Nej. INTE white trash. Hollywood bor inte här. Hollywood bor där.

Hilsen.

När man arbetar med konceptet villavagnar och passionerar och säljer dem – då träffar man otroligt många människor. Det är det som är det härliga. Alla sorter. Unga, gamla, män, kvinnor, gifta, ogifta, korta, långa, breda, smala och hela skalan. Vanliga människor, helt enkelt. Go´a och glada.  Gemensamt för nästan ALLA är att man förvånas över hur det VERKLIGEN ser ut i en villavagn. ” Oj, så rymligt ”. ” Så fint ”. ” Så fräscht ”. ” Så här vill jag bo. ”. ” Man behöver inte bo större än så här ”. ” ”Herregu, tänk att bo så här fint och slippa alla prylar man samlat på ”. ” Det här hade jag ingen aaaaaning om ”. ” Jag har bara hört talas om det och sett på film – hur människor i USA bor – sådana där white trash.”

White trash. Oftast inte sagt med ont uppsåt – bara av ren okunskap egentligen . I början blev jag faktiskt både ledsen och sårad. Förolämpad. Numera har jag vant mig, förstår vad som sägs egentligen och tar inte åt mig lika mycket – lägger bort mina egna reaktioner och jobbar på att ”utbilda” människor. White trash är att bli jämförd med att vara en typ av ”skräpfolk”. Som tillhör samhällets förlorare, som bor i en villavagn i ett område i USA t ex med förlorare, parasiter eller knarkare. Går ni in på nätet och söker efter orden får ni många träffar. Betydelsen är enormt vid. Betyder olika men inte är det bra, inte. Inte i den gängse uppfattningen. Det är det man sett i Hollywoodfilmer – så berättas det för mig. ”OJ, bor DU så här? Häftigt. Jag trodde det bara var white trash ”. Så låter det faktiskt inte helt o-ofta………….

Bara säger.

Då kan jag berätta här och nu att det är INTE så det ser ut. Visserligen råkar jag vara vit men jag är inte skräp. Jag är en Annicka som vågar det många inte vågar – att bryta upp och byta liv. Tillhör gruppen människor, som förstått grejen med ett mer minimalistiskt liv, som inte vill ha ansvar för stort hus och skötsel – och alla kostnader för det. Less is more. Maken kom med förslaget för flera år sedan Vi kunde och GJORDE.  Jag träffar MÅNGA som nu gör samma val. Som letar mindre. Som vill kliva av utgiftskarusellen. Välbeställda människor. Lagom beställda människor. Supermånga äldre som tycker det. Generationsboende. Som har förstått och anammat det fantastiska villavagnskonceptet. Det är så här man bor i England t ex. I Tyskland. I Frankrike. Och i USA, Florida. Välordnat och fint omkring. Skräpnissarna bor liksom överallt. Inte bara i villavagnar.

White ( snarare lite rosa ) –  men inte trash.

Vi är samma som förut men vi gör inte samma. Det är liksom det som är grejen. Att i livets 3:e period göra det man verkligen vill göra. Dra ned på kostnader och lägga pengarna på upplevelser istället. Rätt som det är blir man kanske sjuk och då orkar man varken busa eller hitta på knasigheter. Här och nu. Viss framförhållning men fortfarande HÄR och NU.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag raljerar inte. Pekar inte pinnar. Alla KAN inte göra som vi – av olika anledningar. Jag förstår det. Alla VILL inte göra som vi – av olika anledningar. Det förstår jag också. Däremot vill jag missionera om att vårt val är kommet ur fri och stark vilja att avstå för att få. Det är där det ligger, tror jag. Inga losers, förlorare. Inget ”skräpfolk”. Däremot nybyggare och framtidsorienterare. Är stolt över valet. Inte alla stunder var helt lyriskt fantastiska under processen ( det kostar på att göra sig av med PRYLAR – hur sjukt är inte det ) –  men när bitarna fallit på plats – FANTASTISKT. Man lär känna sig själv på ett nytt sätt. Vem är jag när livet möbleras om?

