Ostruket är värst

Lyftet

Hilsen.

Som en nybäddad säng. Så känner jag mig. Slätstruken och iordning med reda.  Disken klar, pysslet undanlagt, syrran i en fåtölj, maken i den andra och jag bredvid på en köksstol. Med fötterna på bordet och datorn i knät. Inte sitta på mitt kontor nu när vi har härligt besök. Och förresten ränner jag upp och ned hela tiden. Sitter perfekt. Doobidoo på TV. Kaffe på G.

Solnedgång över Bedinge Golfbana
Solen gick ned över Bedinge Golfklubb. Visst är det vackert!!
Hur var det nu med det där att inte handla?

Det har jag predikat om, skrytit om, besserwisseraktigt påpekat att DET har jag minsann slutat med. När vi bytte liv och sålde av alla prylar – då var det slut med det. Sa jag. Jag har också sagt att jag inte tycker om tomater – när jag var liten sa jag det – men jag har ändrat mig. Om dom är go´a, alltså.

Tomater
Ok med tomater numera. Som barn – blåvägrade.

Nu har jag ändrat mig lite grann. Igen. När jag VERKLIGEN vill ha något – då köper jag det. Som t ex det här överkastet. 2.40 m x 2.40 m. Hittade på ett loppis i Vänersborg i somras. Var där med kära vännen Ina och rände runt lite här och var. På Röda Korset på huvudgatan fann jag det. Bara låg där. Luktade inte alls unk. Har svårt för loppislukter. Var TVUNGEN att köpa det. Because I´m worth it. Hade funderat länge på att köra igång med ett sådant projekt själv med restgarner. Sådan tur att jag segade.  Dels har jag inga restgarner kvar. Dels skulle jag aldrig bli klar.

Virkat överkast
130 kr på Loppis. Återbruk och att hedra den som lagt ned detta magnifika arbete en gång. Kan man motstå? Nä.

Som sagt – i villavagnen är det begränsat med plats. 200 kvms hus skulle bli dryga 50 kvm. Då åkte massor ut. Som till exempel lakan. I mängder. Behöll några. Har inte lådor för extraomutifallattlakan numera. Så hände sig så att jag nyligen åkte till IKEA för att köpa en ny handdukshållare. Bara den. Eller hur.

Sprit i Porto
Den här bilden passar inte in alls men det blev så mycket text så ni orkar inte läsa allt, helt enkelt. En typisk avbrottsbild från Porto. Åk med på mina resor så får ni smaka också.

Så fanns där en korg med satinlakan för dubbelsäng. Förr 699 kr. Nu 199. Bara ÄLSKADE färgerna och mönstret. Och priset. De talade till mig. Annicka!! Så det blev som det blev. Fådda. Tagna. Smög paketet under armen – ifall jag skulle komma på att banna mig för impulsköpet. Jag kan aldrig veta med mig. När jag kom hem lyckades jag övertyga mig själv om att vi nog hade ett påslakan som var slitet. Borde bytas ut. Lyckades övertala Mats att han behövde det för mekarjobb. HURRA.

Satinlakan
Jag föll som en fura. Dubbelsängslakan. Tyvärr har jag inte mangeln med i villavagnen – och stryka lakan – det vägrar jag. Det är se´n gammalt. Bjuder skrynklorna. Blommorna är fina. Färgerna mina.  Omanglade färger.
Annicka ser rött.

Nu är det fina färger ute. Doftar gott. Många vindstilla dagar – trots att det ofta blåser här. Ljuvliga stunder i naturen. Ut med havet. På småvägar. Bland stugor och villor. Trädgårdar och gränder. Människor pysslar och grejar. Spikar, rensar och kör gräsklippare. Livet fortgår för många.

Annickas lilla röda stund
Nylig promenad. Jag stannar minst 37 ggr på en promenad på dryga timmen. För att fota, förståss.

Rött och gult ihop är vackert.  Orange. Nu är det pumpadax. Har inte köpt någon. Kommer nog inte att göra det, heller. Har inte behovet. Tror jag inte i alla fall. Får väl se om jag går på pumpe(a)n.

Pumpa-pa
Nyponbuske
Många nypon blir det……

Dags att göra nyponsoppa snart. Har kvar torkade nypon från förra året – men ska vi vara hemma i år och inte åka till Spanien för vinterförvaring – då får det finnas lite götta i skåpen. Biskvier har jag köpt och grädde likaså. Nej, det kliar inte i halsen när man gör nyponsoppa själv. Inte det minsta.  Återkommer med bilder. Same procedure as last year, dear ones.

Nypon i påse
Nypon på nypon på nypon på nypon……
Nypon på tork
Här får de ligga och gotta sig. Ca 70 c i någon dag eller 2.
Lite mera häck.
Kan inte låta bli att plåta häckar………Med löv, alltså.
Röda hattar på staket
Snygga hösthattar. Prudentlig trädgård.
Som i en dimma.

Morgnarna har varit ganska dimmiga det senaste. Varmt ute och så kyla som sveper in emellanåt. Knappt så att man hittar hem.  Lite spöklikt, på något sätt. Slagregn idag – så att det stod härliga till. Riktig dunderskur. Jorden sväljer – den har inte fått så mycket blöta i sommar.

Dimman ligger tät.
Dimman ligger tät. Ingen spelar golf. Inte en enda birdie syns. Ingen eagle heller, förresten.

Om det slår till och blir vinter nu så har jag inga vinterkläder. Jo, ett underställ  (?) och kängor. Kanske en varm jacka. Det får klara sig i vinter. Kan inte skaffa ny garderob än. Kanske blir det Spanien i vinter – kanske blir det inte. Skönt att ha villavagnen att vara i. Joggans smart drag av oss. Vi löste det bra.

Konstigt att inte vara på väg dit men vi avvaktar.

Det gäller att hålla sig sysselsatt med meningsfulla saker. Så tänker i alla fall jag. Jag övar på att tänka tvärtom, men det går sådär. Att bara sitta på en stol och trivas. Som spindeln väver nät – så väver jag mina tankar. Jag är på hittepåhumör. Mycket snack och lite verkstad heter det ju. Jag vill nog mena att även om det är mycket snack så är min verkstad rätt stor. Också.

Spindelnät
WWW. World Wide Web.
Klart. Slut.

Snart randas morgonen. Lite sova först. Lite Skåneutflykt stundar med Syster Yster. Här på besök – avstånd, avstånd, avstånd.  Jodå. Men närhet. Gå på slottsutställningar, fika, prata, mysa. På eftermiddagskvisten blir det visning av villavagn för 2 kunder. Alltid trevligt.

Lefven väl. Ta hand om varandra. Ring någon som sitter ensam. Jag har att göra där själv.

Min hund Lottie. För länge sedan. Blandras mellan terrier och tax. Det var hon och jag. Alltid.

Nu går jag och nanar. Lottie har gjort det för länge sedan. Flera år sedan nu. Över 40 år sedan.
Älsklige maken drog sig tillbaka för en stund sedan. Kära Syrran likaså. Nu är det bara jag kvar. Och vinden.
Och en halväten chokladkaka. Lakrits och choklad. Undrar vem som knaprat på den?

Ta-ta.
Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

Hmhm lade näsan i blöt.

Picnic på Malagueta

Hilsen.

Morgonkaffe. Om man skulle pröva det. När jag ändå sitter i arla morgonstund och skriver. Det sista innan jag trycker på PUBLICERA. Resten nedan skrev jag igår. Bara så att ni inte blir förvillade. Räcker att jag själv är det.

Kaffefreak? Nej men det doftar gott ur burken.

Är ingen hängiven kaffedrickare. Egentligen. Jo, 11-kaffet med Mats. Det är viktigt av andra skäl än själva smaken.  Det är en kaffestund som har annan betydelse. Tycker själva kaffepulvret doftar gudomligt. Det som finns i burken. Själva drycken är väl egentligen sådär. Vissa koppar kaffe smakar härligt gott. Erkännes. Andra är så beska. Koffeinkicken behöver jag inte.  Som så många andra av er. Jag är mer sugen på det man får TILL kaffet – en nybakad bulle, äpplepaj eller glass med kola med havssalt. Mumzitt.  Inte sover jag dåligt av kaffe, heller. Spelar ingen roll om jag tar en kopp kl 22.  Förlorar mig i drömmarnas land oavsett. Såvida jag inte har en vakarnatt, förståss. Då är det hjärnan som måste hantera något – oavsett kaffe eller annat.

