Villavagnspassionistan här. Tillbaka till den vanliga världen! Sååå trevligt att träffa er igen!
Upp som en sol – ned som en villavagn.
Det har hänt en del sedan sist. Villavagnspassionistan och make har flyttat från Skåne och Söderslätt till Västgötaslätten. Det gick bra. Vår Ambleside gjorde först en flygtur, sedan en biltur och nu tronar den på paradplats hos Morgan Nyman AB. Den lille söte. Villavagnen, alltså. Dags för den att glädja nya ägare. Nya modiga. Nya beslutsamma. Ni kommer att få det så bra. Både ni och Ambleside. Året-runt-isolerad. Ni måste ju inte köpa DEN – det finns fler i lagret men…….mer att läsa HÄR!
Man sitter kungligt! Om man vill. Annars kan man ha annat att sitta på! Som man vill!
Ett villavagnslyft att minnas.
Fantastiskt det där med hur man nästan jonglerar med en tung villavagn. Rejäla doningar behövs – det vill jag lova. Inget man har på hyllan ute i förrådet – om man nu ens har ett förråd. Maskiner för många miljoner!!! Proffs som lyfter och med tungan rätt i mun sätter på plats – på millimetern. Hatten av!!!! Vår villavagn väger ungefär 8.5 ton. Inget man sätter snurr på sådär utan att ha kontroll, bara. Det hade de.
Först var det så här i många år. Härligare än härligast. Vilket läge!!! Vilket liv!Sedan gjorde Covid en kupp och ändrade allt. Då bestämde vi oss för att det var dags att byta liv. Flytta. Göra något! Inte sitta och mögla bort och se livet passera utan att leva.När vi väl bestämt oss för att byta liv började det se ut så här! När vi skruvat bort allt som skulle bort var det dags för lyft. Allt var lossat och klart innan av vår suveräna tekniker. Inget satt fast som inte skulle det. Allt som skulle lossas var loss.Nästan naken i sin elegans. På det trädäcket ni inte längre ser – där har vi levt det ljuva livet!!! Maken byggde till en liten farstu för att hindra regnblasket att ta sig in när vi öppnade dörren. Den har vi välsignat i vinter!!!Högt upp i skyn räckte denna kran! 90 meter om det hade varit aktuellt. Det var det INTE.Flygande start. Så smidigt, så smidigt.Där kommer hon – vår Ambleside! Nya äventyr hos Morgan Nyman AB
Flytten från Skåne.
Den gick galant. Fastän vår villavagn var 48 kvm så rymde den en del. Småplock. Det mesta härrör sig från köket, faktiskt. Mitt fel m a o. Så många slevar, kryddor, kastruller och mjölsorter………………..Köket är min verkstad, liksom. Man behöver grejor om man skall få till det……………….och det har man. Det får man. Till det, alltså.
Många grejor blir´e. Inte mitt men känslan var den samma…..
Farväl.
Lite vemodigt var det men inte ledsamt. Vi flyttade för att vi ville. Egen fri vilja. Vi kunde väntat. Det gjorde vi inte. Nästan 6 år. På en plats vi älskat. I en natur vi avgudat- kanske lite mindre när det blåste Nordan över fälten och sanden täppte till ögonen. Det blåser i Skåne. Det är sedan gammalt.
Här satt jag och filurade. Vackert, vackert, vackert.Många sköna promenader utmed havet. Farväl Havet och Hej Vättern! Villavagnspassionistan njöt. Njuter.
Hej Vättern.
Sådärja. Nu lämnar vi det gamla bakom oss. Borta. Sparar på goda minnen och glömmer det glåmiga.
Man kan tänka på nachos i Porto – medan jag väntade på mina resenärer. Gott Då glömmer man allt dåligt. Bara njuter.
Solen skiner från en klarblå himmel. Tror det är 12 c ute! Nästan så att man vill göra en soldans…………… Man skulle kunna köra Jerusalema och skapa lite glädje? Jag går i alla fall igång på den – fastän den spelas sjuttioelva gånger om dagen 🙂 !
