Krönikadax igen. Lördag. Ju.

Hilsen.

Igår var jag resolut. Skrev ingen krönika på kvällskvisten. Var lite busig och lat. Tänkte – jag tar den imorgon bitti, istället. Dumkopf. Så här sitter jag nu. Klockan är 03.16. Gäsp. Förkylning på G. Känner mig uggen, som syrran brukar säga. Sommarvarma dagar nu. Kan vara tillfälligt. Kan hålla i sig. Vad vet man om detta? Tur som en tokig som får uppleva det !

Drömmar.

Tur att man sover och att det inte är en verklighet det man drömmer. Då hade någon låst in mig.
Ujamig. Igår kom ett lite flickebarn till denna världen. På riktigt. Den lyckliga fadern är en kollega till mig och hans rara fru. Planerat kejsarsnitt. Såklart drömde jag om detta.
Jag skulle hämta dem från BB. På någon vänster skulle jag vara barnvakt också. Det lilla knyttet skulle hållas varmt. Paret hade en ugn med sig i vilken tösen låg! Hon låg på en plåt – insvept i fina kläder och en filt. Vad i…….?

Fläskpannkakor kan man ha i ugnen. Inte nyfödda små bäbisar

Jag öppnade på luckan hela tiden för jag tänkte att det kan ju bli fel på ugnen. Å då blir det fel på ungen. Vet inte riktigt hur det slutade. Vet bara att jag var så förvånad att den ömma modern var så fräsch och pigg 4 minuter efter födseln och att den ömsinte fadern plockade plast för insamling. Varför just då av alla stunder? Vad jag gjorde i den lägenheten öht förstår jag inte. De klarade sig själva. Ju. Minns att jag plockade undan och lade överblivna kakor i ordning. Diagnos?
Jösses.

Kakor och tårtor skall hållas ordning på!!

I verkligheten: Häromkvällen lyssnade jag på Karlavagnen innan insomning och man tog upp ämnet förlossningsskador. På dagen hade jag varit och fixat mina naglar på en salong i Fuengirola. Minns att jag satt och tittade på något som såg ut som en ugn – som de desinficerade tänger och pincetter i.  I verkligheten skulle ett nyfött barn inte få plats i den ugnen. Inte insvept i filt i alla fall. De skulle definitivt ha tagit bort filten om nu tösabiten skulle hållas varm just i den. Toka. I know.

Unnadigresan.se

Idag skall jag skicka ett programförslag till en kvinna som med sina vänner vill åka på vinresa till Douro till hösten. En lagom stor grupp som liksom är färdig i sin konstellation. Hon hittade mig på Google och tog kontakt! Sååååå roligt om det blir verklighet. Det är ju detta jag jobbat så hårt för! Håll era tummar. Åtminstone en av dem.

Hittade ett gammalt visitkort. 7 år sedan………Mycket har hänt. Unnadigresan föddes t ex

Rätt som det är blir det april också. Då blir det Porto och Douro med en grupp härliga Tjejer. RIKTIGT roligt skall det bli. De stora detaljerna är klara. Bara småfix kvar som inte kan göras innan vi kommer närmare avfärd!
Dessutom filar jag på innehåll här i Andalusien. Här har jag nära till fantastiska små pärlor – som jag vill erbjuda mina resenärer. Det får ta sin tid. Resebranschen är svår. Många kockar och aktörer. Stor utbud. Många bokar sina resor själva. Så finns det en grupp människor som inte vill hålla på med att hålla på. Det är DEM jag vänder mig till. Lyxigt jordnära resor, helt enket. Mycket hjärta och pärlor ni inte själva finner. Kontakta mig HÄR eller HÄR!

Middag i Porto, september 2018. Lyxigt få. Tillräckligt många. Unnadigresan.se
Här pratar vi allvar. VIN!!! På vinprovning med 12 ystra Ladies. Kallar sig Las Bruttas och har rest med mig flera gånger!!!
Young guys. Good guys. Loved guys.

