Blåa skyar. Ofta.

Hilsen.

Morgon i Solens Land. Sådant är Livet just nu. Det är arla morgonstund än, så himlen är ännu inte blå – men den lär bli det. Om en stund.  En dröm för många. En verklighet för mig. Får nypa mig ibland. Smärta lär ju väcka vem som helst. Inte mig. Nyper inte hårt. Vem vill vakna från det här?

DSC_0786 (1) (1)
Ett litet pinjeträd. Ett STORT litet pinjeträd.

Idoga tider innan vi for iväg. Stängas ned. Packas in. Tas om hand. Tur att kvadratmetrarna i en villavagn inte överväldigar en i sådana stunder. Inte så mycket att ta hand om egentligen. Vi stänger inte ner så att vi tömmer system och bommar igen helt.  Nejdå. Återvänder ju till Fäderneslandet med jämna mellanrum. Då är det bara att göra några små abbrovincher och så börjar vi bo. På med vattnet. Höj värmen på varmluftspumpen. På med kaffepannan och det är klart. Fräscht och torrt. Lätt som en plätt.

Ni som funderar på om detta kan vara ett sätt att bo – sluta med det och slå till. Gör som vi. Det kanske passar er? Vill ni veta mer så kontaktar ni mig HÄR eller Morgan Nyman AB.

DSC_0751 (1) (1)
En liten Purrfect. En älskelig katt i höstssammanhang.

Katten på fotot heter Purrfect. Min lilla perserkatt. En kär vän  och f d arbetskamrat gjorde en insamling på jobbet när jag slutade  där – och då fick jag denna Purrfecta sten i avskedspresent. Världens bästa present. Omtanke och kärlek. Tack A.

DSC_0757 (1)
I arla morgonstund for hon………..kl 4.15 är tidigt. Jättetidigt.

Å där bet en mygga mig. Här och nu. Sitter i soffan och har bylsat in mig med filt – för att det är mysigt och för att skydda mig. Såg en myggjäkel för en stund sedan och tänkte att…………jo, den kommer att bita mig. Det gjorde den. Hittade en fri fläck på mitt knä och där tog den sig en slurk. Grrr. Säger jag. Å så säger man att man skall njuta av nuet….gör inte jag. Inte i DETTA nuet. Väntar på nästa. Å DÄR kom den stunden. Åningen återställd.

Detta bildspel kräver JavaScript.

För er som inte vet – om man tillbringar mer än 182 dagar i Spanien, så måste man skriva sig här. Det är inte ett val. Man måste det. Att skriva sig här betyder INTE att man man blir spansk medborgare men man blir skatteskyldig här. Får förmåner och har skyldigheter. Som i alla länder. För er som vill veta mer om lagar och sådant – läs mer HÄR.

DSC_0795 (1) (1)
Magi. I naturens regi,

Man skatteskriver sig – precis som i Julevangeliet fast lite modernare. Inga åsnor eller härbärgen, förståss. Skattelagarna är sådana att man skall skriva sig där man har sin huvudsakliga boning. Är det i Sverige så är det där. Är det i Spanien så är det där. Eller var det nu är man tänkt sig vara mest. Mer än 182 dagar på ett år – då räknas man vara bofast där. Är man INTE bofast och är Eu-medborgare så har man oavsett gratis akutskjukvård. Som spanjor i Sverige eller svensk i Spanien. Planerad vård ingår inte. Då får man åka hem och göra det – var nu hem är. En kul och informativ publikation är Svenska Magasinet.

DSC_0836 (1) (1)
Hallevin.

Halloween är stort här. Man tycker om att skrämmas. Alla klär ut sig. Jag behöver inte det………….Årets pynt för vår del blev en lerpumpa och lite ljus. För att hedra de nära som är borta. Liksom. Är inte uppfostrad med Halloween och bus eller godis, så glömde helt av att man skall ha sådant hemma. Förra året hade jag pyntat med några fula skelett som hängde här men de åkte ut. Känns inte som jag, liksom. Än.

dav
En liten bageriexpedit goes all in, om man säger.

