Missömmern som kom och gick.

Tårta

Hilsen.

En sådan midsommar. Vädret var vänligt. Vet att många av er fick regn. Inte här på Söderslätt. Torrt, soligt, silligt och blommigt. Faderns sillafat åkte fram förståss. Same procedure as last year? Same procedure as EVERY year. Spelar ingen roll. Till högtider kommer den fram. Med kärlek och sillsug hedrar vi Fadern vår som tyvärr är i himmelen. Skrev om receptet i påskas. Vill ha?
Anyway. Fadern hade blivit stolt om han visste. Kan tilläggas att man måste både tycka om och tåla lök. Tycka om som nr 1. Tåla kommer längre ned på listan. Om inget av detta stämmer kommer ni att bli jättearga på mig. Så var det sagt.

Ett vinnande koncept. Den bästa rätten jag vet, klargjorde maken idag.

Det gäller att passa på att njuta av alla blomster, eller hur? När juli månad kommer har det mesta blommat ut och man får vänta till augusti. Blomsterängar ÄLSKAR jag – och på mina ystra promenader ser jag massor. Vallmo är typiskt skånskt, har jag förstått.  Här finns det massor och de lyser upp där de vajar. Att försöka plocka in och sätta i vas – glöm det – de vissnar på väg hem och har de inte vissnat då – så faller bladen garanterat efter någon minut, väl hemma. Ibland är lyckan kort – och så skall det vara. Längtan är underskattat. Att längta och sedan få. Det kan man gå igång på och längta hur mycket som helst bara för att……….

Vallmoberg. Man bara dånar. Donk. Där föll jag.
Ängsblommor.
Fingerborgsblomma
Ren och skär lycka att uppleva detta. Sååååå vackert i verkligheten.

På tal om berg. Ni som inte varit med mig till Douro och Portugal än – ni är faktiskt ganska många har jag räknat ut – där kan ni dåna när ni ser bergen, vindistrikten, Dourofloden och …………….allt annat. Vårt hotell, t ex. Så mysigt. Obegripligt hur bra man kan ha det. Vinprovningarna, vyerna, avkopplingen, upplevelserna, maten, myset………………..plus allt annat härligt jag inte tänker berätta om. Än.

Vardagsrummet på vår vingård. Till för alla. Men vi blir max 8 personer så………

Det blir april 2020 till att börja med –  5 dagar på vår ljuvliga vingård och sedan kommer man att kunna köpa till dagar i Porto, om man vill uppleva den staden också. Allt ordnat och fixat – personligt och få deltagare. Egentid för att upptäcka det som lockar just dig – och också härliga utflykter i minibussen jag hyr och kör. Ni blir maximalt 8 st. En liten grupp. Precis lagom för att alla ska känna sig omhuldade. Ni förstår att man måste vara ute i god tid? Intresseanmälan HÄR !

Stod och piffade i den lilla miniträdgården idag. Hörde samtal utanför från golfare. En som skulle läras upp. En som var lärare. Troligen goda vänner. När de började i alla fall. – Ok. Du är nybörjare. Helt ok. Hur skulle du ställa dig med fötterna och klubban om du fick bestämma – alltså som en början, bara? – Öh, jag kanske skulle ställa mig………..så här? – Men herregu, så kan du ju inte stå!! Du måste ju stå så att du får swing i klubban. Står du så, så dödar du bollen. – Öh, ok…….ska jag ihop med benen? – Men alltså, du måste ju stå så att du får överblick. Inte knixa med knäna, förstår du väl? – Öh ok…………..så här? – Men herregu, har du sett någon stå så på en golfbana?

En liten golfbana utanför villavagnsverandan.

Undrar hur det slutade. Jag gick in. Hade jag varit kvar hade jag gått ut och knixat med benen, swingat klubban och siktat……………….you know where.

Förresten. Jag har hittat klöver. Kan användas som betalningsmedel men tror att humlorna trivs. Sååå gott det doftar från en klöveräng. En halleluja-upplevelse.

Klöver
Längesedan jag såg!!
Klöver
Hittade inga fyrklöver. Letade inte ens. Varför skulle jag? Bra som det är.

