Skrapa på ytan……………

Hilsen.

Rena rama sommaren idag.  Några snöfordon av den digniteten som vi har i Sverige – det finns inte här på Solkusten. Apselut inte. Av förklarliga skäl. Det börjar med 12 c på morgonen och sedan blir det liksom bara varmare. Fortfarande gäller att det i skuggan kan vara kyligt – en kofta sitter fint – men i solen är det hett. Maken inflikar att män inte har koftor – de har möjligtvis cardigans – men det har inte han. Han tar på sig en fleece.

IMG_20190128_144550-compressed.jpg
En apelsin – ett apelsin? Spelar ingen roll: MÅNGA APELSINER

Citronträdet börjar visa livstecken och producera nya skott och blomknoppar. För er som inte doftat på citrusblommor………………det doftar gudomligt gott. Jag kan stå och sniffa hur länge som helst.

Snart blommar det. Citronträd i kruka. Stor kruka. Litet träd men ändock ett träd. Mitt.

Vi fick en stor och fin kamelia av vår granne. Den är svår att driva upp. Massor med knoppar men de torkar ofta in eller trillar av. Denna växt vet inte om hur svårskött den egentligen är, utan välsignar oss med riktiga blommor. Doftar inget men skänker genom skönhet lycka till denna trädgårdstrånande Ekengrenskan.

Camelia. Ett mästerverk. Ett underverk. Som så mycket annat.

Många av er har frågat hur det går med spanskan. Tack. Det går bra. För spanjorerna. Dom är jätteduktiga. För oss – ingen riksdagsdebatt på spanska än, men det tar sig. Man samlar ord och uttryck och en vacker dag lossnar det. Engelskan funkar fint och faktum är att man nog skulle klara sig utan att säga ett enda ord på något språk öht. En baguette är en baguette, liksom. Det moderna samhället är rätt enkelt. Peka och köp. Googla och översätt. Med latinet och franskan som bas, så skall det väl greja sig med språket. Jag kan peka på både spanska, franska och latin rätt bra. Ett pekfinger och ett leende – så löser sig det mesta. Por favor.

Ska det vara svårt bara för att åren samlats på hög?

Vet inte hur många gånger jag har hört att det är omöjligt att lära sig språk när man inte är längre är ung. Jag säger ”pyttsan” för jag tror inte på det. Säkert trögare, för att huvudet är fullt av allt man upplevt och allt liv man fyllt med händelser – men att det inte skulle vara någon idé – Icke sa Nicke. Jag kommer säkert aldrig att låta som Doña Fernandez Gonzales Rodrigez – men det spelar föga roll. Min teori är att man skall samla på sig glosor – vad saker heter i sin enklaste form – och lägga orden på hög i hjärnan. Rätt som det är så börjar man prata.

Jag kan prata svenska och hjälplig skånska

Så gjorde jag när jag lärde mig prata ungerska för tusen år sedan, som jag behärskar flytande, faktiskt.  I ett liv för längesedan besökte jag Ungern hur många gånger som helst. Somnade ständigt och jämnt när jag var på besök hos nyfunna vänner – för att det var så trååååååkigt att inte förstå vad som sades. Urtrist. Bestämde mig för att sluta ha tråkigt. Långsamt plockade jag upp glosor, samlade, sa inte mycket men pekade och log – och sedan började jag börja prata………Jag var yngre då – men jag var en Annicka då och är en Annicka nu.  Jag finns kvar och jag tänker samma. Så tänker jag.

Budapest. En stad jag känner väl. Tycker om. Bekväma skor och bara gå och gå och gå. Underbart.

En av mina allra närmaste vänner är ungerska och vi har fortfarande kontakt. På ungerska. Ringer varandra spontant och fortsätter där vi slutade sist. Jag är ringrostig ibland – för att jag inte använder språket till vardags – men hjärnan är en fantastisk uppfinning – den liksom kopplar ihop sina neuroner och där uppe möts de och ungerskan flödar igen. Inte 100 % rätt. Inte ens 70 % kanske – vad vet jag – men det funkar och vi skrattar – vilket man kan göra flytande på vilket språk som helst…….

