Igeln har landat.

Hilsen.

Sitter i min fåtölj i villavagnen. Lördag i morgon och dax att skriva något. Inte vet jag om det blir vettigt. Det får vi se. Liksom. Troligen kommer jag att upprepa mig. Så uppfylld av de senaste veckorna. Tror inte det gör något. Ni har säkert glömt. Som jag.

dsc_1589-01
Kåseriernas ser dagens ljusi i vår mysiga villavagn. Eller…..mörker.

Vi klev in genom vår villavagnsdörr för exakt 12 minuter sedan. Jag har varit på resande fot i över 3 veckor. Portugal, Porto och Dourodalen. Hur skall jag sammanfatta det? Orden blir fattiga och futtiga. Magiskt vackert. Gudabenådat mäktig natur. Passionerat stolta människor. Oupptäckta pärlor.

mini-weddings-4
Ja….orden räcker inte till. Goda utsikter.

Mina reseupplägg för Portugal består av 2 dagar i centrala Porto och 5 dagar på en fantastiskt liten vingård i Dourodalen. Busigt och backigt i början och vilsamt och vackert i slutet. Bra kombination.

IMG_20180916_104753
Lite hej och hå. Man är som man är och gör som man gör. Inte så komplicerat, helt enkelt.

Porto är en stad med bus i blick och oändliga uppförsbackar och trappor. Glöm hiss. Finns sanslöst få. Kullerstensgator och gränder. Man tror att husen är fallfärdiga, men öppnar man dörren till en restaurang – så är där så mysigt och fint.

IMG_20180915_170801
Taxibåt över till andra sidan. Från Ribeira till Gaia.

Finns hur mycket som helst att upptäcka. Orkar man inte knata gata upp och gata ned, så kan man slå sig ned vid kajen och dingla med benen. Här finns mycket att titta på. Man blir säkert törstig och då köper man sig en litet glas vatten eller troligen annan dryck.

Utsikt
Utsikt från picknickplatsen. Inte så dumt, väl?

Efter 2 dagar och träningsverk i vaderna ( förutsatt att man gått på upptäcktsfärd lite här och var ) så tar vi oss till vår vingård. Ca 2 timmar från Porto inåt landet. Där landar vi i ett lugn. Badar i poolen. Njuter av utsikten. Äter mycket god hemlagad mat. Vinprovning. Vandring bland vinrankor.

sdr
Under mina resor hyr jag en liten minibuss, med vilken jag tar mina gäster på olika utflykter. Lyxigt, om jag får säga det själv – och det gör jag: LYXIGT.

Picknick i den mest fantastiska omgivning. Båtfärd på Dourofloden. Vinprovningar i olika miljöer – den ena mer fantastisk än den andra.

nfd
Beroende på hur länge man bränner vintunnorna inuti – förändras smaken vid lagring. Coolt.

Vin är inte bara att sörpla i sig ur en baginbox. Så tänker i alla fall jag. Inget snobberi, nej. Bara ren kunskap, som man kan tillskansa sig – eller inte. Valet är fritt.

IMG_20180915_141949
Portvinsprovning. Trevligt.

När man gjort några vinprovningar kan man faktiskt ta till sig hur smaken förändras genom olika temperaturer, om vinet luftats eller inte, om dekanterats eller inte. vilka druvsorter m m…….faktiskt riktigt roligt. Man vet mer vad man föredrar – och behöver inte gå efter utseendet på etiketten……..Att dessutom göra dessa vinprovningar på plats i denna miljö är oslagbart.

dav
Jodå. Mina gäster skördar vindruvor. Vid denna senaste resa prickade vi in det. Ett handarbete. Enorma odlingar plockas för hand.

Att producera vin är bara något för den passionerade. I alla fall om vi pratar om de små vinbönderna. De som har något hektar eller t o m mindre . Tror att jag hörde siffran 22 000 småodlare i Dourodalen. Få kan leva på sina odlingar själva, utan de har ofta ett annat arbete också. De säljer sina vindruvor till de stora producenterna och har det tillräckligt med skörd kan de få hjälp med att producera sina viner och buteljera. För eget bruk eller att sälja.

ptr
Gueda Wines. En liten odlare som passionerat gör vad han kan. Från vår vingård i Dourodalen

 

dav
Vin och vatten. Varandras bröder.

Natten rullar på och när jag väl kommer igång……………….kan ju inte hålla på så här. Ju. Behöver min skönhetssömn och den kan ta 100 år eller något, har jag läst. Får jag snusa till 8 imorgon, så blir det bra. Nu är klockan 02.39. Tiden är den ende som har vett att gå, sa min mamma. Bland annat.

lion-690663__480.jpg
Säng, säng, säng. Sova, sova, sova.

Ni kan veta en sak – på resan träffade jag ett par – som blev så inspirerade av vårt val av boende – att de också vill göra så. Villavagn i Sverige och hus i Portugal blir deras val . Jag ÄLSKAR att inspirera till bra saker. De ville ha en villavagn med 3 sovrum, så jag rekommenderade vår Beaumont. Den blir perfekt till dem. Vill ha den själv, men man får stilla sig. Man kan inte bo i 2 villavagnar samtidigt. Vill ju resa också, ju. Å då kommer jag ju inte att vara hemma. Logiskt.

Så då tror jag väl att jag drar täcket över huvudet och intar plattläge. Platt och platt, förresten. Efter dessa dagar i främmande land, har jag väl inte precis ätit asketiskt. Det putar både här och där. Det straffar sig – så det blir till att låta bli bakelserna imorgon bitti – blir inte svårt i o f s – eftersom Margarida i Portugal inte följde med i bagaget. Hon som är matmor för vingården. Bara 30 år och fullfjädrad. Sköter allt. Det var hon som läskade mig att äta för mycket. Dåligt med karaktären.

diet-695723__480
Sötebrödsdagarna är över. Nu blir det fullkorn med ost, skinka, gurka, tomat, mera smör, lite majonnäs. Not.