Visste ni att det nya modet bland en del är att stansa ut en del av örat? Som en variant av kroppsförändringsmodet. För att det är så fräckt. För att man vågar. För att man kan. För att man……………….vad vet jag. Förstår inte varför man gör så här. Visserligen förstår jag inte själv varför jag bidrar till detta förändringsmode genom att äta för mycket, inte träna så ofta som jag vill, älska lakrits för mycket, tycka jordgubbsgin är alldeles väldigt för mycket gott…………..inget av detta är ju bra för mig mer än att själen får en kort stunds njutning – men ändå. Inte är väl det samma som att Concha (öronsnäcka) Removal som detta öronstansfenomen heter? Världen är galen. Vi har för mycket pengar att göra av med. Är vi på väg tillbaka till urmänniskostadiet? Snart kryper vi väl fram. Fast då får man ont i knäna. Mycket.

Mode
Varför gör man så här? Källa: Historical Pictures. Facebook.

En afton som denna tänker jag att det är lagom att fasa ut både tanke och handling.  Imorgon söndag är det dags för en extra visning av villavagnsparken i Grottbyn, Jularp, Höör. Spännande. Där bor man bra. Really.  Jag är där mellan 11-15 den 23 juni. Kan vara kvar längre om du köper en villavagn och vi inte hinner skriva klar kontraktet före 15 …….Ni fattar.

Välkomna till Grottbyns Villavagnspark. Ett samarbete mellan Morgan Nyman AB och Grottbyns Camping. Jag är ansvarig för försäljningen där!!

Well, då låser vi om oss och tassar isäng. Inatt frös jag som en hund – om nu de fryser så lätt. Vi har tagit bort täcket – för att det varit så varmt trots öppna fönster – och har bara lakan. Maken är varmblodig och snusar och sover – jag börjar skaka vid 4 och sedan ligger jag och dåsar och hackar till kl 7, då jag äntligen fattar att det är bättre att gå upp och ta på en filt. Nu har jag lagt på en liten gosig pläd i förebyggande syfte – smart, va? Jag är inte dum trots min späda ålder.

lås
Äkta Heiligenhafenlås. Hur heiliga som helst.

Må ni hava en härlig vecka. Sommaren är här. Det är nu det gäller. Vi kan inte grina i november att vi missade juni – bara för att vi slarvade bort den. Fast det är lätt. Jag slarvar bort många saker. Mina terminalglasögon t ex. Inte sett på länge.

Oh well. Det kunde liksom varit värre.
Må gott. Oavsett och bara för att.

Ta-ta.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

Ett liv att leva.

Hilsen.

Att jag bara orkar. Här sitter jag och lurar. Klockan är 04.53 och jag har precis börjat skriva. Gårdagen var full av gårdag. Härliga gäster med många skratt och kortspel och när de gick vid 22.30-snåret, så var det dags för mig och mina rader. Trodde jag. Maken kysste mig godnatt, gick upp och lade sig och jag satt kvar i min lilla skrivarsoffa och…….gäspade, laddade upp bilder, gäspade, laddade upp fler bilder och………somnade. Hejoch hå. Så nu är det bara att börja sitt värv. Pigg? Nä.

Just det.

Vi har haft kärt besök i veckan och gjort roliga saker i det lilla. Hängt och myst. Kraftiga stormbyar vid havet och det tyckte 15-åringen var coolt. Det annars så stilla Medelhavet har rytit till och visat vem som bestämmer. Nu börjar det envisa arbetet med att ställa i ordning stränderna igen – ny sand skall hämtas och läggas ut, bulldozers slätar till och återställer. En solkust utan stränder drar ingen publik. Ett evighetsarbete.

Så stilla är inte alltid havet här.
”Onsdagens storm har orsakar stor skada på provinsens stränder – speciellt i Fuengirola, San Pedro och Estepona. Vågorna som gick så höga som uppåt sex meter har näst intill ”ätit upp” stränderna på många platser. Fenomenet är känt men svårt att förhindra. Därför är det nu behov av stora mängder sand för att förbättra de drabbade stränderna. Detta arbete förväntas komma igång snabbt men det är inte säkert och de drabbade stränderna hinner bli klara till påskveckan då, vanan trogen, årets första stora turistvåg väntas.” Från tidningen En Sueco.