Kom en liten gosse i skelettdräkt, svärd och en skål – tillsammans med sin pappa häromkvällen. Vi hade INGENTING att ge. Kändes dumt faktiskt. Mot gossen. Inte han som hittat på de här hyssen. Fast han fick lära sig hur det är att bli besviken. Det kommer han att bli ofta. I alla fall om han vill ha godis från oss.

DSC_0781 (1) (1) (1)
Vi snackar BARR.

Å DÄR fick jag ett litet bett i vaden. Också. Fastnade i vinkelvolten ( jag sitter alltid skräddare i soffan ) och behövde fälla ut ena benet för att inte knäna skall låsa sig. Man är ju inte tonåring längre – trots idoga försök från min sida. I alla fall. Då passade den jäkeln på att förse sig med äkta blod. Mitt. Lite halloween över den myggan, tycker jag.

DSC_0787 (1) (1).jpg
From me to you.

Må ni ha en fin helg. Lyssnar på P4 Göteborg emellanåt. Vet att ni har det mörkt och halt. Brrrr. Bara mörkt här. En kvart till. Snart blir det morgonmys med ”Ring så spelar vi”. Kålpuddingen skall förberedas. En liten bjudning i afton för vänner. Säkert kort med svensk husmanskost. Lingonsylt och gräddsås till.

Kramheladan.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

Full fart framåt!

Hilsen.

Här sitter jag och mölar på en chokladkaka. Jättedumt men jättegott. En kexchoklad. En sådan där som man APSELUT inte får äta i bilen. Små chokladsmulor överallt, som man käckt sitter in och görar runt. Eftersom jag sitter i en skinnfåtölj är det fritt fram. Jag har inte spullit något alls – tror jag.  Det regnar och regnar och regnar och regnar. Går ingen nöd på mig direkt. Varmt och skönt i villavagnen. Idol på TV.  Heja Tusse. Inte stor risk att jag går ut på en promenad och tar picknick-korgen med mig. Inte ikväll. Passade bättre i Douro.

Vi fick korgen i Douro. Den bästa. Den godaste,

Imorgon tror jag det blir min sista visning av villavagnsparken på Grottbyns camping – denna höst i alla fall. KL 12 — 15 den 19 oktober – för er som kan. Det kan vara väl värt det.
Vinterförvaring på sydligare breddgrader väntar. Det har hampat sig så att maken och jag skapat den möjligheten. Avstått från somt. Fått annat istället. Aktivt byte av liv.

Det varde ljus. Lite längre.

Vintern är ljusare i Spanien. Solen går ner senare. Bara en sådan sak. När mörkret sveper in över Sverige sitter vi och kisar i solnedgången vid halv åtta-tiden på kvällen. Det är inte HETT på vintrarna på Costa del Sol. Varmt men inte hett. Skönt väder är det. Helt enkelt. Lägst har vi haft 8 c på natten. På dagarna mellan 14- 18 c när det är som kallast. I skuggan. I solen såklart jätteskönt. Jo.
Det regnar ibland. ÖÖÖÖÖSER ner. Tar med sig vägar och trottoarer. Floder svämmar över. Dessemellan kan det gå nästan ett år utan regn öht! Ingen åning.
Det blommar hela tiden. Är det inte hibiskus, så är det bougeainvilla. Eller mimosa. Eller nerium. Eller apelsinblommor. Eller………….Ni fattar.

Fina att se på men INTE goda. Sura. Torgapelsiner är inte förädlade.

Går omkring kjol eller klänning nästan hela året. Har dåligt med vinterkläder öht. Gjorde mig av med det mesta när vi sålde huset. Som tur är så finns det möjlighet att ”kompletteringsköpa” de gånger jag åker hem på vintern. Blink-blink. Jag är bra på att komplettera………..Kinesen – kinaaffärerna i Marbella – bjuder på hur mycket gotta som helst.  Hur mycket onödigt som helst också. Troligen mest onödigt. Bra-att-ha-grejor. Konsumtionssamhället på ett enda ställe.
Kläderna är av det lite tuffare slaget. Bra priser. Fel storlekar. SMÅ men det låtsas jag inte om. Håller andan och blundar. Ingen märker svallvågorna på kroppen. Inte jag. Inte ”ojämnheterna” i ryggen. Det ser inte jag. Inte andra heller. Intalar jag mig. Jag lägger en schal över så där nonchalant. Bedrägligt beteende, I know.