Ha en bra dag ihop med Knud. Han lär vara lite galen. Det vindar utanför här också – men jag tror att Västkusten har det värre.

Akta er för flygande tegelstenar och annat bröte. Onödigt att åka på en sådan tjottablängare.

Hörs igen. Njut av de stunder du kommer åt.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

Douro då´rå.

Bom dia.

Så heter ”god dag” på portugisiska. Såpass har jag lärt mig. En god dag har det sannerligen varit. 34 c idag den 31 augusti.

Befinner mig i Portugal, i staden Peso da Régua – alldeles invid Dourofloden. Det är SNART det gäller. Om några dagar kommer mitt första resesällskap. Jag är här i förväg, för att fila till, bekräfta och ändra sådant som redan är bestämt. Välja menyer, få reda på att restaurangen jag bokat har stängt för semester…….å sådana grejor. Det är oehört glassigt att ha det som jag har det – men det är också ett stort ansvar. Måste ju leverera det jag lovat ( och det som andra lovat att de ska leverera till mig…… ). Logistik är finurligt. Att tänka ut i förväg allt som inte kan hända………

Douro-floden

Jag är i vinets förlovade region. Ett speciellt klimat, en speciell jordmån och och annat som gör att dessa vindruvor trivs här.  Här odlas inte bara vinsorter för att göra det beryktade portvinet – utan även bords- och starkviner. De omkringliggande bergen skyddar vinodlingarna från Atlantens kyliga vindar. Här lär ha odlats vin i årtusenden. Läs gärna mer HÄR !

Det är en fascinerande bygd detta. Vet inte hur många gånger om dagen jag säger Fantastiskt! Underbart! Magiskt! Himmelskt! Utan jämförelse! Vilket lugn! Vilken frid! Överdriver inte en enda gång.

Grillat kalvkött.  Tuggade ofta och länge.

Idag har jag besökt ett antal olika utflyktsplatser. Lagt in i GPS, ritat körschema och tillsammans med min partner på vingården gjort logistiken för dagscheman etc etc. Jag har gått gata upp och gata ned, för att hitta lättast möjligt. Har kontrollerat var parkeringsplatserna finns – eftersom jag hyr en liten buss för mina gäster. Gatorna är trånga här och man kan definitivt inte parkera där man vill. Provätit på några utvalda restauranger har jag också gjort – och det är en förjolad tur det – för allt är inte gott. Man vill ju inte sitta där med skägget i haklappen och skämmas inför sina resenärer. Inte om man förebygga större misstag, i alla fall.

Jag kan däremot meddela att bakelserna är jättegoda, så dom skall jag provsmaka imorgon igen. Eventuellt dagen därpå. Jag betalar själv, så jag skäms inte. Inte jättemycket.

En om dagen håller doktorn inom räckhåll

Imorgon skall jag se till att åka rutten från utsiktsplatsen till en av vinprovningarna – där vi bl a ska få smaka på ett 70-årigt portvin. Jag säger VI, men i själva verket är jag chaufför, så jag får endast lukta på korken vid själva begivenheten. Inte utan mitt körkort, liksom.
Jag har lagt in adresserna på GPS:en men ibland villar den bort en – så man förstår inte riktigt hur den tänker. Hur svårt kan det vara? Luring, den där. Små usla vägar, där man inte kommer fram – och smaaaaalt. Portugiserna kör gärna fort och nära, skulle man kunna sammanfatta det. Har rest här en del innan, så det är inte en förhastad slutsats. Det är bara att ta det lugnt.

På söndag åker jag till Porto och gör samma genomgång och på tisdag kommer mina resenärer. De har längtat, har jag förstått. Jag också.

Porto och båttaxi

Ber att få tacka er alla för omsorgerna om maken, som råkade ut för sprucken blindtarm och som fick åka i ilfart till sjukhuset i förra veckan. Han låter hälsa att det blir bättre och bättre. Sista dunderpenincillinkuren ikväll. Rätt omrört inne i magen, sa operatören på sjukhuset – så det tar tid att läka inifrån. Det gör han nu. Lycka.

Lycka med friskt

Med en sådan torr sommar, blir det inte mycket gräs att klippa. Vi har en liten plätt utanför villavagnen, som vi håller vårdad. Vi sparade gräsklipparen från när vi sålde huset – så den har vi använt – men inte då i sommar. Mysigt, tänkte åkersorken och byggde tunnlar. Små rackarns hål här och var. Sorkar är söta på bild – ungefär dit har jag kommit. Så…………….med allt regnande det sista, har gräsmattan blivit grön igen och då har vi brummat med motorn – kors och tvärs. Har hört att sorkarna inte tycker om ljud. Får se om det stämmer.

Sork eller mus – vem bor under vårt hus?

När i åker på vinterförvaring till värmen, så är det en del saker som skall skötas innan. Bl a skall bil och husvagn ( inte villavagnen ) på vinterförvaring. Onödigt att de står ute vintertid. Krukorna skall tömmas på jord – så att de inte köldspricker. Rent allmänt lite fix hit och dit – men maken får inte bära tungt och jag försvann ju till Portugal – så vi får ta det sedan.

Vinterförvaring.

