskar Broberg.  Lyssna själva via länken. En gåva till mänskligheten var han. Före sin tid.

Ring klocka , ring. Himmelen på jorden.
Hur fint kan det vara egentligen? Det tistlar och det tastlar.

Jag har nog inte missat att skriva ett enda lördagskåseri sedan starten. Har satt en ära i att leverera – även om jag får erkänna att tvivlets högaffel suttit fast i ändalyktan ett flertal gånger. Jag brukar dissa det mesta och börja från början. Ett flertal gånger. Jag missade inte förra veckan heller, men med feber och flunsa så blev det inget vettigt skrivet, värt att förmedla.

MmsCamera_2019-03-07-08-31-45.jpg
En timme i taget.

Så…….jag lade inte ut det på FB eller Instagram – även om jag faktiskt skrev lite. Att göra reklam för absolut ingenting är bara dumt. Det är tillräckligt darrigt att prata för min kåserivara i vanliga fall. Så ikväll sitter jag här igen i soffan och plitar ner några tankar.

Han, jag och popcorn. En fredagskväll på Costa Del Sol.

Hann med 2 dagar på Seniormässan i Göteborg. 2 härliga dagar med mängder med besökare i vår villavagn Westcoast 32.

Jag hade gärna fortsatt men på onsdagsskvällen ändrades mina anletsdrag och det blev ommöblering av fejset och även då hjärnans synapser. Jag dånade, fick ta taxi hem från supermysig middag med mina kolleger och vänner. Sedan är resten historia. Fy för den lede. Jättesjuk. Fast nu är det VERKLIGEN färdigpratat om detta.

Hjärntrusten

Imorgon är en annan dag och då kan jag faktiskt redan nu meddela att alla platser till den fantastiska resan till Portugal är fullbokad!!!  Det är en superduperfantastisk resa – så ni som missade nu kan sätta upp er på kö till april 2020. HÄR!

Porto- Douro. Med Unnadigresan. En upplevelse.

Ni som fortfarande är lite vakna, har sett att jag inte har rubriker. Jag visste det. Vanans makt. Klarade det i 2 inlägg, sedan blev allt som vanligt. Att ha rubriker kräver att man planerar och jag känner mig själv – helt plötsligt skriver jag om något annat än det jag nyligen skrev om – och då måste rubriken ändras. Orka.

Nästa vecka får jag gå loss igen. Måste samla på mig levnadstankar. Ur en degig hjärna kommer intet.

Vanligt är bra. Ovanligt är bra. Vem bestämmer vad som är vad?  Önskar er en ovanligt vanlig men vänlig vecka. Med glada överraskningar och många vänliga ord. Pussar och klappar för er som är böjda åt det hållet. Ni som gärna avstår dessa tilltag får hitta er grej – huvudsaken är att ni trivs. Viktigt. I det lilla. I det stora. Olika är ok. Live and let live, som jag brukar tänka.

Kram från Marbella.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

En bulle i ugnen. Eller fler.

Hilsen.

Snart börjar det närma sig hemfärd. Sommarhemfärd. Villavagnsåterseende. Bullbak. Promenader i rapsfält och sillamacka med ben ( sillben inte mackben ) och lingon. Kramar till nära och kära, bus och återseenden. Alltid härligt att få längta. Unnar alla det. Man kan längta till precis det man vill. Betyder INTE att man är missnöjd med nuet – utan att ha förmågan att se mer och längta dit. Också. Det är roligt att leva – då får man se hur det går.

Sillamacka

Vilket himla liv:
En bit kvar men tiden går fort. För ett kort tag sedan tog jag studenten. Nu har jag fått min första pensionsutbetalning. Lika bra att ta ut den. Ingen ärver den ändå. En bit före 65 i o f s. Det lilla bidraget. Som egenföretagare och entreprenör och inte alltid den fetaste profiten – då blir det som man bäddar. Knöligt och ojämnt men alldeles, alldeles underbart. Bara man är övertygad när man gör det man gör, så är lidandet mindre. Att skylla på saker hit och dit hjälper föga. Det är som det är och man har gjort som man gjort och då blir omeletten som den blir. Mätt blir man i alla fall. Ingen klagan. Jag har gjort vad jag tyckt att jag vill göra eller måst göra. Inte alla som tyckt det var klokast, men å andra sidan har alla åsikter om alla. Skulle man bry sig om det i eviga tider, så finge man ingen godkändstämpel i rumpan. Någonsin. Jösses. Vad människor har tyckt.

Tiden går. Inte igår hon dansade en sommar. I ungersk folkdräkt

Kommer ihåg för längesedan. ” Du borde. Du skulle. Vore bättre för dig om……… Vad du skulle ha är…….”. Nog blir man dömd och bedömd när man inte är som alla andra – fast man egentligen är det utan att fatta att man EGENTLIGEN skall ha fasaden för att passa in i mönstret. Att låtsas. Att vara sig själv ända in i hjärteroten betyder att man får kämpa. Att vara sig själv har aldrig varit lätt. Inte lätt nu heller, men jag bryr mig mindre. Jo, det gör jag. Nä, det gör jag inte. Eller? Den lilla Annicka finns alltid, men jag värnar om henne mer och mer. Självlärd och modig. Still standing.

Still standing, som sagt.

Señora:
5 – 7 mars är det Seniormässa på Svenska Mässan i Göteborg. Morgan Nyman AB tar dit en läcker villavagn för alla att uppleva, se, sitta i och prata om och BESTÄLLA. B´a så b´a. På tal om senior, alltså. Villavagnsdax igen. För ett kort tag sedan var det MILAMÄSAN i Malmö och jag är inte lantbrukare, men jag är med där det rör sig och där jag kan inspirera till ett villavagnsliv ♥. Hur svårt kan det vara?

