Litet bo jag sätta vill. Var som helst. Det kan man.

Hilsen.

En liten kväll. På Söderslätt. Det blåser ute – här finns inga höga berg och djupa dalar som bromsar. Mysigt inne. Stilla kväll. Maken lägger ett pussel. Tusen bitar, eller nå´t. TV:n på utan ljud – finns text. Radion på likaså – utan text men med ljud. Liksom. Jag skapar en krönika. Det är så bra som det kan vara. Magen mätt och kaffekokaren puttrar. Kan det bli lakritsglass som överraskning, tro? Jag har tipsat……….

Man kan ha det rätt gott i villavagnen………. Ingen covid eller annan lort i sikte.

I veckan har vi sett villavagnar flyga högt, vitt och brett. Leveranser och förflyttningar. Hatten av för fantastiska kolleger och samarbetspartners från Morgan Nyman AB – som kan det här. Med sådan säkerhet och med millimeteranpassning. Makalöst. Slutar aldrig att förundras. Ihopdockning av 2 huskroppar och de två möts i den ömmaste kyss. Som det såg ut.

Högt över höjden. En leverans från Morgan Nyman AB

Villavagn som skall flyttas till ny ägare – lyfts av erfarna kranskötare med centimeterkänsla. Modulhus som lyfts över stock och sten och andra hus. Jag är mållös. Ovanligt.

När två blir ett. Hur smidigt som helst. En 2 moduler blir en. Smäck – så smidigt.
Som en efterlängtad kyss. En huskyss. De sammanstrålar med millimeterpassning. Vilka kolleger jag har!!!
Lycklig! Första steget in i nya huset!! Grattis!!!!! Förstår lyckan så väl.

En trevlig vecka. Har fått ynnesten att leverera ny villavagn och nytt boende i Grottbyn i Höör i Skåne. Till lyckliga och förväntansfulla ägare. Grattis till er .Så spännande att få vara med i den processen! Nytt liv. Nytt tänk.

Kvällsbild från Grottbyns Villavagnspark. Mysfaktorn är hög. Fint.
Livet i den lilla världen.

Känslan när man tagit på sig svarta nylonstrumpor, kjol och boots. När man känner sig piffig. Så fastnar ett kardborrband i strumpan – kardborrbandet som skall hålla styr på sladden till datorn. Jag tar bort  eländet försiktigt och 26 maskor på momangen. 49 kr åt skogen. Life!

En mask(a) på strumpan. Fixar jag.

Känslan när man glömmer av att man sminkat sig – det är ju mer sällan nu för tiden – och så får man för sig att riktigt gojsa runt i ögonen, det kliar lite så där skönt. Man vänder ut och in på dem, liksom. Ögonlocken. Bara så gött. Så kommer insikten att idag var det lyxdag och make up var påmålad – jovisst ja – mascara och eyeliner i en enda röra. Life!

Tacka vet jag solglasögon. Då kan man möla ögonen hur mycket man vill!

Känslan när man inser att Dr Phil har blivit märkligt suddig på gamle da´r.  Är inte karl´n ovanligt otydlig? Märker han inget? Inser att jag har terminalglasögonen på. Till Dr Phil och Akuellt räcker inte glasen, liksom. Life!

Klarsynt i vanliga fall

När jag frågar maken ” kan jag bjuda dig på något ” varvid han frågar något tillbaka ” och jag svarar tjugo över åtta. Han tittar på mig som vore jag en utomjording. Jag tittar tillbaka på honom och undrar varför klockan tjugo över åtta var så konstigt. Klockan har varit så i flera år förut utan reaktion. Han frågade ” vad har vi ”. Life!

Tomt i min hjärna?

Det är sådant som kan hända i den lilla världen. Min. Som har krympt. Är det för att jag fyllt sjättifem år? Är det nu det börjar? Old age? Sådanat händer säkert inte er. Lyllos er. Life!

Inte bladlöst i Skåne.

Vi hade kära vänner på kort men kärt besök i veckan. Mysigt med besök – det blir lite tradigt isolerat i dessa corona-tider. De är begeistrade i Skåne och hade sin fina husbil med. Åkte runt och besökte fina Skåneplatser.  Vi fick en släng av den goda sleven .