Denna gången blev det inte så mycket villavagnsprat – det som ligger mig så varmt om hjärtat. Hade vi inte sålt huset och köpt en villavagn – hade jag inte suttit här i Portugal nu. Den saken är klar. Då hade jag suttit någon annanstans förvisso – men inte som resebyråägare. Livet hade tagit sig andra stigar eller motorvägar – men detta livet är PERFEKT! Så lite att bry sig om när man åker. Så fräscht när man kommer tillbaka. Så smart. Det bästa är att om man tröttnar eller livet tar vändningar som man inte vet eller tänkt – då är villavagnen säljbar. På plats eller utan plats. Bra andrahandsvärde, helt enkelt.

Nu får det vara nock. Har saker att göra. Sova till exempel.

Ha en fin vecka.
1:a dagen i september. Snart är det val. Jag har förhandsröstat. Nu får andra göra sitt.
Må gott och hoppas ni köper en villavagn och sedan åker med Unnadigresan till Portugal. Eller tvärtom. Ni kan välja själva i vilken ordning. *Ler*

Hälsar,
Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Reker. Så´na man-eter.

Hilsen.

När jag var liten ville jag åka radiobil. En radiobil var ju en polisbil, alltså. Skulle varit  coolt. Tyckte jag då. Inte nu längre. Det skulle vara en skam. Siktar inte dit, om man säger.

Ambulans, då? Har ni åkt det? Mindre lustfyllt men oerhört bra att möjligheten finns. När man behöver – och det gör man ibland. Beundrar dessa ambulansförare – som måste vara beredda på precis allt – och vara både proffsiga och inkännande.

Numera uppdaterad

I veckan blev det en sådan färd. Maken hade förfärliga magsmärtor, som eskalerade under dagen. Självklart tog jag på mig skulden och tänkte att det var min förfärliga mat, som var orsaken till plågan. Själv kände JAG inget men man vet ju aldrig. Lovade mig själv att ALDRIG mera laga mexiköttfärsgryta. Lovade mig själv att ALDRIG mer hälla i kikärtor- som kan svälla bukar så förfärligt Tänkte att även chili nog var förödande för magar, och lovade bort det också. Maken plågades men sa inget.

Kiknande ärtor är ofarliga

Vid 16-tiden hände något och smärtan övergick till värre smärta. Fortfarande var köttfärssåsen den stora syndabocken i min värld och jag kände mig så skyldig.  Nu skyllde jag på de ilagda morötterna. Maken sa inget som vanligt – jag tog på mig det. Som alltid. Jag är bra på att ta på mig dåliga saker. Var ska åsnan vara – jo. sist.

App, app, app……Sist i ledet.

Det sa min fröken i 1:a klass. Hon sa alltid att när man räknade upp personer, så skulle man ALDRIG börja med sig själv ( vilket INTE gäller nuförtiden, verkar det som ). Så…….om man t ex vill berätta att Kalle, Pelle, Asta,  Kulla-Gulla och jag har varit ute på foderstråt i Kabeljo – då skall JAG stå sist. Åsnan sist. Jag skall APSELUT inte gå före Kalle – i skrivspråket. Det ansågs som egotrippat och själviskt. Inte före i själva uppräkningen men jag får nog GÅ först om vi skulle ut och promenera på riktigt – jag, Kalle, Pelle, Asta och Kulla-Gulla. Jag skulle tränga mig, det vet jag.

Inte sist

Tillbaka till ambulansfärden i den svarta natten. Vid 23-snåret ringde jag 1177 och vi fick prata med en sköterska om symptomen. Hon kunde inte riktigt konstatera vad det var, att det var akut var inte att tveka på. Ring ambulansen, sa hon. Då gjorde jag det. Nu var maken i ett kritiskt läge. Varm och kallsvettig och i mycket svår smärta. Färden till Ystad Lasarett var den längsta någonsin. Ca 4 mil dit, men det kändes som en evighet. Varje vägbula fick maken att kvida av smärta.

Syster Yster

Väl på akutmottagningen jobbade många änglar. Det togs prover i hur många flaskor som helst. Smärtstillande pumpades in. Röntgen och undersökningar. Mer flaskor med blod ut och lösningar in. Det konstaterades brusten blindtarm. Operation dagen därpå. Dropp och flytande penincillin var 4:e timme.  Phu. Bättringsvägen. All lort från ”ruptured appendix” borta från magen och riktning framåt mot det vanliga livet.

Sååå fort kan livet förändras. Man vet inte från ena stunden till den andra. Livet är här och nu med viss framförhållning. Så…….om de släpper iväg honom imorgon, så firar vi med en stor räktallrik på Marinan i Ystad. Ser framemot det. Mycket. Lättad. Tacksam. Räkorna kan jag vara utan – men inte honom. Ni fattar.

Nu är det dags att räkna ner inför Portugal och Douro. In i det sista sitter jag med pillerill och detaljer. Så vansinnigt roligt och pirrigt. Tänk om? Fast jag känner mig rätt lugn. Det kommer att bli jättebra. Jag var nogsam när jag valde destinationen och vilka jag skall jobba med där – men just jungfruresan är alltid extra pirrig.

Pillerill in i det sista.

Kommer att uppdatera er nästa lördag i vanlig ordning – för då sitter jag i Peso da Régua  i Portugal – på ett hotellrum och lägger det sista pusslet. Jag kommer att besöka de ställen som ingår i resan – innan gästerna kommer – och få ett fejs till varje ansvarig. Mycket har skett via mail och andra kanaler – och det funkar perfekt – men ett ansikte är ett ansikte – och jag tycker om den personliga touchen. Watch this space, som man säger utomlands.

Bra vinterförvaring

Snart är det också dags för vinterförvaringen i Spanien. Vintrarna där. Sommaren i Sverige. Så har vi valt att ha det. Det vet ni vid det här laget. Passar oss perfekt – medan vi kan sprattla och har kraften och nyfikenheten. ( Definitivt inget fel på den, vill jag meddela ). Jag har börjat tömma krukor och klippa ned växter. Det är lugnare i luften – eller hur man skall säga – och det ligger liksom avslut och lurar. Björnbären plockade och 4 burkar blev det. Dumt med fler i o m att de skall fraktas ned i resväska till Spanien. Nu är det nyponen kvar. Hemlagad nyponsoppa i vinter – vad tror ni om det?