Har kommit på att jag är en Annicka mer nu än någonsin. Lite mindre rädd än förut. Egentligen ganska säker på vad jag vill och tycker om och säger det också. Inte så bra på det förut. Fortfarande galen i fina färger. Nyfiken. Gillar bus. Har svårt att sitta still och göra inget. Sådant slöseri med dyrbar tid. Älskar att starta projekt. Att göra människor gott. Galet förtjust i att byta gardiner – för att inte tala om att köpa billiga bling-bling örhängen. Lite piff i vardagen skadar inte. Egentligen är jag som jag alltid varit – fast nu mer starkt. Som om det skulle intressera er, men nu var det sagt. Det får räcka så. Vi har inte hela livet på oss.

Älskar livet som gavs mig. Försöker förvalta det. Missar ibland. Lyckoträffar ofta. Slarvar fortfarande bort en del av alla dagar men får förlåta mig själv för det. Jag kan inte allt. Orkar inte allt. Fattar inte allt. Hinner inte allt. Nedrans.

Ujujuj. Så seriöst det var idag, då! Kände bara att jag var var tvungen att framföra mitt budskap. Förutfattade meningar har vi alla. Åsikter har vi alla. Om nästan allt. Vet hur andra ska leva sitt liv. Vad som är bäst. Vad som är sanningen och livet. VÅR sanning och våra liv framlevs precis så som vi vill ha det. Framtidsorienterare och nybyggare. Villavagnskonceptet är här för att stanna och det växer och utvecklas. Jag är FERUKTANSVÄRT glad att få vara med på den resan – både som levare i och inspiratör för Morgan Nyman AB.

Morgan Nyman AB. Ett namn att lägga på minnet.

Inga förhållningsorder idag. Möjligtvis att ni ska stå upp för er själva. Jag kom på det lite sent. Lite stolthet är klädsamt och nyttigt. Inte trampa på någon – men inte heller bli trampad på. Gläfs till eller utbilda. Bara ni trivs.

En villavagnsdag. Rabarberpaj. Egen yttepytteodling. Mums.

Det är roligt att leva – då får man se hur det går. Det går bra. Just nu. I love. Rabarberpaj med mandelmjöl – I love, too.
Å lakrits. Å Schwarzwaldtårta.  Å mycket smör på smörgåsen. Den heter ju det. Ju.

Ta-ta.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se

 

 

Ibland får man liksom bromsa in. Säger dom.

Hilsen.

Så……då var vi där. Nästa år som är nu. 4 dagar in på det nya året och det rullar på som vanligt – men ändå inte. Hade tänkt ta det lugnt i år – vet inte varför men tänkte pröva något nytt – men inser att då går livsfilmen baklänges. Hujedamig. Nä. I år får det bli sprutt på maskineriet. Sitter för mycket. Satt kvinna gör ofta det, så det får bli andra bullar. Utan smör, gubevars.

Jag lovar och svär…….

Nyår firades i Marbella – Gamla Stan. På Kyrktorget. Fullt med människor. Unga som gamla. Latinomusik. Alla gungade i takt med musiken, i stort sett. Utklädda och festfina. Guld och glitter. Såklart hjälper väderleken till – att det inte är så kallt utan att man kan vara ute. Lättare att svinga gumpen när kroppen inte är som en isstod. Lätt att tycka att alla andra har det bättre när man fryser hemma i Sverige – men förutsättningarna ser ju olika ut. Spanien har inte norrsken och inte hönökaka. Bara en sådan sak,

Favorit i repris. Om du är tvehågsen – ös på med lite bling-bling. When in doubt – add glitter.

Lite filmtajm från nyårskvällen.  Mogna män vid orkesterdiket och där var det varken knätofs eller hambo. Inga stela höfter, heller. Så coolt. I like.
Hoppas jag kan förmedla känslan:

Vi hade goda vänner på besök och det var första gången de var med om nyårsfirande här. I mitt förra kåseri berättade jag om att man skulle äta 12 druvor 12 sekunder innan 12-slaget samtidigt önska sig något för varje druva och tugga. Alltså…….vad vi skrattade. Inte det lättaste att hantera allt detta…….