Glass i stora lass
Kolaglass med havssalt. Kaffet hör till men det är glassen jag vill åt.
11-kaffet i Villavagnen
Inte otrevligt alls. Just så smakar kaffet riktigt gott. Utsikten går inte av för hackor, den heller.
Inte en dag som andra.

Just idag skulle jag ha välkomnat en grupp Unnadigresare till Porto. 8 dagars program med goda viner, härliga upplevelser, fina boenden och troligen en heldag på vinfälten. Vintrampning,  mat, vinprovning och äkta kultur.  Skratt, gemenskap och aha-upplevelser. Någon satte stopp för det. Herr/Fru Covid lade nosen i blöt.

En stilla tur på Douro
Det är inte bara Donau som flyter stilla. Det gör även Douro.

Jag satsar på nästa år istället. Så får det bli. Mina 2 grupper – som skulle ha rest med mig i år – i april och i september – har beslutat sig för att göra resorna 2021 istället. Flygbiljetterna kunde jag boka om utan att få ekonomisk pyspunka. Som jag vet just nu. Härliga resenärer som så gärna vill åka med mig. I LÖV IT!!! De kommer att bli så nöjda och glada när det blir dags att dra iväg – jag VET att de kommer att älska det jag erbjuder i programväg.

Ostmarknad i Douro
Goda ostar. Finns en speciell sort som man äter med sked. Gott så att man dånar.
Underbar utsikt
Hänförande. Kort och gott.
Ingenting är längre som förut – alla gamla sanningar är slut.

Den gamla dängan stämmer gott nuförtiden. Inser med stor tacksamhet att Mats och jag inte sitter i någon skraltig hiss mellan våning 23 och 76 och ringer på en hjälpklocka som inte funkar. Inte är vi på någon annan dålig plats, heller. En villavagn nära havet i Skåne är inte otrevligt alls. Livet är ungefär som vanligt i det stora hela. I det stora som egentligen räknas. Om man tänker efter lite. Det bör man.

Inte dumt alls. En villavagn i Skåne
Man kan ha det så här bra.

Såklart förändringar. Massor med stora planer som går åt skogen. Pyspunka liksom. Livet ändrade sig och skar sig som en felaktigt tillredd bearnaisesås. Det skar sig på alla möjliga nivåer. Planer gick i stöpet.  Biverkningar. Följder bortom beräkning.  Tror att de flesta av oss kommer att säga att det. Saker jag verkligen vill göra. Verkligen, verkligen.  Corona. Uschling. Schas.

Luftslott.
Man kan bygga luftslott – underhålla fantasin lite. Det blir inte som vi tänkt i vilket fall.
Ska man vara glad?

Några säger kanske att – egentligen bra med Corona – så mycket vi lärt oss av det. Jo. Kan vi som har nosen ovanför vattenytan säga. Ändå. I det stora. De som fått svåra kallsupar både fysiskt och ekonomiskt känner kanske inte den tacksamheten – om någonsin. Oavsett – vi får tänka och säga som vi vill – så får man hantera sin egen verklighet på bästa sätt. Det är den vi har. Så länge vi har oss.

Nä. Detta är inte roligt men att tjata om det gör ingen glad. Ändå gör jag det i varenda krönika. Trött jag blir. På mig.  Vi har alla historier att berätta. Den ena sorgligare än den andra. Det är därför jag gärna fokuserar på bra-iga saker. Som man kan finna tröst i. Lite skratt rensar tungsinne ibland – för om vi inte kan ändra på tingens verklighet – då får hjärnan hoppa in och ändra på hur man känner. Jäla tur att man fick en hjärna om än så liten.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?
Ärthjärna.

Så kom jag plötsligt att tänka på ärtsoppa – på tal om hjärna. Vi har ett litet skåp med massor med punsch. Som vi ärvt och som vi köpt för att ge bort. Vi dricker inte av den och vi ger inte bort den, heller. Åker alltid längst in i skåpet när vi letar efter en liten vinslurk eller whiskypinne – eller en gammal calvados, för den delen.  Kanske ska man koka lite ärtsoppa? Fast inte så mycket som förra gången – då vi åt ärtsoppa morgon, middag och kväll – för att jag gjorde dubbel sats och frysen var redan full. Inte slänga mat. You know. I alla fall – med en punschslurk till? Pannkakor efteråt? Med fluffig grädde? Villavagnsjordgubbssylt efteråt? Now we´re talking.

Ögonfransar
Antingen punsch och ärtsoppa eller så kan vi krulla ögonfransarna. OBS. Inte mina. Någon annans. Tok.
5:2 rules. I alla fall 5.

Jorå. Så atte………………vi är igång igen. Vi är periodare. I alla fall på 2:an. 5:an funkar oklanderligt bra. Alltid. Det gäller att hitta rytmen och motivationen. Vi har ett och ett halvt rätt där. Motivationen finns men rytmen…..typ 7/8 dels takt…oftast. Måndagar och torsdagar. Inte rucka på det för då går det åt fanders. Fast igår ruckade vi på det för vi hade en heldag med härliga vänner på besök i Ystad. Vi prioriterade. Sade menande till varandra att – då flyttar vi 2:an till på fredag. Idag är det fredag och jag smällde precis i mig lakrits. Frukost åt vi också så dagen är körd. Upplyste maken redan i morse att jag inte vill tvåa idag. Är inte mentalt beredd.  Han tyckte synd om mig så han avberedde sig själv där på stående fot. Det får bli måndag.

Vi bytte 5:2 mot en Roof Top Bar i Ystad. Våra vänner bjöd in oss. Lätt val. En mycket trevlig dag och afton.

Jag klarar denna slags diet endast om jag har bestämt mig mentalt till 100 %. Då är det inga problem. Öht.  Äter ingenting förrän kl 16.30. Kaffe, te och vatten – apselut – men ingen mat alls varken före eller efter. Funkar för mig. Enda sättet. De gånger jag försökt äta lite frukost blir jag illamående av hunger redan vid 12.  No food is good food i det här fallet. Man får hitta sina egna sätt. Min hjärna bestämmer om jag säger till den.  Säger jag inte till den på skarpen – då far den iväg och gör som den vill. Gör mig sugen på lakrits t ex.

Inte roligt alla gånger…..
Herreminje.

Tiden är mogen. Måste sluta någongång – annars blir det en bok. I annat format, i så fall. Det är det jag vill. På sikt. DET kan inte covid sätta P för, i alla fall. Som jag tror. Har så mycket jag vill göra innan solen går ner. Herreminje. Hur ska jag hinna med allt kul som finns att göra i livet? De 2 sista villavagnarna i Grottbyn vill jag absolut sälja till de kunder som är sugna på dem. Håller på………………..♥.

Westcoast 32 i Grottbyn
En liten ögonblicksbild från vardagsrummet i en Westcoast 32

Ha fina dagen. Alla. Solen den går upp och den går ner. Mest upp, tycker jag. Ljuset. Hoppet. Glädjen. Satsar på den. Trivs bättre där än i mörkret. Fast stearinljus, lite värme i kaminen och en god bok – inte dumt, det heller. Det är bra. Mycket är jättebra. Kram på er.

Myspys
Inte så dumt.                                                                       Photo by X-net. Daniel Eriksson

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

Några tomater gör ingen sommar.

Tomater

Hilsen.

Ringrostig? Yes. Ganska. Kommer knappt ihåg hur bokstäver ser ut nuförtiden. En välbehövlig vila från mina krönikor. För er också, säkert. När man känner att orden har fastnat i revbenen eller var de tycktes sitta fast – då ska man backa. Så det gjorde jag. Vill ju inte bli en parodi på mig själv. Krystat är inte bra – bara vid barnafödsel och DET, mina vänner, kommer INTE att inträffa. Inte för mig. Inte för att jag inte skulle vilja men barn trivs inte i sjättifemåriga tanter. Inte bra för dem när de kommer ut. Barnen alltså. Det har naturen sett till. Klokt.

