Hålleri – hållerav – hållerut – hållerom.

Hilsen.

Tystnad råder i huset. Luftvärmepumpen andas lågt. Sitter i min fåtölj med gosemorgonrocken på, datorn i knät och håret i oklädsam rufs. Så som jag är skapad. Vad kan man vänta sig annat än det som är? Mats sover – i alla fall är han ömt instängd i sovrummet. Han kan få ha lite lugn och ro.

Piffet får komma lite senare.  T o m för mig skulle det kännas överkurs att truta på läppstift nu. Klockan är ju bara barnet och barn ska inte ha smink. Det är min bestämda uppfattning. Halv 5 närmare bestämt.

Hålleri.

Jo, det måste man. Hålla i sig. Livets lilla horisont krympte väsentligt i o m covid-19. En vansinnig tur att jag ( för det mesta  eller i alla fall ofta ) kan vara glad åt mycket – medan det pågår. Alla resor. Alla möten. Alla galna planer. All glädje. Det är roligare att vara glad – för man blir glad åt bara det faktum att man är glad. Helt enkelt. Glädje föder glädje.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?

Friska och krya. Livet rullar på ändå. Lite på vänt men det pågår i alla fall. Man får ha hittepåtankar om saker och ting. Alltså – föreställa sig hur det blir när den här vedervärdiga pandemin är över. Hur bra det kan bli. Ändå. Nytt väntar. I alla fall för oss – i denna världen. I andra delar av världen har man inte bara en pandemi att genomleva – där krigas och våldförs det DESSUTOM. Något att värdera i gnälliga stunder. Man får tänka till lite allt emellanåt. Det gör jag. In emellan emellanåt OCKSÅ – och DET kan blir lite för mycket. Tro mig.

Hållerav.

Så många. Så tydligt det blir när man inte kan ses. Vilken tur att man får och kan älska någon och några. Och många. Älska på olika sätt men ändå känna kärlek. Fyttirackar´n om man inte kunde känna kärlek!! Så vedervärdigt!! Om man inte hade förmågan att bry sig om andra. Känna empati. Vilja göra bra för andra. Känns så fantastiskt härligt att ha många gamla och nära vänner. Inte bara gamla i ålder ( förlåt alla ) – utan i TID bakåt. Känt varandra länge. Vet vilka vi är och varför. Vet att man kan ringa mitt i natten om det skulle behövas och då finns ni där – samma som jag finns för er. Inte så dumt att tänka på ibland. Bli nu inte oroliga – jag har nästan telefonskräck och ringer sällan – så sov ni på. Ingen fara.

Vintrampartag i Douro
Då var vi nära varandra. Då gällde inte ansiktsmask eller badskor……

Hållerut.

Jodå. Håller ut. Alldeles för lite rörelse – trots alla mina löften och promenader.  Så magen håller sig mer utåt än inåt. Dumt. Varför gör man saker mot bättre vetande? Varför äter man upp den sista sleven makaroner – fastän man är mätt. Man och man, förresten. Jag är jag och kvinna. Inte man. Erkänn. Så……….varför äter kvinna mer än hon egentligen orkar? Varför äter hon en god liten bulle till kaffet – ljuvlig och gräddig lakritsglass till kaffet? Varför tar hon en extramacka – hård – fast utan smör ( lurar mig själv, såklart ) och hyvlar på ost i lass – för att det är lika bra att göra slut på osten innan den blir tråkig. Så gör kvinna.

Köksbestyr i villavagnen
Mat o mat o mat o mat.
Åsna
Dum på riktigt. Jag. Inte åsnan. Elakt förtal.

En annan som håller ut är gåsen på vårt tak. Nu har den snart spatserat klart kan ni veta. Den väsnas och klampar runt och har gjort så alltsedan jag började skriva mina rader. Nu har jag fått nog. Den kommer strax att bli varse det. Den kan bege sig till någon annans tak. Lorta ner och ställa till det.  Nu skall jag bara avbryta lite och gå ut och leka fågelskrämma. Inget läppstift på så det blir inga problem.

