Det var på håret, sa barberaren.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Här sitter undertecknad och och våndas. Det är på håret att jag kåserar i afton. Huvudet tomt och magen full. Blivit bjuden på en delikat måltid med perfekt grillad ryggbiff samt ätit nyfångade räkor – världens bästa. Ett utsökt gott rödvin till – och i härlig gemenskap – och nu hänger ögonlocken på halv flagg.

Snart faller dom. Falle-ra.

Mina grönbruna vill nana kudden. Jag vet att om jag faller för frestelsen att låta bli att skriva, så kommer jag att ångra det imorgon. Ångra mig är inte min favoritsysselsättning, så jag kör på.

Man ä som man ä. Har man sagt, så har man sagt. Lördag är lördag och inget 11-kaffe utan några sanningens ord från undertecknad.

Kaffe-kaffetåren. Med schnitz.

Imorgon bitti bär det av till Stenstorp och Morgan Nyman AB. Igen. Tufftufftåg. Om det kommer i tid och stannar där det ska i det dags det sagts, vill säga. Vad vet man, vad vet man. Dags att uppdatera sig och omfamna kolleger, vänner och villavagnar. Snappa upp det senaste och det som kan vara på G.

Upp stiger solen.

05.00 klämtar klockan och då blir det till att tassa upp och göra morgonritualen, sätta färg på delar av ansiktet och smyga iväg i arla morgonstund.

Veckan har varit full av praktikaliteter. Avslut och tillrättalägganden. Läkarkontroll och stämpel i rumpan på att denna kropp är av god kvalitet och kan begifva sig ut i Världen ett tag till.
På tal om rumpan. Nödvändig i många lägen och bra att sitta på t ex. Det som sitter utanpå kan man hålla kontroll på – innanmätet måste man kontrollera emellanåt. Det har jag gjort. Brukar ha koll på mig.  Utlämnad och lite ynklig. Å andra sidan får man vara glad att någon intresserar sig för akterdelen – när det så krävs. I vilket fall – godkänd. Inga konstigheter. Alla provsvar bra.

DSC_2660-01
Man får ta hand om sig. Oavsett.

Intet fattas mig. Härligt. I denna väna ålder får man vara glad. Man ska ALLTID vara glad att ha hälsan, men allteftersom åren går, så kan det dyka upp än det ena – än det andra. Kroppen har ju levt, oh fröjd. Mycket kan pågå utan att man vet. Inget hafva dykt upp och väl är det.

Nog om det. Kollat. Signed, sealed and delivered. Jag är godkänd. Fri. Lycklig.

I ett hus vid skogens slut……inga tomtar. Bara vi.

Dags för vinterförvaringen i solens land. Ett lyckodrag att lämna tunga ok, dra på sig resemanteln och dra iväg. Huset och ägodelarna sålda. Villavagnen kommer att välkomna oss när vi kommer tillbaka och dessemellan. Alltid redo. Fräsch och torr – bara att sätta på vattnet, värmepumpen, 4 mått kaffe i kaffebryggaren och voila. Bara att börja bo. Så hiskelens smart.

Villavagnsmorgon i oktober

Ibland undrar jag vad ni – som läser mina rader – tänker om det här villavagnslivet. Om ni ens ägnar det en tanke? Om ni vet hur det ser ut i en villavagn? Egentligen. Om ni tror att det är som en husvagn? Egentligen. Om man bor trångt och om det ändå inte är lite B att bo som vi? Egentligen. Skulle vara kul att veta. Faktiskt.

I veckan träffade jag en barndomsvän – som jag inte sett eller pratat med på över 50 år!!! Förstår ni?? Mäktigt. Vi bodde på samma gata och var lekkamrater. Hängde ihop i vått och torrt. Hon flyttade med sin familj och sedan dess har vi inte haft kontakt. Hittade henne på Facebook, och så har vi kommunicerat där. Nu var det dags att ses.  SPÄNNANDE! Vi fann varandra direkt. 50 år är ingenting.

Det var gott med tjockeklad.

Jag var tvungen att bekänna en sak för henne, medan vi satt och åt lunch.

Så här är det: jag har alltid varit intresserad av fina kläder, tyckt att ”klackeskor” var jättefint. Att ha pärlhalsband och örhängen. Läppstift och att vara FIN. Minns att jag klädde ut mig hemma. Apelsiner innanför tröjan och därmed högbystad. Kan ha varit 10 år någonting.

Gina. En riktig ”skinnkärna”. Som jag ville bli.
DSC_5129
Den kan jag tänka mig.

Min barndomskamrats mamma var vacker, hade pärlhalsband, örhängen ( tror jag ) och bar ibland jumprar, där man kunde se liiiite, liiite av decolletaget. Jag minns att jag tyckte det var så vackert. Hela hon. Minns att jag vill se ut som hon, när jag blev stor. Minns att jag försökte kika över hennes axel ibland, ställde mig på en stol – för att kolla in lite bättre – och en gång blev jag väl FÖR på, så jag fick gå hem. Inte bra att drunkna i decolltage när man är tio år. Heller.

Mamma. 16 år. Fining.

Min mamma var det vackraste jag visste, hon sydde kläder, hade läppstift och vacker hatt, röda skor med klackar och alltid fin i håret, men hon hade inget decolltage. Dessemellan hade hon städrock. Allt väl tillknäppt. I vilket fall lärde jag mig tidigt hur det låg till och har aldrig därefter ramlat ner i någons urringning. Kan fälv.