Gossarna haver återvänt till sina världar. I veckan har vi haft finbesök av tonåringarna. En på 15 och en på 19. Vuxit upp ihop. Som bröder. Helt magiskt kul. Så livgivande att ha dem hos oss. Att de kom frivilligt. Att de stortrivdes. Att de kom precis när Gloria ebbat ut. Att de fick solsken hela veckan. Så många skratt, så mycket gnabb och gnäbb på brödravis – men med stor kärlek. We are blessed to have them.

Real buddies. Mitt hjärta bankar
Ibland bygger de drakar. Villavagnsdrakar, förståss. Den ena bygger mer än den andra men de gör det ihop…..
Ibland diskuterar de viktiga saker eller är bara tysta. Ihop.
Villavagnspark i Andalusien.

Nu i helgen skall Mats och jag besöka en villavagnspark några mil inåt landet. Skall ta foton på platsen och den villavagn Morgan Nyman AB nu skall förmedla till kunder hemma i Sverige. Ett mysigt place i ett äkta spanskt samhälle. Vi får många förfrågningar om just villavagnsplatser i Spanien och det är en bristvara. Dels att finna rätt objekt och sedan rätt plats. Så fort vi hittar en plats och en fin villavagn så säljer vi. Efterfrågan!
First come – first served. Först till kvarn. Vi har en kölista för Spanienkunder. Anmäl er HÄR om ni vill sätta upp er!!! Ring annars Morgan på 0500445600 eller mig på 0709 632401 om ni vill.

Ett exempel. Nästa gång kommer jag att ha fler alternativ. Flera bilder. Nytagna. Watch this space!
Slutkläm.

Vad gör vi hela dagarna? Får frågan hur ofta som helst. Betänk att vi klivit av jobbkarusellen. Jo, jag har mina passioner med resor och villavagnar och Mats har bl a sina snickeriprojekt men utöver det: Vi lever. Oh fröjd. Tvättar, lagar mat, handlar, skruvar lampor, lagar byxor, städar, byter överkast, byter överkast igen för det jag lade på passade inte, syr stolsöverdrag, monterar eluttag, flyttar skåp, flyttar samma skåp en gång till, köper fåtöljer, sopar barr, sopar mera barr, trycker nosen i citronblommorna och dånar av välbehag, går på marknad, spelar kort, går till havet, kör på utflykt, bjuder på middag, blir bjudna på middag, lagar kladdkaka, lagar fläskfilé med mustig pepparsås, har gäster, syr spetsband på för kort klänning, lagar sönder och gör om, åker hem och kommer tillbaka, planterar blommor.
Så håller vi på.

Ibland går vi till beachen och njuter i solen.

Ni ser. Dagarna är fulla av dagar. Bara ett axplock. Listan skulle kunna bli längre men nu har jag hållit på i flera timmar. Klockan är snart 06.20 och nu avgår jag. Eventuellt snarkar jag någon timme innan det är dags att leva livet igen. Sommarvarmt nu. Magiskt. Mer än så.

Det blommar.

Tänker: Om jag inte lever nu och njuter av det jag har omkring mig och är i – när skall jag då leva och njuta?  Det som har varit har varit och det som komma skall vet vi inget om.  Jo. Jag har det uschligt bra. Så tacksam. Min lilla livskris i höstas har jag lyckats vända. Tänker och lever på lite annorlunda sätt.  Kriser kan vara bra. När man kommit ur dem. Det kan ta sin tid. Man måste vilja även i det lilla – för att få förändring. Kan man inte själv måste man våga be om stöd. Jag hade. Jag har. Jag ger mig själv stöd också. Klappar mig på kinden och säger emellanåt: Du lilla, vad du håller på………….Hur var det nu du sa att du skulle göra…….? ♥ Glömt redan?

Jag bjuder upp till dans!!!

Kram på er. Alla.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Passionerad. Inte pensionerad. Det är skillnad det.

Hilsen.

Bruna bönorna puttrar i grytan. Någon timma kvar. De är fortfarande lite småhårda. Det blir Annadagsbrunabönormedfläsk. Gott. Här på Costa del Sol lyser rimmat fläsk med sin frånvaro.
Finns färskt men det är inte riktigt samma sak. Då får man rimma själv. En blandning av salt, socker, vatten och tålamod. Jag har det. Ibland. Nu hade jag. bland blir man sugen, bara.
I de lägena är det bara att göra. Vill man ha måste man göra. Enkelt. Mats nickar och smackar. Tur att han tycker om. Roligare med entusiastisk publik och stöttepelare.

