Onödigt stora kavajer och väldigt många kort.

Hilsen.

En liten fredag. Inte dumt. Dr Phil på TV. Det kan han få vara. Om han nu så gärna vill. Han skulle bara köpa en mindre storlek på kavajen. Ser ut som ett överdrag till utemöblemanget. Å andra sidan är de kostymer som många svenska män bär yttepyttesmå. Korta, smala och knappt knäppbara. Förkrympta. Gått för länge i torktumlaren. Spelar detta någon roll? Nej. Inte alls. Bara noterar och det får man. Så går livet vidare. Imorgon är en annan dag. Lördag.

Så ska det se ut. Om man vill vara fin, alltså. Dr Phil till höger. Berra till vänster. Mr Purrfect i mitten.
Bild från Detroitloverdr.com

GULFROSSA:
Veckan går i gult. Rapsfälten i Skåne blommar. Det är så vackert, så vackert. Vilken intensiv färg!! Måste t o m synas från månen, det tror jag bestämt. Våren öht taget är så betagande vacker. Sprakande skir, på något vis. Kallt är det. Regnar gör det – men med tanke på förra sommarens torka så vågar jag inte säga ett knyst. Regna på bara. Ös. Det är bra. Jag går in och pysslar när det öser. Måtte det dock regna lagom framöver och skina lagom med sol. Oftare sol än regn och helst varmt. Om man får önska. Jag viskar.

Rapsfältsfrossa på Österlen.

PROFFESSIONALISM:
Visst är det fantastiskt med människor som kan? Som bara gör DET. Det finns proffs och så finns det proffs. De som levererar Morgan Nyman AB:s villavagnar är verkligen proffs. Trånga passager, snåriga skogar, stenar och berg mitt i planeten, sankmark och hjortronmarker. Det är ingen ordning alls på naturen men ska en villavagn levereras så ska den.  I veckan levererade vi Sverigens största villavagn – som måste fraktas i 2 delar. Stor, tung, bred, hög och alldeles alldeles underbar. The Harrogate var namnet. Såklart är den vi levererade hemma hos sig och myser – men vi har ju fler!! Kom hit, till utställningen i Stenstorp och sätt er i soffan och wow-a. Öppet alla dagar!!!!!

En bil kommer lastad……..med en Harrogate.

RENSNING PÅ GÅNG:
På tal om att flytta saker. Förändringens vindar och vi måste tömma ett utrymme och flytta saker till annat utrymme. Då passar vi på och gör oss av med det som vi fram tills nu inte behövt. En andra sortering efter husflytten. Maken är duktig. Han ”bokför” i huvudet och bestämmer vad som han vill ta bort. Egna saker. Jag är också duktig och  bokför också i huvudet – men mer vad som skall vara KVAR och det är i stort sett ALLT. Fast då får jag vara ärlig mot mig själv och säga att det STORA gjorde vi när vi sålde huset. Det var som att gå en boxningsmatch med Hubba Babba – vem nu det kan vara men det låter elakt. Vi har väldigt lite kvar. Saknar inte sakerna alls, har glömt vad jag hade, men processen var tuff. Medges.

Sortera mera.

SLÄNGBORTNING AV SAKER?
Tänkte jag skulle vara superduktig och göra mig av med en del minnessaker – åt vilka jag inte ägnat en tanke de senaste 2 åren. När jag böjde mig över lådorna och börja plocka, då brast det. Pappas födelsedagskopp. Hans medalj ( från vad och när?). Mammas och pappas bästa porslin – fast vi äter på deras finporslin till vardags numera men soppterrinen som hör till – som jag ALDRIG kommer att använda…….t ex. I alla fall minnen. Det slutade med att jag slängde en hel del negativ från foton och en grytlapp. Soppterrinen står nu här i köket i villavagnen på fin plats och pappas födelsedagskopp är framtagen och vänslas med mammas dito. Frid på jorden. Lycka i det lilla. Får köpa en ny grytlapp.

Detta bildspel kräver JavaScript.

NOSTALGITRIPP:
Hittade en samling foton – som jag tog kort på. Att ha i mobilen och titta på. Fotolådan vill jag såklart inte slänga – den är värd mer än nästan allt – men den kommer inte att stå framme, så det är lika bra att plåta fotona och titta på emellanåt. Så kan jag ta nya foton av de gamla fotona(!) och minnas lite till……..Roligt och igenkännande att titta på gamla foton. Det är ju ögonblicksbilder av ens liv, ju! Livet då. Kul att minnas.

Det var då, det. 1978

UNNADIGRESAN:
Livet fortgår på Unnadigresans lilla vingård i Dourodalen. Så fint.  Bild från idag. Varmt och skönt. Vackert. I september är det dags för 8 glada som bokat resa med mig. April 2020 och september 2020 planerar jag nästa turer. Häng på!!! Intresseanmälan ( inte bokning ) HÄR! 

Unnadigresans vingård i Douro. Foto från idag. Där skymtar poolen. Poolhäng.

Så tänker jag sluta mina synnerligen engkla rader…………… Magen är full av räkor från Fiskhallen i Mölndal. Hur gott som helst. Norska, stora. En blixtvisit hemmavid innan kosan styrde söderut igen. En dag lite drygt. Nu väntar gäster och utflykter.

IMG-20170705-WA0010

En önskebild för imorgon. Solsken och fluffiga moln. Utflykt i det gröna. Kafferep i solen och glad i själen. Det är på G. Det mesta ÄR redan så det är väl dagljuset som fattas. I princip. Never ever give up.

Må gott och gör något ovanligt denna helg. Något ni aldrig brukar. Stekta bananer med håning och glass t ex. Brukar jag ALDRIG göra. Kanske imorgon. Längtar efter våfflor. Vill göra. Letat som en galning efter våffeljärnet men det finns nog i husvagnen – som står på vinterförvaring och gonar sig. Får längta. Det är rätt gött, det också.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

En Anka i Amsterdam

Hilsen.

Tillbaka från Amsterdam. Några dagar där med en kär väninna. Gate upp å gate ned. En riktigt mysig stad. Kanaler och kanaler. Åsså några fler kanaler. Båtar, båtar och cyklar.

Här kan man hänga.

Många. Gator och broar. Affärer och caféer. Många. Å rök. Värst vad det doftar av det gröna bladen………..Överallt. Det puffas på, det vill jag lova. ”Coffee shops” – som inte direkt är några fik enligt svensk modell. Nej, hit går man om man vill röka på eller vad det nu är man gör. Luktar gör det och det är inte hallon, i alla fall.

Tulpaner från Amsterdam…..i mängder. Ofarliga och inte rökbara. Tror jag.