DSC_4031
Gjort själv. Varför lagom?

Och nu över till något helt annat.

Som infödd göteborgare och västkustbo är jag bortskämd med vad havet kan ge för godsaker. Tror inte det är mycket som slår det man kan hitta i en välsorterad fiskdisk på Västkusten. Kan rekommendera Fiskhallen i Mölndalsbro å det varmaste – helt makalöst fint sortiment. Färskt, välsmakande, hög kvalitet och stort utbud. Har inte hittat deras motsvarighet någonstans. Åk dit! Helt på mina rekommendationer utan någon som helst baktanke än den att ni skall njuta av det bästa – när ni väl gör det.

Allt emedan och hurusom. Jag skulle kunna hålla på en bra stund till, men saken är den att jag börjar bli enögd. Min vilja håller upp ett öga och min latmask trycker ned det andra. Jag måste helt enkelt sluta nu, så att jag hinner somna innan jag skall vakna. Ibland får man lyssna till kroppen. Nu när jag fått stämpel på rumpan och 168 cm godkänd. Får ta hand om både stämpel, rumpa och tillhörande kropp. Den skall räcka ett tag till, hade jag hoppats. Ju.

Må ni ha en supervecka. Läs en bok, baka en sockerkaka, putsa silvret eller sälj det. Bara ni trivs.

Kram hela dan.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Högt över havet – in emot land…….

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Tänker på min mormor. En av våra mostrar var mycket före sin tid och utbildade sig till Röda Kors-sjuksköterska. Född före 1920, så ni förstår kanske. Var i Korea 1953 under kriget där och föll för sin amerikanske soldat. Det var stort då, på den tiden. Att skaffa sig en hög utbildning, att resa och att gifta sig med en utlänning och sedan flytta till USA.

I vilket fall – hon var en populär och social kvinna och hade många uppvaktare. Det tyckte mormor var onödigt. Då sa mormor till moster att ” Du far och flyger över alla blomster och till slut landar du i en komocka ”. Inte vara glad i onödan. Lilla mormor.

Gamla tider. Lille Far til höger.

På mina resor i Dourodalen nyligen flög vi – men vi landade precis där vi skulle – på flygplatsen i Vila Reál. Inga komockor där inte, så mormors visdomsord stämmer inte. Hon hade många hyss för sig – mormor. ” Sådan är livet när kjolen är randig! Okej…………….?
De av mina resenärer som ville – samt även jag – kunde hänga med på en flygtur på ca 35 minuter. En och en i ett 2-manna plan. Vilken fantastisk upplevelse. Att se detta landskap från ovan – alla fantastiska mönster de olika vinodlingarna bildade – mäktigheten i denna natur och del av världen.

Snart take-off. Skall bara tråckla in denna kropp först. Smidigt. Not.

Jag lider av svindel – svår sådan – men jag tvekade inte ett ögonblick och jag kände ingen rädsla – well, bara den vanliga när man flyger – måtte det gå bra. Ville mer än jag var rädd – det är en bra taktik. Den funkar på mig. Kändes inte obehagligt över huvudtaget. Konstigt. Tror dock att om botten på planet hade varit genomskinlig – då KANSKE jag hade darrat.
Vilka saker man få vara med om – om man vågar. Både på ont och gott, förståss. Mest gott, if you ask me.

Ett villavagnskvarter i oktober.

Håller på och packar och packar ur. Vad skall med – vad skall inte med till solens land. Försöker rensa ut det som finns i skåpen och äta upp allt i frysen. Tror det räcker med pasta nu. Urk. Inte lämna livsmedel kvar – i största möjliga mån. Faktum är att ALLT som man vill ha från det svenska skafferiet – det finns att köpa på Solkusten. Jag brukar laga både kålpudding och ärtsoppa, bruna bönor med fläsk osv osv. Ibland blir längtan stor.  Det är lite dyrare – men å andra sidan är övervikt ( för resväskan, alltså  ) också dyrt. Man lär sig för varje år. Jodå, vi äter spansk mat och handlar på marknaden – ett infernaliskt roligt nöje, tycker jag. Jag tycker MYCKET om att laga mat, så alla möjligheter finns att spinna loss. Maken äter frivilligt, så jag fortsätter att veva i grytorna. Restaurangernas pommes frites kan vi låta bli.

Advent i solens land. 20 c på julafton. Ute.

Brukar fira julen under 1 dag där. Kanske 2. Då fläskar vi på med hembakat vörtbröd, lussekatter, kokt skinka, brunkål, köttbullar, Janssons Frestelse och sill. Glögg ibland och julmust ibland. Sedan är det över. Julen är barnens högtid och det blir mindre och mindre viktigt att överdimensionera med prylar. Efter ”den stora utrensningen” för 2 år sedan, så är vi försiktigare med att dra på oss saker. Ibland åker jag dit – men för det mesta tänker jag efter. Nästan. I princip. En balans mellan att ha det så där fint som man vill – men ändå inte en massa filijoxer som skall sparas och plocka undan – helt enkelt för att det inte finns plats! För upplevelser finns det plats och det är det vi satsar på.

Kväll i villavagnen tillsammans med en ofrivilligt synlig fot och popcorn.

Sitter och njuter, samtidigt som jag skriver. Det är mysigt i vår villavagn. Inte alla som kan njuta av sina stunder. Jag kan. Ofta. Inte allt går min väg. Mycket kamp är det in emellan – men jag tycks vara välsignad med ett sjuhelsikesjäklaranamma och god hälsa. Som jag vet, i alla fall. Det är värt att uppskatta och tänka på. Tack.

