Sputta barr? Gör rätt. Gör om.

Hilsen.

Så är det långsamt dax att summera året.

Någonstans är det väl bra med avstamp. Årsbrytningen gör det naturligt. Enkelt att räkna. Man kan i o f s summera den 23 maj eller varför inte den 15 september – det kvittar ju. Eller hur? Andra kulturer har andra tideräkningar och de överlever sina seder.

Avstamp fast bara med en fot. Det räcker.

Vet att jag förr i tiden ( runt 20 – 30 års åldern ) var livrädd för att tänka tillbaka på året som gått – för allt jag kunde ha gjort istället – om jag bara vore unset lite bättre eller klokare. Med åren har jag fattat att det inte är till det minsta nytta att ångra. Jag är ingen Einstein. Ingen Zweistein, heller. Bara en Annicka. Gjort är gjort. Möjligen kan jag konstatera och ta lärdom. ”Gör inte om det där ELLER Gör mera av det där. ” Eller så glömmer jag bort vad jag skulle komma ihåg och blir förvånad över resultatet. Som sagt, jag är bara en Annicka.

De här chipsen var goda. Det skall jag komma ihåg. Tror jag. Fråga mig nästa nyår.

Fast….snacka går ju. Jag är min egen bödel. Har alltid varit. Jag slår hårt och skoningslöst mot mig själv. Upp som en sol och ned som en…….fläskpannkaka. Den är godare än vanlig pannkaka. Om man nu får välja vad det är som skall falla neder.

Ugnspannkaka med göttigt fläsk i.

En tillbakablick.  Liksom en slags rensning.  Som att ha kommit hem från en strapatstrik förmiddag i skogen med korgen full av lingon och svamp. Huvva. Där ligger det godsaker och………skräp.  Liksom ingen idé att bli irriterad på skräpet. Det ingår i paketet. I skogen finns det skräp. Som vi kallar det.  Det ingår. Livet är också fullt med skräp. I alla fall: Allt passar inte i sylten eller stuvningen. Sitta där och sputta granbarr när man äter svampstuvning. Nej. Bättre då att till nästa år rensa bättre men inte att sluta plocka lingon eller förvälla kantareller. Då blir livet trökigt. Fläskpannkaka utan lingonsylt? Nä. Omelett utan svampstuvning? Nä.

Sluttittat på Calle Ancha.

Julen kom, gick och drog. Mina inlagda sillar smakade finemang. Herr Jansson gjorde sin entré i det Ekengrenska huset. Han var god. Risgrynsgröt blev det också. Just nu puttrar det på spisen. Maken värmer gröten.  Jag gjorde en rejäl laddning.

Jag är bortskämd. Får alltid frukosten serverad. På radion sjunger Michael Boublé  ” It´s a beautiful day”. Så passeligt. Hur vet han det?

En härlig dag i december.

Arbetskamraterna på Morgan Nyman AB smaskade på delikat smörgåstårta alldeles innan julledigheten. Hela go´a järngänget. Den såg god ut. Jag fick bilder sända till mig, så jag åt med ögonen kan man säga. Härligt med tillhörighet. Tur att det finns internet och snabb kommunikation. Inte som den på hotellet i förra veckan, som jag skrev om. Tror det fortfarande ligger bilder i etern och försöker ladda upp sig. Jösses så långsamt det gick …..Har inte tålamod med sådant längre.

Smörgåstårta. I like. Jättelike.
Godingarna på Morgan Nyman AB. Som bygger, projekterar, funderar, skapar……..Några fattas, ser jag.

Att vara digital nomad och göra sitt jobb på nätet förutsätter internet. Det är inte så utbyggt överallt, kan jag lova. Vi är bortskämda med det hemma i Sverige. När jag så gärna vill göra bra och det inte går pga att verktyget fallerar. Nu har vi installerat fiber här i Spanien och livet leker. Vilken skillnad!!! Jag har slitit hårtestar och bölat av frustration mer än 32 gånger, kan jag lova er. Nästan nervrak. Fått smaka lite för mycket på den frustrationen, så jag har väldigt kort stubin numera om det krånglar. Lägger ner och går iväg direkt. Kroppens celler skriker INTE KRÅNGLA NU IGEN!!!