Tillåtet med marijuana i Holland. Förresten tillåtet i många europeiska städer, har jag läst. Både för medicinskt bruk och för……..just flumbruk. Inte tillåtet i Sverige. Om jag förstått rätt. Såååå skönt att inte ha behovet eller ens det minsta lilla intresset att bruka eller ens pröva på. Oerhört lättåtkomligt om man hade velat. I kakor, godisklubbor, karameller – you name it. Märkligt.

IMG_20190430_130106-compressed.jpg
Här säljer bageriet bakelser och ……..kakor………så´na däringa……..

Ganska många skyltar om ordningsregler. Inte skräpa ner, inte dricka alkohol på allmänna platser. Vi anlände på King´s Day och det betyder att Amsterdams innerstad är avstängda för bil- och spårvagnstrafik. Troligen gällde inte dryckesförbudet på allmän plats just då, för det var många som………..liksom drack. Det var troligen inte lingondricka. Hur mycket folk i rörelse som helst. En helgdag i Nederländerna. Folk i orangea kläder och fest, fest, fest. Vi bodde mitt i smeten på Rembrantplein. Centralare än så här kan man nog inte bo. Inte dyrare heller………..

IMG_20190427_181512 (1)-compressed.jpg
Faktiskt. Böter. För nedskräpning också.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Man kan ABSOLUT INTE missa att besöka Keukenhof Blomsterpark Cirka 1 timme från Amsterdam med buss. Vi åkte taxi och det tog 35 minuter. Ligger vid Schiphol Airport, i Lisse. Magiskt. Fantastiskt. Galet vackert. En hel park och plantering smakfullt designad med tulpaner och lökväxter i mängder. Jag säger MÄNGDER och det räcker inte som beskrivning.  18 Euro kostar inträdet. Någon Euro billigare om man köper via nätet.

Och DÄR tar Amsterdams lovsång slut. Lagom får vara bäst och jag har redan överskridit min dos. Anyway – de flesta av oss har väl någon form av smeknamn. Jag har. Kom att tänka på det när jag gick förbi ett skyltfönster med ankor. Där är ju jag, tänkte jag. I Amsterdam. I ett skyltfönster. Jo, för mitt smeknamn är Anka, Ankena, Akan och ibland Anki.  Det går förresten bra med vad som helst – bara man pratar med mig. Vänligt. Elaka människor undviker jag. De kan bo på en grå ö för sig själva och ilska på sig.

Anka, Ankena, Akan, Anki Ekengren

Hade min fader fått bestämma så hade jag hetat Vivianne. Mamma bestämde. Så då blev det Annicka med ck. Hade jag hetat Vivianne så hade det inte varit idé att plåta amsterdamska ankor. Ni förstår vad jag hade missat?? Sorry pappsen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lite villavagnsinspiration får det allt bli så här på slutet. Jag har nu landat på Skåneslätten igen. Det vindar ute och det är inte mycket man kan säga om det. Det blåser i Skåne men här inne är det varmt och skönt. Tänker att nästa villavagn vi köper blir en Premium Country. Trävillavagnen.  Får se. Jag är kär. I den. Också.

 

Sådär. Nu är filmkvällen slut. Det är t o m morgon. Mitt i natten. Konstigt det där. Tiden går – den enda som har vett att gå. Jag stannar gärna kvar. Så får tiden gå. Inte jag.

Igår hade vi en trevlig fest med våra bästaste grannar. Det blev sent. Eller eljest tidigt. Beror på hur man ser det. Sömnbrist är kontentan. Spär på lite med kvällens övningar. Klockan hinner bli 02.00 innan jag är klar med filurandet.

btfmdn
Utan sömn blir man halv. G´natt.

 

 

Passa på och njut av lördagen. Köp ett paket lakritsglass, baka en gaffelkaka, spela biljard eller harpa – whatever comes first. Huvudsaken att ni får le och må gott. Minst en stund varje dag.

 

 

 

Ta-ta.

Ankena

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Så gick tåget. Utan tut.

Hilsen.

Ursäkta, men det stod så på kudden. Fult men nödvändigt.

Jag blev frånkörd. Blev ensam kvar på perrongen med mina väskor och kassar. Bassäng i ögonen och arg som ett bi. Neslig skam blandat med ilska.

Unna dig en ……..tågresa. Om du törs.

Bokade tågbiljett med Öresundståget. Malmö – Göteborg. Hur svårt kan det vara?  Kom i tid. Väntade. Mycket folk. Tydlig skylt vid perrongen. Malmö -Göteborg. Perfekt. Jag ställer mig i kö. Koll på läget: Vagn 11, plats 88.  Lätt som en plätt. Va? Nä? Vagn 82. Malmö – Helsingborg står det på tåget. Va? Var är Göteborg? Frågar. Nä. Ingen ska till Göteborg. Fel tåg? Springer och letar efter vagn 11. Mot Göteborg. Vagn 24. Vagn 34. Vagn 18. VAR ÄR VAGN 11???

Lätt irriterad.

Piff. Puff. Stäng dårarna. Dårarna stängs och där gick tåget. Jag står kvar på perrongen med mina väskor. Med hakan vid knäna. Nedrans. Här åker jag världen runt på alla möjliga flygplatser och fixar det. Gnisseltåget till Göteborg missar jag. Frustration.

Hur blev det nu?

Ringer kundtjänst. De förnyar biljetten till senare tåg men med PROTEST. De brukar inte göra så här……..Ok. Tack. Jag säger att det för en ovan tågresenär inte är tydligt skyltat. Göteborg är inte Helsingborg. Det är bara att kliva på, säger supporten. Bara att byta i Malmö. Alla tåg går till Malmö – i alla fall de flesta, säger supporten. Ok, säger jag. Jag vet inte att alla tåg går till Malmö, säger jag och dessutom var vagnarna inte numrerade i sekvens. Inte lätt att i stressen springa efter rätt vagn och åt vilket håll? Det är bara att kliva på och så kan man gå till rätt vagn genom tåget, säger supporten. Med väskor, kassa och ilska i bagaget, säger jag – och åt VILKET HÅLL???? Du kan säkert vila, säger supporten. Grrrr, säger jag. Förresten stod det inte ens Öresundståget på, säger jag. Jo, säger supporten. I röd text på första vagnen. Som var 13 vagnar bort – såg inte det, tyvärr säger jag. Sedan tackar jag för kaffet och lägger på. Orka kämpa. Nä. Man får välja sina strider.

Nästa gång tar jag bilen.