En fjäril gör ingen sommar. De kom i september.

Lite skönt att långsamt tona ner inför vinterförvaringen. Det är som om jag blivit lugnare – fastän jag har mycket lurv i benen ändå. Sådant där lurv som måste få utlopp. Tycker däremot INTE om att onödigstressa. Liksom att jaga utan att det behövs. Att vara oförberedd och stressa runt ” att sno som en arger hund i en benhög ”( mormor ). Att jobba fort är inte samma sak som att stressa. Det är som skillnad, som man säger i Mora. Tror jag. I Östnor.

Konstverk. Konstigt verk – hur blev den sådan?

Härligt att se skiftningarna i naturen. Det lugna tempot. Såklart hjälper vädret till. Vem njuter inte av solskenet? Hade det regnat småspik hela tiden – då hade min skönsång inte varit likadan. Regn och tvärvind och kallt – fy.

Glöm inte att fundera på om ni skall hänga på till Portugal nästa år. 16-23 april och 19-26 september . Bara så att ni vet och är ute i tid. Max 8 personer per gång. www.unnadigresan.se

Brittsommaren omfamnar många av oss. Hoppas att solen skiner på er alla och fyller era sinnen med goda tankar. Kanske får ni för er att överraska någon med något? En vetefläta, ett kilo äpplen eller en påse bilar – vad vet jag?

Kanske blir det Pågatåget in till Malmö imorgon. Lufsa runt lite njuta. Om solen skiner, förståss. Blir det regn syr jag en klänning.

Ta-ta.
Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Mumier. Inget bra i en Reserva.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Ibland måste man finna sig i tingens ordning, som fadern sa. Just nu är det tingens oordning, och det måste man apselut finna sig i. Saker är på väg till andra ställen och innan det händer, så måste de andra sakerna iväg till tredje ställen. Då hänger och ställer man sakerna där det för tillfället är ledigt. Det går att leva med det också fast inte så länge. Imorgon blir det bortforsling till annan plats.

edf
Vän av ordning men med visst tillfällig oordning.

Det har regnat multum det senaste och tvätta måste man ändå – så det gäller att hitta lösningar. ” Den får hänga där över natten – vi kommer inte att se den då ”. Så tänkte vi. Sedan somnade vi och såg ingenting.

Vi bor ju alldeles vid en golbana men har inte spelat golf förut. Måttlig utövning nu också. Vi har väl inte blivit så där JÄTTEBITNA än. Maken är mer på än jag och i år blir det kanske golfande även i den spanska solen. Vintern är lång.

edf
Utsikt över golfbanan från köksfönstret.

Att trampa vin är mäktigt. Att en så gammal tradition håller i. Min senaste grupp till Dourofloden kunde pricka in det. En heldag.

received_1908104526163928
En upplevelse att få vara med om en riktig vinskördardag.

I år förlorade vissa odlare mer än hälften av sin skörd  för att druvorna mumifierades av för mycket regn och för mycket sol – fast vid fel tillfälle. Blir inget vin på mumier, kan jag lova. Usch o fy. Mumifierade vindruvor är detsamma som intorkade russin, kan man säga. Små och hårda inte mycket till vinbas. De är passionerade, de där vinodlarna i Dourodalen. Stolta som få. Ger inte upp. Tror på sin livsstil och sina druvor. Heja.

IMG_20180920_102151 (1).jpg
Har man ingen solhatt då tar man sina shorts. Finns alltid en lösning.

 

IMG_20180920_103000.jpg
Vinplockararmadan på väg.
dav
Uppochnedvänd ibland. Handarbete. Sedan fotarbete. Mycket sker innan reservan får hällas upp i glasen.

I vilket fall. Under några timmar plockade min lilla resegrupp vin. Varmt och dammigt och roligt. Med mina 168 cm är jag en lagom vindruvsplockare, men männen i min grupp med modiga 1.90 plus – de hade vissa besvär med själva krökningen av ryggen i flera timmar. Tur att man är perfekt någon gång i alla fall.

IMG_20180923_132541_722

Man plockar radvis och HELA raden. Från ena hållet och några hundra meter bort. Framsida och baksida. Både de druvor du ser och de du inte ser. Ni fattar. Man river bort blad så att klasarna blottas, och sedan tar man dessa i hela handen och klipper av stängeln ovanför. Gör man på annat vis kan man knipsa sig i fingret och då vet man inte om det är vindruvssaft eller blod som rinner utmed handleden. Uschofy. Jag gjorde rätt. De gjorde de andra också. Kortfilmen är tagen i september i år. Det är bara blåbär som klipper sig i fingret.

Var på besök hos Morgan Nyman AB i veckan. Gillar´t. Jättemycket. Måste träffa mina härliga kolleger och klappa på villavagnarna. Prata med dom lite och tänka att det är nog dags att byta villavagn. Det är det inte än, men den som inte drömmer lever inte, tänker jag. Tänk att man kan bli så passionerat kär?! Jag brukar smita ut och gosa med modellerna, när det är fikadax. Så blev det även denna gång.

 

20160305_123353
Vackert med vackra hjärtan.

Ikväll är det galakväll för insamling till Världens Barn. På TV. Man kan välja att låta bli att tänka på eländet som så många barn lever i – eller så kan man göra något. Fantastiskt givmilda svenskarna är, i alla fall. Heder. Finns stort hjärta när det gäller.