Som om det vore sommar! Ängen lyser grön!

Grönskan här nere gjorde dem förbluffade. Löven sitter kvar på träden, höstfärgerna har inte riktigt slagit igenom. Lägg till havet på det, vidderna, golfbanorna och smörrebröden. Och resten. Fint här. 

Det är fint vid havet. Mycket.

Många skratt och mycket skoj ihop på kvällskvisten i vårt uterum. Gasolvärme på och mysljus. Succé. Vi bjöd på middag – och en liten förrätt infann sig. Buffelmozzarella, soltorkade tomater, ugnsbakade små körsbärstomater, en liten  hjortronsyltsklick, olivolja med citronsmak, valnötter och så lite hembakat fröknäcke. Ta-da!

Lite götta till middagen. En förrätt. Lite hittepå men gott!
May the Force be with me.

Min mobiltelefon gäckar mig. Lagad för 1500 kronor och nu laddar den igen. Hurra, hurra, hurra. Däremot har den börjat spöka. Nya fel och att ringa på den är en mardröm. Det är ju just det som man har en telefon till. Händer allt möjligt konstigt med den – så nu får jag byta tillbaka till en gammal-gammal telefon – som jag kasserade för att jag bara inte var vän med att den krånglade. Nu måste jag återbli en såt vän med den i alla fall.

Kanske det är Halloween som spökar i min telefon?

En ny telefon, som hanterar all data och alla foton jag behöver knäppa kostar långt över 10.000 kronor. Är det sunt? Nope. Morr. Har investerat stora pengar i år i ny dator och ny skrivare med kopiator – så det får räcka ett tag nu. Eller inte. Andas. Andas. Andas.

Måste tänka bort saker och ting. Det jag inte kan påverka ska inte störa mig. Telefonuschling.
Tankeflykt.

Man kan ägna sig åt det. Liiiiite tradigt i nuläget tycker jag faktiskt. Finns mycket att gräva efter i minnenas bank.  Ute är det inte grävardags i alla fall. Kväll blev natt som blev morgon. Jag sov emellan. Det regnar ymnigt.

Vingården i Douro. Längtar dit.
Vinsprovning i Douro. Inte jag då. Jag kör alltid på mina resor. Lukta kan man dock.
Godaste goda oliver. Qué hacer en Monda? Vad gör man i Monda?
Till och med till den här gojan längtar jag. I somras. På Beddingestrand Beach. När gojset lägger till. Sjögräs.
Det ljusnar.

Då blir det frukost. En ny dag. Det blåser och regnar på tvärsen. 12 c ute. Inte kallt. Men mörkt. Idag får jag nog hitta på något kreativt för denna hjärna börjar bli kokt. På riktigt. Hoppas ni har det fint där ni är och att ni hittar sätt att njuta på.

Wishing you well.♥♥

Om man skulle ta och sy sig en sådan här? Kan skingra vilka tankar som helst !

Det kliiiiiiar i hela kroppen av stiltje!!! Dags att göra något åt sig!!!!

Ses och hörs. All is well. Bara lite knorr men det går över.

Kram på er. Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/

 

 

 

 

Hålleri – hållerav – hållerut – hållerom.

Hilsen.

Tystnad råder i huset. Luftvärmepumpen andas lågt. Sitter i min fåtölj med gosemorgonrocken på, datorn i knät och håret i oklädsam rufs. Så som jag är skapad. Vad kan man vänta sig annat än det som är? Mats sover – i alla fall är han ömt instängd i sovrummet. Han kan få ha lite lugn och ro.

Piffet får komma lite senare.  T o m för mig skulle det kännas överkurs att truta på läppstift nu. Klockan är ju bara barnet och barn ska inte ha smink. Det är min bestämda uppfattning. Halv 5 närmare bestämt.

Hålleri.