Vi slutar här för det blev värre. Jag överlevde dock och mina bundsförvanter curlade banan och jag kom fram – om än sent. Varde härmed konstaterat att man kan kliva på vilket tåg som helst – det passerar Malmö. Tryggt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det bär av till Amsterdam i helgen. Roligt skall det bli. Hoppas på finväder. Så mycket mysigare då.

Skall runda av nu för tiden börjar rinna ut. Upp tidigt imorgon. Det finns gränser för vad Ekengrenskan kan få in i livscykeln och jag har börjat lära mig att sätta stopp. Inget kåseri fram till kl 4 på morgonen. Urkar inte.

Har ni haft en rullgardin, som liksom inte går att rulla upp? Som inte fjädrar tillbaka, utan ju mer man drar – för att få till schvungen upp – dess längre ner går rullgardinen……..? Sådana är mina ögonlock nu. Snart hänger de över de övre kindbenen och drar sig sakta med mot hakan. Som ett ögonlocksöverdrag. Ni fattar. Jag går och kojar mig.

Solglasögon döljer hänget.

Det fick bli en kortis idag. Livet är fullt av LIV. Händer saker hela tiden.

Inte ett ord om villavagnar ikväll.
Inte ett ord om unnadigresan ikväll.
Inte ett ord om nyponsoppa ikväll

Ur led är tiden.

Ha en finer vecka och njut stunderna. En yttepyttestunds njutning kan vända hela livet. Tänk då vad flera yttepyttingsstunder kan åstadkomma. Pröva!!!

I´ll be back innan ni vet ordet av.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Ett liv att leva.

Hilsen.

Att jag bara orkar. Här sitter jag och lurar. Klockan är 04.53 och jag har precis börjat skriva. Gårdagen var full av gårdag. Härliga gäster med många skratt och kortspel och när de gick vid 22.30-snåret, så var det dags för mig och mina rader. Trodde jag. Maken kysste mig godnatt, gick upp och lade sig och jag satt kvar i min lilla skrivarsoffa och…….gäspade, laddade upp bilder, gäspade, laddade upp fler bilder och………somnade. Hejoch hå. Så nu är det bara att börja sitt värv. Pigg? Nä.

Just det.

Vi har haft kärt besök i veckan och gjort roliga saker i det lilla. Hängt och myst. Kraftiga stormbyar vid havet och det tyckte 15-åringen var coolt. Det annars så stilla Medelhavet har rytit till och visat vem som bestämmer. Nu börjar det envisa arbetet med att ställa i ordning stränderna igen – ny sand skall hämtas och läggas ut, bulldozers slätar till och återställer. En solkust utan stränder drar ingen publik. Ett evighetsarbete.

Så stilla är inte alltid havet här.
”Onsdagens storm har orsakar stor skada på provinsens stränder – speciellt i Fuengirola, San Pedro och Estepona. Vågorna som gick så höga som uppåt sex meter har näst intill ”ätit upp” stränderna på många platser. Fenomenet är känt men svårt att förhindra. Därför är det nu behov av stora mängder sand för att förbättra de drabbade stränderna. Detta arbete förväntas komma igång snabbt men det är inte säkert och de drabbade stränderna hinner bli klara till påskveckan då, vanan trogen, årets första stora turistvåg väntas.” Från tidningen En Sueco.

 

Vem bestämmer? Egentligen?

Många av vinterövervintrarna (?) har börjat dra sig hemåt. Vintern i solen och sommaren hemma. Många frågar om jag ligger och solar jämt. Svar: Nä. Tror inte det är nyttigt och det är inte heller roligt. Ibland så, men inte ofta. Däremot går jag nästan alltid i klänning eller kjol största delen av året. Bara ben, liksom. Vinterkläder äger jag knappt. Ibland kan jag längta efter att bära ett par supersnygga läderstövlar. Bara för att. Snyggt med kjol till. Frågan infinner sig alltid: men när ska bära dem, då? Inte kånka omkring under armen – det skulle se dumt ut – menar ha på mig dem. Ni fattar. Anyway. Ytterligare en sak att äga och som tar plats i garderoben – som är begränsad.

När vi tömde huset och bytte liv gjorde vi oss av med mycket. T o m mina snygga läderstövlar……….

Längtar jag tillbaka till det livet? Dubbelbottnat. Är man en tänkare som jag, så visst flyger tankarna förbi emellanåt. Saknar mina vänner på vår gata. Mina nära och kära. Saknar mitt växthus. Såklart älskade jag vårt fina hus. Mitt lila badrum………Saknar inte vintrarna, mörkret eller regnet och kylan. Älskar solen. Möjligheten att bara gå ut i sommarkläder. Skiftningarna i årstider här, också. Blomsterprakten. Det fria livet.

Trivs inte inlåst.

Man får och man får avstå – det är det som är Livet. I det stora och i det lilla. Livsval. Man får göra det som känns rätt. Fel blir det alltid någonstans ändå – men dagarna med götta i måste vara fler än de med lort – det hävdar jag bestämt. Ingen som gör livet åt en – det får man ordna själv. Just nu passar det perfekt så här. Jättemycket mer gotta än lort. Facit har ingen och vem vill egentligen leva livet med svaren innan man ens ställt frågorna?

Min vackra brudklänning. Den fick stanna kvar.

Villavagnslivet, då? Jo tack. Vi har det perfekt i vårt lilla hörne på Söderslätt. Fria vyer. Nära till mysiga Ystad. Man kan älska Skåne väldigt lätt. De gula rapsfälten förblindar när den tiden är. Magiskt vad Moder Natur kan bjuda på. Vallmofälten med blåklint i. Pilallérna med sina vindpiskade pilar. Abbekåspotatisen är INTE att leka med. Man äter den. Under njutbar tyssssstnad. Den godaste vi mumsat på. Bussen utanför tar en till Trelleborg och Ystad lätt. Till Göteborg åker man från Malmö med lyxbuss för 170 SEK.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nä. Om man skulle sluta sina ängkla rader? Lagom nu, kanske? Klockan är 06.13 och jag har inte nickat till en endaste sekund. Fokuserad. Inte en endaste rubrik, heller. Jag gör som jag säger, helt enkelt. Impressed. Vill bara säga att det jag skriver om här skall vara lättläst och i bästa fall underhållande. Det händer så mycket förskräckligt i världen – jag är fullt medveten om detta och har såklart åsikter men jag har valt inriktning. I kåserier ryms inte olycka och katastrofer. Det skulle bli så fel åt andra hållet.

Som alltid.