Nu skall jag luta mig tillbaka och njuta av kvällen. Faktum är att det är flera timmar kvar!! Hur gick det till?? Anyway, tömma hjärnan. Gjort administration idag och det är inte riktigt min passion. Apselut inte men måste göras.

Glöm inte att det är finfina kampanjpriser hos Morgan Nyman AB i oktober. Jättedumt att missa – ni som tänkt köpa. Gör det nu och tjäna pengar. Leveransen kan ni ta vid annat tillfälle. Se bara till att göra ett klipp.

Tänker att veckan som kommer blir kanoners. Med sol och glädje och en och annan chokladkaka. Det tror jag blir en höjdare.

Oktoberkram,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Igeln har landat.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Sitter i min fåtölj i villavagnen. Lördag i morgon och dax att skriva något. Inte vet jag om det blir vettigt. Det får vi se. Liksom. Troligen kommer jag att upprepa mig. Så uppfylld av de senaste veckorna. Tror inte det gör något. Ni har säkert glömt. Som jag.

dsc_1589-01
Kåseriernas ser dagens ljusi i vår mysiga villavagn. Eller…..mörker.

Vi klev in genom vår villavagnsdörr för exakt 12 minuter sedan. Jag har varit på resande fot i över 3 veckor. Portugal, Porto och Dourodalen. Hur skall jag sammanfatta det? Orden blir fattiga och futtiga. Magiskt vackert. Gudabenådat mäktig natur. Passionerat stolta människor. Oupptäckta pärlor.

mini-weddings-4
Ja….orden räcker inte till. Goda utsikter.

Mina reseupplägg för Portugal består av 2 dagar i centrala Porto och 5 dagar på en fantastiskt liten vingård i Dourodalen. Busigt och backigt i början och vilsamt och vackert i slutet. Bra kombination.

IMG_20180916_104753
Lite hej och hå. Man är som man är och gör som man gör. Inte så komplicerat, helt enkelt.

Porto är en stad med bus i blick och oändliga uppförsbackar och trappor. Glöm hiss. Finns sanslöst få. Kullerstensgator och gränder. Man tror att husen är fallfärdiga, men öppnar man dörren till en restaurang – så är där så mysigt och fint.

IMG_20180915_170801
Taxibåt över till andra sidan. Från Ribeira till Gaia.

Finns hur mycket som helst att upptäcka. Orkar man inte knata gata upp och gata ned, så kan man slå sig ned vid kajen och dingla med benen. Här finns mycket att titta på. Man blir säkert törstig och då köper man sig en litet glas vatten eller troligen annan dryck.

Utsikt
Utsikt från picknickplatsen. Inte så dumt, väl?

Efter 2 dagar och träningsverk i vaderna ( förutsatt att man gått på upptäcktsfärd lite här och var ) så tar vi oss till vår vingård. Ca 2 timmar från Porto inåt landet. Där landar vi i ett lugn. Badar i poolen. Njuter av utsikten. Äter mycket god hemlagad mat. Vinprovning. Vandring bland vinrankor.

sdr
Under mina resor hyr jag en liten minibuss, med vilken jag tar mina gäster på olika utflykter. Lyxigt, om jag får säga det själv – och det gör jag: LYXIGT.

Picknick i den mest fantastiska omgivning. Båtfärd på Dourofloden. Vinprovningar i olika miljöer – den ena mer fantastisk än den andra.

nfd
Beroende på hur länge man bränner vintunnorna inuti – förändras smaken vid lagring. Coolt.

Vin är inte bara att sörpla i sig ur en baginbox. Så tänker i alla fall jag. Inget snobberi, nej. Bara ren kunskap, som man kan tillskansa sig – eller inte. Valet är fritt.

IMG_20180915_141949
Portvinsprovning. Trevligt.

När man gjort några vinprovningar kan man faktiskt ta till sig hur smaken förändras genom olika temperaturer, om vinet luftats eller inte, om dekanterats eller inte. vilka druvsorter m m…….faktiskt riktigt roligt. Man vet mer vad man föredrar – och behöver inte gå efter utseendet på etiketten……..Att dessutom göra dessa vinprovningar på plats i denna miljö är oslagbart.

dav
Jodå. Mina gäster skördar vindruvor. Vid denna senaste resa prickade vi in det. Ett handarbete. Enorma odlingar plockas för hand.

Att producera vin är bara något för den passionerade. I alla fall om vi pratar om de små vinbönderna. De som har något hektar eller t o m mindre . Tror att jag hörde siffran 22 000 småodlare i Dourodalen. Få kan leva på sina odlingar själva, utan de har ofta ett annat arbete också. De säljer sina vindruvor till de stora producenterna och har det tillräckligt med skörd kan de få hjälp med att producera sina viner och buteljera. För eget bruk eller att sälja.

ptr
Gueda Wines. En liten odlare som passionerat gör vad han kan. Från vår vingård i Dourodalen

 

dav
Vin och vatten. Varandras bröder.

Natten rullar på och när jag väl kommer igång……………….kan ju inte hålla på så här. Ju. Behöver min skönhetssömn och den kan ta 100 år eller något, har jag läst. Får jag snusa till 8 imorgon, så blir det bra. Nu är klockan 02.39. Tiden är den ende som har vett att gå, sa min mamma. Bland annat.

lion-690663__480.jpg
Säng, säng, säng. Sova, sova, sova.