Öppettider till Seniormässan i Göteborg:
Tisdag: kl 10.00 – 16.00 
Onsdag: kl 10.00 – 16.00 
Torsdag: kl 10.00 – 16.00

Röra på skånker´a!

Armarna inåt böj:
Inte röra – eller röra – det är såklart ett måste. På det sätt man kan – när man kan. Finns massor med möjligheter men lusten är för tillfället i avtagande. Slöfock. Funderare. Påskyllare. Det som funkar bäst är vattengympa ihop med maken. Där trivs jag. Mitt element så länge det inte finns hajar. Icke så. Kan vara i plurret i timmar. Så härligt att inte svettas. Att inte kroppshyddan känns av. Är nästan vig, ju. Jag som kunnat slå knut på mig själv. Vigare än vigast. Nu knarrar det här och var. Överdriver kanske liiiiiite, men inte mycket. Jo, rätt mycket. Mycket är väldigt ok. I vilket fall: vattenmotion är oslagbart. Love it. Vad gör ni själva?

Guldgossen:

Den guldgossen. I London.

Guldgossen:
Han var nästan 3 år när han kom till oss. En gosse i blå overall och mössa med tofsar. Högtidligt med sin mamma uppför gången till vårt hus. Varannan helg i nästan 16 år kom han. Så roligt vi haft. Vad vi upplevt tillsammans. Världens finaste kille. I år tar han studenten. Förstår ni? Kärlek i massor till denna unga man. Från denna unga man. Han har givit oss massor. Han har nog fått ett och annat av oss också. Ville bara säga. Inte att vi givit utan att kärleken kan komma när man gör val. Kärlek kan man ge och få på så många olika sätt. Bless you.

För evigt tacksam.

Sommar och vår:
Ingen aning vad det är för årstid egentligen. Nu blommar mimosan. Hibiskus. Bougeanvilla. Ängsfibbla. Jag kan icke räkna dem alla. Brännässlesoppa är inte att tänka på. Försent. Jätteförsent. Gommen skulle självdö av svid. Äggen har jag men det blir ingen soppa att lägga dem i. Så här ser det ut just idag.

No soup today.
Nästan bregottfabriken

Imorgon är en annan dag:
Så blev det inte mer efter den rubriken. Lägger ni märke till att jag fortfarande anstränger mig att rubricera varje avsnitt? Ska jag fortsätta? Blir det tydligare? Klarare? Bättre? Quittar?

Längtar efter frukost.

Jåga eller nå´t:
Lördag. Då blir det troligen besök i Málaga stad. Eller marknad i Mijas. Eller laga en ficka på ett par jeans. Får se vad det kan bli. Sysslolös blir jag aldrig. Det kommer snarare an på lusten. Ibland är jag bara så vilsen. Ska jag göra ett halsband i klatchiga färger eller laga ungersk székely gulyás? Svåra val. Mardrömslikt.

Lite yoga.

Eventuellt gör jag lite mer av yogan jag lärt mig – bilden är från ett pass i Benalmádena i förra veckan. Lite stel var jag allt, men rätt rörlig ändå trots min späda ålder. Tog ett tag att räta ut sig.
Inte en semla så långt ögat når. Lika bra det. Idag slängde jag pepparkaksdegen jag tog med mig från Sverige i december. Så har jag lärt mig det. Finns att köpa pepparkakor på Mercadóna. Man behöver inte gå över ån efter det, heller. Ö h t finns det mesta på denna sidan.

Lyckönskningar åsså vidare:
Må ni få en go´er vecka. Vårsolens glans så långt det går. Ni får så många råd av mig, så jag kanske skall låta det vara denna gången? Så att ni får självgå lite? Så att jag sedan kan säga: Vad var det jag sa? Nä. Bara ni trivs. Det får räcka.

Säger tjingeling från min soffa. Insutten och go´.

Här sitter jag och filurar.

Ta-ta.
Annicka

www.unnadigresan.se Fast den sidan är felaktig just för tillfället. Håller på att åtgärdas.  Upptäckte ikväll.
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Fläsket kan badas. På olika sätt.

Hilsen.

Det kokta fläsket är stekt. Och rimmat. Är det något vi saknar här på Costa del Sol, så är det rimmat fläsk att steka. Ni som inte äter kött förstår inte detta och all respekt till er , men vi övriga – stekt fläsk är gött. Finns inte att få tag på här. I alla fall inte i spanska affärer. Vår kära granne berättade att hon lagt in fläsk i saltlake och att det blev jättebra. Väntade inte ut tiden tillräckligt, men smaken blev god.

Fläsk med mycket……..fläsk. Costa del Solfläsk.

1 dl salt
1 liter vatten
1 msk socker.

Blanda. Lägg i fläsket i burk med tätsittande lock. Häll på vätskan. Vänd regelbundet. Låt ligga i 4 – 5 dagar i kylskåp.

Sagt och gjort. Köpte så en bit färskt sidfläsk av bästa sorten – finns bara sådan här – och gjorde en lag enligt konstens alla regler. Hade bestämt mig för att vänta ut tiden och inte fuska. Nedrans, så gott det blev. Svagt rosa kött och lagom salt och riktigt, riktigt gott.  Stekte med fin stekyta, lite krispigt. Kokta påtäter och löksås. En stund av maximal njutning. Sedan satt vi här i soffan och päste.