 

Vem bestämmer? Egentligen?

Många av vinterövervintrarna (?) har börjat dra sig hemåt. Vintern i solen och sommaren hemma. Många frågar om jag ligger och solar jämt. Svar: Nä. Tror inte det är nyttigt och det är inte heller roligt. Ibland så, men inte ofta. Däremot går jag nästan alltid i klänning eller kjol största delen av året. Bara ben, liksom. Vinterkläder äger jag knappt. Ibland kan jag längta efter att bära ett par supersnygga läderstövlar. Bara för att. Snyggt med kjol till. Frågan infinner sig alltid: men när ska bära dem, då? Inte kånka omkring under armen – det skulle se dumt ut – menar ha på mig dem. Ni fattar. Anyway. Ytterligare en sak att äga och som tar plats i garderoben – som är begränsad.

När vi tömde huset och bytte liv gjorde vi oss av med mycket. T o m mina snygga läderstövlar……….

Längtar jag tillbaka till det livet? Dubbelbottnat. Är man en tänkare som jag, så visst flyger tankarna förbi emellanåt. Saknar mina vänner på vår gata. Mina nära och kära. Saknar mitt växthus. Såklart älskade jag vårt fina hus. Mitt lila badrum………Saknar inte vintrarna, mörkret eller regnet och kylan. Älskar solen. Möjligheten att bara gå ut i sommarkläder. Skiftningarna i årstider här, också. Blomsterprakten. Det fria livet.

Trivs inte inlåst.

Man får och man får avstå – det är det som är Livet. I det stora och i det lilla. Livsval. Man får göra det som känns rätt. Fel blir det alltid någonstans ändå – men dagarna med götta i måste vara fler än de med lort – det hävdar jag bestämt. Ingen som gör livet åt en – det får man ordna själv. Just nu passar det perfekt så här. Jättemycket mer gotta än lort. Facit har ingen och vem vill egentligen leva livet med svaren innan man ens ställt frågorna?

Min vackra brudklänning. Den fick stanna kvar.

Villavagnslivet, då? Jo tack. Vi har det perfekt i vårt lilla hörne på Söderslätt. Fria vyer. Nära till mysiga Ystad. Man kan älska Skåne väldigt lätt. De gula rapsfälten förblindar när den tiden är. Magiskt vad Moder Natur kan bjuda på. Vallmofälten med blåklint i. Pilallérna med sina vindpiskade pilar. Abbekåspotatisen är INTE att leka med. Man äter den. Under njutbar tyssssstnad. Den godaste vi mumsat på. Bussen utanför tar en till Trelleborg och Ystad lätt. Till Göteborg åker man från Malmö med lyxbuss för 170 SEK.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nä. Om man skulle sluta sina ängkla rader? Lagom nu, kanske? Klockan är 06.13 och jag har inte nickat till en endaste sekund. Fokuserad. Inte en endaste rubrik, heller. Jag gör som jag säger, helt enkelt. Impressed. Vill bara säga att det jag skriver om här skall vara lättläst och i bästa fall underhållande. Det händer så mycket förskräckligt i världen – jag är fullt medveten om detta och har såklart åsikter men jag har valt inriktning. I kåserier ryms inte olycka och katastrofer. Det skulle bli så fel åt andra hållet.

Som alltid.

Önskar er fina dagen. Idag blir det kortspel igen. Ihop med ett tyskt par på campingen intill. De kan inte engelska och jag kan inte tyska men vi förstår varandra ändå. Man fattar när man vinner eller förlorar – oavsett språk. Tro mig. Blickar och gester är internationella. Jag gestikulerar vilt på tyska, bara så att ni vet.

Ha en finer helg och vecka. Vårtecknen har kommit hemma. I know. Är hemma ofta. Ju. Kortare sejourer oftast. Villavagnspassionsjobb.

Blåbärsris på Costa del Sol.

För ovanlighetens skull önskar jag er inte godnatt. Färskvara på detta kåseri. Säger god morgon och önskar det. En riktigt god sådan och så likadan fortsättning på dagen, helgen, veckan. Hoppas era önskningar och längtan efter något specifikt kommer till er. När tiden är mogen. Allt gott till er. Hela tiden.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com