Nyp dom

För Morgan Nyman AB går det lysande. Många stora lyxvillavagnar sålda och Brevik Camping och Villavagnspark är snart slutsålt!! Vilken hit!!! Det är så roligt! Jag unnar ALLA att få leva villavagnslivet. Så in i bänken bra. Såklart passar det inte alla – men jag VET att det skulle passa fler – om de bara visste och förstod. Att ha en villavagn är att få det man vill ha från ett ordinärt hus – fast mycket billigare och mer kompakt.

Missa inte att komma till Morgan Nyman AB på Ranstadverket och gå in i våra villavagnar. Sitt ner och känn. Det är ofta först då som många förstår vårt budskap! Wow – hör vi hur många gånger som helst. Det sa även min man och jag en gång – och se hur det blev!
Ring 0500-44 56 00 och säg när ni kommer så sätter vi på pannan och fluffar kuddarna!!

Lördag. Det utlovas regn. Inte kan man protestera mot det? Inte efter denna sommaren. Det finns gränser.

Ha en förträfflig vecka. Hoppas ni får njuta av höstens lugn och buskarnas bär. Kanske hittar ni svamp? Om ni är lagda på det viset, alltså. Om inte – njut på det sätt ni vill. Det blir perfekt.

Svårplockade men gooooda

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

San Juan. INTE Don Juan.

Hilsen.

Önskedröm. Midsommardagen lägger sin varsamma hand över oss. Solen glittrar i sjön och sprider sitt generösa diamantregn över nejden. Lugn och frid.

Eller inte. Troligen spöregn och kallt och på sjön går det gäss. Ovanpå den vita och skira midsommarklänningen har vi yllkofta och för liten regnjacka. Den har krympt i torkan. På den piffade frisyren drar vi på en syd-sydväst. Man vill ju inte förstöra frisyren. Heller.  Vi sitter inomhus. De högklackade skorna står kvar i garderoben – och de små grodorna har kvackat klart och hoppat hem. Det är ju så det är. Lika spännande varje år. The same procedure as last year, James……Ingen idé att bli depressiv. Som att vara förbaskad på att regnet är vått eller att snön är kall. Midsommar är midsommar

potatoes-1458569__480
Fäskpotatis i Midsomer

Ibland undrar jag om Morden i Midsomer är inspirerade av svenskt midsommarväder. Ni fattar. Midsommartiden är alldeles underbar men vi lever på hoppet – annars skulle vi inte stå ut. Dessutom – så mycket sommar som vi haft hittills – det är tacksamt! Man får var lite förnöjsam, eller hur? Lätt att bli fartblind.

Same procedure as last year, Ma´m?  Same procedure as EVERY year, James!

Förra sommaren i Skåne var bland den sämsta i mannaminne. Med ett sålt hus, mindre kostnader och ett annat liv än förr – så har vi möjligheten att ”go with the flow”. Vara spontana om tillfälle därtill erbjuds. Det blåste på längden och tvären samtidigt och som grädde på moset – regn i spiral.  Vi tittade på varandra, låste villavagnen och drog till Costa del Sol, Marbella. Med villavagnen strategiskt placerad på Söderslätt i Skåne – då bor man nära Malmö – det nära till Kastrup – och därifrån går det flera flyg till Málaga. Man kan hitta superbilliga biljetter om man är följsam.

Man kan päsa gott

2 veckor med strålande sol blev det. 32 c i poolen och 35 c i skuggan. Det går an. Inte så att vi skulle vilja ha det så varmt året runt – man ORKAR ju ingenting! Det blir mañana av det, helt enkelt. Förstår precis varför man har siesta! Omöjligt att köra svensk effektivitet i den fuktiga värmen.

I Spanien firar man också Midsommarafton. La Noche de San Juan. Ingen liten inlagd sill, där inte!!  Att vara med på en FIESTA – av i stort sett vilken anledning det vara må – är fantastiskt roligt och intressant!! Så mycket glädje – från alla generationer. Här är inga tonåringar rädda för att klä ut sig till bananer eller Mowgli – om det krävs för festivalen. Man bara gör, är och har kul.

Bonfires. Reningsceremoni. En tradition som blivit mer en folkfest än något ålderdomligt hokus-pokus

Det är på kvällen man firar. På alla stränder utmed kusten bygger man upp eldar. På kvällen tänds de. Ett häftigt skådespel att se. Enligt traditionen skall man hoppa 3 gånger över elden. Elden renar och de problem man har bränns upp, är tanken. ( Jag glömde hoppa så jag har lite att ta tag i, om man säger.)

Bartendern med keps i full swing! Snyggo till höger dansar latino med en dam. Höftgung och rytm – vill jag lova.