Le petit canard
Fick jag av en kund från Toyota – som sedan blev en kär vän. Hon köpte en grön Toyota som hon kallade för Le Petit Canard

Så. Gåsen är väck. Tittade frågande på mig men fann sig i stunden och flög iväg. Kvackande i vild flax. Förresten – kvackar gäss eller vad heter det? Bräker gör det inte – de vet jag. Inte gnäggar heller. Kacklar gör de definitivt inte. Oavsett. Gås borta så Anka är nöjd.

Hållerom.

Det saknar jag så vansinnigt mycket. Att inte få krama om. Virtuella möten i all ära men det kan aldrig ersätta fysiska träffar – även om jag tycker det är ett fantastiskt substitut i dessa tider. Man kan ju i alla fall SE varandra och prata med varandra i verkliga livet. I realtid. Så mycket värt men så vill man ju liksom klappa på. Känna kontakt.

Vara nära vill jag ju.

Märkliga stunder när man träffar grannar t ex – som man inte sett på hur länge som helst – och så ler man knasigt och vinkar tafatt och säger ”corona” – fast man egentligen skulle vilja springa fram och krama om innerligt och visa hur jätteglad man ( kvinna ) är att träffa dem? Jag brukar gosa med dem rygg mot rygg. Det KAN bara inte smitta då.

Vänner
Vill vara nära

Har inte träffat familjen på evigheter. Tokigt faktiskt. Detta vill jag inte alls. Måste ske något snart. Jag står liksom inte ut. Tiden går och vi hoppas liksom på att bli fria att göra det. Längtar. Efter att ha levt igenom total karantän i Spanien i nästan 4 veckor – så vet man att uppskatta att få röra sig utanför de 4 väggarna. Ändå. Kunna ta promenader. Göra saker med avstånd och omsorg om andra – men ändå göra dem. Åker inte buss, åker inte tåg, handlar med munskydd och handskar. Tvättar och tvättar händerna. Oh well.

Unnadigresan.

Den lever. Oh, fröjd och tackom och lovom- som pastor Jansson skulle sagt. En pärs utan dess like. Att vara i ett vakuum och inte kunna ta mått och steg. Att BEHÖVA ta steg men inte kunna eller veta. Att sitta så på vänt och inte förstå hur man ska agera. Alla ageranden kostar pengar och kan sätta mina resenärer och mig på pottan. Där vill ingen sitta – vi har kommit förbi det stadiet i vår utveckling 🙂 . Inte på något sätt ensam om detta – I know – men det gör inte min oro mindre betydelsefull.  Nu andas jag i alla fall ut. Kroppen känns lättare – och det är ju alltid uppskattat. Blink-blink. Allt klart från mina leverantörer i Portugal – och om UD inte misstycker – så åker vi i september och oktober. I am back.

Utsikt över Douro
Picnic med utsikt över Douro i Portugal

Villavagnshelg.

Grottbyn på söndag. För mig.

Nu är där snart slutsålt. Grönt och skönt och avkopplande i fagra Skåne. Kollegerna tar hand om Norje Boke i Blekinge. Klicka här ! Ny villavagnspark där. Fantastiskt läge. Otroligt vackert. Ligger vid havet.

Slutkläm.

It ain´t over ´til it´s over. Som de säger på annat språk. Lite förändring blir det framöver. Villavagnsbloggen kommer så småningom att renodlas lite mer. Mindre Annicka och mer villavagnsliv. Fast skrivet av Annicka Villavagnspassionistan. Just själva jag/mig/mitt kommer på en egen sida – som skall heta Ekengrenskan.nu.

Det är i alla fall det jag jobbar på. Arbetar och bygger en egen hemsida nu. Spännande och roligt. Går en kurs hos www.evasynnergren.com.
Väl investerad tid. Rekommenderas. Ni kommer att märka när det sker. Man måste utvecklas och utveckla – det tycker jag om.

