Ett liv att leva.

Hilsen.

Att jag bara orkar. Här sitter jag och lurar. Klockan är 04.53 och jag har precis börjat skriva. Gårdagen var full av gårdag. Härliga gäster med många skratt och kortspel och när de gick vid 22.30-snåret, så var det dags för mig och mina rader. Trodde jag. Maken kysste mig godnatt, gick upp och lade sig och jag satt kvar i min lilla skrivarsoffa och…….gäspade, laddade upp bilder, gäspade, laddade upp fler bilder och………somnade. Hejoch hå. Så nu är det bara att börja sitt värv. Pigg? Nä.

Just det.

Vi har haft kärt besök i veckan och gjort roliga saker i det lilla. Hängt och myst. Kraftiga stormbyar vid havet och det tyckte 15-åringen var coolt. Det annars så stilla Medelhavet har rytit till och visat vem som bestämmer. Nu börjar det envisa arbetet med att ställa i ordning stränderna igen – ny sand skall hämtas och läggas ut, bulldozers slätar till och återställer. En solkust utan stränder drar ingen publik. Ett evighetsarbete.

Så stilla är inte alltid havet här.
”Onsdagens storm har orsakar stor skada på provinsens stränder – speciellt i Fuengirola, San Pedro och Estepona. Vågorna som gick så höga som uppåt sex meter har näst intill ”ätit upp” stränderna på många platser. Fenomenet är känt men svårt att förhindra. Därför är det nu behov av stora mängder sand för att förbättra de drabbade stränderna. Detta arbete förväntas komma igång snabbt men det är inte säkert och de drabbade stränderna hinner bli klara till påskveckan då, vanan trogen, årets första stora turistvåg väntas.” Från tidningen En Sueco.

 

Vem bestämmer? Egentligen?

Många av vinterövervintrarna (?) har börjat dra sig hemåt. Vintern i solen och sommaren hemma. Många frågar om jag ligger och solar jämt. Svar: Nä. Tror inte det är nyttigt och det är inte heller roligt. Ibland så, men inte ofta. Däremot går jag nästan alltid i klänning eller kjol största delen av året. Bara ben, liksom. Vinterkläder äger jag knappt. Ibland kan jag längta efter att bära ett par supersnygga läderstövlar. Bara för att. Snyggt med kjol till. Frågan infinner sig alltid: men när ska bära dem, då? Inte kånka omkring under armen – det skulle se dumt ut – menar ha på mig dem. Ni fattar. Anyway. Ytterligare en sak att äga och som tar plats i garderoben – som är begränsad.

När vi tömde huset och bytte liv gjorde vi oss av med mycket. T o m mina snygga läderstövlar……….

Längtar jag tillbaka till det livet? Dubbelbottnat. Är man en tänkare som jag, så visst flyger tankarna förbi emellanåt. Saknar mina vänner på vår gata. Mina nära och kära. Saknar mitt växthus. Såklart älskade jag vårt fina hus. Mitt lila badrum………Saknar inte vintrarna, mörkret eller regnet och kylan. Älskar solen. Möjligheten att bara gå ut i sommarkläder. Skiftningarna i årstider här, också. Blomsterprakten. Det fria livet.

Trivs inte inlåst.

Man får och man får avstå – det är det som är Livet. I det stora och i det lilla. Livsval. Man får göra det som känns rätt. Fel blir det alltid någonstans ändå – men dagarna med götta i måste vara fler än de med lort – det hävdar jag bestämt. Ingen som gör livet åt en – det får man ordna själv. Just nu passar det perfekt så här. Jättemycket mer gotta än lort. Facit har ingen och vem vill egentligen leva livet med svaren innan man ens ställt frågorna?

Min vackra brudklänning. Den fick stanna kvar.

Villavagnslivet, då? Jo tack. Vi har det perfekt i vårt lilla hörne på Söderslätt. Fria vyer. Nära till mysiga Ystad. Man kan älska Skåne väldigt lätt. De gula rapsfälten förblindar när den tiden är. Magiskt vad Moder Natur kan bjuda på. Vallmofälten med blåklint i. Pilallérna med sina vindpiskade pilar. Abbekåspotatisen är INTE att leka med. Man äter den. Under njutbar tyssssstnad. Den godaste vi mumsat på. Bussen utanför tar en till Trelleborg och Ystad lätt. Till Göteborg åker man från Malmö med lyxbuss för 170 SEK.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nä. Om man skulle sluta sina ängkla rader? Lagom nu, kanske? Klockan är 06.13 och jag har inte nickat till en endaste sekund. Fokuserad. Inte en endaste rubrik, heller. Jag gör som jag säger, helt enkelt. Impressed. Vill bara säga att det jag skriver om här skall vara lättläst och i bästa fall underhållande. Det händer så mycket förskräckligt i världen – jag är fullt medveten om detta och har såklart åsikter men jag har valt inriktning. I kåserier ryms inte olycka och katastrofer. Det skulle bli så fel åt andra hållet.