I alla fall: Vid 12-slaget sker den stora invasionen ut i vattnet – då skall man enligt traditionen bada sina fötter och tvätta ansiktet för att bli fri från onda andar, få tur och evig ungdom.(Jag sprang upp och ned ur havet 11 ggr .) Några säger att man dessutom skall gå baklänges i vattnet, för att förstärka själva reningen.  Andra säger att man skall skriva ner 3 saker man inte vill ha i sitt liv och slänga lappen i brasan.  Lika bra att göra allt, eller hur?  Just vid 12-slaget startar fyrverkerierna och festen med dans och mat fortsätter till morgonen gryr. Vissa städer häver campingförbudet på stranden just vid San Juan – eftersom det är en riktig familjehögtid med mat, dryck och samvaro över alla generationer. Vissa samhällen utmed kusten bygger stora kreationer föreställande gubbar och företeelser. som de sedan bränner ner vid 12-slaget.  Inte våldsamt, inte politiskt – bara traditioner vid liv

 

Kärt midsommarfirande hos granne innan strandhugg

San Juan handlar om förändring. Natt och dag, eld och vatten. Elden renar, vattnet läker, friskar upp och föryngrar. Det låter fantastiskt och ÄR en riktigt häftig upplevelse att delta i. Alltid nyttigt att lära sig seder och bruk från andra kulturer. Precis som besökare här tycker vårt Midsommarfirande är helt fantastiskt. Man behöver inte anamma allt – men att rucka lite på sina gränser är inte fel. Tycker jag.

Vi har haft barnbarn på besök. Alltid livgivande. Vattenkrig är kul. De har försökt lära mig ”flossa” – en ny sorts rörelse där armarna går åt olika håll samtidigt som kroppen skall gunga motsols. Jag har en del kvar att öva på. Just nu är jag inne på höger armsväng. Höften skall befinna sig på annan plats i rummet – nämligen tvärsöver. Återkommer om detta.

 

Ingen aning hur mycket ni orkar läsa – det får jag aldrig veta men tänkte att när vi nu ändå är inne i andra kulturer och rumsterar runt – så kunde kanske en inspirationsfilm från Portugal och Dourofloden komma väl till pass.  I september gör jag 2 resor till Dorurofloden med tema naturupplevelser, mat, vin och gemyt. Denna film är en liten aptitretare. Septemberresorna är fullbokade redan – men i oktober finns möjlighet till 6 platser om ni vill hänga på. Dessa platser finns inte med på hemsidan www.unnadigresan.se men kan planeras in – om ni hugger. Annars får ni raskt skriva upp er till nästa års arrangemang, alltså 2019. Platserna tar slut fort. Maila mig HÄR iför intresseanmälan ( Ej bindande, såklart )

28152adb14d3262aeaee00cc1b7e4b3538cfc74bde31e5fd273512fce4aba017
Var snäll.

Så var det väl inte mer då.  Bara försöka vara så bra och snäll som man kan. Tror det blir bäst så. Inte lägga sig platt för allt – men sila myggen från elefanterna. Vad är värt vad, liksom? I det stora hela? Om man tänker efter. Den läxan får man väl traggla med hela livet. Perfekt är inte längre målet. Så gott man kan räcker till. Inte lat. Inte hysterisk.  Bara så bra och snälll man kan.

Leven väl. Hörs nästa lördag.

Annicka

www.unnadigresan.se
www.villavagnar.com
www.villavagnsbloggen.se
Defigit AB Den Passionerade Lilla Resebyrån

Ibland får man bita sig i tungan och börja om. Tur att man har tänder.

Hilsen.

Ibland blir det inte som man tänker. Jag tänkte att jag skulle nana sött nu och vara tillfreds över att jag skrivit klart. Nöjd med dagens förvärv. Nu sitter jag här klockan halv 2 på en fredagnatt som egentligen är en lördagnatt – miss i nassen – och får börja om. Allt jag skrivit är borta. Fråga mig inte hur. Borta. Gone. Väck. Pust. Oh well. Antingen kan man bryta ihop eller så kan man bryta ihop och gå vidare. Kunde varit värre. Kunde varit någon slags deadline kl 02.00 och DÅ hade jag varit stressad nu. Såååå tacksam. Not.

087
Kollaps eller kallops. Stor skillnad. Det märker man.

Har ni varit på Bornholm? En riktigt fin och grön ö. Spenderade 4 dagar där med goda vänner. Riktigt härligt. Hade bil och körde kors och tvärs – inte svårt i o f s. Ön är inte stor. ca 40 000 invånare. Väldigt dansk. Väldigt genuin. Väldigt dyrt att förlusta sig men danskt rågbröd är billigt. Och ruskeligt gott. En dansk hotellfrukost blir man inte lessen av. Jo, möjligtvis för att man inte orkar äta allt. Fy fabian vad gott. Vår svenska valuta är ingen hit numera. Eller rättare sagt: Den danska valutan är en hit. För danskarna. Det tar 1 1/2 timme från Ystad till Rönne med snabbfärjan. Wienerbröd i mängder och hur mycket gott annat som helst. Åt bl a Havets Buffé som var bland det fräschaste jag ätit. Bodde strax utanför Allinge, på den norra delen. Helt fint. Superdagar, helt enkelt. Tack. Rekommenderas varmt.  Just det. Varmt var det. Makalöst vackert väder. Alla dagar. Ibland har man flyt.

Uppdatering: Förra lördagen skrev jag en del om ett te – Lakkawella – som vi drack som barn på familjesemester. I fullpackad VW Bubbla. 3 barn och 2 vuxna. Trångt. Jättetrångt. Pappa rökte cigarett på den tiden och öppnade alltid sidorutan, för att det inte skulle ryka på oss barn. Mamma rökte inte men tände cigaretten, för att pappa skulle ha full uppmärksamhet när han körde. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var så fräckt när mamma drog luffarbloss. Majgadd. Hon fick röken att liksom ta smygvägen genom näsan. Oerhört imponerande. Efteråt tog hon en frukttablett ur en svart plåtask, som hon köpt på båten. Vi fick smaka. Jag tuggade alltid. Slut på nolltid.

dsc_00751
Istället för Lakkawella. Jag ger mig ALDRIG!!!