Lyckan i det lilla. Tycker vi. Som kompensation åt vi sallad idag.

Nu har vi det där med semlan kvar. Älskar semlor.  MÅSTE inte ha men tar gärna emot. Fluffiga. Mjuka. Med kardemumma i degen. Och mandelmassa. Görad och blandad med lite grädde eller vatten, så att den blir just……görig. Det får bli till att baka. Vågar inte ens tänka vad en semla kostar härnere. Finns svenskaffärer, och de har säkert. Inget tema egentligen, men tycker om.

I gråzonen. Med nysydda kuddar och en huvudskåra. För mig.
I gråzonen. Bokstavligt.

Tillhör ni dem som okontrollerat tappar huvudet i stunder av slummer? Där huvudknoppen rullar runt och man nickar hit och dit. Jag gör det. Okontrollerade ryckningar och öppen mun och säkert snarkningar. Har alltid tänkt att flygvärdar/värdinnor måsta ha superkul med alla sovande fågelholkar i planen. Soffan här i vårt hus är inte den mest bekväma. Inte för min kropp. Maken har längre rygg och det funkar rätt ok, men jag hamnar alltid i gråzonen. So to speak. Nackspärr och orolig sömn om jag slumrar till. Ryggdynorna har liksom kuddar i sig i huvudhöjd – men mitt huvud sitter fel så när lutar mig bakåt så lutar sig huvudet framåt – ungefär framlutat som Tom Dooley.

Eureka. Jag fann det. Igår kom det till mig enligt följande: Det bildas en naturlig skåra mellan de 2 ryggkuddarna.

Äntligen har jag löst problemet.

Där körde jag in huvudet. Näsan utåt och bakhuvudet rätt in i bylset – annars hade jag kvävts. Jag är inte dum. Bara lite . Liksom in i ett djupt hål. Lade liksom kanterna runt mitt huvud. Hörde inget av vad som sas på TV. Dövöra. Omgiven av soffryggens kuddar. Kvittar. Jag var i fläskkoma ändå. Satt som i ett skruvstäd. Och somnade. Vad kan man annars göra med huvudet i kläm?  I alla fall ingen nackspärr. Inget dräggel eller tappat huvud. En halvtimma i fridfull sömn. Bara för att. Sicken smart lösning. Kände mig lite sådär halvdant dum när jag vaknade, men det gick över fort. Vem bryr sig var jag lägger mitt huvud?

Hur länge sov jag i skruvstädet?

Vi är i mitten av januari. Det betyder att vi går mot våren. Så tänkte alltid jag, när livet var annorlunda och vi levde ”normalt liv” hemma i Sverige. Vintern och mörkret är snart över tänkte jag redan i november. Såklart står man ut med vintern hemma – men solen här är välsignad. Ljuset.  Att ha möjligheten att göra detta. Att ha gjort valet. Att ha accepterat uppoffringarna………och fått gåvorna……..tur att vi bägge 2 verkligen tycker det är värt det. Det gör vi.

Stunder av närhet.

Jo, det finns stunder när jag saknar mina syskon, min familj, mina nära vänner. Stunderna uppkrupna i soffan och bara prata livet……..men……om sanningen ska fram – hur ofta gjorde vi det? Egentligen? Ständigt uppskjutna möten via sms och att något kom emellan………Så var det. Allt annat är romantik. Efterkonstruktioner. Inte sanningen. Livet är vad livet är. Full sula. Livet kommer emellan.

Plantera blommor är ett måste. Ett livselixir. En glädjekälla. Kärlek till Livet.

Jag saknar mitt växthus och ett rum för mina papper och kontorsmaterial. Jag ÄLSKAR solen och ljuset. Säger det ofta. Att dagarna är längre här – alltså solen går ner mycket senare – i alla fall på vintern – och det är ju då vi är här. Inget slår den svenska sommaren och och de ljusa nätterna. I villavagnen, t ex. Skånska slätten. Det blir balans på något sätt. Ändå.

Mandelträd.

Nä. Nu såsade jag till mig. Å nu över till något annat.

Inget är som väntans tider……..

Har pratat med en hel del personer det senaste, som tänkte slå till och köpa den där villavagnen. 3 år sedan vi började prata om det. Processer tar tid. Nu är det dags. Glad för er som kan och har möjlighet.  Välkomna till löst prat, beslut och frågor. Ring till Morgan eller Veronica på 0500 44 56 00. De kan allt.

Middag i Porto, september 2018. Lyxigt få. Tillräckligt många. Unnadigresan.se

Påminner om mina resor till Portugal och Dourodalen. Riktigt bra. 16 – 23 april eller 19 – 26 september. Allt händer under 2019. Ska ni med? Info här.

Fredagkväll. Några uschla jordnötter slank ner. Skulle inte. Gjorde ändå. Nu håller jag lilla maken i min hand ( hans HAND – han är 1.92 så han ryms inte i mina nävar ) och njuter av kvällningen. Imorgon får vi kärt besök från Hemmet. Mysigt.

Gonatt säger min katt. Purrfect. Sötast i världen. Fast i katthimlen nu.

Må ni få en goder vecka med skojsiga saker inemellan. En liten semla, kanske? En liten trisslott, möjligtvis? Isfritt och inget att skrapa från bilrutan? Hög luft och varma mammelucker eller pappelacker? Vakna utan att ha ont? Må ni få som ni vill. Just for once. Man kan stilla önska.

Kram hela da´n.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Det går utför, sa backhopparen.

Hilsen.

