Här sitter jag och passar en fläskgryta. Inte alla förunnat. Inte så att den tänker smita, men haver inköpt en järngryta och vill inviga den. Gillar inte teflonpannor och liknande. Hur många sådana har man inte satt i sig under sin livstid ? Ni har väl själva stekpannor, ugnsformar, bakformar och annat med teflon – som kanske bara är LITE repade ? Eller? Några säkert. Grattis. Välkommen till Teflongänget. Ni har ätit upp det. Å jag som klagar på mitt minne????
Gryt. Grytare. Grytast.
Köpte en fläskstek. En benfri skinka, rättare sagt. Jättefin bit. Har skurit ner den i bitar och tänkte göra en gryta med vitt portvin. Å grädde. Å lök. Å vitlök. Nu kokar den. Glömde att skinkkött är rätt kompakt och måste koka LÄNGE. Så nu kokar och kokar och kokar det. Månde det bli gott. Tror det. Snart blir jag på pickalurven, så ofta som jag provsmakar såsen. Sås är gott. 2 dl vitt portvin i. Minst. Som jag köpte på vår vingård i Dourodalen – i september. Hade ju 2 fantastiska resor dit då. 19 – 26 september nästa gång!! I alla fall: Köpte 8 flaskor av Luís på vingården och sände till oss i Spanien. Supergott. Vitt portvin är inte så vanligt. Vitt portvin hemförlovat med grisrumpa – oslagbar kombination. Vi hoppas.
White Port by Tastegueda. Kan ni få smaka på om ni följer med mig i september!!!
Har ni varit i Córdoba? Ca 20 mil från Marbella. Superbra vägar. Spaniens vägnät är fantastiskt bra. Man behöver inte alls ta betalvägar. Genom gigantiskt landskap. Olivfält efter olivfält. Kan icke räkna dem alla. Det var skördetid på en del ställen, såg vi. Stora dukar på marken och någon som skakade frenetiskt. Snacka om nervösa besvär. Det puffade från skorstenar lite här och var. Kokta oliver eller nå´t. Det doftade så, i alla fall.
Vackert. Oliver överallt.
Väl framme i Córdoba tog vi in på bokat litet hotell PRECIS vid Mezquita de Córdoba. Syrran och jag. Moskén – som har en katolsk inriktning numera, eller hur man skall säga. Det här är historia. Gammal historia. Oavsett – man ser morernas historiska vingslag i arkitektur, mosaik, byggnadskonst. Mäktigt……..Överhuvudtaget märks arabernas fotavtryck tydligt i Andalusien eller i Al-Andalus . Verkligen. Jag ger mig inte in i någon historisk genomgång – men har länkat lite. En fascinerande historik i Al-Andalus.
Córdobas MoskéKnack, knack. Vem där?
Córdoba. En vänlig stad. Tror ca 330 000 invånare. Málaga har ca 600 000 om jag inte minns fel. Beror på hur många stekpannor jag satt i mig…….. Glömsla, mi vetI vilket fall. Gamla Sta´n är supermysig. Restauranger, café, matställen, bagerier m m överallt. Känns inte otryggt alls. Svårt att välja ställen. Jag brukar fastna vid bagerierna för jag är ett oförbätterligt kakmonster. Grädde och annat gotta är……….. FERUKTANSVÄRT gott. Hade varit bättre om jag gillat böngroddar mer men det gör jag inte. Inte ens med grädde.
Detta är en Einsamada nata. Syns tydligt. Krullsemla utan mandelmassa eller kardemumma. Del 1.Samma krullsemla 3 minuter senare. Del 2.Kl 12.43. Del 3. The End.
Kan meddela att 1 timma senare är skinkan fortfarande inte……..mör. Inte min. Den i järngrytan. Bara så att ni vet. Min egen är bortom mör men så är jag 60 +. Man får acceptera sina tillkortakommanden.