Just det, ja. Lakkawella. Jag är inte den som ger mig om jag vill något. Sökte upp en tehandel i Rönne, för att forska lite. Att vara så nära och inte ha gjort sitt bästa – nä, det är inte Annicka. Ska man, så ska man. Så man skulle: fick provsniffa på diverse téer och göra en riktigt grundlig  genomgång om vad som skulle kunna vara ”mitt” te.  Fick besked om att barndomstéet inte längre fanns – att det var ett varumärke – och fick tips om motsvarigheter. Kraftfullt, ingen beska, svart te. Så………..köpte något som liknar. Har smakat. Ljuvligt. Lite håning i. Super. Ska mixtra lite med styrkan. Njutning väntar.

DSC_3109
M som i MODIG. M som i MÖRBULTAD. Välj ❤

M som i MODIG. Är du modig? I betydelsen att trotsa rädslor och göra ändå? Att kliva fram. Att ta kommandot över det som magkänslan säger är rätt. Jag sitter såklart inte med någon sanning över hur någon skall leva sitt liv – det vore förmätet OCH dessutom omöjligt. Vi är olika. Däremot tror jag att man är rar mot sig själv och sin omgivning om man ger sig själv chansen att lyssna inåt och riktigt ta reda på när man trivs som bäst. När man är sitt bästa jag. Menar inte att skriva på näsan, att peka finger. Bara inspirera till att inte fastna. Fastna i sådant man absolut inte vill sitta fast i, vid eller på. Det KAN ha med mina antal år på jorden att göra. Har man levt länge och fått sin beskärda del av livets håning och käftsmällar bli det extra uppenbart att tiden sätter gränser. I Livets tredje period borde man inte ha tid att slösa bort dagarna och åren på lort och sådant man absolut inte vill göra.

Surikat, Porträtt, Djur, Natur, Chef
En får sitte o tänke en schtund – eller flere…….tills det kommer.

Man måste hitta vägar att ta sig förbi hinder. I det yttepyttelilla. I det stora. Livet blir annorlunda – men är det förenat med elände? Vad är det värsta som kan hända? Såklart talar jag utifrån det att jag är frisk och har både lust och styrka att sätta ned foten inför mig själv. Jag är inte så tuff som jag låter – jag är både ängslig och svag ibland men jag ger mig inte. Som en rysk Babushka docka. Som man putter på och som lägger sig men alltid kommer upp igen. Alla har det inte så men om man pratar rent ALLMÄNT, så tror jag att man får tillbaka tusenfallt om man dejtar sig själv och tar reda på vem man är, har blivit, vill vara. Finns inget som säger att man måste vara drastisk och hoppa av allt: Gör det du kan men GÖR det. Vänta inte. Du äger inte evigheten. Tufft att inse men rätt nyttigt.

Matrjosjka, Färgstarka, Dekoration
Always standing.

Hua, där blev vi lite tunga ett tag. Vet inte vad ni orkar med, så jag bryter ”seansen” här.

Vi tar lite villavagnsliv. Har det så gott. Älskar´t. Världens bästa val. Tycker vi. För oss. Vinterförvaring i Spanien och sommarförvaring i vår villavagn i Sverige. Kan de bli bättre? Mer tid för upplevelser och lägre utgifter. Hur bra som helst. Om ni är nyfikna på hur det är PÅ RIKTIGT – hör av er.

Jag har gjort filmen idag och redigerat den 123456 ggr. Jag pratar fort och i staccato. Det blev 2 minuters film. Jag kan inte bättre än så här – men kärlek är det – det lovar jag. Hoppas det inspirerar!

Ha det gott i veckan som kommer. Tror den blir kalasfin. Utgår från det.

Annicka

www.unnadigresan.se
www.villavagnar.com
www.villavagnsbloggen.se

Solen har sina fläckar och kåldolmar utan lingon funkar inte.

 

Hilsen.

Ny lördag. Nya möjligheter. Eller inte.  Låter som en trist klyscha, något man bara säger för att vara käck och i tiden…..MEN………jag tror på det. Faktiskt. Ibland – faktiskt förvånande ofta – blir det som man tänker. Tänker man dåligt – då kan man ge sig tusan på att det blir lort den dagen – och det gör ingen människa jätteglad. Inte mig i alla fall.

Nej, jag är ingen klämkäck figur som inte förstår ohälsa och ledsamheter. Jag lever – alltså får jag min beskärda del av livets meny – jag bara säger i princip – det blir som man tänker. Med vissa undantag, kanske.

Jag läcker vad jag tänker!

Fick lite rapporter från Spanien i dagarna. Vi har bättre väder i Sverige än på Costa del Sol! Det är som om vädret inte orkar vara fint överallt samtidigt. Vad vet jag,  vad vet jag.  Normalt sett är det för varmt att vara därnere nu. Tycker vi. Förra året var det kallt och blåsigt i juni här i Svea Rike – kommer ni ihåg vilket uschligt väder det var – så vi tog ett billigt flyg och åkte ned till värmen. 35 c l skuggan och 32 c i vattnet. Det var dejligt. Dejligt att ligga och päsa, men jag skulle inte för allt i världen vilja gräva en grop under sommaren i Marbella-området. Varken åt mig eller åt andra. Ni fattar.

Den som gräver en grop åt andra……

Det skulle gå a)  Långsamt och b) Det skulle inte gå alls. Har stor respekt för värmen och att det inte går att prestera så högeffektivt där som här. Inte undra på att man har Siesta. Någongång mellan kl 13.30 – 17.00 infaller siestan och då är det stängt nästan överallt. INTE i stora affärscentra – men vanliga butiker brukar faktiskt stänga. Arbetarna har också siesta ELLER så jobbar de till kl 15 max. Ingen orkar prestera i den värmen. Som svensk är man van att kunna handla när andan faller på. Julafton eller Långfredag – det går alltid att handla damasker eller äpplen. Så har vi det. I Spanien hjälper det inte om andan faller tungt – det är stängt i alla fall. Tror jag det. När solen står högt och luften står still – vem orkar vara på topp? Det är det som är så fantastiskt lärorikt med att resa – man lär sig hur andra lever och inser att det finns en annan sanning än den egna!