Som alltid.

Önskar er fina dagen. Idag blir det kortspel igen. Ihop med ett tyskt par på campingen intill. De kan inte engelska och jag kan inte tyska men vi förstår varandra ändå. Man fattar när man vinner eller förlorar – oavsett språk. Tro mig. Blickar och gester är internationella. Jag gestikulerar vilt på tyska, bara så att ni vet.

Ha en finer helg och vecka. Vårtecknen har kommit hemma. I know. Är hemma ofta. Ju. Kortare sejourer oftast. Villavagnspassionsjobb.

Blåbärsris på Costa del Sol.

För ovanlighetens skull önskar jag er inte godnatt. Färskvara på detta kåseri. Säger god morgon och önskar det. En riktigt god sådan och så likadan fortsättning på dagen, helgen, veckan. Hoppas era önskningar och längtan efter något specifikt kommer till er. När tiden är mogen. Allt gott till er. Hela tiden.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Skrapa på ytan……………

Hilsen.

Rena rama sommaren idag.  Några snöfordon av den digniteten som vi har i Sverige – det finns inte här på Solkusten. Apselut inte. Av förklarliga skäl. Det börjar med 12 c på morgonen och sedan blir det liksom bara varmare. Fortfarande gäller att det i skuggan kan vara kyligt – en kofta sitter fint – men i solen är det hett. Maken inflikar att män inte har koftor – de har möjligtvis cardigans – men det har inte han. Han tar på sig en fleece.

IMG_20190128_144550-compressed.jpg
En apelsin – ett apelsin? Spelar ingen roll: MÅNGA APELSINER

Citronträdet börjar visa livstecken och producera nya skott och blomknoppar. För er som inte doftat på citrusblommor………………det doftar gudomligt gott. Jag kan stå och sniffa hur länge som helst.

Snart blommar det. Citronträd i kruka. Stor kruka. Litet träd men ändock ett träd. Mitt.

Vi fick en stor och fin kamelia av vår granne. Den är svår att driva upp. Massor med knoppar men de torkar ofta in eller trillar av. Denna växt vet inte om hur svårskött den egentligen är, utan välsignar oss med riktiga blommor. Doftar inget men skänker genom skönhet lycka till denna trädgårdstrånande Ekengrenskan.

Camelia. Ett mästerverk. Ett underverk. Som så mycket annat.

Många av er har frågat hur det går med spanskan. Tack. Det går bra. För spanjorerna. Dom är jätteduktiga. För oss – ingen riksdagsdebatt på spanska än, men det tar sig. Man samlar ord och uttryck och en vacker dag lossnar det. Engelskan funkar fint och faktum är att man nog skulle klara sig utan att säga ett enda ord på något språk öht. En baguette är en baguette, liksom. Det moderna samhället är rätt enkelt. Peka och köp. Googla och översätt. Med latinet och franskan som bas, så skall det väl greja sig med språket. Jag kan peka på både spanska, franska och latin rätt bra. Ett pekfinger och ett leende – så löser sig det mesta. Por favor.

Ska det vara svårt bara för att åren samlats på hög?

Vet inte hur många gånger jag har hört att det är omöjligt att lära sig språk när man inte är längre är ung. Jag säger ”pyttsan” för jag tror inte på det. Säkert trögare, för att huvudet är fullt av allt man upplevt och allt liv man fyllt med händelser – men att det inte skulle vara någon idé – Icke sa Nicke. Jag kommer säkert aldrig att låta som Doña Fernandez Gonzales Rodrigez – men det spelar föga roll. Min teori är att man skall samla på sig glosor – vad saker heter i sin enklaste form – och lägga orden på hög i hjärnan. Rätt som det är så börjar man prata.

Jag kan prata svenska och hjälplig skånska

Så gjorde jag när jag lärde mig prata ungerska för tusen år sedan, som jag behärskar flytande, faktiskt.  I ett liv för längesedan besökte jag Ungern hur många gånger som helst. Somnade ständigt och jämnt när jag var på besök hos nyfunna vänner – för att det var så trååååååkigt att inte förstå vad som sades. Urtrist. Bestämde mig för att sluta ha tråkigt. Långsamt plockade jag upp glosor, samlade, sa inte mycket men pekade och log – och sedan började jag börja prata………Jag var yngre då – men jag var en Annicka då och är en Annicka nu.  Jag finns kvar och jag tänker samma. Så tänker jag.

