Sputta barr? Gör rätt. Gör om.

Hilsen.

Så är det långsamt dax att summera året.

Någonstans är det väl bra med avstamp. Årsbrytningen gör det naturligt. Enkelt att räkna. Man kan i o f s summera den 23 maj eller varför inte den 15 september – det kvittar ju. Eller hur? Andra kulturer har andra tideräkningar och de överlever sina seder.

Avstamp fast bara med en fot. Det räcker.

Vet att jag förr i tiden ( runt 20 – 30 års åldern ) var livrädd för att tänka tillbaka på året som gått – för allt jag kunde ha gjort istället – om jag bara vore unset lite bättre eller klokare. Med åren har jag fattat att det inte är till det minsta nytta att ångra. Jag är ingen Einstein. Ingen Zweistein, heller. Bara en Annicka. Gjort är gjort. Möjligen kan jag konstatera och ta lärdom. ”Gör inte om det där ELLER Gör mera av det där. ” Eller så glömmer jag bort vad jag skulle komma ihåg och blir förvånad över resultatet. Som sagt, jag är bara en Annicka.

De här chipsen var goda. Det skall jag komma ihåg. Tror jag. Fråga mig nästa nyår.

Fast….snacka går ju. Jag är min egen bödel. Har alltid varit. Jag slår hårt och skoningslöst mot mig själv. Upp som en sol och ned som en…….fläskpannkaka. Den är godare än vanlig pannkaka. Om man nu får välja vad det är som skall falla neder.

Ugnspannkaka med göttigt fläsk i.

En tillbakablick.  Liksom en slags rensning.  Som att ha kommit hem från en strapatstrik förmiddag i skogen med korgen full av lingon och svamp. Huvva. Där ligger det godsaker och………skräp.  Liksom ingen idé att bli irriterad på skräpet. Det ingår i paketet. I skogen finns det skräp. Som vi kallar det.  Det ingår. Livet är också fullt med skräp. I alla fall: Allt passar inte i sylten eller stuvningen. Sitta där och sputta granbarr när man äter svampstuvning. Nej. Bättre då att till nästa år rensa bättre men inte att sluta plocka lingon eller förvälla kantareller. Då blir livet trökigt. Fläskpannkaka utan lingonsylt? Nä. Omelett utan svampstuvning? Nä.

Sluttittat på Calle Ancha.

Julen kom, gick och drog. Mina inlagda sillar smakade finemang. Herr Jansson gjorde sin entré i det Ekengrenska huset. Han var god. Risgrynsgröt blev det också. Just nu puttrar det på spisen. Maken värmer gröten.  Jag gjorde en rejäl laddning.

Jag är bortskämd. Får alltid frukosten serverad. På radion sjunger Michael Boublé  ” It´s a beautiful day”. Så passeligt. Hur vet han det?

En härlig dag i december.

Arbetskamraterna på Morgan Nyman AB smaskade på delikat smörgåstårta alldeles innan julledigheten. Hela go´a järngänget. Den såg god ut. Jag fick bilder sända till mig, så jag åt med ögonen kan man säga. Härligt med tillhörighet. Tur att det finns internet och snabb kommunikation. Inte som den på hotellet i förra veckan, som jag skrev om. Tror det fortfarande ligger bilder i etern och försöker ladda upp sig. Jösses så långsamt det gick …..Har inte tålamod med sådant längre.

Smörgåstårta. I like. Jättelike.
Godingarna på Morgan Nyman AB. Som bygger, projekterar, funderar, skapar……..Några fattas, ser jag.

Att vara digital nomad och göra sitt jobb på nätet förutsätter internet. Det är inte så utbyggt överallt, kan jag lova. Vi är bortskämda med det hemma i Sverige. När jag så gärna vill göra bra och det inte går pga att verktyget fallerar. Nu har vi installerat fiber här i Spanien och livet leker. Vilken skillnad!!! Jag har slitit hårtestar och bölat av frustration mer än 32 gånger, kan jag lova er. Nästan nervrak. Fått smaka lite för mycket på den frustrationen, så jag har väldigt kort stubin numera om det krånglar. Lägger ner och går iväg direkt. Kroppens celler skriker INTE KRÅNGLA NU IGEN!!!

Nervvraksfötter.

Just nu är det minusgrader i Skåne.  Vi följer vädret via en webkamera. Häftigt. Vi kan se när det blåser, om snön faller……..i realtid. Teknikens under.

Här är det ljust och fint. Lär komma lite regn imorgon. Det kan vi stå ut med. Nyårsafton på Apelsintorget I Marbella med goda vänner. Strax innan 12-slaget  skall man äta upp 12 vindruvor och önska sig något och klockan 12 skålar man i CAVA. Den kostar för övrigt bara 20 kronor, så man har råd att skåla ofta och länge.

Vad önskar jag mig av det nya året?
Att våra familjer och vänner får vara friska, såklart. Vi också. Utan det är inget värt att önska fånigheter.

Hälsan är viktigast. När man inte har den – då förstår man bättre……

 Av VÄRLDSLIGA ting önskar jag = måste jobba på:

  • att jag kan fortsätta bidra med försäljning av fler villavagnar. Det vore joggans kul.
  • att Unnadigresan får blomstra. I det lilla. Att mina resor blir fullbokade varje gång. Jag har ju bara börjat….. Förutsätter bokningar, förståss. Utan er inget mig.
  • att jag hittar min förlupna jeanskjol
  • att tandläkarräkningen håller sig på minimal nivå även under 2019. Bra gaddar, trots allt.
  • att mitt citronträd bär frukt
  • att jag inte missar mandel- och mimosablomningen
  • att en massa hemliga saker går vägen
  • och allt annat som inte är ett dugg intressant för er eller värt att nämnas och en bonus om det faller in.
Fint namn på en gata!
Egna. Goda.
Unnadigresan.
16 – 23 april
19 – 26 september

Så. Ända in i aftonsången. Nu är Ekengrenskan klar. Helt färdig.

Önskar er allt gott i hela världen och lite till. 2019 blir bra.

Kramar. Många.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com