Det känns som om jag har ett visst mönster i mitt kåserandet. Först handlar det om lite ditt och datt. Sedan handlar det om mitt passionerat härliga villavagnsliv, sedan om mina resor jag gör i min Passionerade Lilla Resebyrå Unnadigesan.se
Sedan önskar jag att ni får ett bra liv – för jag önskar verkligen det och det är det enda jag med säkerhet vet att jag når fram med. Sedan säger jag godnatt och lämnar er.
Mimosakärlek. Till er. Jag har redan fått.
Idag överraskar jag er. Det blir inget mer för jag skall ta hand om min vitportsfläskgryta. Den tar mitt fokus och ni vet vad jag vill ändå: Läs mina kåserier – jag blir stolt. Köp er villavagn hos Morgan Nyman AB– de mest fantastiska modeller ni kan tänka er. Åk med mig till Portugal 19 – 26 september. Skörda och trampa vin. Få en upplevelse ni aldrig glömmer.
Ha fina kvällen. Fina lörda´n. Var snälla så ofta ni kan. Önska det bästa för andra.
Tänker på min mormor. En av våra mostrar var mycket före sin tid och utbildade sig till Röda Kors-sjuksköterska. Född före 1920, så ni förstår kanske. Var i Korea 1953 under kriget där och föll för sin amerikanske soldat. Det var stort då, på den tiden. Att skaffa sig en hög utbildning, att resa och att gifta sig med en utlänning och sedan flytta till USA.
I vilket fall – hon var en populär och social kvinna och hade många uppvaktare. Det tyckte mormor var onödigt. Då sa mormor till moster att ” Du far och flyger över alla blomster och till slut landar du i en komocka ”. Inte vara glad i onödan. Lilla mormor.
Gamla tider. Lille Far til höger.
På mina resor i Dourodalen nyligen flög vi – men vi landade precis där vi skulle – på flygplatsen i Vila Reál. Inga komockor där inte, så mormors visdomsord stämmer inte. Hon hade många hyss för sig – mormor. ” Sådan är livet när kjolen är randig! Okej…………….?
De av mina resenärer som ville – samt även jag – kunde hänga med på en flygtur på ca 35 minuter. En och en i ett 2-manna plan. Vilken fantastisk upplevelse. Att se detta landskap från ovan – alla fantastiska mönster de olika vinodlingarna bildade – mäktigheten i denna natur och del av världen.
Snart take-off. Skall bara tråckla in denna kropp först. Smidigt. Not.
Jag lider av svindel – svår sådan – men jag tvekade inte ett ögonblick och jag kände ingen rädsla – well, bara den vanliga när man flyger – måtte det gå bra. Ville mer än jag var rädd – det är en bra taktik. Den funkar på mig. Kändes inte obehagligt över huvudtaget. Konstigt. Tror dock att om botten på planet hade varit genomskinlig – då KANSKE jag hade darrat.
Vilka saker man få vara med om – om man vågar. Både på ont och gott, förståss. Mest gott, if you ask me.
Ett villavagnskvarter i oktober.
Håller på och packar och packar ur. Vad skall med – vad skall inte med till solens land. Försöker rensa ut det som finns i skåpen och äta upp allt i frysen. Tror det räcker med pasta nu. Urk. Inte lämna livsmedel kvar – i största möjliga mån. Faktum är att ALLT som man vill ha från det svenska skafferiet – det finns att köpa på Solkusten. Jag brukar laga både kålpudding och ärtsoppa, bruna bönor med fläsk osv osv. Ibland blir längtan stor. Det är lite dyrare – men å andra sidan är övervikt ( för resväskan, alltså ) också dyrt. Man lär sig för varje år. Jodå, vi äter spansk mat och handlar på marknaden – ett infernaliskt roligt nöje, tycker jag. Jag tycker MYCKET om att laga mat, så alla möjligheter finns att spinna loss. Maken äter frivilligt, så jag fortsätter att veva i grytorna. Restaurangernas pommes frites kan vi låta bli.
Advent i solens land. 20 c på julafton. Ute.
