På rätt sida året. Tycker i alla fall Villavagnspassionistan.

En färgkaskad av blommor i kruka

Hilsen.

Villavagnspassionistan här.

Som flera av er vet så handlar mina krönikor om allt möjligt.  Jag inspirerar mycket gärna och skjuter från höften. Så som det kommer. Eftersom Villavagnsbloggen får nya läsare hela tidenså jag berättar igen:
Grunden och ursprunget till denna Villavagnsblogg kommer från det faktum att maken och jag köpte en så vacker och fin villavagn av Morgan Nyman AB 2014, på en fantastisk plats i Skåne,  blev frälsta i konceptet, sålde hus och de mesta av ägodelarna, kom ner i kostnader, gick i pension tidigt, därför halva året i Spanien och halva året i vår villavagn i Sverige……………..Resten är historia. Och framtid. Loving it! Nu hoppas vi bara på att Covid makar på sig och drar till skogs.

Karta över Andalusien
Mycket att upptäcka i Andalusien. Södra Spanien. Ett paradis på vintern. En bastu på sommaren.

En återblick i fotoalbumet.

En återblick i fotoalbumet från när det var sommar vid vår villavagn.

  • Världens bästa villavagn.
  • Världens bästa trädäck med ALLT mysigt på.
  • De världsbästaste blommor man kan tänka sig.
  • Världens bästa utsikt.
  • Allt världsbäst.
  • Säkert har ni världens bästa av allt också – och det får man.
  • Ju fler lyckliga människor – desto bästare blir det här på jorda´!

 

Villavagn med blommor
Perenner och lättskötta årsblomster – det är så man kan ha det. Det prunkar

Jag kan inte vara utan blommor och färger.

När vi sålde det stora huset var det jätteviktigt för mig att jag måste få möjligheter att ha blommor – om än på en liten yttepytteplätt – oavsett vart vi skulle flytta. Det är liksom en del av mig som jag inte vill leva utan. Så blev det ♥. Som ni ser på filmen har maken gjort perfekta vrålåk för mina tunga krukor – för det är i krukor jag har det mesta. Jag kan flytta dem vart jag vill och det vill jag oftast. Urtrist att saker och ting är samma hela tiden- enligt mig, alltså.

Gammal dam i gungstol
När man sitter där och grunnar på sina hyss…..

Man måste få pröva sig fram. Det blir inte alltid bra det jag prövar – men har i alla fått göra det. Inget att ångra i gungstolen på jätteålderns höst och summerar. ” Tänk när jag fick flytta krukor som jag ville……..det var tider, det”.

Uppochnedvända keramikkrukor
Storstädning av krukor.
Lila blommor i kruka framför villavagn
Nepeta. Drar till sig bin och blomsterflugor. Ett evigt surrande. Dessa blommor är perenner och jag klipper bara ner dem på vårkanten så kommer det det massor med nytt. Enkelt.

Inte bara krukor i Sverige.

Nej, inte bara krukor i Sverige. Apselut inte. I Spanienland kan man köpa krukor till galet bra priser.  Keramikkrukor i synnerhet.  I dessa växer det ordentligt – bara man vattnar och helst undviker brännande sol. Inte det lättaste för övrigt. Det heter ju Costa del Sol…….Liksom.

En färgkaskad av blommor i kruka
Jag dånar av välbehag. Varje gång.
Blomsterarrangemang......In the making.
Blomsterarrangemang……In the making.

När vi är där löser det sig med vattning och när vi är borta har vi vänner som tacknämligt hjälper oss – och i värsta fall får det torka. Det är ju inga odlingar vi pratar om. Bara livskvalitet.  Man får lätta på kraven så blir det lättare att leva.

Citronträd
Fotocollage från mitt citronträd i kruka. Doftar gudomligt gott!!
Hibiskus i krukor
En egen liten hibiskusträdgård

Februari 2022.