Ni kan veta en sak – på resan träffade jag ett par – som blev så inspirerade av vårt val av boende – att de också vill göra så. Villavagn i Sverige och hus i Portugal blir deras val . Jag ÄLSKAR att inspirera till bra saker. De ville ha en villavagn med 3 sovrum, så jag rekommenderade vår Beaumont. Den blir perfekt till dem. Vill ha den själv, men man får stilla sig. Man kan inte bo i 2 villavagnar samtidigt. Vill ju resa också, ju. Å då kommer jag ju inte att vara hemma. Logiskt.

Så då tror jag väl att jag drar täcket över huvudet och intar plattläge. Platt och platt, förresten. Efter dessa dagar i främmande land, har jag väl inte precis ätit asketiskt. Det putar både här och där. Det straffar sig – så det blir till att låta bli bakelserna imorgon bitti – blir inte svårt i o f s – eftersom Margarida i Portugal inte följde med i bagaget. Hon som är matmor för vingården. Bara 30 år och fullfjädrad. Sköter allt. Det var hon som läskade mig att äta för mycket. Dåligt med karaktären.

diet-695723__480
Sötebrödsdagarna är över. Nu blir det fullkorn med ost, skinka, gurka, tomat, mera smör, lite majonnäs. Not.

Ha en bra dag ihop med Knud. Han lär vara lite galen. Det vindar utanför här också – men jag tror att Västkusten har det värre.

Akta er för flygande tegelstenar och annat bröte. Onödigt att åka på en sådan tjottablängare.

Hörs igen. Njut av de stunder du kommer åt.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

 

Uppför och utför. Nedför och varför.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Det är så dags. Ni vet. Fast inget Ring så spelar vi. Inget Melodikryss. Inget 11-kaffe. Det är ingen åning på allting. Man har inte sådant i Portugal och förresten hinner jag inte med det, heller. Full sula hela dagarna.

Jobbe å jobbe………….faktiskt.

Meningen med den här Villavagnsbloggen är att inspirera till ny livsstil. På det ena eller andra sättet. Det gäller nu bara om det är så att man inte riktigt är tillfyllest med det liv man lever OCH har möjlighet att påverka. Om man känner att man har allt men ändå är det något som ligger inom en och lurar. Så KAN det vara.

doors-1767563__480.jpg
Inte lätt att välja, alla gånger.

En förändring måste inte vara omvälvande och bombastisk. Det kan räcka med att möblera om, slänga de urvuxna kläderna, eller att ta tag i den övergödda vinden – som har saker den inte vill ha och inte fattar varför den måste ha allt som ingen annan heller vill ha. Ni fattar. Men…….det kan såklart också vara så att man har det perfekt och inget önskar mer uti denna världa – då kanske bilderna kan vara trevliga att titta på? Eller? Här kommer en trevlig, t ex.

Det blev bra. Jättebra.

Kanske sår jag några frön, som kan leda till ett uppvaknande. Detta att vända blad och komma ur traggliga spår – det är det många som vill – men som inte orkar, vågar, törs………Slöseri med livet, tänker jag. Att sälja hus och ägodelar ( av fri vilja ) att avstå för att få ( av fri vilja ) och pröva nya stigar ( av fri vilja ) att skapa ett hem med nya förutsättningar genom att köpa villavagnen av Morgan Nyman AB ( av fri vilja ) att inse att det KAN gå åt skogen ( med modifikation för om ingen dör  eller blir allvarligt sjuk av det – så gör det inte så mycket ) men ändå göra ( av fri vilja ) ……………………….allt det där handlar ju om ny livsstil. Förändring till det bättre. Det man känner i hjärtat att man måste. Egentligen.

Solen går upp och ned men inte samtidigt. Ju. Utsikt från balkongen på vingården i Portugal.

Av förståeliga skäl ( jag förstår dem i alla fall……) så blir det utöver det ovan inte så mycket villavagnssnack idag. Det pågår saker, kan jag bara säga och då har jag inte sagt för mycket. Jag har egentligen sagt väldigt litet – men i alla fall så jobbar vi bakom ridån, så att säga. Massor med projekt i villavagnsvärlden på Ranstadverket. Långa bollar och processer men ohhhhh, så bra. Just idag säger jag inte mer. När det är dags så är det dags och under tiden så kommer andra bra dags, helt enkelt.

En film kan jag visa, så att ni bli lite läskade av en Premium Country. Gediget byggd hos oss av oss för er.

Veckan har varit rolig och en skön urladdning. Lång färd och mycket jobb innan, kan jag lova. Resultatet blev precis så som jag önskat mig i den bästa av världar – och den världen visade sig. Allt har klaffat.

received_2246418498967648 (1)
Han sa……” Få se vem som kan luta sig framåt mest utan att falla  ”……… såklart man hänger på…….. Det blev inget fall och inte så mycket lut, heller. Roligt i alla fall.

Porto erbjuder bus och kultur, backar upp och backar ner och kullerstenar maximum, Douro golvar en med sin skönhet, vädret har varit perfekt och varmt…….runt 30 c och det är mycket, som vi vet. Fantastiskt god mat, härliga utflykter, picnics, vinprovningar, poolbad, restauranghäng, båtutflykt, mera vinprovningar, vila, vila och avkoppling till magiska vyer. Som grädde på moset – många skratt och mycket bus – och nyfunna vänner. Tack.

edf
Porto, Porto. Lite tokig är du allt
ptr
Picnic
Picnic
ptr
Picknick vid Dourofloden. 700 meter upp.
En vecka att minnas. Med glädje i det lilla hjärtat.