Skönt i plurret

Resan genom Sverige fortsatte i veckan. Känner mig som Gustav Wasa. Besöker städer och landskap, lyssnar och pratar med folk. Skägg har jag icke – inte heller polkafrisyr  ( fast vi passerade Gränna ) – dock rycker jag emellanåt ett trollpackestrå från överläppen. Madame Mim i miniformat. Man får vara tacksam att raset inte är fullkomligt genomfört. Än finns det förändringspotential. Mycket mer kan falla och hänga i långa tider framöver. Ni fattar.

Vätterviksbadet
Fantastiska solnedgångar denna sommar

Östergötland haver fått sig ett besök alltså.  Vadstena. En mysig stad med historia. Härligt att höra dialekten och träffa lokalbefolkningen. Urmysigt. Historiska vingslag. Det är mycket man inte vet. Mycket som fallit i glömska sedan skoltiden.

Vi har som tradition sedan ca 6 år att träffa makens bröder med fruar – och köra Camp Ekengren. Vi träffas någonstans i Sverige på en camping och umgås intensivt i 3 – 4 dagar. Denna gång blev det Vadstena Camping. ( Varsågod, jag bjuder på den reklamen .) Fantastiskt roligt. Livet är fullt av liv och alla har sitt. Svårt att få ihop det. I o m att vi bestämmer 1 år innan när vi skall ses, så blir det av – om inget oförutsett händer. Tackom och lovom så har vi fått till det hittills.

Fantastiskt väder – vad kan man mer säga – helt 100 procent.

Riksdagen i Västerås beslöt 1544 om att förstärka rikets fasta försvar. Anläggandet av Vadstena slott var ett av beslutets konkreta konsekvenser. Syftet var framförallt att ge skydd mot eventuella anfall söderifrån. Byggnadsarbetena sattes påbörjades 1545.
Vadstena Slott – när inte mobilkameran fanns

Mycket roligt och rekommenderas varmt. Vi småpratar om allt, har en matlagningsdag var – då de som INTE har uppdrag – bara kan päsa i solen och inte bry sig om vare sig disk eller att flytta bord. Man kan sitta och titta och och le skälmskt åt den oskalade potatisen och disken – och fortsätta titta. Vaxduken är visst lite kladdig men det kan man strunta i. Inte ett handtag så långt ögat når. Det får värdparet sköta själva just den dagen. Lyxigt. Det blev underbar kalkongryta med godaste såsen, krispig och synnerligen delikat och välsmakande Ceasar sallad och kåldolmar camping style. Jo då. Det går att svänga till lite vad som helst. Mitt tips för kåldolmar: Dutta malen kanel över köttfärssmeten. Mycket riven lök. Jag hoppar över risgrynen – tog riven kokt potatis istället. Svart vinbärsgelé i gräddsåsen.

Kåldolmar in the making. Doftar gott och husmanskt.

Gottigottgott.

Vet inte om ni har märkt det – eller om det bara hos mig som det stökas omkring. Jag talar om kroppen som förändras allt eftersom åren går.  Rena rama överraskningsfesten att få leva och ta del av alla justeringar man bjuds på. (Alternativet är inget att stå efter, så jag ser tiden an om vad som komma skall. ) Lite visste man då, när man var 30 och kände sig gammal.  Att titta på gamla kort gör mig nästan ilsker på mig själv. Hur KUNDE jag ens tänka så korkat om ålder? Gammal ? Då? Karma. Man får tillbaka. Sorry. I nästa liv skall jag hålla klaffen.

I alla fall: Oavsett – så skulle allting kunna var så mycket värre. Finns ingen ände på hur illa det kunde varit. Å andra sidan kan man inte vara så politiskt korrekt jämt och ständigt, att man inte vågar tycka något utan att tycka något annat – samtidigt.

Känner att hjärnan vandrar runt. Sitter i vår villavagn och njuter. Skall skriva färdigt detta och sedan gå och nana. Imorgon blir det Bornholm! Där har jag inte varit sedan jag var liten och vi åkte dit med familjen i vår VW Bubbla och hade semester. Lakkavella Te levde jag på då. Maniskt förtjust i detta te – som vi bara kunde köpa i Rönne. Konstigt att jag kommer ihåg detta så väl? Inte är väl Rönne känd som en te-metropol???

Livet i en villavagn från Morgan Nyman AB

Nästa lilla kåseri kommer att handla om att våga trotsa konventioner, att lyssna till hjärtats röst och våga lita på att det håller. Det, mina vänner, är svårare och lättare än man tror. Livet här och nu – hur länge skall man vänta innan man gör det – det som man egentligen vill? Fundera på det, ni.

Denna gång har jag inte ens nämnt mina kommande resor!? Hur gick det till?

Önskar er den bästa veckan någonsin – och såklart alla andra veckor. Vi kan ju inte hålla på och begränsa oss, eller hur?? Att önska är gratis. Kom ihåg det.

Just do it!!

Annicka

www.unnadigresan.se
www.villavagnar.com
www.villavagnsbloggen.se

 

Å en slank hon hit, å en slank hon dit…

Hilsen.

Veckan har varit fri från inläggningar och sirap. Man får hejda sig ibland. Livet är inte bara förlustelser.