Önskar er fina dagen. Idag blir det kortspel igen. Ihop med ett tyskt par på campingen intill. De kan inte engelska och jag kan inte tyska men vi förstår varandra ändå. Man fattar när man vinner eller förlorar – oavsett språk. Tro mig. Blickar och gester är internationella. Jag gestikulerar vilt på tyska, bara så att ni vet.

Ha en finer helg och vecka. Vårtecknen har kommit hemma. I know. Är hemma ofta. Ju. Kortare sejourer oftast. Villavagnspassionsjobb.

Blåbärsris på Costa del Sol.

För ovanlighetens skull önskar jag er inte godnatt. Färskvara på detta kåseri. Säger god morgon och önskar det. En riktigt god sådan och så likadan fortsättning på dagen, helgen, veckan. Hoppas era önskningar och längtan efter något specifikt kommer till er. När tiden är mogen. Allt gott till er. Hela tiden.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Hur man än vänder sig är baken åt andra hållet…..

Hilsen.

Sitter och jobbar med kommande resa till Portugal med min Unnadigresan. Bokar, bokar om och bekräftar hotellrum. Avbokar igen och ändrar. Bokar om och frågar om trappor. Finns inga trappor. Perfekt. Då bekräftar jag. Kommer mail: jo det finns några trappor. Hur många steg, frågar jag. Bara 30, svarar hotellet. Funkar ej, svarar jag. Har en gäst som absolut skall undvika trappor. Ok. Får boka av. Finns hiss? Nej. Inte än, men vi skall renovera. Ok, klart till september? I princip inte. Ok. Jag fattar…….

img1552424349877.jpg
Inget får undgå det kritiska ögat. Helst. Vill att resan skall vara så bra det går.

Är redan igång med nästa år. Det gäller att våga planera.  Vill så gärna dela med mig av bra-iga saker. Förresten, att planera kräver inget mod. Det är ett rent och sant nöje. Att hitta pärlorna. Ställen inte andra hittar. Att förhandla. Finna gensvar och engagemang från motparten. Gemensamma mål och glädje i konceptet. DET är lustfyllt och inte ett dugg modigt. Det är så omodigt så det anar ni inte.

IMG_20190120_165420_245
Tack Anne.

Det stora modet behöver man när man satsar pengar och hoppas på att få resenärer som bokar – och då inte försent i tidsplaneringen  – för då går tåget – eller i mitt fall flyget. Jag kan inte boka på mig en massa flygbiljetter och hoppas på att det skall ringla en evinnerlig kö av sugna resenärer, som vill följa med. Det gör det liksom inte. Inte än. Det tar tid att bygga upp en verksamhet. Kunderna får jag söka själv. Just DEN processen är lite knivig. Kanske hade varit lättare att sälja vatten på flaska. Eller semlor. JAG hade köpt i alla fall. Semlor. Många.

FB_IMG_1553203030129
Här har vi picnick på mina resor till Douro. 

Våren 2020 tar jag in yoga och lite rörelse i programmet och lägger till några fler upplevelser. Douro och Portugal. Såklart. Helt fantastiskt land att uppleva. Följ med så förstår ni. Intresseanmälan HÄR !

IMG_20180831_132331_687-compressed.jpg
Bakverk. Goda. Överallt.

Ett land, där kaffe och bakelse kostar 1.60 Euros – dit måste man åka, helt enkelt. Ett land där människorna är så vänliga och positiva – dem måste man träffa. Ett landskap, som bjuder på så mycket vackert – det måste man se. Douro – ett världsarv. Att vara en passionerad yttepytteresebyrå – det är inte så lätt men FERUKTANSVÄRT roligt. ( Har väl precis sagt det, eller ? ) Om man säger. Å det säger man. ROLIGT!!! Å andra sidan kan man inte göra resor utan resenärer – då blir det oroligt – så komsikomsi alla hågade!! Kvalitetsresor i det lilla formatet.

IMG_20180830_203622_686-compressed.jpg
Douro. Det gyllene, på portugisiska.

 

DSC_0256.jpg
En villavagn från Morgan Nyman AB. I trä. Svenskbyggd. Med vattenburen golvvärme. Vi levererar överallt. 

Å nu abrupt över till något annat gyllene. Villavagnslivet. Dä ä bra, det. I april kommer jag att vara med på Stora Villamässan och Vår trädgård 5 – 7 april på nya mässanläggningen i Mölndal, när Morgan Nyman AB ställer ut en sjutusan till villavagn.

FB_IMG_1553152089459
”Åhhh. Så då har du bestämt dig? Den här vagnen? Ska jag slå in den ?”

Igen. Då skall jag hålla mig frisk. Ingen nysning. Ingen hosta. Ingen feber. Då KÖÖÖÖÖR vi!! Ses då!!! Vill ni boka möte med mig då och prata villavagn, så är det bara att boka tid HÄR !

DSC_2014-compressed.jpg
Det frasar och fräser men ingen är arg. Ju.

Hostan från helvetet har gått över. Vilken lycka. Den kan jag leva utan. Tvi vale. Tacka vet jag solen som skiner för det mesta på Costa del Sol. Vårlikt fast sommarvarmt. Vårdagjämning och ljusare på kvällarna, såklart. Det blommar i varenda vrå. Man vänjer sig vid solen och 15 c på morgon är lite kyligt……………..ni hör…….

IMG_20190317_151457.jpg
Fullt i solens glans

Detta bildspel kräver JavaScript.

Om någon timma skall vi till flygplatsen och hämta kärt besök. Den vägen kan vi nu. Tar ca 35 minuter.  Lågprisflygen kommer alltid sent. De betalar mindre avgifter på obekväma tider. Det är så ekonomi fungerar. Mindre utgifter – större rabatter. Om jag minns rätt, så tar Málaga Airport emot ca 17 miljoner passagerare varje år. Många. Turismen är betydande.

20150426_175220-compressed-e1544825995794.jpg
Som man bäddar får man ligga.

Nä. Om man skulle samla ihop sig och åka iväg till flygplatsen och hämta godingarna. Tror jag får knåpa ihop resten av det lilla kåseriet när jag kommer tillbaka. Lite nattanöje, helt enkelt. Hörs om en stund.

clone tag: 8590174860392523055
Pausbild i brist på annat.

Nu har det gått den där stunden och vi har hämtat våra glada gäster och nattat dem. Läst saga och kollat att de borstat tänderna ordenligt. Jag har dessutom varit på det nattöppna apoteket och köpt mäddusin mot halsbränna. Så……………….jag går och lägger mig nu så får det bränna klart till imorgon. Drog precis i mig en påse med emulsion, som smakade fluortant. Brrrr.

Varde en goder vecka gifven Eder alla. Det förtjänar ni apselut. Minst 13 skratt om dagen bör vara målet för alla och envar. Det är bra för hälsan. Finn de små stunderna. De finns.