Budapest. En stad jag känner väl. Tycker om. Bekväma skor och bara gå och gå och gå. Underbart.

En av mina allra närmaste vänner är ungerska och vi har fortfarande kontakt. På ungerska. Ringer varandra spontant och fortsätter där vi slutade sist. Jag är ringrostig ibland – för att jag inte använder språket till vardags – men hjärnan är en fantastisk uppfinning – den liksom kopplar ihop sina neuroner och där uppe möts de och ungerskan flödar igen. Inte 100 % rätt. Inte ens 70 % kanske – vad vet jag – men det funkar och vi skrattar – vilket man kan göra flytande på vilket språk som helst…….

Nästan lika runda. På en gata i Budapest

Nästa år kommer unnadigresan.se att erbjuda en resa till Ungern – det äkta Ungern – inte bara Budapest utan lite rundåkning och stopp på mysiga platser i Ungern. Det kommer att bli fantastiskt roligt. Vill du eventuellt följa med på resan till Rural Hungary – anmäl dig genom att klicka HÄR så får du uppdateringar. Som vanligt är det speciellt utvalda resor – där det blir få deltagare – men stort innhåll.

I år blir det Portugal. 19 – 26 september. 3 platser kvar.

Budapest by Night

Sitter och funderar på sommaren. I villavagnen.i Skåne. Undrar om det blir en likadan sommar som 2018. För böndernas skull och naturens skull – så är det allra bästa om vi får behålla vårt vanliga väder – men jag tackar inte nej till soldagar. Många. Kanske fyller jag drivbänken med basilika igen. Jag är galen i doften av basilika.  I alla dess former. Det finns citronbasilika, svart basilika, thaibasilika, chokladbasilika, grekisk basilika, buskbasilika, vanlig basilika, ovanlig basilika……..

Detta bildspel kräver JavaScript.

st-istvan-984026_1280
Också en basilika. St Istvans Basilika i Budapest.

Härförleden var jag hos en osteopat som drog mig rätt igen – tydligen hade mina leder hoppat förbi mig själv på något vis. Vi började prata om ditt och datt och landade i villavagnssnacket. Inte svårt för mig.  Han ville ha ett litet hus på sin tomt i Skåne – för sin son, som studerade. Jag berättade om Resort Studio. 30 kvm kärlek. Den blev det!

Detta bildspel kräver JavaScript.

En öppen planlösning där vardagsrummet har gott om plats för soffa & köksbord med fyra stolar. Köket är fullutrustat med diskbänk, spis & ugn, kyl & frys.
All inredning är från IKEA vilket gör det lätt att byta ut eller komplettera från samma serie. Det ombonade sovrummet har plats för 160×200 säng för bästa komfort.
Badrummet känns rymligt med dusch, toalett och handfat och en kombinerad tvättmaskin med torktumlare.

DSC_4424_large
Den trevliga exteriören med liggande träpanel i valfri kulör får Studio att smälta in i omgivningen på gården, i villaområdet eller på skärgårdsön.
Full isolering, treglasfönster och vattenburen golvvärme gör Studio oslagbart energieffektiv. Planlösningen är anpassningsbar!
Jag har varit inne i denna villavagn och suttit på varenda stol, soffa, säng……dragit i varje låda, öppnat varje garderob och provlegat sängen. Perfekt. Åk till Ranstadverket och titta på den!!! Pris från 745 000 inkl enligt ovan.

Och nu över till något helt annat. En bruschetta. Gott.

IMG_20190124_123551 (2)-compressed.jpg

Ber att få önska er alla en goder lördag, varpå följer en lika god söndag. Vi kan börja där.

Själv skall jag snart natta mig själv – maken höll ut in i det sista – men pep upp för trapporna för en lite stund sedan. Jag har en bit kvar. Inte till trappan men till slutet. Inte DET slutet utan det sista på mina ängkla små rader.

IMG_20190202_114746 (1).jpg
Inte Stairway to Heaven men nära på. Sömnig nu.

Imorgon blir det kortspel med våra tyska vänner. Phase 10 heter spelet. Allt försiggår på tyska, vilket jag ALDRIG läst – men lite swishen och ungefärlich kan jag säga. Det fastnar ord även där. På kvällen älgstek med goda vänner. Det är till att ha det bra.

Livet är förunderligt. Och internationellt.

Allt gott. På riktigt.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com