Februari 2022. Som född i förra århundradet ( HJÄÄÄÄLP ) blir man nästan åksjuk. Så fort tiden går!  Eller…………egentligen inte. En hel del har man ju hunnit med – eller vad säger ni? Vore till att fara med osanning och säga att det gick för fort – för det gjorde de ju egentligen inte.  365 dagar x 24 timmar x 66 år = jättemånga dagar. Det var bara det att man inte märkte att de kom nya hela tiden. Dagar.

Gamla anteckningar
Att skriva dagbok – den tiden har jag inte – men mina krönikor fungerar ju som månadsbok eller årsgenomgång. Plus alla foton jag tagit genom åren!

Skriver ni dagbok?

Egentligen avundas jag de som skriver dagbok. Som vet hur vädret var den 23 mars 1977 och vad fläsket kostade i juli 2001. Som vet var de har gjort av sina dagar – jag kan knappt redogöra för senaste veckan ens meeeeen jag är rätt nöjd ändå. Frisk och kry efter vad jag vet och alla i min direkta närhet likaså. Det smäller nog högst ändå.

”Bråttomaskutta”

Bråttomaskutta. Så sade han och log ömt – den gode Fadern – när han tyckte det gick för fort. När jag rörde i många järn samtidigt.  När det brann överallt.  Alltid stöttande men ibland undrande. ”Ska hon ha 2 heltidsjobb – samtidigt ? ” Ja, det skulle hon, så då hade hon det.

Multitasking
Multitasking låter fint. Samma som att göra allt. Samtidigt. Det har många gjort före mig.
Bild från 1949 Båttur
Föräldrarna i yngre år .  Då pappsen jobbade dygnet runt – en typisk Bråttomaskutte…..Inte kasta sten i glashus..

Nu är jag i samma ålder som han var när orden fälldes – och nu förstår jag honom lite bättre. I alla fall något lite mer. Äntligen, skulle han ha sagt. Inte säkert men vi kan hoppas, hade jag svarat och lett ljuvt .
Jag som hoppat på allt, gjort allt, velat allt, haft lust med allt ( utom vinterbad och att virka minimormorsrutor till ett överkast ) har smått börjat inse att något måste jag nog kanske klippa bort.

En rejäl pudel. På bal.

En lila pudel
Att göra en pudel är inte det lättaste.

Vi har inte köpt hund som så många andra – däremot har JAG gjort en liten pudel. Inte en fyrbent utan mer en mental tvärsomsvängning. Tackar nej till det jag ABSOLUT inte behöver hoppa på.  Hjälp får jag av den pågående pandemin. Den är naturligt avgränsande. Lite eftertanke längre än 4 minuter – det har varit nyttigt. Lite grann att lägga upp strategier för början av resten av mitt liv.  Jag har tagit bort tanken på att köpa en vävstol och väva mattor. Bland annat. Att gå på bal har jag också lagt ner, faktiskt. Trist men kan klara mig ändå, tänker jag. Just nu, i alla fall.

Det här kom jag fram till:

  • Älskar villavagnarna hos Morgan Nyman AB förståss – ett livselexir . Så smart boende och så rätt i tiden – varför bo stort när man kan bo bra? Många projekt på gång här och tiden är det som måste lösa hur fort saker och ting går. Många kvarnar som ska mala på många skrivbord……..men vänta bara!
Här går det undan med försäljningen…….. Som exempel…….
  • Så har jag ju mina resor med Unnadigresan som går av stapeln i maj och september 2022. Kunder som väntat i över 2 år på att få åka med mig på vintrampning och portvinsprovning…… I maj och i september i år blir det av – om allt blir som man tänkt……..Bokningar öppna för 2023 snart!

 

  • Mina krönikor på Ekengrenskan som också legat vilande – samt allt det andra.  Meeeeen…….jag kör på ändå så har jag i alla fall försökt göra det jag vill och det som är Annicka. Vad tror ni om det? Har ni några saker ni gör som definierar er och som ni inte kan vara utan?