Jodå. Det gör det. Kanske inte för er, men jag märker det. Lite pö om pö. Kroppens förfall. Inte så att raset är nära på något sätt men……..några av er fattar. Ni som är i min ålder t ex och den kan vi ha en gissningstävlan om. Den som gissar rätt får köpa en ny villavagn och får 5. 000 extrakronor i rabatt. Gäller t o m den 20 januari. Några veckor till alltså.

Lite löst skinn. Eller langos. Same same but different.

Att nypa sig i armen, t ex. Det kan man ju göra ibland. Eller nypa sig på knäskålarna. Bara för att. Förr i tiden – då fick man knappt tag i skinnet utan det kom en massa hull med och nypet gick liksom tillbaka direkt. Ont gjorde det också. Nuförtiden, när jag nyper mig i armen, känner jag inte av att jag nyper mig, får tag i en massa dött skinn och nypet stannar liksom kvar. Jag kan cykla och handla och gå ut med grannens hund och nypet är i stort sett fortfarande kvar när jag kommer hem.

Shopping medan skinnet håller på sig.
Nypet var kvar efter veckohandlingen……

Inte någon imponerande elasticitet, alltså. Jag lider inte av detta och är inte sömnlös för det men noterar att det händer saker när tiden får gå. Näsan. Har den börjat växa? Töja sig? Eller? När jag var liten hade jag små söta näsborrar. Nu kan man stoppa in en morot i var borre utan att det stör. Ser dumt ut men de passar. Underarmarna…….som var ganska redigt fjuniga så att jag fick kamma dem och skämmas för dem som tonåring – var är de håren nu? Kalhygge. Tittar jag nedåt axeln och ner på mina överarmar, så är dom faktiskt fina och släta. Från den vinkeln. Så lyfter jag på dem och därunder hänger resten.

Mina bulor hänger UNDER. S k underhängsfett. Om man vänder på bilden så blir det mer likt min arm.

Oh well. Tur att jag kan ha roligt åt det. Ibland. Går an när man gör narr av sig själv. Fast ni dras väl inte med sådana funderingar. Troligen bara jag.

Idag har jag varit på Rebajas. Rea på spanska. Rea nr 2. Man kör olika kampanjer med prissänkningar i olika nivåer. Ville egentligen bara göra en marknadsanalys – eller hur…. – gå ut och in i affärer och kolla läget o priser. Vinterskor för när jag åker hem på villavagnsmässa i februari och en jeansjacka, kunde jag tänka mig – om det var röd lapp på och snyggt.

Blev det jeansjacka? Ja, 13 Euro och snygg. Vinterskor? Nej. Köpte en ansiktsmask istället. Så här sitter jag som galningen i Lammen Tystnar – Hannibal Lector – och försöker se ljuvlig ut. Går så där. Imorgon är en annan dag och då är jag mjuk och len i fejset. Bra start på dagen.

Hur kunde jag bli så här? Kostade 1.50 Euros och gör underverk. Ser det……..

Börjar vakna till liv rent mentalt. Har haft en hel del att tänka på det senaste och innan jag lägger alla saker i rätt fack i tankeskåpet, så måste jag grunna och vända och vrida. Tänka färdigt, liksom. Känner mig lite nyförlöst – jag är i o f s barnlös och har aldrig upplevt känslan – men det borde kännas skönt att ha ansträngt sig och lidit och sedan belönats med LYCKA. Jag har belönats med FRID. Det blir man glad av. Som ett magknip som gått över, en tandvärk som släppt, en dragkedja som äntligen gick igen på favoritjeansen.Det finns olika lyckor. I de småa. I det stora. Det gäller att ha ögon för dem.

Villavagnen väntar på besök……..ett tag kvar men ändå.

Det snickras och bankas i verksta´n hos Morgan Nyman AB.  Vår serie Resort är bara så cool och mångsidig. Den kan man få som man vill. En villavagn i trä.  Det får bli en sådan när vi byter vår villavagn. Snart dags, känner jag.

Nu bokas det för fullt på mina resor. Några platser kvar både i april 16-23 och i september 19 – 26.
Aprilresan är mitt i påsken – med allt prunkade, vindruvorna är små som knappnålar och det är skirt friskt i luften. Varmt men inte hett. I september kan vädret vara mycket varmare, poolen är varmare och man kan boka en vinskördardag med vintrampning, mat och dryckjom.  Beställ programmet HÄR

Picnic med magisk utsikt i Portugal och Douro!! 16- 23 april eller 19 – 26 september. Följ med!!!

Nä. Nu har masken torkat och jag sitter med torkat papper i ansiktet. Nu gäller det att bara pappret lossnar, när jag drar loss så att inte hela fejset åker med. Har bara sett på reklam hur folk sitter med pappersmasker på sig. Det var smidigt. Inget klet med cremer och svår bortsköljning, och sådant.

Jag är glad men tom. Lika bra att jag fyller kropp och hjärna med lite sova. Läget har infunnit sig. Klockan är nästan 1 miss i nassen.

Ljuset kommer åter. Hoppas ni får många soltimmar och frid i sinnet. Så mycket skönare för lilla själen.

Det varde ljus.

Låt oss bestämma att kommande vecka blir fantastisk. I det lilla. Många små lilla kan bli en stor. As you like it. Man kan ta storslam eller njuta lite varje dag.

Denna dagen – Ett Liv!!! I Bergen ovanför Marbella, Där är det högt och vackert!! Glädjehögt!!

Ta-ta,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Ibland får man liksom bromsa in. Säger dom.

Hilsen.

