En vinter i villavagnen – med julemys.

Hilsen.

Snart 1 advent. Vi anammade 1:a Novent, faktiskt. Varför inte njuta av ljuset och myset när man kan. I normala fall skulle vi haft solsken, blommor och un copa de Magno, por favor – i Spanien. Har vi inte. Livet blev annorlunda för de flesta av oss i år. Man får göra vad man kan. Sitta och lipa kan funka en stund men sedan kommer jävlaranammat. I alla fall funkar jag så.

Jäklaranamma
Man kan baka saffransgula lussefnattar i en villavagn.

Apselut. Gjorde´t precis. Måste erkänna. Det är lite för trökigt just nu. Pga covid. Det är som om livet står på vänt. Mina arbeten ligger på vänt och jag använder min nyfikenhet till att göra saker. Inte slösa på livet i onödan. Man vet inte hur länge man har sig. Att baka är en av nöjena. Maken himlar med ögonen och smackar högt. Av välbehag.

Saffransdeg
Baka, baka liten kaka. Eller saffransbulle
Saffransbullar
En och annan liten Bock,  Pojke eller Peruk – eller kanske Fnatte. Vet inte vad de heter alla.

Denna gången hällde jag i 3 påsar med saffran. Ganska mycket vaniljsocker och smör. Degen kändes bra. Inte mjölstinn. Använder alltid mjöl med hög proteinhalt. Då blir bullarna luftiga och höga. Minusgrader ute men varmt i villavagnen. Vi har det så himla mysigt, ska ni veta.  Vi har faktiskt tagit in vår gasolvärmare som man kan ha inomhus. Vår villavagn är välventilerad, så det är lugnt. Vi har vattenburen centralvärme – men vi vill testa den här gasvärmaren – som vi har i uterummet annars. Så go´ värme.

Färdiga saffransbullar
Mumzitt. Antingen tycker man om saffran eller inte. Byt mot mycket kardemumma om ni inte tycker om det.

Saffransbullarna tyckte det var toppen att jäsa i detta omhuldande. Snabbt gick det att få jäsklimat Snart väntar kvällskaffet. Hoppas det blir gott. Tror det. Nybakat är gott – oavsett. Tror jag smakar på 2 st.

Varför har man hjul på en villavagn och behövs det bygglov?

Det är inte lätt att veta om man inte vet. Det finns många olika gissningar – det har jag läst på vår Facebook-sida och får ofta frågan när jag är ute och träffar kunder, är på mässor m m. Kanske kan vi reda ut detta lite. När man bygger en villavagn är det lätt att flytta om den i fabriken om den har hjul. Ute i det fria: man kan lättare flytta den till plats där den skall stå.  Så här säger Veronica Nyman – VD på Morgan Nyman AB:

Morgan Nyman AB bygger ett fritidshus
Här blir det ett fritidshus. Från grunden. MNAB:s egen fabrik på Ranstadverken

”Hjulen på villavagnen finns bara där för att man ska kunna hantera den, ex rulla den sista biten fram till där den ska stå om inte lastbilen kan köra hela vägen fram till platsen. Villavagnar (och husvagnar) som är större än 30 kvm behöver oftast bygglov om den ska stå på samma ställe längre än ”en semesterperiod”. Man söker dock bygglovet för fritidshus, en ganska enkel rutin som vi självklart hjälper våra kunder med.  Veronica Nyman ”

Mäktigt. Från idé till färdig produkt
Från idé till färdig produkt

Fågelholkar behöver inga bygglov. Bara staket. Kajstaket.

Tror jag nämnt att maken fixat till en fågelholk. Så jättemysigt att se det ystra fågellivet runt den. Hur många småfåglar som helst. Den fräckaste av de små är blåmesen. När den kommer till det lilla huset – då flyttar sig de andra. Den dyker ner – tar en jordnöt i näbben – och ger sig av. Genast. Återkommer strax efter en ny.

Blåmes
Bossen över Basset. Bestämmer stort i sin litenhet.