Brukar fira julen under 1 dag där. Kanske 2. Då fläskar vi på med hembakat vörtbröd, lussekatter, kokt skinka, brunkål, köttbullar, Janssons Frestelse och sill. Glögg ibland och julmust ibland. Sedan är det över. Julen är barnens högtid och det blir mindre och mindre viktigt att överdimensionera med prylar. Efter ”den stora utrensningen” för 2 år sedan, så är vi försiktigare med att dra på oss saker. Ibland åker jag dit – men för det mesta tänker jag efter. Nästan. I princip. En balans mellan att ha det så där fint som man vill – men ändå inte en massa filijoxer som skall sparas och plocka undan – helt enkelt för att det inte finns plats! För upplevelser finns det plats och det är det vi satsar på.
Kväll i villavagnen tillsammans med en ofrivilligt synlig fot och popcorn.
Sitter och njuter, samtidigt som jag skriver. Det är mysigt i vår villavagn. Inte alla som kan njuta av sina stunder. Jag kan. Ofta. Inte allt går min väg. Mycket kamp är det in emellan – men jag tycks vara välsignad med ett sjuhelsikesjäklaranamma och god hälsa. Som jag vet, i alla fall. Det är värt att uppskatta och tänka på. Tack.
En fjäril gör ingen sommar. De kom i september.
Lite skönt att långsamt tona ner inför vinterförvaringen. Det är som om jag blivit lugnare – fastän jag har mycket lurv i benen ändå. Sådant där lurv som måste få utlopp. Tycker däremot INTE om att onödigstressa. Liksom att jaga utan att det behövs. Att vara oförberedd och stressa runt ” att sno som en arger hund i en benhög ”( mormor ). Att jobba fort är inte samma sak som att stressa. Det är som skillnad, som man säger i Mora. Tror jag. I Östnor.
Konstverk. Konstigt verk – hur blev den sådan?
Härligt att se skiftningarna i naturen. Det lugna tempot. Såklart hjälper vädret till. Vem njuter inte av solskenet? Hade det regnat småspik hela tiden – då hade min skönsång inte varit likadan. Regn och tvärvind och kallt – fy.
Glöm inte att fundera på om ni skall hänga på till Portugal nästa år. 16-23 april och 19-26 september . Bara så att ni vet och är ute i tid. Max 8 personer per gång. www.unnadigresan.se
Brittsommaren omfamnar många av oss. Hoppas att solen skiner på er alla och fyller era sinnen med goda tankar. Kanske får ni för er att överraska någon med något? En vetefläta, ett kilo äpplen eller en påse bilar – vad vet jag?
Kanske blir det Pågatåget in till Malmö imorgon. Lufsa runt lite njuta. Om solen skiner, förståss. Blir det regn syr jag en klänning.
Lördag. Ring så spelar vi på radion. Vem lyssnar inte på det ? Väldigt många av oss gör nog det medan man går där och plockar och fisslar, eller ligger och slöar i sängen. Sedan Melodikrysset, som jag aldrig löser men lyssnar på. Lodrätt 4 – 8 bokstäver. Det quättar la. Vad kommer sedan? Jo. 11-kaffet. Det heliga. 11-kaffe kan man dricka klockan 12. 11-kaffe kan man dricka klockan 4 minuter i halv 1, t o m klockan halv 2 MEN man kan INTE dricka 11-kaffe klockan 3 – får då blir det 3-kaffe och det är något HELT annat. Ni fattar.
Idag kommer vi att dricka den heliga slurken någonstans utmed de svenska vägarna. Jag vill ha mitt kaffe beige – med en squätt mjölk. Ingen bulle. Minns att jag vägrade dricka kaffe förr i tiden om jag inte fick kaffebröd till. Så växte jag upp – 11-kaffe med dopp. Lördagar och söndagar, förståss. Då drack föräldrarna kaffe på sängen och vi ungar kröp upp och gjorde sällskap, medan Sigge Fürst och Frukostklubben gick på radion. Jo, jag är född för typ 100 år sedan. I alla fall. En stunds gemenskap. Doppa bulle i kaffe – mammas kaffe – mums………tyckte jag – tyckte inte min mamma. Nu för tiden förstår jag – vem vill ha kallt kaffe med slemmig bulldeg i botten? DÅ fattade jag inte att hon inte var förtjust alls. Det var ju SÅ gott, ju. Att hon inte begrep? Slafsig bulle i hennes kaffe var ingen hit.
