Hilsen.

Fredag. Dagtid. Vad har hänt?

Det kan man undra. Det brukar vara rena natta när jag sitter och skriver. Kan jag ha blivit normal? Inte troligt. Har vant mig vid mig  själv så det blir som jag känner för. Nu kände jag för att skriva och det är t o m före lunch.

Idag blir det ugnsstekt fläsklägg med potatisgratäng. Bara för att köttet kostade 29.90 kr kilot och för att Ekengrenskan inte kan gå förbi ett bra extrapris. Extra billigt var det med kålrötter också. Då skulle en normal person tycka att rotmos och kokt fläsklägg skulle vara det givna valet. Skulle kunna. Så var tanken i affären. Men eftersom man kan göra annat – så blir det annat. Utanför affären bytte hjärnan fokus. Ugnstekt lägg med goda kryddor……..Hmmmmmm. Så får det bli. Med hemmalagad chutney. Rotemos till mädda – det blir det imorgon istället.

Utvilad – det var längesedan.

Känner mig lite utvilad. Har haft min bettskena för sömnnapnébesvär i 2 hela nätter nu. Ny i min ägo. Har väntat 12 månader på den. Med remiss från läkare. Okristligt sömnig allför ofta. Jättelänge. Napné. Låter som en fransk efterrätt men det är det inte. Bara säger.

Leverans nyligen. Tog ett litet tag att vänja sig vid den. En stor plastmäckapär in i munnen – som skall sitta fast medan jag sover, vänder mig och bär mig åt. Först hade jag svårt att hitta hur jag skulle ligga med huvudet. Det var liksom för hårt mot kinden hur jag än gjorde. Så fick jag fundera på om jag skulle ha stängd mun eller öppen. Ni skall veta att en bettskena som denna skjuter fram underkäken. Det är det som är hela grejen.

Att ha överläppen under eller över läppen – det är frågan.

Jag var rädd att överläppen inte skulle räcka till att täcka hela ekipaget – men det gjorde den. Blev läpp över t o m! Så det var onödig oro. Resultatet blev stängd mun och efter ett tag insomnande – efter det vet jag ingenting förrän jag vaknade. Inte vaknat till 1000 ggr och vänt och vridit på mig på hela natten. Tror jag.

Det roliga är också när jag skall montera mojängen i munnen. Rätt sak på rätt tandrad. Går inte att göra fel – man märker direkt……….. men jag tänker ändå till innan. Det roliga nr 2 är när jag skall säga godnatt till Mats. Eller Mathts – thom de´ brir. Man läthpar och prhtathar nepitt. Underthäten fthamtthörd – dommen fudd med platht och thå thkall man va´ ljuvlig på det. Det ljuvliga får bli utan extragom. Nä. Funkar inte.  En dag skall jag ta kort på mig med min framskjutna position 🙂 . För eftervärlden att roa sig åt. I vilket fall – om denna uppfinning får mig att sussa gott – bring it on lilla lösgom.

Kylan kommer så sakteliga.

4 c imorse. Lite nypigt om nosen. Vi har letat vinterkläder och inser att det har vi INTE.  Vi är ju aldrig hemma om vintrarna. Jag hittade en vinterjacka, vantar och en skidoverall från 1987………och snökängor. Så på den vägen är det. Nu sitter jag och stickar på en tröja i mohair – och kanske får jag nytta av den!

Grejen är att jag inte tror garnet räcker………..Såklart inte. Garn som legat till sig i flera år och som jag tog fram häromveckan. Hittade ett mönster och började sticka. Oh well. Vi får se om det blir en ärmlös tröja utan framstycke. Kan bli. Som en bladlös kniv utan skaft. Spännande framtid!

Sol och varmt på Solkusten. Den spanska.