Hur ljuvlig kan en morgon vara? Hur soligt är tillåtet? Egentligen?
Kommande vecka lär bjuda på VÄRME! Kan man tro på det, tro? Det snöade idag! Bara för att! Hade det varit roligt kunde man ha skrattat men snö i maj är inte kul. Tror det var sista gången denna månad. Hoppas.
Så här vill vi ha det……….
Nu kör vi!
Nu har jag äntligen kommit ”hem” till min villavagnsvärld med mångfald. Här kan jag gå och pussa och klappa alla modeller jag blir kär i – det är många, det. Vilken lycka! När passionen faller på – då kanske jag går ut och sitter en stund i en modell. Sedan byter jag till nästa. Lyllos mig. Idag tror jag att det blir…………………..Den HÄR.
Välkomna till Möjligheternas Värld!
Morgan Nyman har öppet följande:
Måndag – Fredag 9-17
Lördag 11-15
Söndag efter bokning
Tänk att solen skiner igen. Hur bra kan det bli? Egentligen? Igår blåste det skånska vindar. Såklart. Skånska vindar brukar vina över Skåne. Det är sedan gammalt. Idag sken solen från en vacker himmel. Precis lagom. Ingen skånsk vind. Ingen pust ens en gång.
Hjo visst.
Det är en liten mysig stad, det. 9 000 invånare ungefär. Flyttade in 243 st förra året. Rena rama rusningen, vet jag. På väg till Morgan Nyman ABoch villavagnar.comkan man passera Hjo, om man vill. Det vill man. Man gör en extrasväng, helt enkelt. Riktigt mysigt att strosa bland trähuskvarteren. Gå ner till hamnen och titta på folk och horisonter. Det är vackert, ska ni veta.
Lite trixigt att sköta underhållet där men vackert är det. Man kunde förr. På ett annat sätt. Liksom.Tror detta är en förskola, kommer inte riktigt ihåg. Fint. Vättern skymtar i bakgrunden.Ett himlaspel vid Vättern
Vi har fallit för Hjo. Där är verkligen mysigt. Troligen mer charmigt på sommaren än vintern – det verkar vara en sommarstad då den tydligen är invaderad av turister. Vi återvänder gärna dit emellanåt. Hittade en fantastisk restaurang och pub i Stadsparken – Biergartenheter den. Pröva den om ni vill äta gott. Finns andra också förståss men då måste man boka bord och det hade vi inte lust med. Så en schlank vi hit, och en schlank vi dit och hamnade där. Krog med tysk touch. Rejäl mat, kan man säga.
Fläskkotlettburgare med göttiga såser och en mix av sötpotatis och vanlig potatis. Jag ser en liten grönsak också. Såklart. Den andra tallriken är begåvad med en schnitzel som hette DUGA.En kall öl på Biergarten gjorde inte ont.
Det bär-de sig inte i år.
Nope. Björnbären svek mig. Eller så var det jag. Fanns hur många som helst. Så åkte vi iväg i dryga veckan och det bara DRÄLLDE av dem och vid hemkomst – förtorkade bär eller söliga dito. Hade fått hjälp att lasta bilen med stege, utrustade mig med taggskyddande långbyxor, spann, 32 extraplastpåsar och handskar. Sylt i blick och sikte. Inte. Så besviken jag blev. Som jag planerat. Sylt till vinterns efterrätter, pannkakor eller vad som helst där en delikat klutt skulle smakat mumma. Så…….vad göra? Vi kan väl ta en bilpromenad, sa jag. Sagt och gjort. Åkte runt lite på småvägar här och bara var. Sedan åkte vi hem och kokade kaffe och åt ljufvlig lakritsglass. Utan björnbärssylt. Skulle ändå inte passat.
Jag ska inte missa att plocka nypon i år. Visste ni att det finns svarta nypon?