Tittutmedannicka
Ibland tänker jag.

Skrivklådan har understundom varit svår.

Har saknat skrivandet. Tycker mer om det än att prata. Vet att många av er har saknat mina inlägg i krumelurvärlden också. Har det berättats för mig. Tänker mig att jag en dag skall skriva en bok. En bästsäljare. En som alla vill köpa. Som säljer slut alla upplagor så att svensk skog inte ens räcker till papper. Vi får se vad som väntar bakom hörnet.

dav
Kanske det kan bli så? Tack Ann.

Ingen åning på allt.

Vad har hänt sedan sist? I dessa covid-19-tider har mycket inte hänt. Tur det, kanske.  Skulle man kunna säga. Såväl hos er som hos oss fanns det planer. Allt reviderat nu för att passa verkligheten. Häret och nuet. Ändringar här och där och pengar som gick upp i rök. Trist. Pengar är inte allt men rätt bra att betala med, brukar jag säga. Hjälper föga med ett charmigt leende när man sitter med Internetbanken och skall göra sig oskyldig…….

BIld av Richard Smith från Pixabay
Hej. Jag har inga pengar men det är ok, eller?

Ingen covid än och är tacksamma för det. En släng av flunsa står man ut med men om det går fel – då är man inte kaxig. Om man överlever. Man ska inte måla fan på väggen – det är väldigt ohyfsat att klottra – men det är rätt dumt att vara dum. Om man säger. Rätt bra om man skriver rätt på reklamskyltarna också, för övrigt. Bara säger.

IMG_20190813_120721 (2)-compressed (1)
Starx?

Frihet att njuta.

Njutit av nästan alla stunder som var bra. Fick vända några få o-bra stunder till att bli bra. Efter en stunds tankearbete. Ekengrenskans intellekt är……..omfångsrikt. Många hjärnvindlingar som skall samsas. Många tankar. I perioder.  Man är som man är – det är väl ni också? Vandrat på fantastiska stränder på Söderslätt i Skåne. Trampat stigar och grusvägar. Plåtat närbilder och distansbilder. Humlors parningslek i närbild och bladlössens slagsmål likaså.

Fotspår i sanden
Vart är jag på väg?
Björnbär
Visst är de fina? Goda när de är riktigt mogna.

Sparsmakat med besök men fyllde gjorde jag. Jättefyllde.

Umgåtts med grannar – på avstånd. Fått avstå från att träffa vänner här. Hållit oss för oss själva ganska så bra. Tvättat händer och hals. Hur många gånger som helst per dag. Någon gång har halsen varit rosslig ( insidan ) – men om det var covid eller en helt vanlig hederlig högfärdshosta – det vet jag icke. Man får testa sig.

Tårta och pamplemousse
En födelsedagsmorgonstårta med Pamplemoussedricka. Läskande grapefruktslemonade. Rätt färg, också – för en som tycker om rosa och lila…….

Fyllde år. Sjättifem år. En aktingsvärd ålder på en kvinna i detta ystra tillstånd. Hipphurra. Ingen storfest. Jefla corona. Liten fest med maken och kära vänner intill. Innerlig fest. Åsså hade han beställt present till mig som Postnord lyckades försnilla – så det blev någonting annat. Som smällde högre, sa han. Ett eget kontor!! I villavagnen!!! Eftersom vi inte kan ta emot gäster under Corona, så åkte gästsängarna ut.

Kontorsfönster
Ett litet kontorsfönster, vet jag. Basilika nedanför.

In seglade skrivbord och hela baletten. Maken överraskade. Jag skulle till Grottbyn och sälja villavagnar och han sa innan jag for: Annicka, nu ska jag be dig om något som jag ALDRIG bett om förut och inte kommer att göra i framtiden  heller: Kan du hålla dig borta hemifrån så länge som det går? När jag kom hem kl 20 på kvällen hade han varit på IKEA och köpt skrivbord med hyllor och guvetvad, skruvat 2345 skruvar och pluggar i 30-gradig värme. Allt för mig. Gölligt, eller hur?

Spealisten.

Hösten har gjort sitt intåg över prärien. Det är stillsamt i luften. Ett lugn, på något vis. Lite pyttsan för egen del för lugnt blir det aldrig med mig – det har jag inte tid med men LUFTEN är stilla. Har kommit igång med mina långa snabbpromenader igen. Får se hur länge den rutinen sitter i. Jag är spealist på att hitta på nya saker.  SPEALIST sa min lillebror till Fru Andersson om vår mamma, som sydde nästan alla kläder till oss.  Min mamma är SPEALIST på att sy men hon tycker det är jobbigt med gylfen.  Sa han ♥. 5 år, eller nå´t var han då.

Villavagnen med rosor
A rose with a view. En hösteftermiddag.

Tomater som ville sig och de som vi inte ville.

Plockat tomater och ätit i stora mängder. Fick från barnbarnet 2 fantastiska plantor – som givit obeskrivligt mycken skörd. Söta och röda som karameller. Han hade pillat ut frön ur tomater förra året, torkat dem, grott fröerna och försåg sin morfar med plantor. Gulle. Jag försåg mig. Också.

Tomatchutney
Chutney med gotta i. Gröna tomater. 3 kg. De som inte ens var goda som mogna.

Har kokat chutney ikväll för ett helt kompani. Var tvungen. Man skall inte slänga mat. Inte till en början i alla fall………….Köpte 2 tomatplantor i våras här på böggda, ett litet stånd utan personal – med diverse grönsaker m m – som man plockar ihop själv och betalar via telefonen. Förtroende det! Dessa plantor har vi omhuldat också men det visar sig att tomaterna är inte goda. Inte ens som mogna. Inte alls. Gigantisk planta den ena och ger återbäring som den värsta skattemas – men det hjälper inte. Smakar mjöligt och vattnigt. Har fått samma sol som karamelltomaterna men det är en annan sort. Tråksort.

Smakar precis som de tomater lilla Mamsen försökte bjuda mig på som barn. Nej, sa jag. Jo, sa hon. Jag vann för jag öppnade inte munnen. Sanningen är den att hon tyckte inte heller om tomater. Nej, vi äro inte uppbyggda av tomater i vår familj. Däremot jordnötssmör, men det är en annan historia.

Uppsamlingsheat.

Vad mera haver jag gjort – som eventuellt kan intressera er? Vunnit på hästar. Har jag inte. Mats och jag glömmer alltid att lämna in raden och när vi väl kommer ihåg så är det fel pålle som springer. På fel dag. Eller så har nämnda pålle sittstrejk. Eller kusken. Ställer in, helt enkelt. Blåvägrar.

Ponny
Nä, jag tror jag struntar i att springa idag. Imorgon också.

Det är dags att runda av. Ni som läser detta kan veta att jag skriver om ditt och datt utifrån livet i en villavagn och lite varstans ifrån. Som det blev när vi bytte liv.  Därför heter den Villavagnsbloggen. Om någon undrar vad gröna tomater och chutney har med villavagnar att göra, så kan jag inte svara på det. Det har det inte. Egentligen. Det är JAG själv som har med villavagnar att göra. Köpte en för 6 år sedan och är fast i hjärta och själ. Tomaterna får stilla följa med i svängarna, helt enkelt. Och allt annat också, för den delen.

comica Svebråta
Villavagnspassionistan – det är jag, det!

Önskar er så allt gott som tänkas kan. Köp er en villavagn.  Finns så många smarta och fina. www.villavagnar.com. Fläskkotlett är  förresten billigt nu – köp det – eller blomkål – bara 7.90 kr kilot. Löksoppa är gott. Bunkra lök. Håll Sverige rullande.

Vi ses igen. Jag är på G. Lost and found.

Annicka

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

Ett glas bubbel och en svarvmanual – kan det bli bättre, sa han.

Hilsen.

Vattengympastik

Jag har återtagit mina magmuskler. Långt därinne finns de. Man skulle kunna använda mig som studsmatta. Pjong-pjong. Jojomänsan. Mats och jag har vattengympa varannan dag. Min kallas för husmorsgympa och hans för husfarsträning i vatten. Same, same but different.