Nästan lika runda. På en gata i Budapest

Nästa år kommer unnadigresan.se att erbjuda en resa till Ungern – det äkta Ungern – inte bara Budapest utan lite rundåkning och stopp på mysiga platser i Ungern. Det kommer att bli fantastiskt roligt. Vill du eventuellt följa med på resan till Rural Hungary – anmäl dig genom att klicka HÄR så får du uppdateringar. Som vanligt är det speciellt utvalda resor – där det blir få deltagare – men stort innhåll.

I år blir det Portugal. 19 – 26 september. 3 platser kvar.

Budapest by Night

Sitter och funderar på sommaren. I villavagnen.i Skåne. Undrar om det blir en likadan sommar som 2018. För böndernas skull och naturens skull – så är det allra bästa om vi får behålla vårt vanliga väder – men jag tackar inte nej till soldagar. Många. Kanske fyller jag drivbänken med basilika igen. Jag är galen i doften av basilika.  I alla dess former. Det finns citronbasilika, svart basilika, thaibasilika, chokladbasilika, grekisk basilika, buskbasilika, vanlig basilika, ovanlig basilika……..

Detta bildspel kräver JavaScript.

st-istvan-984026_1280
Också en basilika. St Istvans Basilika i Budapest.

Härförleden var jag hos en osteopat som drog mig rätt igen – tydligen hade mina leder hoppat förbi mig själv på något vis. Vi började prata om ditt och datt och landade i villavagnssnacket. Inte svårt för mig.  Han ville ha ett litet hus på sin tomt i Skåne – för sin son, som studerade. Jag berättade om Resort Studio. 30 kvm kärlek. Den blev det!

Detta bildspel kräver JavaScript.

En öppen planlösning där vardagsrummet har gott om plats för soffa & köksbord med fyra stolar. Köket är fullutrustat med diskbänk, spis & ugn, kyl & frys.
All inredning är från IKEA vilket gör det lätt att byta ut eller komplettera från samma serie. Det ombonade sovrummet har plats för 160×200 säng för bästa komfort.
Badrummet känns rymligt med dusch, toalett och handfat och en kombinerad tvättmaskin med torktumlare.

DSC_4424_large
Den trevliga exteriören med liggande träpanel i valfri kulör får Studio att smälta in i omgivningen på gården, i villaområdet eller på skärgårdsön.
Full isolering, treglasfönster och vattenburen golvvärme gör Studio oslagbart energieffektiv. Planlösningen är anpassningsbar!
Jag har varit inne i denna villavagn och suttit på varenda stol, soffa, säng……dragit i varje låda, öppnat varje garderob och provlegat sängen. Perfekt. Åk till Ranstadverket och titta på den!!! Pris från 745 000 inkl enligt ovan.

Och nu över till något helt annat. En bruschetta. Gott.

IMG_20190124_123551 (2)-compressed.jpg

Ber att få önska er alla en goder lördag, varpå följer en lika god söndag. Vi kan börja där.

Själv skall jag snart natta mig själv – maken höll ut in i det sista – men pep upp för trapporna för en lite stund sedan. Jag har en bit kvar. Inte till trappan men till slutet. Inte DET slutet utan det sista på mina ängkla små rader.

IMG_20190202_114746 (1).jpg
Inte Stairway to Heaven men nära på. Sömnig nu.

Imorgon blir det kortspel med våra tyska vänner. Phase 10 heter spelet. Allt försiggår på tyska, vilket jag ALDRIG läst – men lite swishen och ungefärlich kan jag säga. Det fastnar ord även där. På kvällen älgstek med goda vänner. Det är till att ha det bra.

Livet är förunderligt. Och internationellt.

Allt gott. På riktigt.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Ibland får man liksom bromsa in. Säger dom.

Hilsen.

Så……då var vi där. Nästa år som är nu. 4 dagar in på det nya året och det rullar på som vanligt – men ändå inte. Hade tänkt ta det lugnt i år – vet inte varför men tänkte pröva något nytt – men inser att då går livsfilmen baklänges. Hujedamig. Nä. I år får det bli sprutt på maskineriet. Sitter för mycket. Satt kvinna gör ofta det, så det får bli andra bullar. Utan smör, gubevars.

Jag lovar och svär…….