Så……då var vi där. Nästa år som är nu. 4 dagar in på det nya året och det rullar på som vanligt – men ändå inte. Hade tänkt ta det lugnt i år – vet inte varför men tänkte pröva något nytt – men inser att då går livsfilmen baklänges. Hujedamig. Nä. I år får det bli sprutt på maskineriet. Sitter för mycket. Satt kvinna gör ofta det, så det får bli andra bullar. Utan smör, gubevars.

Jag lovar och svär…….

Nyår firades i Marbella – Gamla Stan. På Kyrktorget. Fullt med människor. Unga som gamla. Latinomusik. Alla gungade i takt med musiken, i stort sett. Utklädda och festfina. Guld och glitter. Såklart hjälper väderleken till – att det inte är så kallt utan att man kan vara ute. Lättare att svinga gumpen när kroppen inte är som en isstod. Lätt att tycka att alla andra har det bättre när man fryser hemma i Sverige – men förutsättningarna ser ju olika ut. Spanien har inte norrsken och inte hönökaka. Bara en sådan sak,

Favorit i repris. Om du är tvehågsen – ös på med lite bling-bling. When in doubt – add glitter.

Lite filmtajm från nyårskvällen.  Mogna män vid orkesterdiket och där var det varken knätofs eller hambo. Inga stela höfter, heller. Så coolt. I like.
Hoppas jag kan förmedla känslan:

Vi hade goda vänner på besök och det var första gången de var med om nyårsfirande här. I mitt förra kåseri berättade jag om att man skulle äta 12 druvor 12 sekunder innan 12-slaget samtidigt önska sig något för varje druva och tugga. Alltså…….vad vi skrattade. Inte det lättaste att hantera allt detta…….

Det gäller att hinna med att tugga, svälja, önska och skåla. Och njuta…………………

Vindruvorna jag köpt var stora som plommon. Typ. Goda men stora. Jag hade sorterat dem och lagt 24 druvor i 2 glas – ett glas för varje par. Sedan hade vi med oss plastglas till den medhavda och ännu oöppnade champagneflaskan. Ni fattar…..uppbyggt för trassel. Vi var alla lite förvirrade för de räknade inte ner inför 12-slaget så där högt och ljudligt – RING,  KLOCKA, RING – utan det kom små pling – vilket visade sig vara varje gång vi skulle stoppa en vindruva i munnen. Oopsideisy.

2 vackra och glatt festande damer ur folkhavet. Glädje och dans. Helt enkelt.

Det blev bråttom. En av oss hängde inte riktigt med utan stod och fipplade med att få upp de egna medhavda druvorna . Why not.  Varför inte ha egna när det finns andras? <3 När champagneglaset kom, då blev det kaos och en av oss fick hålla det också – för att assistera i vindruvspåsöppnarstressen – plus det egna fyllda glaset – vilket fick den effekten att den som hjälpte till inte kunde äta sina egna vindruvor – så jag fick mata, äta. önska och lyckönska omvartannat. Helt plötsligt var klockan 2019. Anyway. Allt slutade lyckligt och alla levde lyckliga väldigt länge.  Jättelänge.

Så här kan man se ut när man är villavagnsfrälst. Rätt nöjd, alltså.

Tilläggas kan att det var lugnt och glatt,  inget bråk, ingen stökig fylla – glädje för att det var roligt, helt enkelt. Poliser och ordningsmän fanns det – känner mig trygg med det. De kan vara med och synas. Inte mig emot.

Idag är det filmtajm. Jag avslutar med en film från Málaga, som jag tog häromkvällen. Det stora ljus- och ljudspelet. Mäktigt. Fantastiskt. Sevärt.  På söndag är det slutshowat för denna gång. Härliga Málaga. I love.

Bara påminner er………. <3

Om ni har tänkt åka med Unnadigresan i April 16 – 23….. till Douro och Porto – då börjar det bli lite bråttom. Inte stressigt men bråttom. Snart stänger jag det fönstret.

Näsan har blivit större, ögonen blanka och energinivån börjar gå ner. En förkylning i annalkande. Det var verkligen längesedan. Äsch. Det gör inte så mycket. Finns andra som skulle vara glada för en röd kran och slippa det andra. <3 Styrka.

DSC_1962
—och solen gick både upp och ned. Ännu en gång, Vid olika tillfällen……

Ok. Så är det dags att avsluta mina ängkla rader för denna gång. Ha en fin vecka.  Alla.  Har ni gjort nyårslöften, så betänk att det är nytt år jättelänge. Sedan kommer ett till. Ni hinner.

Var snälla mot varandra. Det kan löna sig.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Sputta barr? Gör rätt. Gör om.

Hilsen.

Så är det långsamt dax att summera året.

Någonstans är det väl bra med avstamp. Årsbrytningen gör det naturligt. Enkelt att räkna. Man kan i o f s summera den 23 maj eller varför inte den 15 september – det kvittar ju. Eller hur? Andra kulturer har andra tideräkningar och de överlever sina seder.

Avstamp fast bara med en fot. Det räcker.

Vet att jag förr i tiden ( runt 20 – 30 års åldern ) var livrädd för att tänka tillbaka på året som gått – för allt jag kunde ha gjort istället – om jag bara vore unset lite bättre eller klokare. Med åren har jag fattat att det inte är till det minsta nytta att ångra. Jag är ingen Einstein. Ingen Zweistein, heller. Bara en Annicka. Gjort är gjort. Möjligen kan jag konstatera och ta lärdom. ”Gör inte om det där ELLER Gör mera av det där. ” Eller så glömmer jag bort vad jag skulle komma ihåg och blir förvånad över resultatet. Som sagt, jag är bara en Annicka.