Bland det göttaste som finns.
Jul, jul. Strålande jul.

Julen passerade. Solsken och varmt. Inte en snöflinga så långt ögat nådde. Inget mörker heller. Inte ens en regngnutta. Åt gott, myste med vänner, vann i julklappsspelet och skämdes när vi bar hem allt vi köpt plus våra värdars klappar. ……Snikenheten har ett ansikte. Förlåt men spel är spel.
Farsans sill på bordet. Skinka. Köttbullar. En ljuvligt god polsk surkålsrätt med rökt fläsk och stark korv ( som vi skall få receptet på – guuuuu, så gott ),
en läcker och hemmagjord legymsallad ( också receptbelagd ) , vörtbröd, Herr Jansson, rödkål, prinskorv…….Intet fattades. Jo, mer plats i maggen.

Man blir glad av det fina. En riktig myshörna.
Nyårslöften? Naaääää.

Ger ni nyårslöften? Det gör jag. Och inte. Jag kör ju en del omstarter året om, så precis vid nyåret behöver jag inga nya. Jag kör nytt när det blir nödvändigt.
Däremot infaller ibland årsbytet just vid en omstart av nya tankar och strategier. Såklart har jag rent privata tankar om hur jag vill hantera uppkomna livsfrågor. Där har jag lagt en strategi.
I stort går den ut på att jag vill leva i frid. Göra gott. Aktivt avstå från skvaller och annan lort. Dåliga energier går bort. Jättebort. Får se hur det går……..Jag är ingen konfliktsökare. Tror på öppna dörrar och att vänta ut. Funkar så där ibland men i det stora är det något som passar mig. Blir det korsdrag kommer jag att dra igen dörren. Det har jag besämt. Nytt för 2020……

Livet är NU.

Skillnaden mellan att vara i balans och välkomna livet – och att befinna sig i grubbleriernas utkant är ungefär 345 meter.  eller 56 mil. Typ.  Förstår inte själv hur det går till men har kommit till insikt att det är så jag funkar. Sätt en etikett på mig den som finner glädje i det. Ge mig en diagnos eller vad som – jag förbliver mig själv. Jag är varken elak eller krigisk och det är bra egenskaper. Så har jag bestämt.  Visst är det bra när man kan läka sig själv och vända på kuttingen? För det behöver man tänka och det har jag gjort färdigt. Ungefär den 21 maj ( eller hur….) kommer jag att tänka igen. Fram tills dess kör jag på.

På Nyårsafton. 12 st vindruvor skall tuggas och sväljas och det ska önskas medan klockan slår 12!!! Det gäller att köpa kärnfria.
Walk in my shoes en stund.

Brorsan skall göra nya inlägg till mig. Mina fötter är superbra att gå på men inte söta. Breda och korta. Då finns inga vettiga skor. Som JAG tycker. Inga fina skor. Som JAG tycker. Bara typ sjukskor ( som jag kallar dem. Förlåt. ) Svarta, ofina, remmar och elände och platta som pannkakor. Riktiga Kalle-Anka-skor. Ni fattar. Inte min grej. Har aldrig varit.
Så jag klämmer in dem i alla möjliga fina men min vänstra lilltå protesterar numera vilt. Då sa brodern: Jag hjälper dig om du köper riktiga skor. Ok, sa jag. Så jag köpte. Joggingskor med plats för apfötter. Han blev nöjd och nu skall jag få nya fina inlägg. I smyg använder jag högklackat men säg inget.  Högklackat utan inlägg. Busigt.

Nya skor inför 2020. Allt får plats. High Fashion.
Skulle det vara så att inlägg inte hjälper – då finns det säkert bot! Köpte ett kilo av varje idag på marknaden.
Villavagnsbloggen – varför skriver jag här?

Man kan undra varför jag skriver om skoinlägg i en villavagnsblogg. Jo, för så här är det:  Jag skriver krönikor på just den här plattformen för att jag är en äkta villavagnspassionista.
Bor i en, säljer dem, passionerar om dem och missionerar där jag kommer åt. Morgan och Veronica Nyman har givit mig fria händer och gör man det så blir det som det blir.
Hade maken och jag inte köpt villavagn så hade livet tett sig annorlunda och det är det som är meningen med mina rader. Att visa på att livet kan bli annat om man gör annat.
Som att köpa villavagn och byta liv till exempel.