Man kan inte ligga på latsidan när man lär sig att skapa en hemsida med finesser. Lottie. Min älskling. Då.

Så klämtar klockan snart 8. Just nu har jag radiotystnad för att kunna koncentrera mig – men snart går radion på. Lite mysig lördagsmorgon. Kanske blir det lite Dr Phil på någon play-kanal. Han kan få hålla på en stund i etern. Kräver inget av mig. Bara att få sitta och lyssna.

Kopplar av.
Bara koppla av en stund

Må gott alla. Önskar er det bästa av det mesta eller det mesta av det bästa. Må ni ha mysiga stunder. Själv skall jag ge mig ut på jakt. Igen. Just nu har vi duvslag på taket. Tycker om fåglar. På andras tak. Inte på vårt. Live and let live – brukar jag predika. Gäller inte lortsläppande fåglar på vårt tak.

I övrigt tycker jag det är ett fint sätt att se på saker……. Lev och låt leva. Visst låter det fint? Gäller att leva så också. Gäller inte gäss och duvor på tak i Skåne. Annars så………….allt är väl i min värld. Önskar er detsamma. I er värld. Vår värld.

Ta-ta.
Anka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

Ett glas bubbel och en svarvmanual – kan det bli bättre, sa han.

Hilsen.

Vattengympastik

Jag har återtagit mina magmuskler. Långt därinne finns de. Man skulle kunna använda mig som studsmatta. Pjong-pjong. Jojomänsan. Mats och jag har vattengympa varannan dag. Min kallas för husmorsgympa och hans för husfarsträning i vatten. Same, same but different.

Vattengympastik
Utan bad-Anka
Vattengympastik
Med Anka

Vi kör bensprattel, armfösning, magspark, benskutt och sträckning. Just nu håller jag på att försöka gå ner i spagat. Har en bit kvar till split, kan jag väl då meddela. En form av yoga, ser jag det som. En bensträckare av klass. Jag ÄSLKAR att vara i vatten men till min stora skam måste jag fortfarande – vid denna höga ålder – hålla för näsan när jag skall dyka. Dyka och dyka, förresten. Ni fattar.

DSC_1526 (1) (1)
Den näsan får jag ta ett rejält tag i vid tillstånd under vatten.
Näsvis?

Har inte lagt ner oproportionerligt mycket arbete genom åren på att kunna dyka som folk – men verkligen försökt. Jag har av egen kraft förstått att man inte skall andas under vatten. Ze brrrain……..Däremot är det faktiskt så att det rinner in vatten i min näsa om jag inte klämmer åt – även om jag gör som alla säger. Hur jag än gör så rinner det vidare in i halsen, ut genom öronen och jag tjostar, hostar och fräser.

dav
Anka Ekengren

Å andra sidan kliar min näsa när jag borstar med eltandborsten också. Den darrar och det kittlas så att jag måste avbryta innan snoken går i spinn. Tänk er själva………Min näsa måste vara sjusärdeles unik, säger Mats. Tror jag, det.

Kungakrona – Roscón de Reyes
DSC_1523 (1) (1).jpg
Kungakrona utan fyllning
DSC_1521 (2).jpg
Kungakrona med gräddfyllning
DSC_1524 (2) (1) (1).jpg
Med tryffel. Finns hur många varianter på fyllningar som helst.

Här i Spanien firas egentligen inte julafton som vi gör. Motsvarigheten firas den 6 januari, då de Tre Vise Männen delar ut gåvor – julklappar. Samma vise män som kom med gåvor till det nyfödda Jesusbarnet. Inte samma. De dogde sedan länge. Ni förstår. SYMBOLIK !!! Kvällen innan dricker man gärna en kopp med tjock och varm choklad och äter denna dessert , som föreställer en kungakrona. Någonstans inuti denna kaka brukar det också ligga en liten minijesusfigurin, som man skall hitta. Alla affärer har MÄNGDER av dessa bakverk.  Här är ett recept!!!