De här chipsen var goda. Det skall jag komma ihåg. Tror jag. Fråga mig nästa nyår.

Fast….snacka går ju. Jag är min egen bödel. Har alltid varit. Jag slår hårt och skoningslöst mot mig själv. Upp som en sol och ned som en…….fläskpannkaka. Den är godare än vanlig pannkaka. Om man nu får välja vad det är som skall falla neder.

Ugnspannkaka med göttigt fläsk i.

En tillbakablick.  Liksom en slags rensning.  Som att ha kommit hem från en strapatstrik förmiddag i skogen med korgen full av lingon och svamp. Huvva. Där ligger det godsaker och………skräp.  Liksom ingen idé att bli irriterad på skräpet. Det ingår i paketet. I skogen finns det skräp. Som vi kallar det.  Det ingår. Livet är också fullt med skräp. I alla fall: Allt passar inte i sylten eller stuvningen. Sitta där och sputta granbarr när man äter svampstuvning. Nej. Bättre då att till nästa år rensa bättre men inte att sluta plocka lingon eller förvälla kantareller. Då blir livet trökigt. Fläskpannkaka utan lingonsylt? Nä. Omelett utan svampstuvning? Nä.

Sluttittat på Calle Ancha.

Julen kom, gick och drog. Mina inlagda sillar smakade finemang. Herr Jansson gjorde sin entré i det Ekengrenska huset. Han var god. Risgrynsgröt blev det också. Just nu puttrar det på spisen. Maken värmer gröten.  Jag gjorde en rejäl laddning.

Jag är bortskämd. Får alltid frukosten serverad. På radion sjunger Michael Boublé  ” It´s a beautiful day”. Så passeligt. Hur vet han det?

En härlig dag i december.

Arbetskamraterna på Morgan Nyman AB smaskade på delikat smörgåstårta alldeles innan julledigheten. Hela go´a järngänget. Den såg god ut. Jag fick bilder sända till mig, så jag åt med ögonen kan man säga. Härligt med tillhörighet. Tur att det finns internet och snabb kommunikation. Inte som den på hotellet i förra veckan, som jag skrev om. Tror det fortfarande ligger bilder i etern och försöker ladda upp sig. Jösses så långsamt det gick …..Har inte tålamod med sådant längre.

Smörgåstårta. I like. Jättelike.
Godingarna på Morgan Nyman AB. Som bygger, projekterar, funderar, skapar……..Några fattas, ser jag.

Att vara digital nomad och göra sitt jobb på nätet förutsätter internet. Det är inte så utbyggt överallt, kan jag lova. Vi är bortskämda med det hemma i Sverige. När jag så gärna vill göra bra och det inte går pga att verktyget fallerar. Nu har vi installerat fiber här i Spanien och livet leker. Vilken skillnad!!! Jag har slitit hårtestar och bölat av frustration mer än 32 gånger, kan jag lova er. Nästan nervrak. Fått smaka lite för mycket på den frustrationen, så jag har väldigt kort stubin numera om det krånglar. Lägger ner och går iväg direkt. Kroppens celler skriker INTE KRÅNGLA NU IGEN!!!

Nervvraksfötter.

Just nu är det minusgrader i Skåne.  Vi följer vädret via en webkamera. Häftigt. Vi kan se när det blåser, om snön faller……..i realtid. Teknikens under.

Här är det ljust och fint. Lär komma lite regn imorgon. Det kan vi stå ut med. Nyårsafton på Apelsintorget I Marbella med goda vänner. Strax innan 12-slaget  skall man äta upp 12 vindruvor och önska sig något och klockan 12 skålar man i CAVA. Den kostar för övrigt bara 20 kronor, så man har råd att skåla ofta och länge.

Vad önskar jag mig av det nya året?
Att våra familjer och vänner får vara friska, såklart. Vi också. Utan det är inget värt att önska fånigheter.

Hälsan är viktigast. När man inte har den – då förstår man bättre……

 Av VÄRLDSLIGA ting önskar jag = måste jobba på:

  • att jag kan fortsätta bidra med försäljning av fler villavagnar. Det vore joggans kul.
  • att Unnadigresan får blomstra. I det lilla. Att mina resor blir fullbokade varje gång. Jag har ju bara börjat….. Förutsätter bokningar, förståss. Utan er inget mig.
  • att jag hittar min förlupna jeanskjol
  • att tandläkarräkningen håller sig på minimal nivå även under 2019. Bra gaddar, trots allt.
  • att mitt citronträd bär frukt
  • att jag inte missar mandel- och mimosablomningen
  • att en massa hemliga saker går vägen
  • och allt annat som inte är ett dugg intressant för er eller värt att nämnas och en bonus om det faller in.
Fint namn på en gata!
Egna. Goda.
Unnadigresan.
16 – 23 april
19 – 26 september

Så. Ända in i aftonsången. Nu är Ekengrenskan klar. Helt färdig.

Önskar er allt gott i hela världen och lite till. 2019 blir bra.

Kramar. Många.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

 

 

 

Satt kvinna sitter

Hilsen.

Apelsiner, apelsiner. Varhelst man går nu på Costa del Sol. I alléer, på torg, på stora fält. Mäktigt. Gott. De apelsiner som växer på träden i stadsmiljö – smakar inte gott. Jag har såklart inte testat varenda spansk apelsin, men det är så man säger och det är också min erfarenhet. Som ny i Spanien haver jag pallat denna brandgula boll från träd i parker. I smyg skalat och försökt äta och tvi- spottat ut. Inte gott. Beskt och fy,

Pappa. Jag har Orange Naturelle utanför min dörr nu. <3

Kommer ihåg Faderns apelsinkontakt. Var i Frankrike på arbete. Kanske var det tidigt 50-tal.Skulle kosta på sig ett restaurangbesök. Det blev dags för efterrätten. Han bestämde sig för ” Orange Naturelle ”. Såg framför sig något flamberat, dränkt i god likör med glass. In kommer hovmästaren med en assiett och på den ligger en oskalad apelsin. Visserligen med skalkniv til – men ändå……
Ridå.