Under tiden pickar pilfinkarna på talgbollarna ihop med blåmesarna. De äter på plats – pick-nick – liksom. De verkar sams. Emellanåt kommer en hackspett på besök!!! Klättrar upp på benet upp till fågelholken och hämtar fröer. Klättrar ner igen och flyger iväg. På marken skuttar koltrastarna och rensar gräsmattan från nedfallet

Fågelholk
Fågelholk med kajstaket

Nu till den stora KAJAN. Som länsar på fröer och nötter. På nolltid. Små söta fåglar matar vi men kajorna har en stor golfbana utanför att slita upp maskar ur. Långa och många som riktigt krullar sig runt kajans näbb. Det räcker för den. Maken fick produktutveckla fågelboet och gjorde ett staket. Perfekt. Ingen kaja. Superbra. Gick någon vecka. Så såg vi kajan sitta på taket till det lilla huset och sträcka sig ned och ta nötter uppifrån. Ny produktutveckling. Nu sitter det stakethinder som gör att kajorna inte kommer emellan. Inte från taket heller. Inväntar nästa manöver.

Smart rackare men nu får du allt ta dig till golfbanan.
Färgprakt saknas. Utöver julen då, alltså.

Igår var jag ute och kvällspromenerade. Lite frisk luft. Reflexband på och mobil med. Tänkte fota lite i grannskapet – julstämning och så. Gick sådär. Mörkt. Mörkt. Mörkt. På småvägarna omkring finns inga gatlyktor. Där får man lysa med sin närvaro. Blev inte så många kort. Tror de flesta tänder upp i helgen. Bara vi som fuskar i förtid.

Någon har lagt ned tid och kärlek. Stämningsfullt.

Dessutom kan man inte smyga omkring i mörkret och med mobilen fota villaträdgårdar. Där går någon slags gräns. I så fall får jag skaffa mig en självlysande ”Pressfotografskylt” om jag ska dyka upp som ett suspekt spöke i mörkret. Det passar sig inte, liksom.

Det lyser vackert i träden!
Praktfullt träd
Färg ska det vara, om jag får bestämma.
Precis – JÄTTEMYCKET färg ska det vara.
Hibiskus
Gärna rosa. Jätterosa.
Nu blir det filmtajm.

Vi har precis fått wi-fi till villavagnen. Så nu blir det film dygnet runt. Kanske inte riktigt men roligt blir det. Lite tradigt med de vanliga kanalerna. I dessa tider. Som sagt – vi gör väl vad vi kan för att hålla humöret uppe!

Det går över. Vi ska bara stå ut lite till. Visst gör vi. Det är småsakerna vi kan ägna oss åt nu – vi som inte har tillgång till det vanliga. Imorgon skall jag sy lite. En topp. Har tyger i garderoben. Lite väl många…….

Hoppas att så många av er som möjligt kan hålla er friska. Skickar styrkehälsningar till er. Håll er undan och borta från folk. Det är nog det enda. Tror jag. Schas covid.

Segla vidare
Nu seglar jag vidare i solnedgången. Upp i ottan. Må så gott.

Ta-ta.
Villavagnspassionistan Annicka

www.villavagnar.com
www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/
wwe.ekengrenskan.se

 

 

Hmhm lade näsan i blöt.

Picnic på Malagueta

Hilsen.

Morgonkaffe. Om man skulle pröva det. När jag ändå sitter i arla morgonstund och skriver. Det sista innan jag trycker på PUBLICERA. Resten nedan skrev jag igår. Bara så att ni inte blir förvillade. Räcker att jag själv är det.

Kaffefreak? Nej men det doftar gott ur burken.