G´natt. Klockan är 02.16 och jag håller mig för skratt………..

zzzzzzzzzzz

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Det börjar bli som vanligt

Hilsen.

Nu sprudlar Tanten. Flunsan är borta. Bara hostan från helvetet. Typ. Den kan jag leva med – den går över. Det vet jag.

She´s back.

Här på Solkusten skiner solen. Varmt och skönt. En klar och tydlig förändring i väderleken. Sommaren är på väg – fast den kallas vår här……… Cirka 16 c på morgonen numera och sedan stiger det. Dörrarna öppna hela dagarna, fåglarna kvittrar och tvätten torkar på 5 minuter. Religiöst vackert är det nu.

Fredagsmys. Man  måste APSELUT inte dricka vin men man kan. Man gör som man tycker är bäst, helt enkelt.

Mimosan börjar blomma ut. Blommor stora som vindruvor, nästan.  Idag vandrade jag i en mimosa-allé. Det är en speciell känsla, det. Omsluten av detta gula vackra. I like.

Mimosaregn
En mimosa-allé. Där går man. Långt.

Tog en skön promenad idag på eftermiddagen. Mot havet. Genom villakvarter. I långsamt mak. Har bestämt mig att inte hosta ihjäl mig, så flåset får vänta. Riktigt skönt att ta tiden och se allt. I Ullatrapid, som han sa Robert Karl Oskar Broberg.  Lyssna själva via länken. En gåva till mänskligheten var han. Före sin tid.

Ring klocka , ring. Himmelen på jorden.
Hur fint kan det vara egentligen? Det tistlar och det tastlar.

Jag har nog inte missat att skriva ett enda lördagskåseri sedan starten. Har satt en ära i att leverera – även om jag får erkänna att tvivlets högaffel suttit fast i ändalyktan ett flertal gånger. Jag brukar dissa det mesta och börja från början. Ett flertal gånger. Jag missade inte förra veckan heller, men med feber och flunsa så blev det inget vettigt skrivet, värt att förmedla.

MmsCamera_2019-03-07-08-31-45.jpg
En timme i taget.

Så…….jag lade inte ut det på FB eller Instagram – även om jag faktiskt skrev lite. Att göra reklam för absolut ingenting är bara dumt. Det är tillräckligt darrigt att prata för min kåserivara i vanliga fall. Så ikväll sitter jag här igen i soffan och plitar ner några tankar.

Han, jag och popcorn. En fredagskväll på Costa Del Sol.

Hann med 2 dagar på Seniormässan i Göteborg. 2 härliga dagar med mängder med besökare i vår villavagn Westcoast 32.

Jag hade gärna fortsatt men på onsdagsskvällen ändrades mina anletsdrag och det blev ommöblering av fejset och även då hjärnans synapser. Jag dånade, fick ta taxi hem från supermysig middag med mina kolleger och vänner. Sedan är resten historia. Fy för den lede. Jättesjuk. Fast nu är det VERKLIGEN färdigpratat om detta.

Hjärntrusten

Imorgon är en annan dag och då kan jag faktiskt redan nu meddela att alla platser till den fantastiska resan till Portugal är fullbokad!!!  Det är en superduperfantastisk resa – så ni som missade nu kan sätta upp er på kö till april 2020. HÄR!

Porto- Douro. Med Unnadigresan. En upplevelse.

Ni som fortfarande är lite vakna, har sett att jag inte har rubriker. Jag visste det. Vanans makt. Klarade det i 2 inlägg, sedan blev allt som vanligt. Att ha rubriker kräver att man planerar och jag känner mig själv – helt plötsligt skriver jag om något annat än det jag nyligen skrev om – och då måste rubriken ändras. Orka.

Nästa vecka får jag gå loss igen. Måste samla på mig levnadstankar. Ur en degig hjärna kommer intet.

Vanligt är bra. Ovanligt är bra. Vem bestämmer vad som är vad?  Önskar er en ovanligt vanlig men vänlig vecka. Med glada överraskningar och många vänliga ord. Pussar och klappar för er som är böjda åt det hållet. Ni som gärna avstår dessa tilltag får hitta er grej – huvudsaken är att ni trivs. Viktigt. I det lilla. I det stora. Olika är ok. Live and let live, som jag brukar tänka.

Kram från Marbella.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

Det här med färger. Överdrivet. Brunt och bäscht är neutralast. Men inte finast.

Hilsen.

Här sitter jag och passar en fläskgryta. Inte alla förunnat. Inte så att den tänker smita, men haver inköpt en järngryta och vill inviga den. Gillar inte teflonpannor och liknande. Hur många sådana har man inte satt i sig under sin livstid ? Ni har väl själva stekpannor, ugnsformar, bakformar och annat med teflon – som kanske bara är LITE repade ? Eller? Några säkert. Grattis. Välkommen till Teflongänget. Ni har ätit upp det. Å jag som klagar på mitt minne????

Gryt. Grytare. Grytast.

Köpte en fläskstek. En benfri skinka, rättare sagt. Jättefin bit. Har skurit ner den i bitar och tänkte göra en gryta med vitt portvin. Å grädde. Å lök. Å vitlök. Nu kokar den. Glömde att skinkkött är rätt kompakt och måste koka LÄNGE. Så nu kokar och kokar och kokar det. Månde det bli gott. Tror det. Snart blir jag på pickalurven, så ofta som jag provsmakar såsen. Sås är gott. 2 dl vitt portvin i. Minst. Som jag köpte på vår vingård i Dourodalen – i september. Hade ju 2 fantastiska resor dit då. 19 – 26 september nästa gång!! I alla fall: Köpte 8 flaskor av Luís på vingården och sände till oss i Spanien. Supergott. Vitt portvin är inte så vanligt. Vitt portvin hemförlovat med grisrumpa – oslagbar kombination. Vi hoppas.

White Port by Tastegueda. Kan ni få smaka på om ni följer med mig i september!!!

Har ni varit i Córdoba? Ca 20 mil från Marbella. Superbra vägar. Spaniens vägnät är fantastiskt bra. Man behöver inte alls ta betalvägar. Genom gigantiskt landskap. Olivfält efter olivfält. Kan icke räkna dem alla. Det var skördetid på en del ställen, såg vi. Stora dukar på marken och någon som skakade frenetiskt.  Snacka om nervösa besvär. Det puffade från skorstenar lite här och var. Kokta oliver eller nå´t. Det doftade så, i alla fall.

Vackert. Oliver överallt.