Vattengympastik
Utan bad-Anka
Vattengympastik
Med Anka

Vi kör bensprattel, armfösning, magspark, benskutt och sträckning. Just nu håller jag på att försöka gå ner i spagat. Har en bit kvar till split, kan jag väl då meddela. En form av yoga, ser jag det som. En bensträckare av klass. Jag ÄSLKAR att vara i vatten men till min stora skam måste jag fortfarande – vid denna höga ålder – hålla för näsan när jag skall dyka. Dyka och dyka, förresten. Ni fattar.

DSC_1526 (1) (1)
Den näsan får jag ta ett rejält tag i vid tillstånd under vatten.
Näsvis?

Har inte lagt ner oproportionerligt mycket arbete genom åren på att kunna dyka som folk – men verkligen försökt. Jag har av egen kraft förstått att man inte skall andas under vatten. Ze brrrain……..Däremot är det faktiskt så att det rinner in vatten i min näsa om jag inte klämmer åt – även om jag gör som alla säger. Hur jag än gör så rinner det vidare in i halsen, ut genom öronen och jag tjostar, hostar och fräser.

dav
Anka Ekengren

Å andra sidan kliar min näsa när jag borstar med eltandborsten också. Den darrar och det kittlas så att jag måste avbryta innan snoken går i spinn. Tänk er själva………Min näsa måste vara sjusärdeles unik, säger Mats. Tror jag, det.

Kungakrona – Roscón de Reyes
DSC_1523 (1) (1).jpg
Kungakrona utan fyllning
DSC_1521 (2).jpg
Kungakrona med gräddfyllning
DSC_1524 (2) (1) (1).jpg
Med tryffel. Finns hur många varianter på fyllningar som helst.

Här i Spanien firas egentligen inte julafton som vi gör. Motsvarigheten firas den 6 januari, då de Tre Vise Männen delar ut gåvor – julklappar. Samma vise män som kom med gåvor till det nyfödda Jesusbarnet. Inte samma. De dogde sedan länge. Ni förstår. SYMBOLIK !!! Kvällen innan dricker man gärna en kopp med tjock och varm choklad och äter denna dessert , som föreställer en kungakrona. Någonstans inuti denna kaka brukar det också ligga en liten minijesusfigurin, som man skall hitta. Alla affärer har MÄNGDER av dessa bakverk.  Här är ett recept!!!

Helt ovidkommande
DSC_1491 (1) (1).jpg
Snyggt? Not.

Vill inte hänga ut denna trevliga man så jag eliminerade ansiktet – men jag satte nyårskaffet i halsen.  Inte följt tvättråden? Antingen var kroppen för stor eller kostymen för liten men något galet är det. På mig, kanske. Dumma mig.

DSC_3895-01
Alltid retar man någon………
Nyårsfirande och gummi-entrecõte

Stannade hemma i år och myste i våra nya fåtöljer. Liggbara och sittbara. En god investering i sittkomfort. Som vi längtat. Lagade lyxmiddag tillsammans. Mats provsmakade allt. Teamwork. Pepparsås, vitlökssmör, ugnsbakad rotfrukt och entrecõte. Efter det hemmagjord apelsinglass i chokladform och senare ostbricka.

Tjurkokören
Sjungit för sista gången vad mig anbelangar.

Erkänner att jag är köttätare. Tycker mycket om. Nyårskvällens smaker var fantastiska men köttet var oliiiidligt segt. Har ALDRIG lyckats köpa mörat kött här på Costa del Sol. Gjorde ett avsteg och skamköpte irländskt kött – för jag tänkte att där kan man säkert mörat. Hoppsan. Tuggummi. Morr. Sista gången det blir sådant. Bra för världen.

Fagra blomster
DSC_1500 (1).jpg
Buttercup Oxalis. Getfotsoxalis . Klöverblad. Somnar vid kvällning. Strålar vid solsken,. Finns överallt. Vilt.
DSC_1496 (2) (1)
Klöverblad. Letade efter 4-klöver. Bättre att försöka lyckas själv.
Gudabenådad promenad

Äntligen promenad. Gjorde en solo. Njöt av varenda centimeter. Tror jag gick någon mil, kanske? Inte mycket som slår detta. Tack NÅGON för att jag inte har ont. Det blommar överallt. Spirar. Precis som 2020. Håller i känslan. Den kan flytta berg. Eller i alla fall kullar och andra ojämnheter.

DSC_1515 (1).jpg
Senda Litoral. Promenad utmed kusten. 18 mil när det blir klart. Från Nerja till Manilva på Costa del Sol. Den vill jag gå en gång. Hela vägen. Eu-finansierat till stor del, tror jag. Läs här!
Ett glas bubbel och en svarvmanual, kan det bli bättre?

Troligen inte. Är det det man går igång på så är det bara att njuta av stunderna. Han köpte sig en svarv. Maken. Väl bekomme. Vill fixa lite. Vi sålde ju av allt när vi sålde huset och köpte vår villavagn. En verktygsarsenal som skulle göra vilken finsnickare som helt darrbent. Nåväl. Då var då. Nu är nu och i denna stund är det det som gäller . Bless you! Njut och svarva till min midja, please. När du ändå är i farten, Mats!!!

DSC_1514 (2).jpg
Middagsdax. Grillad fisk á la Andalucía.
Slutet gott. Allt gott.

Nu är det dags. Med pasta och vitlöksräkor i magen är det dags för avsked. Päsa i nya fåtöljen. Imorgon blir det kortspel med tyskarna. De ska köra alkoholfritt under 2020, så det blir 0-procentigt öl. 7 timmars kortspel behöver sin dryck. Helt jättebra. Mindre midja för Mats att svarva till på mig och levern kommer att sända ett SMS med TACK FÖR ATT DU TÄNKER PÅ MIG, KOMPIS.

Villavagnsleverans
Villavagnskonst.

Inte ett ord om villavagnar denna gång. Jag ÄR VILLAVAGNSPASSIONISTAN – så utan den passionen vore denna krönika ett ICKE. Bra att komma ihåg ifall ni undrar.

IMG_20180501_165828.jpg
Utan er två vore jag absolut INGENTING. Inte ens en Passionista. Mor och far. Fina.

Todilo och ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

Passionerad. Inte pensionerad. Det är skillnad det.

Hilsen.

Bruna bönorna puttrar i grytan. Någon timma kvar. De är fortfarande lite småhårda. Det blir Annadagsbrunabönormedfläsk. Gott. Här på Costa del Sol lyser rimmat fläsk med sin frånvaro.
Finns färskt men det är inte riktigt samma sak. Då får man rimma själv. En blandning av salt, socker, vatten och tålamod. Jag har det. Ibland. Nu hade jag. bland blir man sugen, bara.
I de lägena är det bara att göra. Vill man ha måste man göra. Enkelt. Mats nickar och smackar. Tur att han tycker om. Roligare med entusiastisk publik och stöttepelare.

Bland det göttaste som finns.
Jul, jul. Strålande jul.

Julen passerade. Solsken och varmt. Inte en snöflinga så långt ögat nådde. Inget mörker heller. Inte ens en regngnutta. Åt gott, myste med vänner, vann i julklappsspelet och skämdes när vi bar hem allt vi köpt plus våra värdars klappar. ……Snikenheten har ett ansikte. Förlåt men spel är spel.
Farsans sill på bordet. Skinka. Köttbullar. En ljuvligt god polsk surkålsrätt med rökt fläsk och stark korv ( som vi skall få receptet på – guuuuu, så gott ),
en läcker och hemmagjord legymsallad ( också receptbelagd ) , vörtbröd, Herr Jansson, rödkål, prinskorv…….Intet fattades. Jo, mer plats i maggen.

Man blir glad av det fina. En riktig myshörna.
Nyårslöften? Naaääää.