Nyår firades i Marbella – Gamla Stan. På Kyrktorget. Fullt med människor. Unga som gamla. Latinomusik. Alla gungade i takt med musiken, i stort sett. Utklädda och festfina. Guld och glitter. Såklart hjälper väderleken till – att det inte är så kallt utan att man kan vara ute. Lättare att svinga gumpen när kroppen inte är som en isstod. Lätt att tycka att alla andra har det bättre när man fryser hemma i Sverige – men förutsättningarna ser ju olika ut. Spanien har inte norrsken och inte hönökaka. Bara en sådan sak,

Favorit i repris. Om du är tvehågsen – ös på med lite bling-bling. When in doubt – add glitter.

Lite filmtajm från nyårskvällen.  Mogna män vid orkesterdiket och där var det varken knätofs eller hambo. Inga stela höfter, heller. Så coolt. I like.
Hoppas jag kan förmedla känslan:

Vi hade goda vänner på besök och det var första gången de var med om nyårsfirande här. I mitt förra kåseri berättade jag om att man skulle äta 12 druvor 12 sekunder innan 12-slaget samtidigt önska sig något för varje druva och tugga. Alltså…….vad vi skrattade. Inte det lättaste att hantera allt detta…….

Det gäller att hinna med att tugga, svälja, önska och skåla. Och njuta…………………

Vindruvorna jag köpt var stora som plommon. Typ. Goda men stora. Jag hade sorterat dem och lagt 24 druvor i 2 glas – ett glas för varje par. Sedan hade vi med oss plastglas till den medhavda och ännu oöppnade champagneflaskan. Ni fattar…..uppbyggt för trassel. Vi var alla lite förvirrade för de räknade inte ner inför 12-slaget så där högt och ljudligt – RING,  KLOCKA, RING – utan det kom små pling – vilket visade sig vara varje gång vi skulle stoppa en vindruva i munnen. Oopsideisy.

2 vackra och glatt festande damer ur folkhavet. Glädje och dans. Helt enkelt.

Det blev bråttom. En av oss hängde inte riktigt med utan stod och fipplade med att få upp de egna medhavda druvorna . Why not.  Varför inte ha egna när det finns andras? <3 När champagneglaset kom, då blev det kaos och en av oss fick hålla det också – för att assistera i vindruvspåsöppnarstressen – plus det egna fyllda glaset – vilket fick den effekten att den som hjälpte till inte kunde äta sina egna vindruvor – så jag fick mata, äta. önska och lyckönska omvartannat. Helt plötsligt var klockan 2019. Anyway. Allt slutade lyckligt och alla levde lyckliga väldigt länge.  Jättelänge.

Så här kan man se ut när man är villavagnsfrälst. Rätt nöjd, alltså.

Tilläggas kan att det var lugnt och glatt,  inget bråk, ingen stökig fylla – glädje för att det var roligt, helt enkelt. Poliser och ordningsmän fanns det – känner mig trygg med det. De kan vara med och synas. Inte mig emot.

Idag är det filmtajm. Jag avslutar med en film från Málaga, som jag tog häromkvällen. Det stora ljus- och ljudspelet. Mäktigt. Fantastiskt. Sevärt.  På söndag är det slutshowat för denna gång. Härliga Málaga. I love.

Bara påminner er………. <3

Om ni har tänkt åka med Unnadigresan i April 16 – 23….. till Douro och Porto – då börjar det bli lite bråttom. Inte stressigt men bråttom. Snart stänger jag det fönstret.

Näsan har blivit större, ögonen blanka och energinivån börjar gå ner. En förkylning i annalkande. Det var verkligen längesedan. Äsch. Det gör inte så mycket. Finns andra som skulle vara glada för en röd kran och slippa det andra. <3 Styrka.

DSC_1962
—och solen gick både upp och ned. Ännu en gång, Vid olika tillfällen……

Ok. Så är det dags att avsluta mina ängkla rader för denna gång. Ha en fin vecka.  Alla.  Har ni gjort nyårslöften, så betänk att det är nytt år jättelänge. Sedan kommer ett till. Ni hinner.

Var snälla mot varandra. Det kan löna sig.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Mumier. Inget bra i en Reserva.

Hilsen.

Ibland måste man finna sig i tingens ordning, som fadern sa. Just nu är det tingens oordning, och det måste man apselut finna sig i. Saker är på väg till andra ställen och innan det händer, så måste de andra sakerna iväg till tredje ställen. Då hänger och ställer man sakerna där det för tillfället är ledigt. Det går att leva med det också fast inte så länge. Imorgon blir det bortforsling till annan plats.

edf
Vän av ordning men med visst tillfällig oordning.