Är ingen hängiven kaffedrickare. Egentligen. Jo, 11-kaffet med Mats. Det är viktigt av andra skäl än själva smaken.  Det är en kaffestund som har annan betydelse. Tycker själva kaffepulvret doftar gudomligt. Det som finns i burken. Själva drycken är väl egentligen sådär. Vissa koppar kaffe smakar härligt gott. Erkännes. Andra är så beska. Koffeinkicken behöver jag inte.  Som så många andra av er. Jag är mer sugen på det man får TILL kaffet – en nybakad bulle, äpplepaj eller glass med kola med havssalt. Mumzitt.  Inte sover jag dåligt av kaffe, heller. Spelar ingen roll om jag tar en kopp kl 22.  Förlorar mig i drömmarnas land oavsett. Såvida jag inte har en vakarnatt, förståss. Då är det hjärnan som måste hantera något – oavsett kaffe eller annat.

Glass i stora lass
Kolaglass med havssalt. Kaffet hör till men det är glassen jag vill åt.
11-kaffet i Villavagnen
Inte otrevligt alls. Just så smakar kaffet riktigt gott. Utsikten går inte av för hackor, den heller.
Inte en dag som andra.

Just idag skulle jag ha välkomnat en grupp Unnadigresare till Porto. 8 dagars program med goda viner, härliga upplevelser, fina boenden och troligen en heldag på vinfälten. Vintrampning,  mat, vinprovning och äkta kultur.  Skratt, gemenskap och aha-upplevelser. Någon satte stopp för det. Herr/Fru Covid lade nosen i blöt.

En stilla tur på Douro
Det är inte bara Donau som flyter stilla. Det gör även Douro.

Jag satsar på nästa år istället. Så får det bli. Mina 2 grupper – som skulle ha rest med mig i år – i april och i september – har beslutat sig för att göra resorna 2021 istället. Flygbiljetterna kunde jag boka om utan att få ekonomisk pyspunka. Som jag vet just nu. Härliga resenärer som så gärna vill åka med mig. I LÖV IT!!! De kommer att bli så nöjda och glada när det blir dags att dra iväg – jag VET att de kommer att älska det jag erbjuder i programväg.

Ostmarknad i Douro
Goda ostar. Finns en speciell sort som man äter med sked. Gott så att man dånar.
Underbar utsikt
Hänförande. Kort och gott.
Ingenting är längre som förut – alla gamla sanningar är slut.

Den gamla dängan stämmer gott nuförtiden. Inser med stor tacksamhet att Mats och jag inte sitter i någon skraltig hiss mellan våning 23 och 76 och ringer på en hjälpklocka som inte funkar. Inte är vi på någon annan dålig plats, heller. En villavagn nära havet i Skåne är inte otrevligt alls. Livet är ungefär som vanligt i det stora hela. I det stora som egentligen räknas. Om man tänker efter lite. Det bör man.

Inte dumt alls. En villavagn i Skåne
Man kan ha det så här bra.

Såklart förändringar. Massor med stora planer som går åt skogen. Pyspunka liksom. Livet ändrade sig och skar sig som en felaktigt tillredd bearnaisesås. Det skar sig på alla möjliga nivåer. Planer gick i stöpet.  Biverkningar. Följder bortom beräkning.  Tror att de flesta av oss kommer att säga att det. Saker jag verkligen vill göra. Verkligen, verkligen.  Corona. Uschling. Schas.

Luftslott.
Man kan bygga luftslott – underhålla fantasin lite. Det blir inte som vi tänkt i vilket fall.
Ska man vara glad?

Några säger kanske att – egentligen bra med Corona – så mycket vi lärt oss av det. Jo. Kan vi som har nosen ovanför vattenytan säga. Ändå. I det stora. De som fått svåra kallsupar både fysiskt och ekonomiskt känner kanske inte den tacksamheten – om någonsin. Oavsett – vi får tänka och säga som vi vill – så får man hantera sin egen verklighet på bästa sätt. Det är den vi har. Så länge vi har oss.