Å här står jag i en villavagnsgarderob. Helt naturligt.
Passionerad. Inte pensionerad.

Mycket spring i benen. Här gäller det att hänga med i mina egna svängar. Så vad är planerna för villavagneriet och mig med Morgan Nyman AB? Vi kör på.
Jag passionerar vidare. I högönsklig glädje .
I am all in. Liksom. Om jag fick önska så skulle det vara att ni alla åker till Ranstadverket i Häggum ( mellan Skövde och Falköping ) och vandrar runt och sätter er i en villavagn och filurar. Finns alla sorter. ALLA som inte varit inne i en ny fräsch villavagn förut säger——WOW! Det trodde jag aldrig! Att man kan få plats med så mycket !
En villavagn är inte en husvagn. Man drar inte runt den heller – men den är flyttbar. Som ett hus. Fast ändå inte.

Allt är möjligt.
Tyngdlyftning! Peka och vi levererar!
Å Unnadigresan, då?

Vad händer där? Jo, ska ni veta. I april åker 6 glada tjejer med till Douro och Porto. Blir superkul. Lite bus, upplevelser,  kultur, vin och god mat, shopping och lata dagar. Så glad för detta. Unnadigresan är mitt skötebarn, liksom.  Till hösten arrangerar jag en resa för en grupp privatpersoner, som bokat upp mig – och tiden går åt till att göra den perfekt.  Jag återkommer med mera info och ni kan ALLTID höra av er till MIG om ni vill att jag skall skapa en fin resa till ert sällskap. annicka@unnadigresan.se

Tycker om att serva och få människor att må bra!
12 härliga Tjejer som åkte med mig till Málaga! Mera sådant blir det!!!!
Dagens avslutning:
  • Magen känns livad och glad efter brunabönekoman. Oppsiedeisy. Paus imorgon………..för allas skull.
  • Har ni möjligen upplevt popcornhjärna – tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon ? Ett av de 35 nya ord som införlivats i vårt språk.
  • Eller vad säger i om tågskryta – stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg? Också ett av de nya orden.
  • Eller så kan man smygflyga – flyga utan att berätta om valet av färdmedel då flygets klimatavtryck kan vara skambelagt. Nytt ord.
  • Själv går jag och lägger mig och sovskryter väl om det. Eller så skamsomnar jag i soffan.

Imorgon är en annan dag. Lev den ♥ !
En dag i taget. Helt tillräckligt.

Ta-ta.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Norden kallar(e)

Hilsen.

Landat på svensk mark. Då får man bland annat kosta på sig lite villavagnsmys. Kaffebryggaren puttrar. Klockan är väl drygt halv 2. Här sitter vi i fåtöljerna o inväntar full rumsvärme. Tar väl en kvart, kanske. Max. Sedan är det precis som det ska vara. Helt fantastiskt ska ni veta. Ingen fukt. Inget dävet. Bara fräscht. Torrt. Välventilerat. Med luftvärmepumpen får vi värme så fort och kostnadseffektivt. Man kliver in i ett litet hem och behöver inte kämpa med något. Bara börja leva. Reklam? Njä. Att bo i villavagn är tamitusan RIKTIGT bra.

Villavagnsmys
7 minuter efter det att vi kom hit. Ingen TV och inte helt i ordning men väl mys.

Int´ så  myck´ snö än, int´. Inte här. I södra Sviden. Vi kan väl säga att färgerna är i en matchande gråskala. Ljusgrått, mellangrått, grå-grått. Inget fel på det om man gillar grått. En modern icke-färg. Titta in i ett modernt och moderiktigt hem: GRÅTT och SVART. Flott men ofärgat, skulle man kunna säga. Så vet ni vad JAG tycker. Smaken är olika. Min är jätteolik.

Dimma
Välkommen hem, Annicka! Only for you.