Förra gången berättade jag om att jag gjorde chutney av hur många gröna tomater som helst. Det blev väldigt möcke av den varan. Färgen är något mindre attraktiv skulle jag vilja säga – påminner om småbarnsåren…….ni fattar. Men saticken så gott det blev!!!
Många burkar med chutney blev det. Observera den enda gröna lilla tomat som blev över. Fick inte plats….
Blir det något Spanien i år, undrar många.
Det står för vår del skrivet i stjärnorna. Just ni i denna stund. Visst drar det i soltarmen när höstmörkret lägger sig som en tung filt över en. Än så länge går det bra – den stilla hösten är mysig. Bara det inte blåser och regnar. Idag gjorde det ju inte det, så idag var en perfekt dag. Också. Vi uppskattar friheten här i Sverige – att röra sig under ansvar. Gå på raska promenader, vara ute, handla när man måste men inte behöva trängas och sniffa människor i nacken. Eller bli sniffad på.
En liten fin eka vid Mullsjön. Freedom!
Ingen drönarbevakning, ingen poliskontroll, böter m m m m. Det har blivit friare i Andalusien nu mot när vi satt i lock-down men dock med andra restriktioner än hos oss. Vi uppskattar friheten här mycket. Själva flygresan ner är vi inte sugna på – att dela luft med alla i kabinen. I så fall får det bli med bil. I nuläget lugnar vi oss. Avvaktar alla hyss som covid ställer till med. This too shall pass. Som tur är har vi fantastiska vänner som månar om vårt boende och dess skötsel därnere. Friends ♥.
Himmelrike på jorden.
Det var längesedan jag spelade något.
Har gått många år i pianoskola och hade dessutom en privatlärarinna. Tragglat skalor och spelat både Mozart och Bethooven. Lille Frans Liszt var med på ett hörn också. Det var länge sedan. Tog över familjens piano och hade det några år, men gav bort det sedan. Rättare sagt, tvingade på någon det. Ingen ville köpa. Hade aldrig tid att sitta vid. Det var på den tiden när jag körde 2 heltidsarbeten samtidigt. Jodå, det har jag gjort och mer därtill. Har slutat med det nu. Bara så att ni vet.
Har gjort mycket. Samtidigt. Alltid.
Bethooven må förlåta mig att jag svek honom. NU skulle däremot ett piano sitta fint men frågan är var vi skulle ställa det här i villavagnen? Jösses. Har ibland tänkt skaffa en litet käckt knäpiano men inser att jag inte kommer att hinna med att spela ändå. Jag får sansa mig. Det dyker upp andra saker att göra hela tiden. Som i veckan när jag tyckte att jag skulle virka en matta. Garnet räckte inte. Det blev en korg – hård så att jag skulle kunna knocka vem som helst med den om jag tappade den på deras huvuden – varför jag nu skulle få för mig att göra det. Bara säger. Ni får se den nästa gång.
Spagettigarn. T-shirtgarn. Kärt barn har……jag började. Och slutade.
Numera spelar jag bara radio och positiv.
Imorgon är en annan dag. Helt klart.
Jag får se til att skynda på att avsluta nu. Börja få slut på gigabajter snart. Egentligen är gigabajterna sjyssta – det är mer min telefon som jäklas med mig. Batteriet börjar bli uttjänt ( bara 2 år ) och orkar inte vara virilt så många timmar åt gången. Dessutom är tjillevippen i kortänden på mobilen – i vilken man skall stoppa in en kontakt för att kunna ladda – sönder. 6 veckors väntetid på den…. Tack . Som tur är kan den ladda genom att jag lägger den på en platta som ger kraft. Grejen är bara att då kan mobilen inte vara igång för då blir den varm och då kopplar laddningsaggregatet ur. Om mobilen är oladdad kan jag inte jobba med min dator eftersom jag lånar cyberkraft från den via mobildata. Då får jag be Mats att koppla in mig på hans mobil – själv tar jag en gammal avlagd mobil i bruk – och ger mig internet. Nu har han gått och lagt sig – det är se´n gammalt – och då tog han med sig finnessen. Så nu sitter jag här med en varm och gosig Sony med lite kraft kvar och snart säger den gonatt innan jag är färdig. Hänger ni med? När jag blir stor skall jag bo i en villavagn på en tomt som har fiber. Nästa projekt. Watch this space.