En köksvrå i husvagnen.
Alltså, dags att kuska runt lite i husvagnen idag.. Det är mysigt. Stanna lite här och där. Se nya miljöer och samhällen. Att ha huset med sig efter bilen – hur smart är inte det? Allt finns där. 1 rum och kök på 13 kvm. Minimalistiskt så att det förslår. Vi har t o m centraldammsugare………faktiskt smart – inget lös apparat som ligger och skvimpar i husvagnen och är i vägen ständigt och jämt.
Just det. HUSVAGNENinteVILLAVAGNEN. Skillnad.
En husvagn drar man efter bilen – till en villavagn måste lastas på en trailer och sedan lyftas av. 9 ton åker man inte omkring med ostraffat, liksom. Det krävs trailer, lots och tillstånd. För bred och för lång, helt enkelt. Husvagnen kopplar vi till bilen och glider sakta iväg – ut på äventyr.
Vill bara förtydliga så att ni vet vad som är vad.
Villavagnar. INTE husvagnar
Vilket fantastiskt väder vi har! Det måste vara veckans snackis! Man tror inte det är sant. Allt blommar – som borde ha väntat några veckor till egentligen. Man dånar lite varje dag av det vackra.
På tal om Ring så spelar vi och Lisa Syrén…….
Tog en kvällspromenad igår och det var en absolut orgie i dofter. Allt som KAN blomma – blommade. Jag tryckte nosen mot allt jag såg ( som såg ut som blomster, förståss – det finns gränser – majgadd. ). Genom hästhagar, längs rapsfält, utmed landsvägen, in i villakvarteren. Överallt. Jag spanar överallt efterblommor och blader. Får mitt lystmäte nu. Njuter.
Stämningsbild. Såklart man har en bunke med syréner vid solnedgången.
Innan jag drog iväg satt jag och läste några tidningar på nätet, och fann ett recept på syrénsirap. Att ha i gindrinken stod det – eller på glassen. Smarrigt. Den ljuvligt lila och söta sirapen skulle färga drinken violett och glassen skulle se inspirerande smaklig ut, med den ringlade LILA sirapen i vackert mönster. Eller hur.
Tänkte att det måste jag pröva – så jag plockade ett stort fång syréner och tog med hem.
Jag är en sådan där inläggningsgurkssaftarbakarmänniska. Lägger in och lägger ut. Experimenterar och syltar runt. Alltså syrénsirap – MÅSTE prövas!
Receptet löd:
5 dl syrenblommor utan stjälkar och grönt.
2,5 dl vatten
2.5 dl strösocker.
Blanda vatten och socker i en kastrull.
Lägg i blommorna.
Låt sockret smälta i vätskan.
Rör om.
Låt koka 2 minuter.
Ställ att svalna.
Sila blommorna från sirapen.
Häll upp den lila sirapen i burk och njut nästa tillfälle du tar en grogg eller bjuder på glass.
Socker är gott
Inte jättelila…….
Sila, sila.
Jag gjorde UNGEFÄR som det står förutom att jag hade mycket mer syrenblommor, mer vatten, jättemycket mer socker, och rent av fick det koka mer än 2 minuter. ( jag följer ALDRIG ett recept. Ska alltid experimentera lite )
Idag har jag hällt över på burk och kanske kan det vara så att den lila färgen behagar infinna sig vid senare tillfälle. Kanske nästa tisdag? Eller lördag vid 12-snåret? Vad jag ser nu är en vätska som är ljust, ljust grågul. Inte vad jag skulle ringla över glassen och känna mig stolt och svimma av välbehag. Inte vad jag skulle smaksätta en gin&tonic med. Definitivt inte.