Nä. Detta är inte roligt men att tjata om det gör ingen glad. Ändå gör jag det i varenda krönika. Trött jag blir. På mig.  Vi har alla historier att berätta. Den ena sorgligare än den andra. Det är därför jag gärna fokuserar på bra-iga saker. Som man kan finna tröst i. Lite skratt rensar tungsinne ibland – för om vi inte kan ändra på tingens verklighet – då får hjärnan hoppa in och ändra på hur man känner. Jäla tur att man fick en hjärna om än så liten.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?
Ärthjärna.

Så kom jag plötsligt att tänka på ärtsoppa – på tal om hjärna. Vi har ett litet skåp med massor med punsch. Som vi ärvt och som vi köpt för att ge bort. Vi dricker inte av den och vi ger inte bort den, heller. Åker alltid längst in i skåpet när vi letar efter en liten vinslurk eller whiskypinne – eller en gammal calvados, för den delen.  Kanske ska man koka lite ärtsoppa? Fast inte så mycket som förra gången – då vi åt ärtsoppa morgon, middag och kväll – för att jag gjorde dubbel sats och frysen var redan full. Inte slänga mat. You know. I alla fall – med en punschslurk till? Pannkakor efteråt? Med fluffig grädde? Villavagnsjordgubbssylt efteråt? Now we´re talking.

Ögonfransar
Antingen punsch och ärtsoppa eller så kan vi krulla ögonfransarna. OBS. Inte mina. Någon annans. Tok.
5:2 rules. I alla fall 5.

Jorå. Så atte………………vi är igång igen. Vi är periodare. I alla fall på 2:an. 5:an funkar oklanderligt bra. Alltid. Det gäller att hitta rytmen och motivationen. Vi har ett och ett halvt rätt där. Motivationen finns men rytmen…..typ 7/8 dels takt…oftast. Måndagar och torsdagar. Inte rucka på det för då går det åt fanders. Fast igår ruckade vi på det för vi hade en heldag med härliga vänner på besök i Ystad. Vi prioriterade. Sade menande till varandra att – då flyttar vi 2:an till på fredag. Idag är det fredag och jag smällde precis i mig lakrits. Frukost åt vi också så dagen är körd. Upplyste maken redan i morse att jag inte vill tvåa idag. Är inte mentalt beredd.  Han tyckte synd om mig så han avberedde sig själv där på stående fot. Det får bli måndag.

Vi bytte 5:2 mot en Roof Top Bar i Ystad. Våra vänner bjöd in oss. Lätt val. En mycket trevlig dag och afton.

Jag klarar denna slags diet endast om jag har bestämt mig mentalt till 100 %. Då är det inga problem. Öht.  Äter ingenting förrän kl 16.30. Kaffe, te och vatten – apselut – men ingen mat alls varken före eller efter. Funkar för mig. Enda sättet. De gånger jag försökt äta lite frukost blir jag illamående av hunger redan vid 12.  No food is good food i det här fallet. Man får hitta sina egna sätt. Min hjärna bestämmer om jag säger till den.  Säger jag inte till den på skarpen – då far den iväg och gör som den vill. Gör mig sugen på lakrits t ex.

Inte roligt alla gånger…..
Herreminje.

Tiden är mogen. Måste sluta någongång – annars blir det en bok. I annat format, i så fall. Det är det jag vill. På sikt. DET kan inte covid sätta P för, i alla fall. Som jag tror. Har så mycket jag vill göra innan solen går ner. Herreminje. Hur ska jag hinna med allt kul som finns att göra i livet? De 2 sista villavagnarna i Grottbyn vill jag absolut sälja till de kunder som är sugna på dem. Håller på………………..♥.

Westcoast 32 i Grottbyn
En liten ögonblicksbild från vardagsrummet i en Westcoast 32

Ha fina dagen. Alla. Solen den går upp och den går ner. Mest upp, tycker jag. Ljuset. Hoppet. Glädjen. Satsar på den. Trivs bättre där än i mörkret. Fast stearinljus, lite värme i kaminen och en god bok – inte dumt, det heller. Det är bra. Mycket är jättebra. Kram på er.

Myspys
Inte så dumt.                                                                       Photo by X-net. Daniel Eriksson

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/