Grejor överallt. Och inemellan. Hos Kinesen.

Allt är inte vara rock´n roll och hejbabberiba. Ibland kan jag känna mig så där lite ynklig. Någon dag eller två. Då vill jag krypa ner i en stor ficka och bara åka med. Lyfta på ficklocket ibland och titta ut och sedan snabbt dyka ner igen. Finns säkert en diagnos på det eller allvarlig förklaring. Jag är dock gammal som gatan och har varit enstaka ficklysten så länge jag kommer ihåg – så jag räknar inte med någon revolutionerade förändring. Inte denna helgen i alla fall. Säkert genetiskt, hormonellt, psykedeliskt eller så är det kanske fel på diafragman. Jag kommer alltid ur det. Måste tydligen bara vara nere och vända lite ibland.

Vore söligt att ligga i fickan med den inramningen……………

Nu har det vänt och jag är tillbaks. Konstigt hur det kan vara med kroppastollen. Skulle tro att jag inte är ensam om att vara lite sårbar ibland. Några av er känner säkert igen sig men man måste ju inte lägga ut det så här. Som jag. Toka. Fast jag tror det är bra att vara människa. När man nu är det. Inte direkt felfri. Inte ens nära. Behövs inte.

Utanför fickan för det allra mesta…….å Porto bakvänt. Så kan det vara. Rättvänt. Bakvänt.
Det är OK

Nu får det vara bra för denna gång. Nästa gång jag krönikerar ( tror jag inte det heter ) några rader blir det från Solkusten. Är förhoppningen.

Höstlig omfamning,
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se

Jag tyar inte mer, Kallåska.

Hilsen.

Ha-ha. Korsigömmene, som Mamma brukade säga, när hon blev förvånad. Jag är inte förvånad men säger det ändå.  Bara för att. Det bara funkar inte. Denna huvudknopp är full. Eller tom. Hur man nu väljer att se det. Inget vettigt kommer ur den, i alla fall. Ni kommer att märka det allt eftersom.

Bättre gömd än dömd.

Fotot är från i somras. Utanför vår villavagn. När jag satt och jobbade. Det var tider det. Också.

Jag är uppvuxen med piskan och ordspråken.  Oh nej. Ingen aga. Bara piska i form av att man ska göra sitt bästa och dubbelt upp och när man känner sig nöjd – då lägger man in högväxeln. Det gör det lite trixigt att bli nöjd med det jag gör. Finns ju en chans att det skulle kunna bli bättre – om jag ansträngde mig än mer. Ni fattar. Det är som med atomer. Hur full en burk med atomer än är – så kan man alltid klämma in en till.

Lika många som atomer. Flugorna. Syrran förärade mig denna smällare.

Ikväll bestämde jag mig för att vara nöjd med det jag gör och tänkte inte kåsera alls. Faktiskt. Ni överlever utan mig. i högönsklig välmåga. Åsså tänkte jag: för vem skriver jag? För er eller för mig? Kom på att det är för mig för att några av er vill. Faktiskt. Kommunikation är ett måste för mig. Så att det blir något sagt. Huvva.

Bara så att ni vet – så här håller jag på och omvärderar mig själv 345677 ggr om året. Inget att bry sig om.  Jag lagar god mat och kan stoppa strumpor, det vet jag.

Så är det. Man läcker vad man tänker. Antingen avskräcker eller attraherar man.

En tuff vecka med mycket jobb och logistik, Villavagnsmässa för Morgan Nyman AB och förberedelser inför den. Hållit seminarier om villavagnslivet och mina resor. Diverse göromål hemmavid i Sverige. Jätte, jätte, jätteroligt och stressigt. Träffat få av er men ville träffa många. Puss på er.