Lämnat hibiskus och nerium. Och regn. Anlänt till regn och mörker. Hade nästan glömt av hur mörkt det är när det är mörkt. DET ÄR JU JÄTTEMÖRKT. Ju! Klockan är nu 17.00 och det är becksvart ute. Så här dags hade det fortfarande varit oklanderligt ljust på Costa del Sol. Jodå. Jag fattar. Inget märkligt alls. Följer naturlagarna. Jag bara noterar. Och uppskattar. Ljuset gör bra saker med en. Blommorna. Grönskan. Just saying.

Välkommen hem!
Grått och brunt. Mina favoritfärger. Not. Men väskan är turkos……..

Ehurusom och emedan – tog mig en promenad igår i grannkvarteren. i Spanien, alltså. Det var uppehåll. Tills jag kom ut. Då började det. Igen. Oh well. En viking må icke rädas motgångar och regn – så jag fortsatte gå. Gate upp och gate ned.

Hibiskusen tjusar

Med mobilkameran i högsta hugg. 300 steg. Plåta. 256 steg. Plåta. 4 steg. Plåta. Så håller jag på. Man kan se hur mycket som helst. Om man vill – medan regnet rinner ner i nacken och i en rännil vidare ned….. ja, ni fattar. Vad gör det om 100 år? Om 1000 är det glömt. Rätt lång tid.

Bougainvillea. En skräpblomma säger många. Fint skräp i så fall. Jo, de vissna blommorna blir många.
En variant av en spansk villa.

Tog inte med mig jättemånga pengar. Skulle inte handla. Bara promenera. Det gick ju så där…….fick nämligen syn på ett apotek. Är man spontan så får man räkna med infall. Passade på att bunkra upp för medhavda lusidorer. Det nödvändigaste. Traskade in med dyngvåta kläder och vattenfyllda dojor. Rätt nöjd med mig själv för att jag tog mig ut öht och för att jag fick handlat det jag tänkt på länge. Trots det våta tillståndet.

Regntyngd men vacker.

Tänkte vara lat och ta taxi tillbaka hem. Det VRÄKTE ned. Skulle kostat ca 6 Euro. Billigt. Insåg dock att jag inte hade de pengarna i den lilla börsen……OK. Då tar jag bussen. Insåg att de pengarna hade jag inte heller. 67 cent kommer man inte långt med. Så vad göra………. GÅ tillbaka i våtdräkt………Vada över forsande vattendrag. Bara att göra. Gör man dumt så får man dumt. En gyllene livsregel.

Spansk brevlåda i den ena färgen
Spansk brevlåda i den andra färgen

Så jag tog en annan väg hem och samlade på mig lite mer foton och mera vatten.  Tjippetitjopp. Man kan ju lika gärna göra något när man nu inte har något annat att göra……

Ni som undrar vad Unnadigresan gör: Filar på resan i april bl a. 6 tjejer skall med och få det superhärligt!  Många detaljer. Utöver det klurar jag på hur jag skall utveckla min Passionerade Lilla Resebyrå från hösten 2020. Allt kan inte vara roligt – måste bli ekonomi i det också. För mig. Kvalitet kostar. Annars blir det VERKLIGEN inte roligt. Så jag har rätt spännande planer på G. Ni lär få veta. Watch this space.

DSC_0195 (1) (1) (1)
Gudabenådat vackert. Med Unnadigresan. Den Passionerade Lilla Resebyrån.

Då avslutar jag mina ängkla rader och lämnar över till er. Ni måste ju också få plats i denna värld. Inte bara jag. Ju. Det är bara det att jag har återfått en tappad sug så nu snuttar jag livslust. Jag tog mig rätten.

Nöjd och glad.
Lite ödmjukhet har aldrig skadat……… Jag ANDAS bara. No worries.

Nu lämnar jag över till er! Snutta på.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

Full fart framåt!

Hilsen.

Här sitter jag och mölar på en chokladkaka. Jättedumt men jättegott. En kexchoklad. En sådan där som man APSELUT inte får äta i bilen. Små chokladsmulor överallt, som man käckt sitter in och görar runt. Eftersom jag sitter i en skinnfåtölj är det fritt fram. Jag har inte spullit något alls – tror jag.  Det regnar och regnar och regnar och regnar. Går ingen nöd på mig direkt. Varmt och skönt i villavagnen. Idol på TV.  Heja Tusse. Inte stor risk att jag går ut på en promenad och tar picknick-korgen med mig. Inte ikväll. Passade bättre i Douro.