Nervvraksfötter.

Just nu är det minusgrader i Skåne.  Vi följer vädret via en webkamera. Häftigt. Vi kan se när det blåser, om snön faller……..i realtid. Teknikens under.

Här är det ljust och fint. Lär komma lite regn imorgon. Det kan vi stå ut med. Nyårsafton på Apelsintorget I Marbella med goda vänner. Strax innan 12-slaget  skall man äta upp 12 vindruvor och önska sig något och klockan 12 skålar man i CAVA. Den kostar för övrigt bara 20 kronor, så man har råd att skåla ofta och länge.

Vad önskar jag mig av det nya året?
Att våra familjer och vänner får vara friska, såklart. Vi också. Utan det är inget värt att önska fånigheter.

Hälsan är viktigast. När man inte har den – då förstår man bättre……

 Av VÄRLDSLIGA ting önskar jag = måste jobba på:

  • att jag kan fortsätta bidra med försäljning av fler villavagnar. Det vore joggans kul.
  • att Unnadigresan får blomstra. I det lilla. Att mina resor blir fullbokade varje gång. Jag har ju bara börjat….. Förutsätter bokningar, förståss. Utan er inget mig.
  • att jag hittar min förlupna jeanskjol
  • att tandläkarräkningen håller sig på minimal nivå även under 2019. Bra gaddar, trots allt.
  • att mitt citronträd bär frukt
  • att jag inte missar mandel- och mimosablomningen
  • att en massa hemliga saker går vägen
  • och allt annat som inte är ett dugg intressant för er eller värt att nämnas och en bonus om det faller in.
Fint namn på en gata!
Egna. Goda.
Unnadigresan.
16 – 23 april
19 – 26 september

Så. Ända in i aftonsången. Nu är Ekengrenskan klar. Helt färdig.

Önskar er allt gott i hela världen och lite till. 2019 blir bra.

Kramar. Många.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

 

 

 

Högt över havet – in emot land…….

Hilsen.

Tänker på min mormor. En av våra mostrar var mycket före sin tid och utbildade sig till Röda Kors-sjuksköterska. Född före 1920, så ni förstår kanske. Var i Korea 1953 under kriget där och föll för sin amerikanske soldat. Det var stort då, på den tiden. Att skaffa sig en hög utbildning, att resa och att gifta sig med en utlänning och sedan flytta till USA.

I vilket fall – hon var en populär och social kvinna och hade många uppvaktare. Det tyckte mormor var onödigt. Då sa mormor till moster att ” Du far och flyger över alla blomster och till slut landar du i en komocka ”. Inte vara glad i onödan. Lilla mormor.

Gamla tider. Lille Far til höger.

På mina resor i Dourodalen nyligen flög vi – men vi landade precis där vi skulle – på flygplatsen i Vila Reál. Inga komockor där inte, så mormors visdomsord stämmer inte. Hon hade många hyss för sig – mormor. ” Sådan är livet när kjolen är randig! Okej…………….?
De av mina resenärer som ville – samt även jag – kunde hänga med på en flygtur på ca 35 minuter. En och en i ett 2-manna plan. Vilken fantastisk upplevelse. Att se detta landskap från ovan – alla fantastiska mönster de olika vinodlingarna bildade – mäktigheten i denna natur och del av världen.

Snart take-off. Skall bara tråckla in denna kropp först. Smidigt. Not.

Jag lider av svindel – svår sådan – men jag tvekade inte ett ögonblick och jag kände ingen rädsla – well, bara den vanliga när man flyger – måtte det gå bra. Ville mer än jag var rädd – det är en bra taktik. Den funkar på mig. Kändes inte obehagligt över huvudtaget. Konstigt. Tror dock att om botten på planet hade varit genomskinlig – då KANSKE jag hade darrat.
Vilka saker man få vara med om – om man vågar. Både på ont och gott, förståss. Mest gott, if you ask me.