Från mig

Känner mig som en svikare men det blev som det blev. Timmarna räckte inte till. Vet inte hur ni har det. Har ni också bara 24 timmar på ett dygn? Behöver ni sova emellanåt? Jag måste. Försöker låta bli ibland men det går sådär. Knasboll om jag sover för lite. Värre än vanligt, alltså.

Dags för långa och raska promenader. Kroppen behöver och vill

Ätit julbord. Många. Räcker för ett tag. Mycket smakligt. Skall fixa till oss själva här på Costa del Sol. Det blir något SPENSKT – en blandning av spanskt och svenskt. Spännande. Herr Jansson blir det säkert och så tog jag med sillfiléer från Sverige, för att lägga in i sillag här. Svartvinbärssill, bl a. En favvo hos oss. Senapssill.

20150331_133002-compressed
Ingen gör sill som Fiskhallen i Mölndals Bro men jag ligger inte långt efter…..

Vi får se vad jag svänger ihop.  Mycket går att köpa här, men jag tillhör människogrenen  ” varför göra det lätt när man kan göra det svårt”¨. Så här är det. Det är mycket dyrare att handla här än hemma, när det gäller typiska svenska varor – och eftersom jag var hemmavid och det var röd lapp på så mycket, så köpte jag. Ni vet mig och extrapris. Denna kropp är uppvuxen på det. Jösses. Jag har släpat. Sådan är jag. Så talar vi inte mer om det.

Landade i solen igår kväll. Idag var det full sula här. Såklart. Mysa med Älsklingen. Sopa barr utanför. Det dröser ner när det vindar ute.

Ett barr som heter duga. Det stora pinjebarret på min rumsgran. Liksom skillnad.

Trädgården börjar hämta sig efter sommarens torka här i Andalusien.. Älskar´t. När jag fick säga hejdå till mitt växthus, när vi sålde huset – då snörpte det till i hjärtat. Som jag älskade det. Maken och brodern byggde det för mig.  Oh well. Allt varar inte för evigt. Jag har skapat mig annat. Ett måste. Utan blommor kan jag inte leva. Heller.

20160619_180056
I ett hus vid skogens slut……inga tomtar. Bara vi.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gick här och pysslade idag. Lyssnade på radio. Faktiskt P4 Göteborg. Lite småtrevligt, så där. Roligt det där med språket. Idag berättade meteorologen att det var glögg i molntäcket och solen skulle titta fram. Log lite. Kul att det är glögg i molntäcket så här i juletid, tänkte jag. Tänk de som har glögg mellan tänderna? Då kanske man skulle sätta lite glugg nästa jul så att man har. Ifall det inte blir glögg i molntäcket. Bara säger. Språk är kul.

Bildresultat för glugg
Glugg
Glögg

Närmast i resväg är 16 – 23 april 2019. Då blir det Dourodalen igen. Superlyckat koncept. Jag har fått så fina recensioner, skall ni veta. Skall ni med? Bara 6 platser och det fylls på. Påsktid i Portugal – vad tror ni om det? Annan kultur. Annat väder. Andra traditioner. Vackert så att man förundras flera gånger om dagen.  Goda viner. God mat. Gott sällskap. Stort innehåll. Välkomna att höra av er. Maila mig för mer info HÄR.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lördag bjuder på julmarknader lite här och var. Kul att se hur spanjorerna gör. Tror de anpassat sig efter turisterna, faktiskt. Man firar inte julafton här egentligen – inte enligt spansk tradition. Det gör man den 6 januari men det skall jag berätta om nästa gång. Nu skall jag borsta gluggarna – eller var det glöggen? Återkommer.

Hittar ingen jordgubbsginbild i all hast, men denna villavagnsjulebild är fin….

Nu tar jag den sista slurken på mitt jordgubbsgin med tonic. En liten rackare blev det. Varade länge för jag glömde dricka den. Fullt upp med annat, ju  🙂 !

Hoppas innerligt att ni får goda stunder. Livet bjuder på otrevligheter ibland. En extra styrkekram till er som har det så just nu.

Lefven väl och ni må länge leva på landet, som Faderen sa. Lille puttefar.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com