Det gäller att hinna med att tugga, svälja, önska och skåla. Och njuta…………………

Vindruvorna jag köpt var stora som plommon. Typ. Goda men stora. Jag hade sorterat dem och lagt 24 druvor i 2 glas – ett glas för varje par. Sedan hade vi med oss plastglas till den medhavda och ännu oöppnade champagneflaskan. Ni fattar…..uppbyggt för trassel. Vi var alla lite förvirrade för de räknade inte ner inför 12-slaget så där högt och ljudligt – RING,  KLOCKA, RING – utan det kom små pling – vilket visade sig vara varje gång vi skulle stoppa en vindruva i munnen. Oopsideisy.

2 vackra och glatt festande damer ur folkhavet. Glädje och dans. Helt enkelt.

Det blev bråttom. En av oss hängde inte riktigt med utan stod och fipplade med att få upp de egna medhavda druvorna . Why not.  Varför inte ha egna när det finns andras? <3 När champagneglaset kom, då blev det kaos och en av oss fick hålla det också – för att assistera i vindruvspåsöppnarstressen – plus det egna fyllda glaset – vilket fick den effekten att den som hjälpte till inte kunde äta sina egna vindruvor – så jag fick mata, äta. önska och lyckönska omvartannat. Helt plötsligt var klockan 2019. Anyway. Allt slutade lyckligt och alla levde lyckliga väldigt länge.  Jättelänge.

Så här kan man se ut när man är villavagnsfrälst. Rätt nöjd, alltså.

Tilläggas kan att det var lugnt och glatt,  inget bråk, ingen stökig fylla – glädje för att det var roligt, helt enkelt. Poliser och ordningsmän fanns det – känner mig trygg med det. De kan vara med och synas. Inte mig emot.

Idag är det filmtajm. Jag avslutar med en film från Málaga, som jag tog häromkvällen. Det stora ljus- och ljudspelet. Mäktigt. Fantastiskt. Sevärt.  På söndag är det slutshowat för denna gång. Härliga Málaga. I love.

Bara påminner er………. <3

Om ni har tänkt åka med Unnadigresan i April 16 – 23….. till Douro och Porto – då börjar det bli lite bråttom. Inte stressigt men bråttom. Snart stänger jag det fönstret.

Näsan har blivit större, ögonen blanka och energinivån börjar gå ner. En förkylning i annalkande. Det var verkligen längesedan. Äsch. Det gör inte så mycket. Finns andra som skulle vara glada för en röd kran och slippa det andra. <3 Styrka.

DSC_1962
—och solen gick både upp och ned. Ännu en gång, Vid olika tillfällen……

Ok. Så är det dags att avsluta mina ängkla rader för denna gång. Ha en fin vecka.  Alla.  Har ni gjort nyårslöften, så betänk att det är nytt år jättelänge. Sedan kommer ett till. Ni hinner.

Var snälla mot varandra. Det kan löna sig.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

En kaffe och en skalpell, por favor.

Hilsen.

Solen skiner och det tuffar på. Helt fantastiskt härligt att få bada i ljuset och inte behöva frysa. En snäll sol är berikande.

dav
På promenaden.

Tog en långpromenad häromdagen. 10 000 steg blev det visst. Bara säger. Ointressant info men det betyder i alla fall att vi gick långt. Med kärt besök från Sverige gick vi ned till havet och utmed stranden. Soligt, soligt soligt.

dav
Schtekar´n. Suktat efter solen

Fullt med hjulspår i sanden. Allt regnande och vågorna tar med sig sanden ut i havet. Här är man synnerligen noga med att göra iordning igen.  Man fyller på – vågorna tar med sig ut igen – man fyller på – vågorna tar med sig ut i havet igen……….En evig rundgång. Ett semesterparadis utan sandstrand betyder förlust av intäkter. Kommer inte turisterna blir det inte klirr i kassan eller arbetstillfällen. Här kör stora vägmaskiner och grävskopor och jämnar ut. Lastbilar tippar sand. Allt skräp körs ihop för bortforsling. Ett skådespel.

dav
En pinne eller två till brasan.