Att ha en resebyrå och fokusera på små grupper – det är det jag vill  och det är det jag gör. Fantastiskt trevligt att göra det bästa för ett fåtal.  Man hinner med alla och kan vara lyhörd och svänga om i programmet – om man märker att något inte stämmer. Helt suveränt. Vinner alla på. Jo, det är lite dyrare än att åka charter – men jag lovar – det är något HELT annat. Det passar många men absolut inte alla. Till Portugal kan max 8 personer följa med på varje resa. Jag har en hyrbuss och i den åker hela gruppen på utflykter. Jag kör dit man vill. Bara en sådan sak.

dav
”Every man has a dream.”

Nu inser jag att klockan är slagen. Här är klockan 01.57 pip och hos er är den 02.57 pip. Det betyder att om jag tänker på vad klockan egentligen är, så är jag jättetrött nu…….Ändå är det rätt vettig tid. Jag har suttit uppe till 05.30 flera gånger och kåserat. Inte önskvärt men om det är det jag måste göra ibland, så måste jag.

Önskar er alla en superfin vecka. Hoppas ni inte fryser och blir förkylda eller att ni får P-bot och kvarskatt. Sväng förbi Morgan och beställ den där villavagnen. Tror det är dags nu.

Vi hörs nästa vecka!! Ikväll släpper jag datum för vårens Portugalresa. 16-23 april.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Douro då´rå.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Bom dia.

Så heter ”god dag” på portugisiska. Såpass har jag lärt mig. En god dag har det sannerligen varit. 34 c idag den 31 augusti.

Befinner mig i Portugal, i staden Peso da Régua – alldeles invid Dourofloden. Det är SNART det gäller. Om några dagar kommer mitt första resesällskap. Jag är här i förväg, för att fila till, bekräfta och ändra sådant som redan är bestämt. Välja menyer, få reda på att restaurangen jag bokat har stängt för semester…….å sådana grejor. Det är oehört glassigt att ha det som jag har det – men det är också ett stort ansvar. Måste ju leverera det jag lovat ( och det som andra lovat att de ska leverera till mig…… ). Logistik är finurligt. Att tänka ut i förväg allt som inte kan hända………

Douro-floden

Jag är i vinets förlovade region. Ett speciellt klimat, en speciell jordmån och och annat som gör att dessa vindruvor trivs här.  Här odlas inte bara vinsorter för att göra det beryktade portvinet – utan även bords- och starkviner. De omkringliggande bergen skyddar vinodlingarna från Atlantens kyliga vindar. Här lär ha odlats vin i årtusenden. Läs gärna mer HÄR !

Det är en fascinerande bygd detta. Vet inte hur många gånger om dagen jag säger Fantastiskt! Underbart! Magiskt! Himmelskt! Utan jämförelse! Vilket lugn! Vilken frid! Överdriver inte en enda gång.

Grillat kalvkött.  Tuggade ofta och länge.

Idag har jag besökt ett antal olika utflyktsplatser. Lagt in i GPS, ritat körschema och tillsammans med min partner på vingården gjort logistiken för dagscheman etc etc. Jag har gått gata upp och gata ned, för att hitta lättast möjligt. Har kontrollerat var parkeringsplatserna finns – eftersom jag hyr en liten buss för mina gäster. Gatorna är trånga här och man kan definitivt inte parkera där man vill. Provätit på några utvalda restauranger har jag också gjort – och det är en förjolad tur det – för allt är inte gott. Man vill ju inte sitta där med skägget i haklappen och skämmas inför sina resenärer. Inte om man förebygga större misstag, i alla fall.

Jag kan däremot meddela att bakelserna är jättegoda, så dom skall jag provsmaka imorgon igen. Eventuellt dagen därpå. Jag betalar själv, så jag skäms inte. Inte jättemycket.

En om dagen håller doktorn inom räckhåll

Imorgon skall jag se till att åka rutten från utsiktsplatsen till en av vinprovningarna – där vi bl a ska få smaka på ett 70-årigt portvin. Jag säger VI, men i själva verket är jag chaufför, så jag får endast lukta på korken vid själva begivenheten. Inte utan mitt körkort, liksom.
Jag har lagt in adresserna på GPS:en men ibland villar den bort en – så man förstår inte riktigt hur den tänker. Hur svårt kan det vara? Luring, den där. Små usla vägar, där man inte kommer fram – och smaaaaalt. Portugiserna kör gärna fort och nära, skulle man kunna sammanfatta det. Har rest här en del innan, så det är inte en förhastad slutsats. Det är bara att ta det lugnt.

På söndag åker jag till Porto och gör samma genomgång och på tisdag kommer mina resenärer. De har längtat, har jag förstått. Jag också.

Porto och båttaxi

Ber att få tacka er alla för omsorgerna om maken, som råkade ut för sprucken blindtarm och som fick åka i ilfart till sjukhuset i förra veckan. Han låter hälsa att det blir bättre och bättre. Sista dunderpenincillinkuren ikväll. Rätt omrört inne i magen, sa operatören på sjukhuset – så det tar tid att läka inifrån. Det gör han nu. Lycka.