Polymerlera – skapandet – kreativiteten.

Polly Mer
Mitt första försök i polymerträsket… Pilligt.

Har en skaparådra inom mig. Måste producera och få resultat. Har tagit upp min fascination för polymerlera. Varför inte? Bara för att. Göra filuriga saker, helt enkelt. Lite businesstänk är det också. En webshop, framöver. Eventuellt. Möjligtvis. Kanske. Eller inte. Håller på och övar mig nu.

Det ska formas och stelna i ugnen. Pilligt. Roligt. En tanke jag haft i 20 år någonting. Har gjort förut men nu vill jag göra mer.  Vill ni ha villavagnsörhängen? Det kanske jag gör om ni inte passar er…… fniss. Tänk er själva – Vita Huset så nära öronen?

 

Godis av polymerlera
Inte att äta. Bara att titta på. Polymerlera – som härdas i ugnen när man knådat och format klart.
Nybakat bröd
Nybakat. Med gröt och kvarg i. Plus lite till av annat gott. Saftigt och gott. Dessa kan man äta. Väldigt långt från polymerlera.

 Vårrullar. Villavagnsvårrullar.

Idag måste jag ta hand om köttfärsen och göra thailändska vårrullar! Supergott! 2 kilo färs så det blir till att stå still en stund……..Foton från i somras. Villavagnsvårrullar, helt enkelt. Det smackas hemma hos oss, vill jag lova.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nästan sluttampen.

Den har kommit. Nästansluttampen.
Dags att sätta sprutt, som mamma sa när hon ville ha fart på oss ungar ♥.
Det har varit svårt att få till orden det senaste halvåret. Trögt och svårtänkt. Nu känner jag dock att orden flödar och det går lätt igen. Många har skrivit och frågat om jag lagt ner mina krönikor. Det har jag inte. Jag behövde bara tänka lite och reda ut virrvarret i hjärnan och tankarna om ” vad skall jag göra med resten av mitt liv?”. Nu är det ordning och reda där. I stora drag, i alla fall…….?!

Den riktiga sluttampen.

Min fotografkollega Daniel gör jättefina filmer om Livet hos Morgan Nyman AB – så som det ser ut hos oss. Dessa filmer finns alla på vår kanal på youtube. Här nedan kommer den senaste filmen. Rykande färsk. Daniel är han som rockar loss framför kameran med snöskyffeln – med hjälp av ett assisterande stativ eller något av alla de fotomäckapärer han omger sig med.


Smile – you are on camera. Life is a movie!

Annicka – Villavagnspassionistan 🌿🌹

Villavagnsbloggen.se
Villavagnar.com
Unnadigresan.se
Ekengrenskan.se

Hmhm lade näsan i blöt.

Picnic på Malagueta

Hilsen.

Morgonkaffe. Om man skulle pröva det. När jag ändå sitter i arla morgonstund och skriver. Det sista innan jag trycker på PUBLICERA. Resten nedan skrev jag igår. Bara så att ni inte blir förvillade. Räcker att jag själv är det.

Kaffefreak? Nej men det doftar gott ur burken.

Är ingen hängiven kaffedrickare. Egentligen. Jo, 11-kaffet med Mats. Det är viktigt av andra skäl än själva smaken.  Det är en kaffestund som har annan betydelse. Tycker själva kaffepulvret doftar gudomligt. Det som finns i burken. Själva drycken är väl egentligen sådär. Vissa koppar kaffe smakar härligt gott. Erkännes. Andra är så beska. Koffeinkicken behöver jag inte.  Som så många andra av er. Jag är mer sugen på det man får TILL kaffet – en nybakad bulle, äpplepaj eller glass med kola med havssalt. Mumzitt.  Inte sover jag dåligt av kaffe, heller. Spelar ingen roll om jag tar en kopp kl 22.  Förlorar mig i drömmarnas land oavsett. Såvida jag inte har en vakarnatt, förståss. Då är det hjärnan som måste hantera något – oavsett kaffe eller annat.