Väl framme i Córdoba tog vi in på bokat litet hotell PRECIS vid Mezquita de Córdoba. Syrran och jag. Moskén – som har en katolsk inriktning numera, eller hur man skall säga. Det här är historia. Gammal historia. Oavsett – man ser morernas historiska vingslag i arkitektur, mosaik, byggnadskonst. Mäktigt……..Överhuvudtaget märks arabernas fotavtryck tydligt i Andalusien eller i Al-Andalus . Verkligen.  Jag ger mig inte in i någon historisk genomgång – men har länkat lite. En fascinerande historik i Al-Andalus.

Córdobas Moské
Knack, knack. Vem där?

Córdoba. En vänlig stad. Tror ca 330 000 invånare. Málaga har ca 600 000 om jag inte minns fel. Beror på hur många stekpannor jag satt i mig…….. Glömsla, mi vetI vilket fall. Gamla Sta´n är supermysig. Restauranger, café, matställen, bagerier m m överallt. Känns inte otryggt alls. Svårt att välja ställen. Jag brukar fastna vid bagerierna för jag är ett oförbätterligt kakmonster. Grädde och annat gotta är……….. FERUKTANSVÄRT gott. Hade varit bättre om jag gillat böngroddar mer men det gör jag inte. Inte ens med grädde.

Detta är en Einsamada nata. Syns tydligt. Krullsemla utan mandelmassa eller kardemumma. Del 1.
Samma krullsemla 3 minuter senare. Del 2.
Kl 12.43. Del 3. The End.

Kan meddela att 1 timma senare är skinkan fortfarande inte……..mör. Inte min. Den i järngrytan. Bara så att ni vet. Min egen är bortom mör men så är jag 60 +. Man får acceptera sina tillkortakommanden.

Det känns som om jag har ett visst mönster i mitt kåserandet. Först handlar det om lite ditt och datt. Sedan handlar det om mitt passionerat härliga villavagnsliv, sedan om mina resor jag gör i min Passionerade Lilla Resebyrå Unnadigesan.se
Sedan önskar jag att ni får ett bra liv – för jag önskar verkligen det och det är det enda jag med säkerhet vet att jag når fram med. Sedan säger jag godnatt och lämnar er.

Mimosakärlek. Till er. Jag har redan fått.

Idag överraskar jag er. Det blir inget mer för jag skall ta hand om min vitportsfläskgryta. Den tar mitt fokus och ni vet vad jag vill ändå: Läs mina kåserier – jag blir stolt. Köp er villavagn hos Morgan Nyman AB – de mest fantastiska modeller ni kan tänka er. Åk med mig till Portugal 19 – 26 september. Skörda och trampa vin. Få en upplevelse ni aldrig glömmer.

Ha fina kvällen. Fina lörda´n. Var snälla så ofta ni kan. Önska det bästa för andra.

G´natt.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

Smälla, small, smullit.

Hilsen.

Sprängd Anka. Det är jag, det. Kallas för Anka av mina nära. Mamsen sa Ankena. Syrran gör det. Det var min lillebror som myntade uttrycket. Han var 2 år och satt på pottan med en rem runt magen, för att inte komma ur. Så var det på den tiden. Jag tvingade honom att sitta där i flera timmar ( så länge var det inte vidhöll modern bestämt ) tills han sa ”Annicka” tydligt nog. Annicka är inte lätt att säga för en 2 åring. Det fick bli Angkena, och han släpptes lös. Pottlös.

Tjockeklad
Inte brorsan. Jag. Då hette jag Annicka. Ankena kom senare,

 

Mitt huvud var fullt av brus och tankar idag. Nu är det sprängtomt. Tror det explosiderade på väg hem från möteslokalen. Förklaring: hemkommen från ett spanskt årsmöte.  Say no more.  Kulturer är olika och ett årsmöte i Spanien är……….. olika. Mycket. Ska inte ens ge mig på att förklara. Ni får tro mig på mitt ord. Lärorikt om man skall se det positivt – och då väljer jag det. Imorgon är en annan dag. Det är sommarväder här så morgondagen blir kanoners.

Sprängda Ankor. Inte än. Bara jag.
Jag tror, jag tror på sommaren. Gibraltar i fjärran. Ser ni?

 

Många frågor gällande Gibraltar nu, förresten. Ca 30 000 invånare i Gibraltar, som absolut INTE vill tillhöra Spanien. De har röstat emot Brexit. Så speciellt. Lilla London. Man skulle kunna tro att man är mitt i Londons småkvarter. Det ser precis så ut. I själva centrum. Bortom det – grottor att besöka, apor att antingen fascineras av ( eller inte och jag säger INTE ), spännande natur och dyrt som katten. Ligger ca 12 mil från där vi bor nu. Dagsutflykt om man vill. Det har man villit 3 ggr, så det räcker. Så tycker jag, i alla fall men för er som inte varit där – intressant och spännande. Läs gärna mer HÄR.

 

Varit på besök inne i Málaga och strosat. Gör så ibland. Gillar´t. Bl a i Gamla Sta´n, Marinan och lite runtomkring. Alla små gator och stora byggnader. Å Saluhallen. Atarazanas. Rekommenderar ett besök där. Man blir kär i Málaga. Jag har gjort resor dit med min Passionerade Lilla Resebyrå Unnadigresan.

 

DSC_4703-compressed
The Beach. Malagueta. I Málaga.

Har bestämt mig för att bara göra specialbokade resor dit för grupper framöver. Jag fokuserar på Portugal nu och sedan kommer Ungern nästa år. Málaga är en tillgänglig stad, lätt att flyga dit, massor med info på nätet – så varsågoda – åk dit. Verkligen. Definitivt ett resmål. Tror att Ajuntamenta Andalucía har bestämt sig för att Málaga skall bli årets resmål 2019. Här satsas det!!!

IMG_20190102_181524-compressed
Mys i Málaga.

 

Det som pågår här nu på Costa del Sol är sökandet efter lille Julen. En gosse på ett par år, som fallit ner i en brunn på 170 meter. De har hållit på i över en vecka nu och är ännu inte framme. Det Lilla Livet. Kan väl inte sluta väl även om man hoppas. Pågår dagsutsändningar på TV i realtid hela dygnet här och hur många som helst är inblandade, men ingen gosse än. Fasansfullt. Tänk er.  You Tube klipp.

 

DSC_2766-compressed.jpg
Somliga av oss kommer ihåg? Går repriser på spansk TV. Jösses. Med norsk text. Hoss. Den korpulente kovvbojen med glest mellan tänderna. Inte alls så illa med dagens ögon…….