Det har regnat multum det senaste och tvätta måste man ändå – så det gäller att hitta lösningar. ” Den får hänga där över natten – vi kommer inte att se den då ”. Så tänkte vi. Sedan somnade vi och såg ingenting.

Vi bor ju alldeles vid en golbana men har inte spelat golf förut. Måttlig utövning nu också. Vi har väl inte blivit så där JÄTTEBITNA än. Maken är mer på än jag och i år blir det kanske golfande även i den spanska solen. Vintern är lång.

edf
Utsikt över golfbanan från köksfönstret.

Att trampa vin är mäktigt. Att en så gammal tradition håller i. Min senaste grupp till Dourofloden kunde pricka in det. En heldag.

received_1908104526163928
En upplevelse att få vara med om en riktig vinskördardag.

I år förlorade vissa odlare mer än hälften av sin skörd  för att druvorna mumifierades av för mycket regn och för mycket sol – fast vid fel tillfälle. Blir inget vin på mumier, kan jag lova. Usch o fy. Mumifierade vindruvor är detsamma som intorkade russin, kan man säga. Små och hårda inte mycket till vinbas. De är passionerade, de där vinodlarna i Dourodalen. Stolta som få. Ger inte upp. Tror på sin livsstil och sina druvor. Heja.

IMG_20180920_102151 (1).jpg
Har man ingen solhatt då tar man sina shorts. Finns alltid en lösning.

 

IMG_20180920_103000.jpg
Vinplockararmadan på väg.
dav
Uppochnedvänd ibland. Handarbete. Sedan fotarbete. Mycket sker innan reservan får hällas upp i glasen.

I vilket fall. Under några timmar plockade min lilla resegrupp vin. Varmt och dammigt och roligt. Med mina 168 cm är jag en lagom vindruvsplockare, men männen i min grupp med modiga 1.90 plus – de hade vissa besvär med själva krökningen av ryggen i flera timmar. Tur att man är perfekt någon gång i alla fall.

IMG_20180923_132541_722

Man plockar radvis och HELA raden. Från ena hållet och några hundra meter bort. Framsida och baksida. Både de druvor du ser och de du inte ser. Ni fattar. Man river bort blad så att klasarna blottas, och sedan tar man dessa i hela handen och klipper av stängeln ovanför. Gör man på annat vis kan man knipsa sig i fingret och då vet man inte om det är vindruvssaft eller blod som rinner utmed handleden. Uschofy. Jag gjorde rätt. De gjorde de andra också. Kortfilmen är tagen i september i år. Det är bara blåbär som klipper sig i fingret.

Var på besök hos Morgan Nyman AB i veckan. Gillar´t. Jättemycket. Måste träffa mina härliga kolleger och klappa på villavagnarna. Prata med dom lite och tänka att det är nog dags att byta villavagn. Det är det inte än, men den som inte drömmer lever inte, tänker jag. Tänk att man kan bli så passionerat kär?! Jag brukar smita ut och gosa med modellerna, när det är fikadax. Så blev det även denna gång.

 

20160305_123353
Vackert med vackra hjärtan.

Ikväll är det galakväll för insamling till Världens Barn. På TV. Man kan välja att låta bli att tänka på eländet som så många barn lever i – eller så kan man göra något. Fantastiskt givmilda svenskarna är, i alla fall. Heder. Finns stort hjärta när det gäller.

Nu skall jag luta mig tillbaka och njuta av kvällen. Faktum är att det är flera timmar kvar!! Hur gick det till?? Anyway, tömma hjärnan. Gjort administration idag och det är inte riktigt min passion. Apselut inte men måste göras.

Glöm inte att det är finfina kampanjpriser hos Morgan Nyman AB i oktober. Jättedumt att missa – ni som tänkt köpa. Gör det nu och tjäna pengar. Leveransen kan ni ta vid annat tillfälle. Se bara till att göra ett klipp.

Tänker att veckan som kommer blir kanoners. Med sol och glädje och en och annan chokladkaka. Det tror jag blir en höjdare.

Oktoberkram,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com