Vi fick korgen i Douro. Den bästa. Den godaste,

Imorgon tror jag det blir min sista visning av villavagnsparken på Grottbyns camping – denna höst i alla fall. KL 12 — 15 den 19 oktober – för er som kan. Det kan vara väl värt det.
Vinterförvaring på sydligare breddgrader väntar. Det har hampat sig så att maken och jag skapat den möjligheten. Avstått från somt. Fått annat istället. Aktivt byte av liv.

Det varde ljus. Lite längre.

Vintern är ljusare i Spanien. Solen går ner senare. Bara en sådan sak. När mörkret sveper in över Sverige sitter vi och kisar i solnedgången vid halv åtta-tiden på kvällen. Det är inte HETT på vintrarna på Costa del Sol. Varmt men inte hett. Skönt väder är det. Helt enkelt. Lägst har vi haft 8 c på natten. På dagarna mellan 14- 18 c när det är som kallast. I skuggan. I solen såklart jätteskönt. Jo.
Det regnar ibland. ÖÖÖÖÖSER ner. Tar med sig vägar och trottoarer. Floder svämmar över. Dessemellan kan det gå nästan ett år utan regn öht! Ingen åning.
Det blommar hela tiden. Är det inte hibiskus, så är det bougeainvilla. Eller mimosa. Eller nerium. Eller apelsinblommor. Eller………….Ni fattar.

Fina att se på men INTE goda. Sura. Torgapelsiner är inte förädlade.

Går omkring kjol eller klänning nästan hela året. Har dåligt med vinterkläder öht. Gjorde mig av med det mesta när vi sålde huset. Som tur är så finns det möjlighet att ”kompletteringsköpa” de gånger jag åker hem på vintern. Blink-blink. Jag är bra på att komplettera………..Kinesen – kinaaffärerna i Marbella – bjuder på hur mycket gotta som helst.  Hur mycket onödigt som helst också. Troligen mest onödigt. Bra-att-ha-grejor. Konsumtionssamhället på ett enda ställe.
Kläderna är av det lite tuffare slaget. Bra priser. Fel storlekar. SMÅ men det låtsas jag inte om. Håller andan och blundar. Ingen märker svallvågorna på kroppen. Inte jag. Inte ”ojämnheterna” i ryggen. Det ser inte jag. Inte andra heller. Intalar jag mig. Jag lägger en schal över så där nonchalant. Bedrägligt beteende, I know.

Grejor överallt. Och inemellan. Hos Kinesen.

Allt är inte vara rock´n roll och hejbabberiba. Ibland kan jag känna mig så där lite ynklig. Någon dag eller två. Då vill jag krypa ner i en stor ficka och bara åka med. Lyfta på ficklocket ibland och titta ut och sedan snabbt dyka ner igen. Finns säkert en diagnos på det eller allvarlig förklaring. Jag är dock gammal som gatan och har varit enstaka ficklysten så länge jag kommer ihåg – så jag räknar inte med någon revolutionerade förändring. Inte denna helgen i alla fall. Säkert genetiskt, hormonellt, psykedeliskt eller så är det kanske fel på diafragman. Jag kommer alltid ur det. Måste tydligen bara vara nere och vända lite ibland.

Vore söligt att ligga i fickan med den inramningen……………

Nu har det vänt och jag är tillbaks. Konstigt hur det kan vara med kroppastollen. Skulle tro att jag inte är ensam om att vara lite sårbar ibland. Några av er känner säkert igen sig men man måste ju inte lägga ut det så här. Som jag. Toka. Fast jag tror det är bra att vara människa. När man nu är det. Inte direkt felfri. Inte ens nära. Behövs inte.

Utanför fickan för det allra mesta…….å Porto bakvänt. Så kan det vara. Rättvänt. Bakvänt.
Det är OK

Nu får det vara bra för denna gång. Nästa gång jag krönikerar ( tror jag inte det heter ) några rader blir det från Solkusten. Är förhoppningen.

Höstlig omfamning,
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se