Alltid får man lära sig något.
Det kan inte bli så mycket tidigare nu.
Klockan är 1.07. Någon timme till innan jag kan nussa. Kl 9 ska jag vara på Grottbyn på visning av en villavagn. Specialbokning. Ser fram emot det mötet. Hoppas det slutar lyckligt. På Grottbyn kan man bo året runt och skriva sig där. Hur billigt boende som helst. 679 000 kr för en trivsam och nyckelfärdig villavagn på 32 kvm med gigantiskt trädäck, inkopplat vatten och avlopp ingår i arrendet på 2.550 kr per månad. El enligt egen förbrukning. Hur bra som helst. Lyxigaste lyxvillavagnen är på 55 kvm och kostar 1.195 000 kr. En dröm. Bara säger. Samma arrendekostnad 2.550 kr per månad.
Här trivs man.
Där gick hon upp i limningen.
Lagom tills batteriet tackade för sig. Passeligt. Livet kan vara lite trixigt ibland. Små saker kan tirritera hur mycket som helst och det kan de få göra en stund. Man får inte fastna. Då går det åt skogen och man slösar tid i livet. Är man sjättifem år då har man inte tid att slösa bort tid. Kärlek JA men tid NEJ. Så det är sååååå trevligt sååååå med saker som krånglar. Apselut. Go´natt i förskingringen.
Tills nästa gång. Hedra era fäder och vänner och hela kångkarongen – för att de må gå er väl och ni må länge leva på landet.
När man arbetar med konceptet villavagnar och passionerar och säljer dem – då träffar man otroligt många människor. Det är det som är det härliga. Alla sorter. Unga, gamla, män, kvinnor, gifta, ogifta, korta, långa, breda, smala och hela skalan. Vanliga människor, helt enkelt. Go´a och glada. Gemensamt för nästan ALLA är att man förvånas över hur det VERKLIGEN ser ut i en villavagn. ” Oj, så rymligt ”. ” Så fint ”. ” Så fräscht ”. ” Så här vill jag bo. ”. ” Man behöver inte bo större än så här ”. ” ”Herregu, tänk att bo så här fint och slippa alla prylar man samlat på ”. ” Det här hade jag ingen aaaaaning om ”. ” Jag har bara hört talas om det och sett på film – hur människor i USA bor – sådana där white trash.”
White trash. Oftast inte sagt med ont uppsåt – bara av ren okunskap egentligen . I början blev jag faktiskt både ledsen och sårad. Förolämpad. Numera har jag vant mig, förstår vad som sägs egentligen och tar inte åt mig lika mycket – lägger bort mina egna reaktioner och jobbar på att ”utbilda” människor. White trash är att bli jämförd med att vara en typ av ”skräpfolk”. Som tillhör samhällets förlorare, som bor i en villavagn i ett område i USA t ex med förlorare, parasiter eller knarkare. Går ni in på nätet och söker efter orden får ni många träffar. Betydelsen är enormt vid. Betyder olika men inte är det bra, inte. Inte i den gängse uppfattningen. Det är det man sett i Hollywoodfilmer – så berättas det för mig. ”OJ, bor DU så här? Häftigt. Jag trodde det bara var white trash ”. Så låter det faktiskt inte helt o-ofta………….
Bara säger.
Då kan jag berätta här och nu att det är INTE så det ser ut. Visserligen råkar jag vara vit men jag är inte skräp. Jag är en Annicka som vågar det många inte vågar – att bryta upp och byta liv. Tillhör gruppen människor, som förstått grejen med ett mer minimalistiskt liv, som inte vill ha ansvar för stort hus och skötsel – och alla kostnader för det. Less is more. Maken kom med förslaget för flera år sedan Vi kunde och GJORDE. Jag träffar MÅNGA som nu gör samma val. Som letar mindre. Som vill kliva av utgiftskarusellen. Välbeställda människor. Lagom beställda människor. Supermånga äldre som tycker det. Generationsboende. Som har förstått och anammat det fantastiska villavagnskonceptet. Det är så här man bor i England t ex. I Tyskland. I Frankrike. Och i USA, Florida. Välordnat och fint omkring. Skräpnissarna bor liksom överallt. Inte bara i villavagnar.