Om jag inte sätter namn på glasburkarna, kommer någon att tro det är bortglömt gråvatten.
KAN däremot avslöja att sirapen smakar VIOL. Den är GOD, det ska jag inte ta ifrån den. Den goda violsirapen, gjord på syrén. Lisa Syrén? Lisa Viol?
Ett supertrolleritrix, om ni vill pröva lyckan.
Ingen ordning på allting till en början, men det rättade till sig.
Veckan har gått i adminstrationens tecken. 74984473 st kvitton skall sorteras, stämmas av, läggas till, tejpas upp, omräknas till SEK från Euro, räkna bruttovinst, förfäras över att den inte låter sig finnas, fylla i nya papper till Kammarkollegiet om kommande resor, så att jag har lagstadgad resegaranti som räcker att skydda er, kära resenärer etc etc etc. Det är en del fissel och jobb. A man´s gotta do what a man´s gotta do. Bara säger.
Just nu håller jag också på att skapa en resa till Spanien, Andalusien, i april 2019. Ungefär 10 personer tänkte jag ska följa med mig. Jag recognoserade i våras och fann en underbar finca ( egendom/farm/lantgård ) uppe i bergen. En kvinna – Ely – som tänker ”Moder Naturs Skafferi” har samlat gamla kunskaper om att ta tillvara på blommor och växter, göra tinkturer, välgörande krämer, tvålar och en mängd annat. Hon har skrivit 2 böcker om medicinalväxter och floran i bergen.
Så äkta och så passionerad. I like.
När det våras ibland bergen…………. I Andalusiien.
En helt fantastisk människa i en helt fantastisk natur. Mitt uti ingenstans på en skogsväg i Rondabergen, som var nästan omöjlig att köra på – men det gick med 4-hjulsdrift. Kringelikrokar och njurarna bytte plats med mjälten omvartannat. Kändes det som. Väl framme – en stilla natur med mängder av växter av alla de slag. Stillhet. Grönt. Äkta. Orört. Magiskt. Väldigt spännande.
Jag fick vara med om när Ely gjorde olja på lavendel bl a och när hon gjorde iording en sallad av blommor, med en dressing gjord av egen olivolja och kryddor från hennes blomsterrike. Hon bor i en husbil men har byggt ett litet hus, där hennes hjälparbetare bor om somrarna. Stora ägor som måste hållas iordning. Anyway. Låter kanske lite väl yllekofta och skogsmulle, men faktiskt inte! Det var en fantastisk upplevelse. Skönt att bara vara där och njuta så dit ska jag styra kosan på kommande tripp. Häng med!! Naturens skafferi.
Det blir inte bara det – matlagningskursen nu i april gjorde succé bl a, samt den kulinariska mat- och vinturen till bergen i Ronda ……….och det finns en hel del annat som jag lurar på – som inte är klart än. Kvalitetsresa med go´a upplevelser, lite spa kanske, cava naturligtvis ( också från naturens skafferi ………… ).
Lärorikt och go stämningKoriander och vitlök i oljaAlbondigas i mandelsås. Köttbullar på spanska. Små söta.Gazpacho. Riktigt gott. Inte så lätt att sno ihop som man tror. Inte om man skall ha det som Amparo vill.Basen till såsen. Alltid på kyckling.
Så är det ju – jag vill ju att ni skall följa med på mina resor ! Ju.
Dags att packa ihop alla saker i husvagnen, glömma hårtorken och tandkrämen, ha med dubbla tuber med senap, inse att 400 servietter behöver man troligen inte i en husvagn för några dagars resa men dom är ju så vackra, däremot KAFFE och knäckebröd. Får väl kolla att det är med. Allt ordnar sig.
Hej svejs och ha fina dagen allihop!
Det tänker jag ha! SMHI lovar solsken. Då skiner jag också.