Satt kvinna sitter

Julbordens tidevarv. I år blev det många. Förra året bara ett. Det jäser i kroppen. Puttrar. Oh well. Självförvållat. Känner att kroppen är för stor för sitt eget bästa. Enough is enough.
Efter denna helgen får det vara slut. Om jag bara kunde låta bli de förjolade skumtomtarna. Ett fördärv. Hade en stunds ledigt idag och tittade på mina kolleger – som också åt skumtomtar. Många manövrar innan de små livens öde beseglas in i munnen. En drar i skumnissen så att den blir jättelång, knyter ihop den med 3 knutar och stoppar den i munnen. En annan trycker ihop den, rullar den och likt en liten boll slinker den in i munnen. Kom på mig själv med att sitta och dra i skumtomten och sedan svinga den som ett lasso – innan jag slukade den. Dårhuset nästa?

Just nu pågår Morgan Nyman AB:s stora Villavagnsmässa. Jag är här nu och berättar för hugade lyssnare om hur livet blev efter vårt villavagnsköp, hur det funkar, vad det kostar att leva så, plus och minus och så berättar jag om Min Passionerade Lilla Resebyrå – som ju kom till just för att vi bytte liv.  Det är utvecklande för mig, fantastiskt roligt och smickrande att personer kommer för att lyssna på vad jag har att säga.

I en så´n trivs man.

Att jag kanske kan påverka dem att köpa en villavagn och få det gott – och att faktiskt några av dem även vill boka mina resor.  Ni fattar. Så glad och tacksam. Tappar hoppet och fokus emellanåt – för det är långsamma processer och jag är resultatinriktad till max. Dessutom får det ju svåra effekter för mig om jag bokar hotell och flyg och ingen vill följa med………………Ni fattar. Tack Morgan och Veronica för att ni stöttar mig och pushar mig.
Ni gör resan behagligare ( det var ju roligt, ju 🙂 !

Nu tänker jag stänga butiken. Inget nattsuddande för mig mer. Jag skall jobba imorgon och vara fräsch och piggelina. Hotellfrukost. Lyllos mig. Nästan så att jag blir avundsjuk på mig själv. Soft music, en tidning, lite plock och gott och bara njuta. Lyx.

Då drar jag ner gardinen, släcker lyset och lägger mig i bingen. Må ni få en rackarn´s god vecka. Gör det ni har lust med åtminstone någon av dagarna. I alla fall en liten stund. Det måste man annars får man pyspunka.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Frukta inte!

Hilsen.

Visste ni att oliven är en frukt? Inte en grönsak, som jag trodde. En stenfrukt – som persikor.

Har varit på utflykt idag i villavagnsärenden ( Nyfikna?)  och sett tusen och åter tusen olivträd i rader. Tur att jag inte behöver plocka dem en och en. Dels finns det maskiner till sådant – eller så görs det på gammalt vis. Dukar under träden och så slår man på grenarna – så att oliverna släpper taget.

IMG_20181123_151753 (3)-compressed
Olivträd i långa rader

Såg ett program som visade att det finns stora jordbruksmaskiner som sköter detta. Som en Batman som kramar om trädet ocn sedan skakar om rejält och oliverna faller ner i manteln. Hittade en liknande meckapärfilm.

Vet ni att oliven smakar beskt och tvi vale i färskt skick? Tror att alla här nere i Spanien – som varit nära ett olivträd har prövat. De ser ju så goda ut. Den grimasen skulle ni se…….

the-ostrich-1658267__480.jpg
Besk olivgrimas

Det är inläggningen i saltlake och olivolja, med kryddor och ev konserveringsmedel, som gör dem goda. Å goda är de. Finns hur många olika sorters inläggningar som helst. Mandelfyllda, vitlöksfyllda, gurkfyllda, ofyllda, olika smaker på lagen………helt magiskt gott. Olivolja på ett fat, lite salt på det, färskt bröd och oliver. Sedan behöver man inte mer i livet. Vi köpte 2 flaskor idag. En ofiltrerad ( årets skörd ) och en filtrerad (från 2017) Skall berätta om smaken i nästa krönika. Watch this space!

Oliver en masse. Gott.

Snart är det jul igen. Nu tändas snart juleljusen härnere. Det kostas på, vill jag lova. Spansk stil. All in, helt enkelt. Det glittrar ikapp. Påkostat och stämningsfyllt. Den elräkningen vill jag inte ha skickad till mig. No thanx. Den 30 november tänds ljusskådespelet i Málaga. Det vill vi inte missa. Här finns en film från förra året. Lite lång kanske men fantastiskt skådespel!!!

Svenska Kyrkan är en central samlingsplats i Fuengirola och har många sociala aktiviteter. Tror det är en populär institution. Vi skall dit på jullunch och julmarknad. Mitt i allt solsken och flipflops. Vi är inte kyrkliga men där bor vänlighet och intäkterna går till välgörande ändamål. Det kan man kosta på sig. Var där förra året och i 25 c värme sjöng luciatruppen och Janssons Frestelse slank ner utan svårighet – som om den aldrig gjort annat. Inga svårigheter.