Söderslätt, där vår villavagn står, har också en kust men här är det inte så varmt. Solen på Costa del Sol värmer skönt däremot. Det gör den nu. I egen hög person. Vi har inget bestämt. Det får bli som det blir. Stressar varken med det ena eller det andra. Sommaren har varit ok med sol och blå himmel. Strandpromenader på Söderslätt som etsat sig fast. Får leva på det ett tag. Minnenans television i hjärnan får gå. Vi har goda vänner som påminner om hur skönt vädret är därnere. Kära vänner. Rara vänner. Fina bilder och så………..Längtan är stor. Vi får se.

Munskydd – skarp övning.

Vi prövade att gå med munskydd nästan en hel dag i veckan.  För att öva oss och någonstans förstå.  Man andas in det som man nyss andats ut.Det man andades ut var kaffe och vitlök blandat. Not so nice. Returluft. Naej…….inte bekvämt alls. Lite panik att näsan behöver täckas också. Förstår varför men obehagligt var det. Då får jag nog lov att säga att vi håller oss borta från ev smitta så mycket det går. Utan munskydd helst.

Tänker också på sjukvårdspersonalen som måst ha hela covid-munderingen på hela dagarna. Vilka kämpar. Man får perspektiv på sitt eget ynkliga klagande. En frivillig dag i egen vald miljö versus sjukhus, värme, sjuka, död och lidande. Heder åt er!! Det är inte slut än! Fortfarande en kamp för varje sjuk person på sjukhusen. Blessings.

Stilla dig, quinna.

 

Så säger jag till mig själv. Har så mycket jag vill hinna med. Ingen ände på´t. Tur det, kanske. Har inte långtråkigt så värst mycket. Bara otålig. Måste bli klar med min Ekengrenskan. se – Den Onödiga Lilla Hemsidan. Detta INNAN jag kör igång med nytt som skall vara med där. Då blir det liksom inget. Jag vill att det skall bli perfekt och då blir det nada. Halvbra och gjort är 100 % bättre än helbra och ogjort. I alla fall i min lilla entreprenörsvärld. Det är ju inte FN:s hemsida jag gör klart, ju. Måste inse detta. Dessutom – en onödig liten hemsida är ju just……onödig. Inga krav.

Det tar tid att göra det snyggt – många detaljer och man skall tänka till hela tiden. Svårt då att samtidigt baka skorpor, sticka en ärmlös tröja utan framstycke eller göra ugnstekt fläsklägg. Ja, just det. Vill ha en liten näthandel också på Ekengrenskans hemsida – och det är ju dumt att vänta på den också innan jag lanserar den. Gör klart A innan du börjar på B, Annicka! Eventuellt, svarar jag då för tänk om B är bättre?

Villavagnshöst.

Jo, det funkar perfekt. Det blåser ute men inte inne. Levande ljus och ett vanligt liv – fast i mindre omfång. Man går inte 3 i bredd i vår hall. Man går inte 2, heller. Man väntar på varandra. Det är lugnast så. I övrigt får vi plats perfekt. Vi har vad vi vill ha. Ingen nöd på oss alls. Planer för framtiden – ja. Lite större villavagn, kanske? Som Morgan Nyman AB bygger? Såklart. Vi får väl se, vi får väl se.

Längtans blå blomma – den kommer här.

Mysigt att få längta. Jag längtar som katten efter allt möjligt – medan jag kan. Fast jag KAN verkligen njuta i nuet men eftersom det finns ett framåt så får man inte glömma av det.  Tänk den dag då det inte längre är idé att längta till något? När livet blir så förutsägbart att inget är någon idé! Burr. Tänker inte vänta på. Bäst att röra runt i grytan medan den finns. På tal om det. Ska röra runt i fläskläggsgrytan. 3 timmar i ugnen nu. Borde räcka.

Lev väl och hoppas ni får ha goda stunder. Ni ensamma, tvåsamma och flersamma. Kärlek och glädje till er. Å lite choklad o kaffe. Eller té. Eller sockerfritt. Eller giftfritt. Eller saft. Med aspartam. Bara ni trivs. Ni fixar själva.

Cheers,

Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/