 

Har haft Zoom-möte med skickliga Eva Synnergren från Kindbo.com – från mitt nätverk i Göteborg. Helt fantastiskt det här med att vara digital nomad. Här sitter vi 15 kvinnor från olika platser i olika länder och både ser och hör varandra – och får utbildning i bildhantering och annat. En dator med kamera och trix och fix från Evas sida. Magiskt smart. Så nu har jag nya verktyg att använda. Jag kan blanda text och bilder och knixa till det rejält – så att det ser bra ut. Tycker jag själv……..

Bilden kan innehålla: en eller flera personer och glasögon
Hej, hej. Eva Synnergren här,

 

www.unnadigresan.se  Årets datum vet ni om? 16 – 23 april alternativt 19 – 26 september. 8 dagar och 7 nätter. 2 nätter i busiga Porto. 5 spännande, avkopplande och innehållsrika dagar på vår lilla mysiga vingård i Dourodalen. Fullt program men med avkoppling och egen tid. www.unnadigresan.se

IMG_20190120_165420_245.jpg
Bild med äkta recension.
IMG_20190121_152246_891-compressed.jpg
Bild med äkta Portokärlek.
IMG_20190121_223803_841-compressed.jpg
Mmmm. Har några äkta recensioner. Jag är stolt.

 

Snart är det dags att passionera mera om villavagnar. Dags att bege sig till Morgan Nyman AB. Alltid så roligt att komma dit. Trivs med konceptet. Trivs med mina kolleger. Trivs med att strosa runt bland villavagnarna. Trivs med att sitta ned i sofforna än hit och än dit – och fantisera. Trivs med att vara med på mässor och sprida äkta engagemang för bra produkter. The best.

Kolla själva – Klicka här och få EN HEL KATALOG ATT BLÄDDRA I!!!


Då säger jag tjingeling. Natten ska sovas. Imorgon är det uppvak med goda sinnen. Solen skall skina och det blir en dag av goda möjligheter. Troligen blir det en god kopp kaffe någonstans i Fuengirola. Det kan bli en stund i solen på en kaféstol vid havet. Det lovas VARMT. Det är 17 c NU och klockan är 01.54. Ute, alltså.

Man får liksom vara nöjd med det. Inte svårt.

Må ni äga era tankar och liv. Må ni tänka efter ibland – hur vill jag ha det? Egentligen? Eller så kan ni låta bli – och då är det DET ni vill.  Huvudsaken är att ni trivs.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Ibland får man liksom bromsa in. Säger dom.

Hilsen.

Så……då var vi där. Nästa år som är nu. 4 dagar in på det nya året och det rullar på som vanligt – men ändå inte. Hade tänkt ta det lugnt i år – vet inte varför men tänkte pröva något nytt – men inser att då går livsfilmen baklänges. Hujedamig. Nä. I år får det bli sprutt på maskineriet. Sitter för mycket. Satt kvinna gör ofta det, så det får bli andra bullar. Utan smör, gubevars.

Jag lovar och svär…….

Nyår firades i Marbella – Gamla Stan. På Kyrktorget. Fullt med människor. Unga som gamla. Latinomusik. Alla gungade i takt med musiken, i stort sett. Utklädda och festfina. Guld och glitter. Såklart hjälper väderleken till – att det inte är så kallt utan att man kan vara ute. Lättare att svinga gumpen när kroppen inte är som en isstod. Lätt att tycka att alla andra har det bättre när man fryser hemma i Sverige – men förutsättningarna ser ju olika ut. Spanien har inte norrsken och inte hönökaka. Bara en sådan sak,

Favorit i repris. Om du är tvehågsen – ös på med lite bling-bling. When in doubt – add glitter.

Lite filmtajm från nyårskvällen.  Mogna män vid orkesterdiket och där var det varken knätofs eller hambo. Inga stela höfter, heller. Så coolt. I like.
Hoppas jag kan förmedla känslan:

Vi hade goda vänner på besök och det var första gången de var med om nyårsfirande här. I mitt förra kåseri berättade jag om att man skulle äta 12 druvor 12 sekunder innan 12-slaget samtidigt önska sig något för varje druva och tugga. Alltså…….vad vi skrattade. Inte det lättaste att hantera allt detta…….

Det gäller att hinna med att tugga, svälja, önska och skåla. Och njuta…………………

Vindruvorna jag köpt var stora som plommon. Typ. Goda men stora. Jag hade sorterat dem och lagt 24 druvor i 2 glas – ett glas för varje par. Sedan hade vi med oss plastglas till den medhavda och ännu oöppnade champagneflaskan. Ni fattar…..uppbyggt för trassel. Vi var alla lite förvirrade för de räknade inte ner inför 12-slaget så där högt och ljudligt – RING,  KLOCKA, RING – utan det kom små pling – vilket visade sig vara varje gång vi skulle stoppa en vindruva i munnen. Oopsideisy.

2 vackra och glatt festande damer ur folkhavet. Glädje och dans. Helt enkelt.

Det blev bråttom. En av oss hängde inte riktigt med utan stod och fipplade med att få upp de egna medhavda druvorna . Why not.  Varför inte ha egna när det finns andras? <3 När champagneglaset kom, då blev det kaos och en av oss fick hålla det också – för att assistera i vindruvspåsöppnarstressen – plus det egna fyllda glaset – vilket fick den effekten att den som hjälpte till inte kunde äta sina egna vindruvor – så jag fick mata, äta. önska och lyckönska omvartannat. Helt plötsligt var klockan 2019. Anyway. Allt slutade lyckligt och alla levde lyckliga väldigt länge.  Jättelänge.

Så här kan man se ut när man är villavagnsfrälst. Rätt nöjd, alltså.

Tilläggas kan att det var lugnt och glatt,  inget bråk, ingen stökig fylla – glädje för att det var roligt, helt enkelt. Poliser och ordningsmän fanns det – känner mig trygg med det. De kan vara med och synas. Inte mig emot.

Idag är det filmtajm. Jag avslutar med en film från Málaga, som jag tog häromkvällen. Det stora ljus- och ljudspelet. Mäktigt. Fantastiskt. Sevärt.  På söndag är det slutshowat för denna gång. Härliga Málaga. I love.

Bara påminner er………. <3

Om ni har tänkt åka med Unnadigresan i April 16 – 23….. till Douro och Porto – då börjar det bli lite bråttom. Inte stressigt men bråttom. Snart stänger jag det fönstret.

Näsan har blivit större, ögonen blanka och energinivån börjar gå ner. En förkylning i annalkande. Det var verkligen längesedan. Äsch. Det gör inte så mycket. Finns andra som skulle vara glada för en röd kran och slippa det andra. <3 Styrka.