Är för tillfället i Linköping. Östergötland. Tror jag var där som liten med syskon och föräldrarna. Vi reste mycket i vår VW-bubbla, med takräcke, 3 barn, marsvin och packning för alla eventualiteter. I diket bakom baksätet fick lillebror och marsvin husera. Barnstolar fanns inte – jo sådana med ratt på – med aluminiumfästen, som skulle räta ut sig vid minsta krock…….Så fick man stå mellan framstolarna – för att se ordentligt framåt. Var ett bilsjukt barn……..jag vet att jag lämnade visitkort då och då……….Tältade gjorde vi. I stort grönt tält – av bomull. Supertungt. Läckte in när det regnade, det kommer jag ihåg. INTE GÅ EMOT TAKET, var faderns stränga råd. Nä. Inte gå emot. Bara pilla lite. Bara dra streck med fingret, så att vattnet rann in precis där……….. Jag gick INTE emot taket.
Jag har förresten slutat göra streck i tälttak. Stor flicka nu. Ni fattar.

En typisk åksjukarunge

I alla fall: Sovsäckar med TJOCK fyllning, som mamma hade sytt foder till – för att inte slita ut sovsäckarna och för att kunna tvätta fodret istället för hela kongkarongen.  Ett foder som vrängde och vred sig. Jag låg mer utanför än inuti. En hund hade vi, Lottie, som älskade att ligga längst ner i sovsäcken – vid mina fötter. Arma krake. Fattar än inte hur hon överlevde. Måste ha varit trångt, varmt och …………typ sovsäckigt.

Att tälta är bland det roligaste man vet som BARN. Spännande med alla ljud. Mysigt. Med familjen samlad försvann alla spöken, Minns våra tältsemestrar med stor kärlek. Primuskök, lappskojs och dillkött i sås på burk. Jag är uppfödd på sådant. Därför blev det som det blev. Känner mig som ett skojs hela jag ibland. Ni fattar.

dsc_7807
Den ena efter den andra

Som vuxen och gift med min Mats är jag istället välsignad med ord med vagn i. Villavagn och husvagn. Just det. Vi har en släpvagn också. Ibland åker vi spårvagn, men dom äger vi inte. Finns gränser.

Ehurusom och emedan:  En liten roadtripp med husvagnen i den gångna veckan. Först till Ranstadverket i Häggum och Morgan Nyman AB. Ett firmakalas med en hejdunderjättekul eftermiddag och kväll tillsammans med go´a kolleger. Kul att få lära känna dem lite mer sådär privat. Vi har ju samma brand för företagets väl och ve – och då är det bra att se hur vi brinner tillsammans mot gemensamma mål. En jäddra fjutt, om man får säga så!! God mat, dryck och buskis!! Låg dubbel av skratt där ett tag när Gabriel med kollega körde en lokalrevy med bonnaskämt för oss. FOTBOLLSHOCKEYHÄCK.    Klicka för ett smakprov!!
Vilka go´a gubbar! Falkenbergsrevyn – se upp! Här har ni talanger!!

dsc_7867.jpg
Ett litet hus på hjul. Kanske13 kvm? Villavagnen hemma är på 50 kvm. Skillnad men med hemmakänsla oavsett.

13 m ekipage med husvagn och dragbil.  Det är långt, det. Fyttirackar´n. Från Morgan Nyman AB gick färden till Mullsjö. Där har vi en god vän, som bor alldeles invid sjön. Där sov vi förtjusande gott alldeles invid vattnet. Ett tag trodde vi att vi av misstag kört ombord på en båt – utsikten från köksfönstret var mycket  nära vattenbrynet. Jag tror jag såg en mört. Eller aborre? Kanske sik? Det var INTE en torsk, så mycket vet jag.

Helt galet fantastiskt häftigt att kunna ha huset med sig. Visst är det? När kaffetarmen skriker av otillfredställande törst – då stannar man bilen, öppnar dörren till drömstugan, ut med den lilla söta pallen och på med kaffet. Så sitter man där i godan ro och förundras. I alla fall gör vi det. Varje gång. Livet är fyllt med sådana ögonblick – bara man tar sig tid att se dem.

dav
Livsnjutning

Har ni varit på Linköpings Flygvapenmuseum? Där var vi idag. Mycket intressant. Gratis, stort och välorganiserat. Finns restaurang och kafé dessutom. Tror vi gick där i 3 timmar tillsammans med goda vänner. Fascinerades av alla flygplan, alla bilder och berättelser. Hoppas att våra ungdomar förstår vikten av att hålla fred. I första och andra världskriget dog ca 100 000 miljoner människor i krig och svält! En ofattbar siffra. Tungt att tänka på men VIKTIGT att ha i minnet. Vi får inte glömma.

Det fanns dessutom en hel våning med de bärgade vrakdelarna och bilderna från DC3:an som sköts ned 1952 av ryssarna och som först 2004 hämtades upp på privat initiativ.  I ett av rummen visades en film om händelsen och de anhörigas kamp och vilsna väntan. Gripande.

I början av juni skall ”min” vingård i Peso da Régua i Portugal ha bröllop för ett par från Frankrike. Vet att de är så noggranna och med hjärtat på absolut rätta stället – det kommer att gå så bra. Här några bilder från den lilla vingården. Resorna är fullbokade men intresset verkar stort för ytterligare en resa i oktober i år. Vill du åka med, så hör av dig till mig!

Nu får det nog vara dags att avsluta dessa ängkla rader. Lite om inget och allt. Önskar er alla den finaste dagen någonsin – tillsammans med alla kommande. Hoppas ni får njuta av sommardagarna – på ena eller andra viset.

Imorgon blir det Vadstena. Rena rama kulturresan. Ikväll sölar jag i mig en cider och knaprar på chilinötter. Inte alls kulturellt men väldans gott.
Balans skall man ha.

Ha det så fint!!

Annicka

www.unnadigresan.se
www.villavagnar.com
www.villavagnsbloggen.se