Glass i stora lass
Kolaglass med havssalt. Kaffet hör till men det är glassen jag vill åt.
11-kaffet i Villavagnen
Inte otrevligt alls. Just så smakar kaffet riktigt gott. Utsikten går inte av för hackor, den heller.
Inte en dag som andra.

Just idag skulle jag ha välkomnat en grupp Unnadigresare till Porto. 8 dagars program med goda viner, härliga upplevelser, fina boenden och troligen en heldag på vinfälten. Vintrampning,  mat, vinprovning och äkta kultur.  Skratt, gemenskap och aha-upplevelser. Någon satte stopp för det. Herr/Fru Covid lade nosen i blöt.

En stilla tur på Douro
Det är inte bara Donau som flyter stilla. Det gör även Douro.

Jag satsar på nästa år istället. Så får det bli. Mina 2 grupper – som skulle ha rest med mig i år – i april och i september – har beslutat sig för att göra resorna 2021 istället. Flygbiljetterna kunde jag boka om utan att få ekonomisk pyspunka. Som jag vet just nu. Härliga resenärer som så gärna vill åka med mig. I LÖV IT!!! De kommer att bli så nöjda och glada när det blir dags att dra iväg – jag VET att de kommer att älska det jag erbjuder i programväg.

Ostmarknad i Douro
Goda ostar. Finns en speciell sort som man äter med sked. Gott så att man dånar.
Underbar utsikt
Hänförande. Kort och gott.
Ingenting är längre som förut – alla gamla sanningar är slut.

Den gamla dängan stämmer gott nuförtiden. Inser med stor tacksamhet att Mats och jag inte sitter i någon skraltig hiss mellan våning 23 och 76 och ringer på en hjälpklocka som inte funkar. Inte är vi på någon annan dålig plats, heller. En villavagn nära havet i Skåne är inte otrevligt alls. Livet är ungefär som vanligt i det stora hela. I det stora som egentligen räknas. Om man tänker efter lite. Det bör man.

Inte dumt alls. En villavagn i Skåne
Man kan ha det så här bra.

Såklart förändringar. Massor med stora planer som går åt skogen. Pyspunka liksom. Livet ändrade sig och skar sig som en felaktigt tillredd bearnaisesås. Det skar sig på alla möjliga nivåer. Planer gick i stöpet.  Biverkningar. Följder bortom beräkning.  Tror att de flesta av oss kommer att säga att det. Saker jag verkligen vill göra. Verkligen, verkligen.  Corona. Uschling. Schas.

Luftslott.
Man kan bygga luftslott – underhålla fantasin lite. Det blir inte som vi tänkt i vilket fall.
Ska man vara glad?

Några säger kanske att – egentligen bra med Corona – så mycket vi lärt oss av det. Jo. Kan vi som har nosen ovanför vattenytan säga. Ändå. I det stora. De som fått svåra kallsupar både fysiskt och ekonomiskt känner kanske inte den tacksamheten – om någonsin. Oavsett – vi får tänka och säga som vi vill – så får man hantera sin egen verklighet på bästa sätt. Det är den vi har. Så länge vi har oss.

Nä. Detta är inte roligt men att tjata om det gör ingen glad. Ändå gör jag det i varenda krönika. Trött jag blir. På mig.  Vi har alla historier att berätta. Den ena sorgligare än den andra. Det är därför jag gärna fokuserar på bra-iga saker. Som man kan finna tröst i. Lite skratt rensar tungsinne ibland – för om vi inte kan ändra på tingens verklighet – då får hjärnan hoppa in och ändra på hur man känner. Jäla tur att man fick en hjärna om än så liten.

Wild and crazy
Det gäller att passa på. Vem blir inte glad åt ett hav och Skåne?
Ärthjärna.