IMG_20171125_223810.jpg
En stjärna tänds. Eller släcks. Skenet bedrar kanske……..

Någon undrar säkert varför man vill ha svenska traditioner när man bor utomlands. Det skall jag berätta om en annan gång. Håll ut!

Det blir inget nattasuddande. Det lovade jag mig själv förra fredagsnatten. Även jag måste vara snäll. Mot mig själv, också. Det har varit mycket i veckan och även jag har blivit tilldelad 24 timmar per dygn. Försöker snatta åt mig en extratimme här och där ibland men………..

Black Friday låter uschligt tragiskt, så den har jag undvikit. Har man tömt ett hus och garage på prylar, för att starta nytt liv – så vill man ogärna fylla på igen. Svart är inte min favvofärg, heller………..

Önskar er en riktigt ROSA LÖRDAG.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Ett revben gör ingen sommar – bara ont.

Hilsen.

Känslan när man tappar kontakt med marken –  och inser att man kommer att falla i backen – hinner tänka ”akta tänderna” – nu är det kört  – bryter jag något – och i samma stund hoppar trottoaren skoningslöst på en och attackerar med all kraft. Tänk er själva – en hel trottoar mot en värnlös kvinna. Aj. Ont.

Tänderna klarade sig

Var på väg hem från vår kära och generösa granne och fått serverat den mest fantastiska middag med älgstek, gräddsås och svartvinbärssylt.  En efterrätt av himmelska smaker med lime, digestivekex och grädde – och kondenserad mjölk. Vet inte receptet. Kommer inte ihåg receptet för jag öste i mig och lyssnade inte. Så gott. Lyxigt supergott. Ska fråga om hon avslöjar hemligheten. Gott vin till maten och sangria. Många skratt och supertrevligt. Vi bor några hus ifrån varandra, så vid hemgång satte jag inte på mig sandalerna ordentligt. Bara körde i fötterna och marscherade hem med maken arm i arm. När man håller i honom är man trygg. 100 meter till Hemmet.Tänkte jag.
Jag slet mig.

Knäpp dom. Tips från coachen

Med sandaler och remmar i alla väderstreck, ojämt underlag och vickande kakelplattor föll jag som en fura. Landade på magen med knuten näve mot bröstet ( varför inte ), hela denna kropp ovanpå det och känner stark smärta. Flämtar, kvider och känner efter. Ont i revbenen men i övrigt ok.

Badankan i säker miljö. Mjukt och fint. Typiskt revbensparadis.

Så fort det kan gå från skuttiga ben till ynklig äldre kvinna, som ojar sig varje gång hon måste nysa och DET MÅSTE HON HELA TIDEN!!! Har inte nyst på flera år men nu är det som om någon jäklas. Att vända sig i sängen är förenat med ångest. Hur många revben kan man ha? Alldeles för många, känns det som. Nåväl. Slut på revbensstoryn. Finns grillade på Hemköp.

På tal om att stupa. Vet ni att buddhisternas tempel heter STUPA? I Benalmádena – som ligger mellan Málaga och Fuengiróla – ligger ett sådant tempel.  Så vackert och storslaget. Mäktigt.
Ligger på höjden med vidunderlig utsikt över Medelhavet. En stupa symboliserar Buddhans upplysta sinne. Jag kan tyvärr inte förklara tanken bakom dessa stupor så att ni skulle förstå. Mest för att jag inte förtår fullt ut själv. Viss förklaring finns här.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Som ”vanlig” är man välkommen hit. Ingen inträdesavgift än i alla fall – och man säljer vissa föremål i den lilla butiken utanför – som går till upprätthållandet av stupan. Den vetgirige kan  komma hit för att lyssna på föredrag, ha ceremonier och bara vara.

Har representerat Unnadigresan och Morgan Nyman AB här nere i Marbella.  En mässa av mindre format men icke desto mindre välbesökt. Det finns ALLTID tillfälle att tala om bra saker och MNAB:S VIllavagnar och Min Passionerade Lilla Resebyrå – kan man prata hur mycket som helst om. Med glädje.

Bo i villavagn och arrangera härliga resor till Portugal – det gör jag.

Allså. Nu är det så att jag stänger butiken. Sitter i soffan med TV:n på lågt ljud och datorn i knät – med en kudde emellan – för att undvika lårhetta. Fötterna på bordet och i lagom gosig position. Inte nog med att jag har revben som gör sig påminda – nu klättrar en myggjäkel på mina ben.  4 bett räknar jag till och det tyder på att den klättrat LÄNGE – och ni skall veta att myggbett kliar så in i Norden på mig. Fula bölder och fyttirackarns. Jag river mig själv till vansinne. Ingen rolig historia. Dessutom är klockan 03.05. Nu är det nock.

Färdigsnackat.

Imorgon är det lördag igen. Eller söndag. Fast det är lördag nu. Vet inte hur jag får till det. Ingen åning på allt.

Önskar er inga myggbett eller krossade revben – det är då ett som är säkert. Knäpp sandalerna och undvik älgstek – eller om det var gräddsåsen som gjorde mig vild. Gudomligt gott var det, men se hur det gick!!!!

Ha en fin vecka ! Nu väntar bingen men först skall jag lägga ut det jag skrivit och det i sig tar 40 minuter till.  Hasgtaggar hit och dit och kopiera o klistra.

Vad gör det? Natten är lång och jag skall ändå snart gå upp. Det är roligt att leva – då får man se hur det går. Sant.

Godmorgon i ottan och kram på er! 03:28 so far och NU börjar det klia. Myggotäckingar.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com