Ger ni nyårslöften? Det gör jag. Och inte. Jag kör ju en del omstarter året om, så precis vid nyåret behöver jag inga nya. Jag kör nytt när det blir nödvändigt.
Däremot infaller ibland årsbytet just vid en omstart av nya tankar och strategier. Såklart har jag rent privata tankar om hur jag vill hantera uppkomna livsfrågor. Där har jag lagt en strategi.
I stort går den ut på att jag vill leva i frid. Göra gott. Aktivt avstå från skvaller och annan lort. Dåliga energier går bort. Jättebort. Får se hur det går……..Jag är ingen konfliktsökare. Tror på öppna dörrar och att vänta ut. Funkar så där ibland men i det stora är det något som passar mig. Blir det korsdrag kommer jag att dra igen dörren. Det har jag besämt. Nytt för 2020……

Livet är NU.

Skillnaden mellan att vara i balans och välkomna livet – och att befinna sig i grubbleriernas utkant är ungefär 345 meter.  eller 56 mil. Typ.  Förstår inte själv hur det går till men har kommit till insikt att det är så jag funkar. Sätt en etikett på mig den som finner glädje i det. Ge mig en diagnos eller vad som – jag förbliver mig själv. Jag är varken elak eller krigisk och det är bra egenskaper. Så har jag bestämt.  Visst är det bra när man kan läka sig själv och vända på kuttingen? För det behöver man tänka och det har jag gjort färdigt. Ungefär den 21 maj ( eller hur….) kommer jag att tänka igen. Fram tills dess kör jag på.

På Nyårsafton. 12 st vindruvor skall tuggas och sväljas och det ska önskas medan klockan slår 12!!! Det gäller att köpa kärnfria.
Walk in my shoes en stund.

Brorsan skall göra nya inlägg till mig. Mina fötter är superbra att gå på men inte söta. Breda och korta. Då finns inga vettiga skor. Som JAG tycker. Inga fina skor. Som JAG tycker. Bara typ sjukskor ( som jag kallar dem. Förlåt. ) Svarta, ofina, remmar och elände och platta som pannkakor. Riktiga Kalle-Anka-skor. Ni fattar. Inte min grej. Har aldrig varit.
Så jag klämmer in dem i alla möjliga fina men min vänstra lilltå protesterar numera vilt. Då sa brodern: Jag hjälper dig om du köper riktiga skor. Ok, sa jag. Så jag köpte. Joggingskor med plats för apfötter. Han blev nöjd och nu skall jag få nya fina inlägg. I smyg använder jag högklackat men säg inget.  Högklackat utan inlägg. Busigt.

Nya skor inför 2020. Allt får plats. High Fashion.
Skulle det vara så att inlägg inte hjälper – då finns det säkert bot! Köpte ett kilo av varje idag på marknaden.
Villavagnsbloggen – varför skriver jag här?

Man kan undra varför jag skriver om skoinlägg i en villavagnsblogg. Jo, för så här är det:  Jag skriver krönikor på just den här plattformen för att jag är en äkta villavagnspassionista.
Bor i en, säljer dem, passionerar om dem och missionerar där jag kommer åt. Morgan och Veronica Nyman har givit mig fria händer och gör man det så blir det som det blir.
Hade maken och jag inte köpt villavagn så hade livet tett sig annorlunda och det är det som är meningen med mina rader. Att visa på att livet kan bli annat om man gör annat.
Som att köpa villavagn och byta liv till exempel.

Å här står jag i en villavagnsgarderob. Helt naturligt.
Passionerad. Inte pensionerad.

Mycket spring i benen. Här gäller det att hänga med i mina egna svängar. Så vad är planerna för villavagneriet och mig med Morgan Nyman AB? Vi kör på.
Jag passionerar vidare. I högönsklig glädje .
I am all in. Liksom. Om jag fick önska så skulle det vara att ni alla åker till Ranstadverket i Häggum ( mellan Skövde och Falköping ) och vandrar runt och sätter er i en villavagn och filurar. Finns alla sorter. ALLA som inte varit inne i en ny fräsch villavagn förut säger——WOW! Det trodde jag aldrig! Att man kan få plats med så mycket !
En villavagn är inte en husvagn. Man drar inte runt den heller – men den är flyttbar. Som ett hus. Fast ändå inte.

Allt är möjligt.
Tyngdlyftning! Peka och vi levererar!
Å Unnadigresan, då?

Vad händer där? Jo, ska ni veta. I april åker 6 glada tjejer med till Douro och Porto. Blir superkul. Lite bus, upplevelser,  kultur, vin och god mat, shopping och lata dagar. Så glad för detta. Unnadigresan är mitt skötebarn, liksom.  Till hösten arrangerar jag en resa för en grupp privatpersoner, som bokat upp mig – och tiden går åt till att göra den perfekt.  Jag återkommer med mera info och ni kan ALLTID höra av er till MIG om ni vill att jag skall skapa en fin resa till ert sällskap. annicka@unnadigresan.se

Tycker om att serva och få människor att må bra!
12 härliga Tjejer som åkte med mig till Málaga! Mera sådant blir det!!!!
Dagens avslutning:
  • Magen känns livad och glad efter brunabönekoman. Oppsiedeisy. Paus imorgon………..för allas skull.
  • Har ni möjligen upplevt popcornhjärna – tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon ? Ett av de 35 nya ord som införlivats i vårt språk.
  • Eller vad säger i om tågskryta – stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg? Också ett av de nya orden.
  • Eller så kan man smygflyga – flyga utan att berätta om valet av färdmedel då flygets klimatavtryck kan vara skambelagt. Nytt ord.
  • Själv går jag och lägger mig och sovskryter väl om det. Eller så skamsomnar jag i soffan.

Imorgon är en annan dag. Lev den ♥ !
En dag i taget. Helt tillräckligt.

Ta-ta.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Onödigt stora kavajer och väldigt många kort.

Hilsen.

En liten fredag. Inte dumt. Dr Phil på TV. Det kan han få vara. Om han nu så gärna vill. Han skulle bara köpa en mindre storlek på kavajen. Ser ut som ett överdrag till utemöblemanget. Å andra sidan är de kostymer som många svenska män bär yttepyttesmå. Korta, smala och knappt knäppbara. Förkrympta. Gått för länge i torktumlaren. Spelar detta någon roll? Nej. Inte alls. Bara noterar och det får man. Så går livet vidare. Imorgon är en annan dag. Lördag.

Så ska det se ut. Om man vill vara fin, alltså. Dr Phil till höger. Berra till vänster. Mr Purrfect i mitten.
Bild från Detroitloverdr.com

GULFROSSA:
Veckan går i gult. Rapsfälten i Skåne blommar. Det är så vackert, så vackert. Vilken intensiv färg!! Måste t o m synas från månen, det tror jag bestämt. Våren öht taget är så betagande vacker. Sprakande skir, på något vis. Kallt är det. Regnar gör det – men med tanke på förra sommarens torka så vågar jag inte säga ett knyst. Regna på bara. Ös. Det är bra. Jag går in och pysslar när det öser. Måtte det dock regna lagom framöver och skina lagom med sol. Oftare sol än regn och helst varmt. Om man får önska. Jag viskar.

Rapsfältsfrossa på Österlen.

PROFFESSIONALISM:
Visst är det fantastiskt med människor som kan? Som bara gör DET. Det finns proffs och så finns det proffs. De som levererar Morgan Nyman AB:s villavagnar är verkligen proffs. Trånga passager, snåriga skogar, stenar och berg mitt i planeten, sankmark och hjortronmarker. Det är ingen ordning alls på naturen men ska en villavagn levereras så ska den.  I veckan levererade vi Sverigens största villavagn – som måste fraktas i 2 delar. Stor, tung, bred, hög och alldeles alldeles underbar. The Harrogate var namnet. Såklart är den vi levererade hemma hos sig och myser – men vi har ju fler!! Kom hit, till utställningen i Stenstorp och sätt er i soffan och wow-a. Öppet alla dagar!!!!!

En bil kommer lastad……..med en Harrogate.

RENSNING PÅ GÅNG:
På tal om att flytta saker. Förändringens vindar och vi måste tömma ett utrymme och flytta saker till annat utrymme. Då passar vi på och gör oss av med det som vi fram tills nu inte behövt. En andra sortering efter husflytten. Maken är duktig. Han ”bokför” i huvudet och bestämmer vad som han vill ta bort. Egna saker. Jag är också duktig och  bokför också i huvudet – men mer vad som skall vara KVAR och det är i stort sett ALLT. Fast då får jag vara ärlig mot mig själv och säga att det STORA gjorde vi när vi sålde huset. Det var som att gå en boxningsmatch med Hubba Babba – vem nu det kan vara men det låter elakt. Vi har väldigt lite kvar. Saknar inte sakerna alls, har glömt vad jag hade, men processen var tuff. Medges.