Lycka med friskt

Med en sådan torr sommar, blir det inte mycket gräs att klippa. Vi har en liten plätt utanför villavagnen, som vi håller vårdad. Vi sparade gräsklipparen från när vi sålde huset – så den har vi använt – men inte då i sommar. Mysigt, tänkte åkersorken och byggde tunnlar. Små rackarns hål här och var. Sorkar är söta på bild – ungefär dit har jag kommit. Så…………….med allt regnande det sista, har gräsmattan blivit grön igen och då har vi brummat med motorn – kors och tvärs. Har hört att sorkarna inte tycker om ljud. Får se om det stämmer.

Sork eller mus – vem bor under vårt hus?

När i åker på vinterförvaring till värmen, så är det en del saker som skall skötas innan. Bl a skall bil och husvagn ( inte villavagnen ) på vinterförvaring. Onödigt att de står ute vintertid. Krukorna skall tömmas på jord – så att de inte köldspricker. Rent allmänt lite fix hit och dit – men maken får inte bära tungt och jag försvann ju till Portugal – så vi får ta det sedan.

Vinterförvaring.

Denna gången blev det inte så mycket villavagnsprat – det som ligger mig så varmt om hjärtat. Hade vi inte sålt huset och köpt en villavagn – hade jag inte suttit här i Portugal nu. Den saken är klar. Då hade jag suttit någon annanstans förvisso – men inte som resebyråägare. Livet hade tagit sig andra stigar eller motorvägar – men detta livet är PERFEKT! Så lite att bry sig om när man åker. Så fräscht när man kommer tillbaka. Så smart. Det bästa är att om man tröttnar eller livet tar vändningar som man inte vet eller tänkt – då är villavagnen säljbar. På plats eller utan plats. Bra andrahandsvärde, helt enkelt.

Nu får det vara nock. Har saker att göra. Sova till exempel.

Ha en fin vecka.
1:a dagen i september. Snart är det val. Jag har förhandsröstat. Nu får andra göra sitt.
Må gott och hoppas ni köper en villavagn och sedan åker med Unnadigresan till Portugal. Eller tvärtom. Ni kan välja själva i vilken ordning. *Ler*

Hälsar,
Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Reker. Så´na man-eter.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

När jag var liten ville jag åka radiobil. En radiobil var ju en polisbil, alltså. Skulle varit  coolt. Tyckte jag då. Inte nu längre. Det skulle vara en skam. Siktar inte dit, om man säger.

Ambulans, då? Har ni åkt det? Mindre lustfyllt men oerhört bra att möjligheten finns. När man behöver – och det gör man ibland. Beundrar dessa ambulansförare – som måste vara beredda på precis allt – och vara både proffsiga och inkännande.

Numera uppdaterad

I veckan blev det en sådan färd. Maken hade förfärliga magsmärtor, som eskalerade under dagen. Självklart tog jag på mig skulden och tänkte att det var min förfärliga mat, som var orsaken till plågan. Själv kände JAG inget men man vet ju aldrig. Lovade mig själv att ALDRIG mera laga mexiköttfärsgryta. Lovade mig själv att ALDRIG mer hälla i kikärtor- som kan svälla bukar så förfärligt Tänkte att även chili nog var förödande för magar, och lovade bort det också. Maken plågades men sa inget.

Kiknande ärtor är ofarliga

Vid 16-tiden hände något och smärtan övergick till värre smärta. Fortfarande var köttfärssåsen den stora syndabocken i min värld och jag kände mig så skyldig.  Nu skyllde jag på de ilagda morötterna. Maken sa inget som vanligt – jag tog på mig det. Som alltid. Jag är bra på att ta på mig dåliga saker. Var ska åsnan vara – jo. sist.

App, app, app……Sist i ledet.

Det sa min fröken i 1:a klass. Hon sa alltid att när man räknade upp personer, så skulle man ALDRIG börja med sig själv ( vilket INTE gäller nuförtiden, verkar det som ). Så…….om man t ex vill berätta att Kalle, Pelle, Asta,  Kulla-Gulla och jag har varit ute på foderstråt i Kabeljo – då skall JAG stå sist. Åsnan sist. Jag skall APSELUT inte gå före Kalle – i skrivspråket. Det ansågs som egotrippat och själviskt. Inte före i själva uppräkningen men jag får nog GÅ först om vi skulle ut och promenera på riktigt – jag, Kalle, Pelle, Asta och Kulla-Gulla. Jag skulle tränga mig, det vet jag.

Inte sist

Tillbaka till ambulansfärden i den svarta natten. Vid 23-snåret ringde jag 1177 och vi fick prata med en sköterska om symptomen. Hon kunde inte riktigt konstatera vad det var, att det var akut var inte att tveka på. Ring ambulansen, sa hon. Då gjorde jag det. Nu var maken i ett kritiskt läge. Varm och kallsvettig och i mycket svår smärta. Färden till Ystad Lasarett var den längsta någonsin. Ca 4 mil dit, men det kändes som en evighet. Varje vägbula fick maken att kvida av smärta.

Syster Yster

Väl på akutmottagningen jobbade många änglar. Det togs prover i hur många flaskor som helst. Smärtstillande pumpades in. Röntgen och undersökningar. Mer flaskor med blod ut och lösningar in. Det konstaterades brusten blindtarm. Operation dagen därpå. Dropp och flytande penincillin var 4:e timme.  Phu. Bättringsvägen. All lort från ”ruptured appendix” borta från magen och riktning framåt mot det vanliga livet.