Ett villavagnskvarter i oktober.

Håller på och packar och packar ur. Vad skall med – vad skall inte med till solens land. Försöker rensa ut det som finns i skåpen och äta upp allt i frysen. Tror det räcker med pasta nu. Urk. Inte lämna livsmedel kvar – i största möjliga mån. Faktum är att ALLT som man vill ha från det svenska skafferiet – det finns att köpa på Solkusten. Jag brukar laga både kålpudding och ärtsoppa, bruna bönor med fläsk osv osv. Ibland blir längtan stor.  Det är lite dyrare – men å andra sidan är övervikt ( för resväskan, alltså  ) också dyrt. Man lär sig för varje år. Jodå, vi äter spansk mat och handlar på marknaden – ett infernaliskt roligt nöje, tycker jag. Jag tycker MYCKET om att laga mat, så alla möjligheter finns att spinna loss. Maken äter frivilligt, så jag fortsätter att veva i grytorna. Restaurangernas pommes frites kan vi låta bli.

Advent i solens land. 20 c på julafton. Ute.

Brukar fira julen under 1 dag där. Kanske 2. Då fläskar vi på med hembakat vörtbröd, lussekatter, kokt skinka, brunkål, köttbullar, Janssons Frestelse och sill. Glögg ibland och julmust ibland. Sedan är det över. Julen är barnens högtid och det blir mindre och mindre viktigt att överdimensionera med prylar. Efter ”den stora utrensningen” för 2 år sedan, så är vi försiktigare med att dra på oss saker. Ibland åker jag dit – men för det mesta tänker jag efter. Nästan. I princip. En balans mellan att ha det så där fint som man vill – men ändå inte en massa filijoxer som skall sparas och plocka undan – helt enkelt för att det inte finns plats! För upplevelser finns det plats och det är det vi satsar på.

Kväll i villavagnen tillsammans med en ofrivilligt synlig fot och popcorn.

Sitter och njuter, samtidigt som jag skriver. Det är mysigt i vår villavagn. Inte alla som kan njuta av sina stunder. Jag kan. Ofta. Inte allt går min väg. Mycket kamp är det in emellan – men jag tycks vara välsignad med ett sjuhelsikesjäklaranamma och god hälsa. Som jag vet, i alla fall. Det är värt att uppskatta och tänka på. Tack.

En fjäril gör ingen sommar. De kom i september.

Lite skönt att långsamt tona ner inför vinterförvaringen. Det är som om jag blivit lugnare – fastän jag har mycket lurv i benen ändå. Sådant där lurv som måste få utlopp. Tycker däremot INTE om att onödigstressa. Liksom att jaga utan att det behövs. Att vara oförberedd och stressa runt ” att sno som en arger hund i en benhög ”( mormor ). Att jobba fort är inte samma sak som att stressa. Det är som skillnad, som man säger i Mora. Tror jag. I Östnor.

Konstverk. Konstigt verk – hur blev den sådan?

Härligt att se skiftningarna i naturen. Det lugna tempot. Såklart hjälper vädret till. Vem njuter inte av solskenet? Hade det regnat småspik hela tiden – då hade min skönsång inte varit likadan. Regn och tvärvind och kallt – fy.

Glöm inte att fundera på om ni skall hänga på till Portugal nästa år. 16-23 april och 19-26 september . Bara så att ni vet och är ute i tid. Max 8 personer per gång. www.unnadigresan.se

Brittsommaren omfamnar många av oss. Hoppas att solen skiner på er alla och fyller era sinnen med goda tankar. Kanske får ni för er att överraska någon med något? En vetefläta, ett kilo äpplen eller en påse bilar – vad vet jag?

Kanske blir det Pågatåget in till Malmö imorgon. Lufsa runt lite njuta. Om solen skiner, förståss. Blir det regn syr jag en klänning.

Ta-ta.
Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com