Sortera mera.

SLÄNGBORTNING AV SAKER?
Tänkte jag skulle vara superduktig och göra mig av med en del minnessaker – åt vilka jag inte ägnat en tanke de senaste 2 åren. När jag böjde mig över lådorna och börja plocka, då brast det. Pappas födelsedagskopp. Hans medalj ( från vad och när?). Mammas och pappas bästa porslin – fast vi äter på deras finporslin till vardags numera men soppterrinen som hör till – som jag ALDRIG kommer att använda…….t ex. I alla fall minnen. Det slutade med att jag slängde en hel del negativ från foton och en grytlapp. Soppterrinen står nu här i köket i villavagnen på fin plats och pappas födelsedagskopp är framtagen och vänslas med mammas dito. Frid på jorden. Lycka i det lilla. Får köpa en ny grytlapp.

Detta bildspel kräver JavaScript.

NOSTALGITRIPP:
Hittade en samling foton – som jag tog kort på. Att ha i mobilen och titta på. Fotolådan vill jag såklart inte slänga – den är värd mer än nästan allt – men den kommer inte att stå framme, så det är lika bra att plåta fotona och titta på emellanåt. Så kan jag ta nya foton av de gamla fotona(!) och minnas lite till……..Roligt och igenkännande att titta på gamla foton. Det är ju ögonblicksbilder av ens liv, ju! Livet då. Kul att minnas.

Det var då, det. 1978

UNNADIGRESAN:
Livet fortgår på Unnadigresans lilla vingård i Dourodalen. Så fint.  Bild från idag. Varmt och skönt. Vackert. I september är det dags för 8 glada som bokat resa med mig. April 2020 och september 2020 planerar jag nästa turer. Häng på!!! Intresseanmälan ( inte bokning ) HÄR! 

Unnadigresans vingård i Douro. Foto från idag. Där skymtar poolen. Poolhäng.

Så tänker jag sluta mina synnerligen engkla rader…………… Magen är full av räkor från Fiskhallen i Mölndal. Hur gott som helst. Norska, stora. En blixtvisit hemmavid innan kosan styrde söderut igen. En dag lite drygt. Nu väntar gäster och utflykter.

IMG-20170705-WA0010

En önskebild för imorgon. Solsken och fluffiga moln. Utflykt i det gröna. Kafferep i solen och glad i själen. Det är på G. Det mesta ÄR redan så det är väl dagljuset som fattas. I princip. Never ever give up.

Må gott och gör något ovanligt denna helg. Något ni aldrig brukar. Stekta bananer med håning och glass t ex. Brukar jag ALDRIG göra. Kanske imorgon. Längtar efter våfflor. Vill göra. Letat som en galning efter våffeljärnet men det finns nog i husvagnen – som står på vinterförvaring och gonar sig. Får längta. Det är rätt gött, det också.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

En Anka i Amsterdam

Hilsen.

Tillbaka från Amsterdam. Några dagar där med en kär väninna. Gate upp å gate ned. En riktigt mysig stad. Kanaler och kanaler. Åsså några fler kanaler. Båtar, båtar och cyklar.

Här kan man hänga.

Många. Gator och broar. Affärer och caféer. Många. Å rök. Värst vad det doftar av det gröna bladen………..Överallt. Det puffas på, det vill jag lova. ”Coffee shops” – som inte direkt är några fik enligt svensk modell. Nej, hit går man om man vill röka på eller vad det nu är man gör. Luktar gör det och det är inte hallon, i alla fall.

Tulpaner från Amsterdam…..i mängder. Ofarliga och inte rökbara. Tror jag.

Tillåtet med marijuana i Holland. Förresten tillåtet i många europeiska städer, har jag läst. Både för medicinskt bruk och för……..just flumbruk. Inte tillåtet i Sverige. Om jag förstått rätt. Såååå skönt att inte ha behovet eller ens det minsta lilla intresset att bruka eller ens pröva på. Oerhört lättåtkomligt om man hade velat. I kakor, godisklubbor, karameller – you name it. Märkligt.

IMG_20190430_130106-compressed.jpg
Här säljer bageriet bakelser och ……..kakor………så´na däringa……..

Ganska många skyltar om ordningsregler. Inte skräpa ner, inte dricka alkohol på allmänna platser. Vi anlände på King´s Day och det betyder att Amsterdams innerstad är avstängda för bil- och spårvagnstrafik. Troligen gällde inte dryckesförbudet på allmän plats just då, för det var många som………..liksom drack. Det var troligen inte lingondricka. Hur mycket folk i rörelse som helst. En helgdag i Nederländerna. Folk i orangea kläder och fest, fest, fest. Vi bodde mitt i smeten på Rembrantplein. Centralare än så här kan man nog inte bo. Inte dyrare heller………..

IMG_20190427_181512 (1)-compressed.jpg
Faktiskt. Böter. För nedskräpning också.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Man kan ABSOLUT INTE missa att besöka Keukenhof Blomsterpark Cirka 1 timme från Amsterdam med buss. Vi åkte taxi och det tog 35 minuter. Ligger vid Schiphol Airport, i Lisse. Magiskt. Fantastiskt. Galet vackert. En hel park och plantering smakfullt designad med tulpaner och lökväxter i mängder. Jag säger MÄNGDER och det räcker inte som beskrivning.  18 Euro kostar inträdet. Någon Euro billigare om man köper via nätet.

Och DÄR tar Amsterdams lovsång slut. Lagom får vara bäst och jag har redan överskridit min dos. Anyway – de flesta av oss har väl någon form av smeknamn. Jag har. Kom att tänka på det när jag gick förbi ett skyltfönster med ankor. Där är ju jag, tänkte jag. I Amsterdam. I ett skyltfönster. Jo, för mitt smeknamn är Anka, Ankena, Akan och ibland Anki.  Det går förresten bra med vad som helst – bara man pratar med mig. Vänligt. Elaka människor undviker jag. De kan bo på en grå ö för sig själva och ilska på sig.

Anka, Ankena, Akan, Anki Ekengren

Hade min fader fått bestämma så hade jag hetat Vivianne. Mamma bestämde. Så då blev det Annicka med ck. Hade jag hetat Vivianne så hade det inte varit idé att plåta amsterdamska ankor. Ni förstår vad jag hade missat?? Sorry pappsen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lite villavagnsinspiration får det allt bli så här på slutet. Jag har nu landat på Skåneslätten igen. Det vindar ute och det är inte mycket man kan säga om det. Det blåser i Skåne men här inne är det varmt och skönt. Tänker att nästa villavagn vi köper blir en Premium Country. Trävillavagnen.  Får se. Jag är kär. I den. Också.

 

Sådär. Nu är filmkvällen slut. Det är t o m morgon. Mitt i natten. Konstigt det där. Tiden går – den enda som har vett att gå. Jag stannar gärna kvar. Så får tiden gå. Inte jag.

Igår hade vi en trevlig fest med våra bästaste grannar. Det blev sent. Eller eljest tidigt. Beror på hur man ser det. Sömnbrist är kontentan. Spär på lite med kvällens övningar. Klockan hinner bli 02.00 innan jag är klar med filurandet.

btfmdn
Utan sömn blir man halv. G´natt.

 

 

Passa på och njut av lördagen. Köp ett paket lakritsglass, baka en gaffelkaka, spela biljard eller harpa – whatever comes first. Huvudsaken att ni får le och må gott. Minst en stund varje dag.

 

 

 

Ta-ta.

Ankena

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Så gick tåget. Utan tut.

Hilsen.

Ursäkta, men det stod så på kudden. Fult men nödvändigt.

Jag blev frånkörd. Blev ensam kvar på perrongen med mina väskor och kassar. Bassäng i ögonen och arg som ett bi. Neslig skam blandat med ilska.

Unna dig en ……..tågresa. Om du törs.