Jo, det måste man. Hålla i sig. Livets lilla horisont krympte väsentligt i o m covid-19. En vansinnig tur att jag ( för det mesta  eller i alla fall ofta ) kan vara glad åt mycket – medan det pågår. Alla resor. Alla möten. Alla galna planer. All glädje. Det är roligare att vara glad – för man blir glad åt bara det faktum att man är glad. Helt enkelt. Glädje föder glädje.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?

Friska och krya. Livet rullar på ändå. Lite på vänt men det pågår i alla fall. Man får ha hittepåtankar om saker och ting. Alltså – föreställa sig hur det blir när den här vedervärdiga pandemin är över. Hur bra det kan bli. Ändå. Nytt väntar. I alla fall för oss – i denna världen. I andra delar av världen har man inte bara en pandemi att genomleva – där krigas och våldförs det DESSUTOM. Något att värdera i gnälliga stunder. Man får tänka till lite allt emellanåt. Det gör jag. In emellan emellanåt OCKSÅ – och DET kan blir lite för mycket. Tro mig.

Hållerav.

Så många. Så tydligt det blir när man inte kan ses. Vilken tur att man får och kan älska någon och några. Och många. Älska på olika sätt men ändå känna kärlek. Fyttirackar´n om man inte kunde känna kärlek!! Så vedervärdigt!! Om man inte hade förmågan att bry sig om andra. Känna empati. Vilja göra bra för andra. Känns så fantastiskt härligt att ha många gamla och nära vänner. Inte bara gamla i ålder ( förlåt alla ) – utan i TID bakåt. Känt varandra länge. Vet vilka vi är och varför. Vet att man kan ringa mitt i natten om det skulle behövas och då finns ni där – samma som jag finns för er. Inte så dumt att tänka på ibland. Bli nu inte oroliga – jag har nästan telefonskräck och ringer sällan – så sov ni på. Ingen fara.

Vintrampartag i Douro
Då var vi nära varandra. Då gällde inte ansiktsmask eller badskor……

Hållerut.

Jodå. Håller ut. Alldeles för lite rörelse – trots alla mina löften och promenader.  Så magen håller sig mer utåt än inåt. Dumt. Varför gör man saker mot bättre vetande? Varför äter man upp den sista sleven makaroner – fastän man är mätt. Man och man, förresten. Jag är jag och kvinna. Inte man. Erkänn. Så……….varför äter kvinna mer än hon egentligen orkar? Varför äter hon en god liten bulle till kaffet – ljuvlig och gräddig lakritsglass till kaffet? Varför tar hon en extramacka – hård – fast utan smör ( lurar mig själv, såklart ) och hyvlar på ost i lass – för att det är lika bra att göra slut på osten innan den blir tråkig. Så gör kvinna.

Köksbestyr i villavagnen
Mat o mat o mat o mat.
Åsna
Dum på riktigt. Jag. Inte åsnan. Elakt förtal.

En annan som håller ut är gåsen på vårt tak. Nu har den snart spatserat klart kan ni veta. Den väsnas och klampar runt och har gjort så alltsedan jag började skriva mina rader. Nu har jag fått nog. Den kommer strax att bli varse det. Den kan bege sig till någon annans tak. Lorta ner och ställa till det.  Nu skall jag bara avbryta lite och gå ut och leka fågelskrämma. Inget läppstift på så det blir inga problem.

Le petit canard
Fick jag av en kund från Toyota – som sedan blev en kär vän. Hon köpte en grön Toyota som hon kallade för Le Petit Canard

Så. Gåsen är väck. Tittade frågande på mig men fann sig i stunden och flög iväg. Kvackande i vild flax. Förresten – kvackar gäss eller vad heter det? Bräker gör det inte – de vet jag. Inte gnäggar heller. Kacklar gör de definitivt inte. Oavsett. Gås borta så Anka är nöjd.

Hållerom.

Det saknar jag så vansinnigt mycket. Att inte få krama om. Virtuella möten i all ära men det kan aldrig ersätta fysiska träffar – även om jag tycker det är ett fantastiskt substitut i dessa tider. Man kan ju i alla fall SE varandra och prata med varandra i verkliga livet. I realtid. Så mycket värt men så vill man ju liksom klappa på. Känna kontakt.

Vara nära vill jag ju.