Så kom jag plötsligt att tänka på ärtsoppa – på tal om hjärna. Vi har ett litet skåp med massor med punsch. Som vi ärvt och som vi köpt för att ge bort. Vi dricker inte av den och vi ger inte bort den, heller. Åker alltid längst in i skåpet när vi letar efter en liten vinslurk eller whiskypinne – eller en gammal calvados, för den delen.  Kanske ska man koka lite ärtsoppa? Fast inte så mycket som förra gången – då vi åt ärtsoppa morgon, middag och kväll – för att jag gjorde dubbel sats och frysen var redan full. Inte slänga mat. You know. I alla fall – med en punschslurk till? Pannkakor efteråt? Med fluffig grädde? Villavagnsjordgubbssylt efteråt? Now we´re talking.

Ögonfransar
Antingen punsch och ärtsoppa eller så kan vi krulla ögonfransarna. OBS. Inte mina. Någon annans. Tok.
5:2 rules. I alla fall 5.

Jorå. Så atte………………vi är igång igen. Vi är periodare. I alla fall på 2:an. 5:an funkar oklanderligt bra. Alltid. Det gäller att hitta rytmen och motivationen. Vi har ett och ett halvt rätt där. Motivationen finns men rytmen…..typ 7/8 dels takt…oftast. Måndagar och torsdagar. Inte rucka på det för då går det åt fanders. Fast igår ruckade vi på det för vi hade en heldag med härliga vänner på besök i Ystad. Vi prioriterade. Sade menande till varandra att – då flyttar vi 2:an till på fredag. Idag är det fredag och jag smällde precis i mig lakrits. Frukost åt vi också så dagen är körd. Upplyste maken redan i morse att jag inte vill tvåa idag. Är inte mentalt beredd.  Han tyckte synd om mig så han avberedde sig själv där på stående fot. Det får bli måndag.

Vi bytte 5:2 mot en Roof Top Bar i Ystad. Våra vänner bjöd in oss. Lätt val. En mycket trevlig dag och afton.

Jag klarar denna slags diet endast om jag har bestämt mig mentalt till 100 %. Då är det inga problem. Öht.  Äter ingenting förrän kl 16.30. Kaffe, te och vatten – apselut – men ingen mat alls varken före eller efter. Funkar för mig. Enda sättet. De gånger jag försökt äta lite frukost blir jag illamående av hunger redan vid 12.  No food is good food i det här fallet. Man får hitta sina egna sätt. Min hjärna bestämmer om jag säger till den.  Säger jag inte till den på skarpen – då far den iväg och gör som den vill. Gör mig sugen på lakrits t ex.

Inte roligt alla gånger…..
Herreminje.

Tiden är mogen. Måste sluta någongång – annars blir det en bok. I annat format, i så fall. Det är det jag vill. På sikt. DET kan inte covid sätta P för, i alla fall. Som jag tror. Har så mycket jag vill göra innan solen går ner. Herreminje. Hur ska jag hinna med allt kul som finns att göra i livet? De 2 sista villavagnarna i Grottbyn vill jag absolut sälja till de kunder som är sugna på dem. Håller på………………..♥.

Westcoast 32 i Grottbyn
En liten ögonblicksbild från vardagsrummet i en Westcoast 32

Ha fina dagen. Alla. Solen den går upp och den går ner. Mest upp, tycker jag. Ljuset. Hoppet. Glädjen. Satsar på den. Trivs bättre där än i mörkret. Fast stearinljus, lite värme i kaminen och en god bok – inte dumt, det heller. Det är bra. Mycket är jättebra. Kram på er.

Myspys
Inte så dumt.                                                                       Photo by X-net. Daniel Eriksson

Ta-ta.

Annicka

www.villavagnar.com
http://www.facebook.com/villavagnar
www.villavagnsbloggen.se
www.unnadigresan.se  
www.facebook.com/annickadefigitab/