Bokade tågbiljett med Öresundståget. Malmö – Göteborg. Hur svårt kan det vara?  Kom i tid. Väntade. Mycket folk. Tydlig skylt vid perrongen. Malmö -Göteborg. Perfekt. Jag ställer mig i kö. Koll på läget: Vagn 11, plats 88.  Lätt som en plätt. Va? Nä? Vagn 82. Malmö – Helsingborg står det på tåget. Va? Var är Göteborg? Frågar. Nä. Ingen ska till Göteborg. Fel tåg? Springer och letar efter vagn 11. Mot Göteborg. Vagn 24. Vagn 34. Vagn 18. VAR ÄR VAGN 11???

Lätt irriterad.

Piff. Puff. Stäng dårarna. Dårarna stängs och där gick tåget. Jag står kvar på perrongen med mina väskor. Med hakan vid knäna. Nedrans. Här åker jag världen runt på alla möjliga flygplatser och fixar det. Gnisseltåget till Göteborg missar jag. Frustration.

Hur blev det nu?

Ringer kundtjänst. De förnyar biljetten till senare tåg men med PROTEST. De brukar inte göra så här……..Ok. Tack. Jag säger att det för en ovan tågresenär inte är tydligt skyltat. Göteborg är inte Helsingborg. Det är bara att kliva på, säger supporten. Bara att byta i Malmö. Alla tåg går till Malmö – i alla fall de flesta, säger supporten. Ok, säger jag. Jag vet inte att alla tåg går till Malmö, säger jag och dessutom var vagnarna inte numrerade i sekvens. Inte lätt att i stressen springa efter rätt vagn och åt vilket håll? Det är bara att kliva på och så kan man gå till rätt vagn genom tåget, säger supporten. Med väskor, kassa och ilska i bagaget, säger jag – och åt VILKET HÅLL???? Du kan säkert vila, säger supporten. Grrrr, säger jag. Förresten stod det inte ens Öresundståget på, säger jag. Jo, säger supporten. I röd text på första vagnen. Som var 13 vagnar bort – såg inte det, tyvärr säger jag. Sedan tackar jag för kaffet och lägger på. Orka kämpa. Nä. Man får välja sina strider.

Nästa gång tar jag bilen.

Vi slutar här för det blev värre. Jag överlevde dock och mina bundsförvanter curlade banan och jag kom fram – om än sent. Varde härmed konstaterat att man kan kliva på vilket tåg som helst – det passerar Malmö. Tryggt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det bär av till Amsterdam i helgen. Roligt skall det bli. Hoppas på finväder. Så mycket mysigare då.

Skall runda av nu för tiden börjar rinna ut. Upp tidigt imorgon. Det finns gränser för vad Ekengrenskan kan få in i livscykeln och jag har börjat lära mig att sätta stopp. Inget kåseri fram till kl 4 på morgonen. Urkar inte.

Har ni haft en rullgardin, som liksom inte går att rulla upp? Som inte fjädrar tillbaka, utan ju mer man drar – för att få till schvungen upp – dess längre ner går rullgardinen……..? Sådana är mina ögonlock nu. Snart hänger de över de övre kindbenen och drar sig sakta med mot hakan. Som ett ögonlocksöverdrag. Ni fattar. Jag går och kojar mig.

Solglasögon döljer hänget.

Det fick bli en kortis idag. Livet är fullt av LIV. Händer saker hela tiden.

Inte ett ord om villavagnar ikväll.
Inte ett ord om unnadigresan ikväll.
Inte ett ord om nyponsoppa ikväll

Ur led är tiden.

Ha en finer vecka och njut stunderna. En yttepyttestunds njutning kan vända hela livet. Tänk då vad flera yttepyttingsstunder kan åstadkomma. Pröva!!!

I´ll be back innan ni vet ordet av.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Hur man än vänder sig är baken åt andra hållet…..

Hilsen.

Sitter och jobbar med kommande resa till Portugal med min Unnadigresan. Bokar, bokar om och bekräftar hotellrum. Avbokar igen och ändrar. Bokar om och frågar om trappor. Finns inga trappor. Perfekt. Då bekräftar jag. Kommer mail: jo det finns några trappor. Hur många steg, frågar jag. Bara 30, svarar hotellet. Funkar ej, svarar jag. Har en gäst som absolut skall undvika trappor. Ok. Får boka av. Finns hiss? Nej. Inte än, men vi skall renovera. Ok, klart till september? I princip inte. Ok. Jag fattar…….

img1552424349877.jpg
Inget får undgå det kritiska ögat. Helst. Vill att resan skall vara så bra det går.

Är redan igång med nästa år. Det gäller att våga planera.  Vill så gärna dela med mig av bra-iga saker. Förresten, att planera kräver inget mod. Det är ett rent och sant nöje. Att hitta pärlorna. Ställen inte andra hittar. Att förhandla. Finna gensvar och engagemang från motparten. Gemensamma mål och glädje i konceptet. DET är lustfyllt och inte ett dugg modigt. Det är så omodigt så det anar ni inte.

IMG_20190120_165420_245
Tack Anne.

Det stora modet behöver man när man satsar pengar och hoppas på att få resenärer som bokar – och då inte försent i tidsplaneringen  – för då går tåget – eller i mitt fall flyget. Jag kan inte boka på mig en massa flygbiljetter och hoppas på att det skall ringla en evinnerlig kö av sugna resenärer, som vill följa med. Det gör det liksom inte. Inte än. Det tar tid att bygga upp en verksamhet. Kunderna får jag söka själv. Just DEN processen är lite knivig. Kanske hade varit lättare att sälja vatten på flaska. Eller semlor. JAG hade köpt i alla fall. Semlor. Många.

FB_IMG_1553203030129
Här har vi picnick på mina resor till Douro. 

Våren 2020 tar jag in yoga och lite rörelse i programmet och lägger till några fler upplevelser. Douro och Portugal. Såklart. Helt fantastiskt land att uppleva. Följ med så förstår ni. Intresseanmälan HÄR !

IMG_20180831_132331_687-compressed.jpg
Bakverk. Goda. Överallt.

Ett land, där kaffe och bakelse kostar 1.60 Euros – dit måste man åka, helt enkelt. Ett land där människorna är så vänliga och positiva – dem måste man träffa. Ett landskap, som bjuder på så mycket vackert – det måste man se. Douro – ett världsarv. Att vara en passionerad yttepytteresebyrå – det är inte så lätt men FERUKTANSVÄRT roligt. ( Har väl precis sagt det, eller ? ) Om man säger. Å det säger man. ROLIGT!!! Å andra sidan kan man inte göra resor utan resenärer – då blir det oroligt – så komsikomsi alla hågade!! Kvalitetsresor i det lilla formatet.

IMG_20180830_203622_686-compressed.jpg
Douro. Det gyllene, på portugisiska.

 

DSC_0256.jpg
En villavagn från Morgan Nyman AB. I trä. Svenskbyggd. Med vattenburen golvvärme. Vi levererar överallt. 

Å nu abrupt över till något annat gyllene. Villavagnslivet. Dä ä bra, det. I april kommer jag att vara med på Stora Villamässan och Vår trädgård 5 – 7 april på nya mässanläggningen i Mölndal, när Morgan Nyman AB ställer ut en sjutusan till villavagn.

FB_IMG_1553152089459
”Åhhh. Så då har du bestämt dig? Den här vagnen? Ska jag slå in den ?”

Igen. Då skall jag hålla mig frisk. Ingen nysning. Ingen hosta. Ingen feber. Då KÖÖÖÖÖR vi!! Ses då!!! Vill ni boka möte med mig då och prata villavagn, så är det bara att boka tid HÄR !

DSC_2014-compressed.jpg
Det frasar och fräser men ingen är arg. Ju.

Hostan från helvetet har gått över. Vilken lycka. Den kan jag leva utan. Tvi vale. Tacka vet jag solen som skiner för det mesta på Costa del Sol. Vårlikt fast sommarvarmt. Vårdagjämning och ljusare på kvällarna, såklart. Det blommar i varenda vrå. Man vänjer sig vid solen och 15 c på morgon är lite kyligt……………..ni hör…….

IMG_20190317_151457.jpg
Fullt i solens glans

Detta bildspel kräver JavaScript.