White ( snarare lite rosa ) – men inte trash.
Vi är samma som förut men vi gör inte samma. Det är liksom det som är grejen. Att i livets 3:e period göra det man verkligen vill göra. Dra ned på kostnader och lägga pengarna på upplevelser istället. Rätt som det är blir man kanske sjuk och då orkar man varken busa eller hitta på knasigheter. Här och nu. Viss framförhållning men fortfarande HÄR och NU.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Jag raljerar inte. Pekar inte pinnar. Alla KAN inte göra som vi – av olika anledningar. Jag förstår det. Alla VILL inte göra som vi – av olika anledningar. Det förstår jag också. Däremot vill jag missionera om att vårt val är kommet ur fri och stark vilja att avstå för att få. Det är där det ligger, tror jag. Inga losers, förlorare. Inget ”skräpfolk”. Däremot nybyggare och framtidsorienterare. Är stolt över valet. Inte alla stunder var helt lyriskt fantastiska under processen ( det kostar på att göra sig av med PRYLAR – hur sjukt är inte det ) – men när bitarna fallit på plats – FANTASTISKT. Man lär känna sig själv på ett nytt sätt. Vem är jag när livet möbleras om?
Har kommit på att jag är en Annicka mer nu än någonsin. Lite mindre rädd än förut. Egentligen ganska säker på vad jag vill och tycker om och säger det också. Inte så bra på det förut. Fortfarande galen i fina färger. Nyfiken. Gillar bus. Har svårt att sitta still och göra inget. Sådant slöseri med dyrbar tid. Älskar att starta projekt. Att göra människor gott. Galet förtjust i att byta gardiner – för att inte tala om att köpa billiga bling-bling örhängen. Lite piff i vardagen skadar inte. Egentligen är jag som jag alltid varit – fast nu mer starkt. Som om det skulle intressera er, men nu var det sagt. Det får räcka så. Vi har inte hela livet på oss.
Älskar livet som gavs mig. Försöker förvalta det. Missar ibland. Lyckoträffar ofta. Slarvar fortfarande bort en del av alla dagar men får förlåta mig själv för det. Jag kan inte allt. Orkar inte allt. Fattar inte allt. Hinner inte allt. Nedrans.
Ujujuj. Så seriöst det var idag, då! Kände bara att jag var var tvungen att framföra mitt budskap. Förutfattade meningar har vi alla. Åsikter har vi alla. Om nästan allt. Vet hur andra ska leva sitt liv. Vad som är bäst. Vad som är sanningen och livet. VÅR sanning och våra liv framlevs precis så som vi vill ha det. Framtidsorienterare och nybyggare. Villavagnskonceptet är här för att stanna och det växer och utvecklas. Jag är FERUKTANSVÄRT glad att få vara med på den resan – både som levare i och inspiratör för Morgan Nyman AB.
Morgan Nyman AB. Ett namn att lägga på minnet.
Inga förhållningsorder idag. Möjligtvis att ni ska stå upp för er själva. Jag kom på det lite sent. Lite stolthet är klädsamt och nyttigt. Inte trampa på någon – men inte heller bli trampad på. Gläfs till eller utbilda. Bara ni trivs.
En villavagnsdag. Rabarberpaj. Egen yttepytteodling. Mums.
Det är roligt att leva – då får man se hur det går. Det går bra. Just nu. I love. Rabarberpaj med mandelmjöl – I love, too.
Å lakrits. Å Schwarzwaldtårta. Å mycket smör på smörgåsen. Den heter ju det. Ju.