Märkliga stunder när man träffar grannar t ex – som man inte sett på hur länge som helst – och så ler man knasigt och vinkar tafatt och säger ”corona” – fast man egentligen skulle vilja springa fram och krama om innerligt och visa hur jätteglad man ( kvinna ) är att träffa dem? Jag brukar gosa med dem rygg mot rygg. Det KAN bara inte smitta då.

Vänner
Vill vara nära

Har inte träffat familjen på evigheter. Tokigt faktiskt. Detta vill jag inte alls. Måste ske något snart. Jag står liksom inte ut. Tiden går och vi hoppas liksom på att bli fria att göra det. Längtar. Efter att ha levt igenom total karantän i Spanien i nästan 4 veckor – så vet man att uppskatta att få röra sig utanför de 4 väggarna. Ändå. Kunna ta promenader. Göra saker med avstånd och omsorg om andra – men ändå göra dem. Åker inte buss, åker inte tåg, handlar med munskydd och handskar. Tvättar och tvättar händerna. Oh well.

Unnadigresan.

Den lever. Oh, fröjd och tackom och lovom- som pastor Jansson skulle sagt. En pärs utan dess like. Att vara i ett vakuum och inte kunna ta mått och steg. Att BEHÖVA ta steg men inte kunna eller veta. Att sitta så på vänt och inte förstå hur man ska agera. Alla ageranden kostar pengar och kan sätta mina resenärer och mig på pottan. Där vill ingen sitta – vi har kommit förbi det stadiet i vår utveckling 🙂 . Inte på något sätt ensam om detta – I know – men det gör inte min oro mindre betydelsefull.  Nu andas jag i alla fall ut. Kroppen känns lättare – och det är ju alltid uppskattat. Blink-blink. Allt klart från mina leverantörer i Portugal – och om UD inte misstycker – så åker vi i september och oktober. I am back.

Utsikt över Douro
Picnic med utsikt över Douro i Portugal

Villavagnshelg.

Grottbyn på söndag. För mig.

Nu är där snart slutsålt. Grönt och skönt och avkopplande i fagra Skåne. Kollegerna tar hand om Norje Boke i Blekinge. Klicka här ! Ny villavagnspark där. Fantastiskt läge. Otroligt vackert. Ligger vid havet.

Slutkläm.

It ain´t over ´til it´s over. Som de säger på annat språk. Lite förändring blir det framöver. Villavagnsbloggen kommer så småningom att renodlas lite mer. Mindre Annicka och mer villavagnsliv. Fast skrivet av Annicka Villavagnspassionistan. Just själva jag/mig/mitt kommer på en egen sida – som skall heta Ekengrenskan.nu.

Det är i alla fall det jag jobbar på. Arbetar och bygger en egen hemsida nu. Spännande och roligt. Går en kurs hos www.evasynnergren.com.
Väl investerad tid. Rekommenderas. Ni kommer att märka när det sker. Man måste utvecklas och utveckla – det tycker jag om.

Man kan inte ligga på latsidan när man lär sig att skapa en hemsida med finesser. Lottie. Min älskling. Då.

Så klämtar klockan snart 8. Just nu har jag radiotystnad för att kunna koncentrera mig – men snart går radion på. Lite mysig lördagsmorgon. Kanske blir det lite Dr Phil på någon play-kanal. Han kan få hålla på en stund i etern. Kräver inget av mig. Bara att få sitta och lyssna.

Kopplar av.
Bara koppla av en stund

Må gott alla. Önskar er det bästa av det mesta eller det mesta av det bästa. Må ni ha mysiga stunder. Själv skall jag ge mig ut på jakt. Igen. Just nu har vi duvslag på taket. Tycker om fåglar. På andras tak. Inte på vårt. Live and let live – brukar jag predika. Gäller inte lortsläppande fåglar på vårt tak.

I övrigt tycker jag det är ett fint sätt att se på saker……. Lev och låt leva. Visst låter det fint? Gäller att leva så också. Gäller inte gäss och duvor på tak i Skåne. Annars så………….allt är väl i min värld. Önskar er detsamma. I er värld. Vår värld.

Ta-ta.
Anka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se