Om någon timma skall vi till flygplatsen och hämta kärt besök. Den vägen kan vi nu. Tar ca 35 minuter.  Lågprisflygen kommer alltid sent. De betalar mindre avgifter på obekväma tider. Det är så ekonomi fungerar. Mindre utgifter – större rabatter. Om jag minns rätt, så tar Málaga Airport emot ca 17 miljoner passagerare varje år. Många. Turismen är betydande.

20150426_175220-compressed-e1544825995794.jpg
Som man bäddar får man ligga.

Nä. Om man skulle samla ihop sig och åka iväg till flygplatsen och hämta godingarna. Tror jag får knåpa ihop resten av det lilla kåseriet när jag kommer tillbaka. Lite nattanöje, helt enkelt. Hörs om en stund.

clone tag: 8590174860392523055
Pausbild i brist på annat.

Nu har det gått den där stunden och vi har hämtat våra glada gäster och nattat dem. Läst saga och kollat att de borstat tänderna ordenligt. Jag har dessutom varit på det nattöppna apoteket och köpt mäddusin mot halsbränna. Så……………….jag går och lägger mig nu så får det bränna klart till imorgon. Drog precis i mig en påse med emulsion, som smakade fluortant. Brrrr.

Varde en goder vecka gifven Eder alla. Det förtjänar ni apselut. Minst 13 skratt om dagen bör vara målet för alla och envar. Det är bra för hälsan. Finn de små stunderna. De finns.

G´natt. Klockan är 02.16 och jag håller mig för skratt………..

zzzzzzzzzzz

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Kast med liten boll

Hilsen

Så är det snart juli månad. Tänk så mycket sommar vi haft hittills. Jag bara kan inte låta bli att prata om det. Ljuvliga kvällar, ljuvliga mornar, ljuvliga dagar. Ljuvligt.

Så. Nu har jag pratat färdigt om vädret.

I veckan har jag varit på Borgeby Fältdagar som inspiratör för Morgan Nyman AB, som visade upp en villavagn – denna gång en Westcoast 32. Lantbrukare tycker också jättemycket om våra villavagnar, se.
Jag brukar prata om det där med att vara nyfiken och titta på sådant som finns längre bort än nästippens horisont. Detta arrangemang är just så långt bort bortom nosen………

Detta var en ny värld för mig. Nog har jag sett jordbruksmaskiner i min dag. På avstånd. Långt bort i fjärran, men här!! IRL ( IN REAL LIFE – i verkliga livet ). Det är annat det. På nära håll, nylackade och fina. Mäktiga vidunder.  Makalösa manicker. Tänker på Mikael Tretow. Gigantiska skapelser. Man känner sig som en liten skogsmus bredvid. Ganska trevligt i o f s, eftersom jag vill gå ner i vikt. Bra för självförtroendet.

dsc_0023
Vet inte riktigt vad de gjorde, men troligen skyffla och blåsa. Rätta mig gärna om jag har fel.

Jag finner det alltid lika roligt att träffa människor på mässor och under arrangemang. Blir glad. I synnerhet spritter jag av människor som vill veta mer, som är intresserade, som är positiva och nyfikna och ni är så väldigt många <3 ! Tack. Jättekul. Går  igång på det. Väldigt många som funderar på samma som maken och jag gjort. Kasta ankar, lätta på trycket och leva lättare.  Flytta till villavagn, komma ner i kostnader, leva livet medan det pågår. Ni fattar. Jag tror jag har nämnt det vid något tillfälle förut. Eller?

Om vi hade varit i Spanien nu, så hade vi förmodligen varit på Körsbärsfiesta i Alfarnate, ett litet samhälle med bara ca 1600 invånare. Ca 5 mil från Málaga.Alfarnate ligger i en region omgärdad av olivlundar och körsbärsodlingar. I mitt tycke den godaste olivoljan som finns att köpa öht finns här och körsbären skall vi bara inte prata om. Det riktigt sprakar när man biter i dem och söta är de. Mmmm. Vi var där förra året på fiestan och körsbär fanns att köpa till superlåga priser. Körsbärsträd, marmelad, vin, sylt, kompott, kakor etc etc etc – allt tillverkat lokalt.

Mycket folk – mest lokalbefolkning – och mycket mat och sång. Såklart vackert väder. Ca 8 timmar solsken om dagen i genomsnitt, har jag läst. Olivoljeprovning, såklart och vi föll som furor för deras lokala produkt. 10 liters dunk eller 2 liters. Mild men smakrik, len och välsmakande. Jössekuttapetter. Riktigt, riktigt fin olja. Om man vistas mycket i länder med egen produktion – t ex Spanien – då har man tillgång till ett urval som inte går av för hackor. Förresten, att det kan skilja så mycket mellan olika oljor. Stor skillnad!! Har försökt köpa denna Alfarnateolja annorstädes än just i Alfarnate, men den finns absolut inte överallt. Inte ens i den stora saluhallen i Málaga – det säger ALLT!!

Liten fotnot för er som aldrig smakat färska oliver: Gör det inte. Smakar beskt och obehagligt. Kan inte förstå hur gott det kan bli när de är förädlade. Som slånbär, kanske. Smakar inget vidare som färska – men i form av saft eller likör……….namnam. Öh, alltså slånbären passar som saft eller likör. Inte oliverna. Olivlikör? Där går min gräns.

golfing-163721__480.jpgVi kämpar på med att lära oss golf. Har hårdtränat i veckan. Dvs säga: JAG har intalat mig klart och bestämt att jag snart skall skärpa till mig. Maken gör som han tänker och gör det han tänker. Han har tagit grönt kort – det måste man ha för att få spela med de stora grabbarna och töserna. Eftersom jag inte har grönt kort så får jag inte. Jag har gröna fingrar, och är en jäkel på att lägga in Västeråsgurka så jag ligger inte långt efter i den gröna klassen. Måste erkänna: jag tycker det är trevligt att försöka spela golf men jag har för många hyss för mig. Det är så himla många instruktioner om hur man skall stå, slå, svinga, fokusera, chippa, putta……..herregud. Jag håller fortfarande på och försöker få knäna att gunga lagom samtidigt som jag håller ryggen rak, blicken på bollen och sedan slå i utav bara #”?=)?. Nä, just det. Man skall inte använda kraft utan ….vad hette det nu……något med schnitz.

golf-3445771_1280
Jag har i alla fall ruskigt handlag med krattan.

I alla fall skall man hålla klubban i vinkel, mot vad vet jag inte än, och ena armen skall vara rakt över bysten åt höger – den andra ( armen ) skall liksom vara lite krökt ( också åt höger ) och handen (-händerna ) skall vara i goddagläge. Herregud. Jag skulle kunna bli civilingenjör under den tid det tar att bli duktig i golf. Så retfullt. Har inte tålamodet riktigt. Fast jag vill. I princip. Trevligt vore det att gå ut en runda med gossarna i familjen – det tycker jag absolut – men det är en bit kvar. Nämnde jag att höften skall följa med ( i osäker riktning ) men kroppen skall vara still? Ni har ingen aning om hur illa det är att få bollen i bunkern. Stora och malplacerade gropar med fin sand, i vilka bollen finner stor förkärlek att landa och så skall man slå upp den rara lilla bollen därifrån utan att nudda den med klubbhuvudet. Man får dänga till sanden men inte bollen. Ni fattar. Jag gör det INTE.

still-life-3097682_1280
Natti-natti

Ehurusom och emedan. Det är dags att lämna in. Det blev miss i nassen igen. Hade en mycket trevlig kväll med käraste vänner och då satte jag min lilla lördagskrönika på vänt några timmar. Sitter i fåtöljen med laptopen i knät och filurar. Imorgon är en annan dag – vilken det blir får vi veta imorgon.

Helt klart är i alla fall att dagsprogrammet för septemberresorna till Douro-området i Portugal måste filas färdigt på. Bokningar bekräftas m m. Lite att stå i m a o. Vill du veta mer om mina resor, maila mig HÄR.

Önskar er alla en fin liten dag. Det blir allt en bra, en!

Annicka

www.unnadigresan.se
Facebook Unnadigresan
www.villavagnar.com
www.villavagnsbloggen.se