DSC_1962
—och solen gick både upp och ned. Ännu en gång, Vid olika tillfällen……

Ok. Så är det dags att avsluta mina ängkla rader för denna gång. Ha en fin vecka.  Alla.  Har ni gjort nyårslöften, så betänk att det är nytt år jättelänge. Sedan kommer ett till. Ni hinner.

Var snälla mot varandra. Det kan löna sig.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Jag tyar inte mer, Kallåska.

Hilsen.

Ha-ha. Korsigömmene, som Mamma brukade säga, när hon blev förvånad. Jag är inte förvånad men säger det ändå.  Bara för att. Det bara funkar inte. Denna huvudknopp är full. Eller tom. Hur man nu väljer att se det. Inget vettigt kommer ur den, i alla fall. Ni kommer att märka det allt eftersom.

Bättre gömd än dömd.

Fotot är från i somras. Utanför vår villavagn. När jag satt och jobbade. Det var tider det. Också.

Jag är uppvuxen med piskan och ordspråken.  Oh nej. Ingen aga. Bara piska i form av att man ska göra sitt bästa och dubbelt upp och när man känner sig nöjd – då lägger man in högväxeln. Det gör det lite trixigt att bli nöjd med det jag gör. Finns ju en chans att det skulle kunna bli bättre – om jag ansträngde mig än mer. Ni fattar. Det är som med atomer. Hur full en burk med atomer än är – så kan man alltid klämma in en till.

Lika många som atomer. Flugorna. Syrran förärade mig denna smällare.

Ikväll bestämde jag mig för att vara nöjd med det jag gör och tänkte inte kåsera alls. Faktiskt. Ni överlever utan mig. i högönsklig välmåga. Åsså tänkte jag: för vem skriver jag? För er eller för mig? Kom på att det är för mig för att några av er vill. Faktiskt. Kommunikation är ett måste för mig. Så att det blir något sagt. Huvva.

Bara så att ni vet – så här håller jag på och omvärderar mig själv 345677 ggr om året. Inget att bry sig om.  Jag lagar god mat och kan stoppa strumpor, det vet jag.

Så är det. Man läcker vad man tänker. Antingen avskräcker eller attraherar man.

En tuff vecka med mycket jobb och logistik, Villavagnsmässa för Morgan Nyman AB och förberedelser inför den. Hållit seminarier om villavagnslivet och mina resor. Diverse göromål hemmavid i Sverige. Jätte, jätte, jätteroligt och stressigt. Träffat få av er men ville träffa många. Puss på er.

Från mig

Känner mig som en svikare men det blev som det blev. Timmarna räckte inte till. Vet inte hur ni har det. Har ni också bara 24 timmar på ett dygn? Behöver ni sova emellanåt? Jag måste. Försöker låta bli ibland men det går sådär. Knasboll om jag sover för lite. Värre än vanligt, alltså.

Dags för långa och raska promenader. Kroppen behöver och vill

Ätit julbord. Många. Räcker för ett tag. Mycket smakligt. Skall fixa till oss själva här på Costa del Sol. Det blir något SPENSKT – en blandning av spanskt och svenskt. Spännande. Herr Jansson blir det säkert och så tog jag med sillfiléer från Sverige, för att lägga in i sillag här. Svartvinbärssill, bl a. En favvo hos oss. Senapssill.

20150331_133002-compressed
Ingen gör sill som Fiskhallen i Mölndals Bro men jag ligger inte långt efter…..

Vi får se vad jag svänger ihop.  Mycket går att köpa här, men jag tillhör människogrenen  ” varför göra det lätt när man kan göra det svårt”¨. Så här är det. Det är mycket dyrare att handla här än hemma, när det gäller typiska svenska varor – och eftersom jag var hemmavid och det var röd lapp på så mycket, så köpte jag. Ni vet mig och extrapris. Denna kropp är uppvuxen på det. Jösses. Jag har släpat. Sådan är jag. Så talar vi inte mer om det.

Landade i solen igår kväll. Idag var det full sula här. Såklart. Mysa med Älsklingen. Sopa barr utanför. Det dröser ner när det vindar ute.

Ett barr som heter duga. Det stora pinjebarret på min rumsgran. Liksom skillnad.

Trädgården börjar hämta sig efter sommarens torka här i Andalusien.. Älskar´t. När jag fick säga hejdå till mitt växthus, när vi sålde huset – då snörpte det till i hjärtat. Som jag älskade det. Maken och brodern byggde det för mig.  Oh well. Allt varar inte för evigt. Jag har skapat mig annat. Ett måste. Utan blommor kan jag inte leva. Heller.

20160619_180056
I ett hus vid skogens slut……inga tomtar. Bara vi.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gick här och pysslade idag. Lyssnade på radio. Faktiskt P4 Göteborg. Lite småtrevligt, så där. Roligt det där med språket. Idag berättade meteorologen att det var glögg i molntäcket och solen skulle titta fram. Log lite. Kul att det är glögg i molntäcket så här i juletid, tänkte jag. Tänk de som har glögg mellan tänderna? Då kanske man skulle sätta lite glugg nästa jul så att man har. Ifall det inte blir glögg i molntäcket. Bara säger. Språk är kul.

Bildresultat för glugg
Glugg
Glögg

Närmast i resväg är 16 – 23 april 2019. Då blir det Dourodalen igen. Superlyckat koncept. Jag har fått så fina recensioner, skall ni veta. Skall ni med? Bara 6 platser och det fylls på. Påsktid i Portugal – vad tror ni om det? Annan kultur. Annat väder. Andra traditioner. Vackert så att man förundras flera gånger om dagen.  Goda viner. God mat. Gott sällskap. Stort innehåll. Välkomna att höra av er. Maila mig för mer info HÄR.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lördag bjuder på julmarknader lite här och var. Kul att se hur spanjorerna gör. Tror de anpassat sig efter turisterna, faktiskt. Man firar inte julafton här egentligen – inte enligt spansk tradition. Det gör man den 6 januari men det skall jag berätta om nästa gång. Nu skall jag borsta gluggarna – eller var det glöggen? Återkommer.

Hittar ingen jordgubbsginbild i all hast, men denna villavagnsjulebild är fin….

Nu tar jag den sista slurken på mitt jordgubbsgin med tonic. En liten rackare blev det. Varade länge för jag glömde dricka den. Fullt upp med annat, ju  🙂 !

Hoppas innerligt att ni får goda stunder. Livet bjuder på otrevligheter ibland. En extra styrkekram till er som har det så just nu.

Lefven väl och ni må länge leva på landet, som Faderen sa. Lille puttefar.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com