Helt ovidkommande
DSC_1491 (1) (1).jpg
Snyggt? Not.

Vill inte hänga ut denna trevliga man så jag eliminerade ansiktet – men jag satte nyårskaffet i halsen.  Inte följt tvättråden? Antingen var kroppen för stor eller kostymen för liten men något galet är det. På mig, kanske. Dumma mig.

DSC_3895-01
Alltid retar man någon………
Nyårsfirande och gummi-entrecõte

Stannade hemma i år och myste i våra nya fåtöljer. Liggbara och sittbara. En god investering i sittkomfort. Som vi längtat. Lagade lyxmiddag tillsammans. Mats provsmakade allt. Teamwork. Pepparsås, vitlökssmör, ugnsbakad rotfrukt och entrecõte. Efter det hemmagjord apelsinglass i chokladform och senare ostbricka.

Tjurkokören
Sjungit för sista gången vad mig anbelangar.

Erkänner att jag är köttätare. Tycker mycket om. Nyårskvällens smaker var fantastiska men köttet var oliiiidligt segt. Har ALDRIG lyckats köpa mörat kött här på Costa del Sol. Gjorde ett avsteg och skamköpte irländskt kött – för jag tänkte att där kan man säkert mörat. Hoppsan. Tuggummi. Morr. Sista gången det blir sådant. Bra för världen.

Fagra blomster
DSC_1500 (1).jpg
Buttercup Oxalis. Getfotsoxalis . Klöverblad. Somnar vid kvällning. Strålar vid solsken,. Finns överallt. Vilt.
DSC_1496 (2) (1)
Klöverblad. Letade efter 4-klöver. Bättre att försöka lyckas själv.
Gudabenådad promenad

Äntligen promenad. Gjorde en solo. Njöt av varenda centimeter. Tror jag gick någon mil, kanske? Inte mycket som slår detta. Tack NÅGON för att jag inte har ont. Det blommar överallt. Spirar. Precis som 2020. Håller i känslan. Den kan flytta berg. Eller i alla fall kullar och andra ojämnheter.

DSC_1515 (1).jpg
Senda Litoral. Promenad utmed kusten. 18 mil när det blir klart. Från Nerja till Manilva på Costa del Sol. Den vill jag gå en gång. Hela vägen. Eu-finansierat till stor del, tror jag. Läs här!
Ett glas bubbel och en svarvmanual, kan det bli bättre?

Troligen inte. Är det det man går igång på så är det bara att njuta av stunderna. Han köpte sig en svarv. Maken. Väl bekomme. Vill fixa lite. Vi sålde ju av allt när vi sålde huset och köpte vår villavagn. En verktygsarsenal som skulle göra vilken finsnickare som helt darrbent. Nåväl. Då var då. Nu är nu och i denna stund är det det som gäller . Bless you! Njut och svarva till min midja, please. När du ändå är i farten, Mats!!!

DSC_1514 (2).jpg
Middagsdax. Grillad fisk á la Andalucía.
Slutet gott. Allt gott.

Nu är det dags. Med pasta och vitlöksräkor i magen är det dags för avsked. Päsa i nya fåtöljen. Imorgon blir det kortspel med tyskarna. De ska köra alkoholfritt under 2020, så det blir 0-procentigt öl. 7 timmars kortspel behöver sin dryck. Helt jättebra. Mindre midja för Mats att svarva till på mig och levern kommer att sända ett SMS med TACK FÖR ATT DU TÄNKER PÅ MIG, KOMPIS.

Villavagnsleverans
Villavagnskonst.

Inte ett ord om villavagnar denna gång. Jag ÄR VILLAVAGNSPASSIONISTAN – så utan den passionen vore denna krönika ett ICKE. Bra att komma ihåg ifall ni undrar.

IMG_20180501_165828.jpg
Utan er två vore jag absolut INGENTING. Inte ens en Passionista. Mor och far. Fina.

Todilo och ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se