Såklart gick jag barfota. Bästa fotfilen. Go´aste känslan. Plockar snäckor. De rosa i pärlemor är så fina men aldrig hela…….Tittar på stenar. Doppar bla´ na i vattnet. Plockar glasbitar lite här och var. Dumt att någon skall skära sig. Kanske 20 c i vattnet? Känner att det sticker till precis i hålfoten. Ett trasigt vassrör. Inte hela världen. Den foten har sett det mesta. Trampat i klaver, också. Trampar vidare men det känns inte bra i fosssingen. Vi sätter oss vid strandbaren och beställer 11-kaffe. Såklart. När skall man annars dricka 11-kaffe om inte vid halv 2?

dav
Strandhäng

Tittar på min fot och där sitter något som inte skall sitta just där – å då menar jag inte tårna. I alla fall. Försöker pilla bort – men det går inte. Prövar med mina handplockade snäckor. Skrapar. Karvar. Kaffeskeden. Sockerpaketet. Tänderna sitter för långt bort från fotsulan. Den tiden är förbi när man nådde dit. Frågar kyparen om han har något vasst. Han blir borta en stund. Kommer tillbaka med en provsticka för sockerkakor. Tack för den. Man tager vad man haver.

dav
Inte hoppa i galen tunna.

Halvvägs ner till Kina får jag bort det som smärtar. En sticka på ca 4 mm. Tjock. Aj. Ont. Inte undra på att det kändes. Tur att det inte var en glasbit!! Tacka vet jag Costa del Solska sockerkaksprovstickor.  Absolut bästa för strandoperationer.

dav
Busigt och roligt. Faktiskt.

I Fuengirola anordnar man sedan 10 år tillbaka något som kallas för Ruta de la Tapa Erótica. För 2.50 Euros – ca 27 kronor – får man en tapas och dryck – öl/vin/vatten/läsk. Själva tapasen skall anspela på erotik och fantasin har inga gränser. Ett stort antal restauranger, barer, fik m fl är med.

dav
Som sagt.

Det är fullt med folk överallt – ett synnerligen populärt arrangemang. Som gäst får man stämplar för varje ställe man besöker och när Tapas-passet är fullt, kan man lämna in det och rösta på vilken tapasrätt som var godast och mest fantasifull. Om den restaurangen du röstat på får flest röster kan du vinna finfina priser, faktiskt!!! Man kan tycka vad man vill – och det gör jag. Ett rolig och opretentiös folkfest med mycket humor och dessutom gott och billigt.

 

 

Man skall inte tro att livet bara består av strandpromenader och sockerkaksstickor. Jobb är det också. Fullt snurr inför kommande mässa i nästa vecka. Både Morgan Nyman AB och jag själv ställer ut Unnadigresan

Många detaljer som skall stämma. Min kollega Daniel har skapat material och på måndag går lasten hit med det som behövs. Superbra!

IMG_20180908_124613-compressed
Härliga ni! Härliga människor! Några av mina resgäster till Portugal!

Att nätverka är kul. Jag är medlem i nätverket SWEA – en internationell organisation – för kvinnor utomlands med mål att promota svenska traditioner och kultur. SWEA har lokalkontor över hela världen. Jag tycker om att träffa människor och knyta band. Finns så många härliga. Bra kombo då att vara utställare och träffa så många. Tänkte att mina resor skulle attrahera.

FB_IMG_1541706279887
Ser gott ut, eller? En vinprovning på vingården vi bor på!!!  Häng på!!!

April 16- 23  samt September 19 – 26 blir det Portugal igen med Porto och Dourodalen. De resorna blev totalsuccé. Fantastiska rekommendationer har jag fått och nya resor är planerade. Följ med, vet jag!!!! Max 8 personer per resa. Riktigt, riktigt bra. Mer info  via mailadress till mig – klicka!

Nä. Nu får det bli en tutiluring. Skönhetssömnen är störd. Det får bli fulsömn – men den är välkommen nu. Imorgon blir det marknad och kanske en picnic på stranden.

DSC_0003-compressed
Endast tomtarna är vakna.

Min önskan är att er weekend blir fin och vilsam. Vill ni ha röj och fandango, så går det också bra, naturligtvis. Jag önskar er allt ni vill ha – om det är bra för er. Som jag brukar säga – bara ni trivs. Ska det bli något så får man göra något.

Ge mig en lyckospark inför mässan i nästa vecka. Vore kul om det blev succé.

Donk. Tack. Nu känns det bra.

Ta-ta.
Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com