Sååå fort kan livet förändras. Man vet inte från ena stunden till den andra. Livet är här och nu med viss framförhållning. Så…….om de släpper iväg honom imorgon, så firar vi med en stor räktallrik på Marinan i Ystad. Ser framemot det. Mycket. Lättad. Tacksam. Räkorna kan jag vara utan – men inte honom. Ni fattar.

Nu är det dags att räkna ner inför Portugal och Douro. In i det sista sitter jag med pillerill och detaljer. Så vansinnigt roligt och pirrigt. Tänk om? Fast jag känner mig rätt lugn. Det kommer att bli jättebra. Jag var nogsam när jag valde destinationen och vilka jag skall jobba med där – men just jungfruresan är alltid extra pirrig.

Pillerill in i det sista.

Kommer att uppdatera er nästa lördag i vanlig ordning – för då sitter jag i Peso da Régua  i Portugal – på ett hotellrum och lägger det sista pusslet. Jag kommer att besöka de ställen som ingår i resan – innan gästerna kommer – och få ett fejs till varje ansvarig. Mycket har skett via mail och andra kanaler – och det funkar perfekt – men ett ansikte är ett ansikte – och jag tycker om den personliga touchen. Watch this space, som man säger utomlands.

Bra vinterförvaring

Snart är det också dags för vinterförvaringen i Spanien. Vintrarna där. Sommaren i Sverige. Så har vi valt att ha det. Det vet ni vid det här laget. Passar oss perfekt – medan vi kan sprattla och har kraften och nyfikenheten. ( Definitivt inget fel på den, vill jag meddela ). Jag har börjat tömma krukor och klippa ned växter. Det är lugnare i luften – eller hur man skall säga – och det ligger liksom avslut och lurar. Björnbären plockade och 4 burkar blev det. Dumt med fler i o m att de skall fraktas ned i resväska till Spanien. Nu är det nyponen kvar. Hemlagad nyponsoppa i vinter – vad tror ni om det?

Nyp dom

För Morgan Nyman AB går det lysande. Många stora lyxvillavagnar sålda och Brevik Camping och Villavagnspark är snart slutsålt!! Vilken hit!!! Det är så roligt! Jag unnar ALLA att få leva villavagnslivet. Så in i bänken bra. Såklart passar det inte alla – men jag VET att det skulle passa fler – om de bara visste och förstod. Att ha en villavagn är att få det man vill ha från ett ordinärt hus – fast mycket billigare och mer kompakt.

Missa inte att komma till Morgan Nyman AB på Ranstadverket och gå in i våra villavagnar. Sitt ner och känn. Det är ofta först då som många förstår vårt budskap! Wow – hör vi hur många gånger som helst. Det sa även min man och jag en gång – och se hur det blev!
Ring 0500-44 56 00 och säg när ni kommer så sätter vi på pannan och fluffar kuddarna!!

Lördag. Det utlovas regn. Inte kan man protestera mot det? Inte efter denna sommaren. Det finns gränser.

Ha en förträfflig vecka. Hoppas ni får njuta av höstens lugn och buskarnas bär. Kanske hittar ni svamp? Om ni är lagda på det viset, alltså. Om inte – njut på det sätt ni vill. Det blir perfekt.

Svårplockade men gooooda

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Äggakaka, muller och bång och ett glas vitt portvin från Douro. Jo, och björnbär.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Har ni varit på skördefest någongång? Det har jag. Denna gång i Svenstorp, Tomellilla. Där var det livat, där var det glatt. Och kallt. Bara 26 c och lite vindigt. Man får glädja sig åt det lilla.

Så mycket skörd att visa upp var det nu inte – inte så mycket att skörda med de korta stråna på fälten. Betorna ser lite taniga ut härnere och rent allmänt hänger löven med huvudet. I alla fall. Denna skördemarknad hålls varje år och jag må säga att det är med stolt flagga i topp !  En hel maskinpark med gamla traktorer från anno dazumal. Vilka passionerade fantaster det finns! Riktigt rörande faktiskt, hur frivilliga engagerar sig och gör trevligt.

Där fanns gamla maskiner som paketerade höbalar – och då talar vi inte om de moderna och stora sittkuddar med plasthölje i olika färger – som vi kan se på sädesfälten. Vi snackar manuell matning och rissel och rassel och damm som yr.

Höbalar hit och dit. Det rasslade och gnissalde – men full funktion.

Ett stenkrosseri hade man också byggt upp och stackars den sate som fick stå och fylla på med sten hela dagarna. Måste bara stentrött vid dagsverkets slut. Hujeda mig.

Stenkrossare. Inte hjärtekrossare. Tur.

Ett antal stånd med olika slags typiska skånska produkter och hantverk. Många människor klädda i tidsenliga kläder. Äkta skånsk äggakaka med stekt rökt fläsk och lingonsylt – åpet nedsköljt med svagdricka. Supergott. Äggakakan såg ut som om det var lite tjocka pannkakor lagda på varandra. Krämigt och gott. Egentligen är det nog en slags ugnsomelett i ugn fast inte gjord i ugn. I stekpanna – vilket gör den till en oppanpåomelett av pannkakstyp.  Varför inte krångla till det ? När man kan! Ni fattar? Hittade ett recept HÄR

Äggakaka. Dä ä gott,dä.
Höbalar hit och dit. Det rasslade och gnissalde – men full funktion.
Vi hyr bil. Inte just denna.

Igår kväll var det blixtar och dunder – magiska under. Ett himlaskådespel utan dess like. Tors hammare måste ha varit gigantisk. Muller och bång. Maken och jag stod på vår villavagnsveranda och beundrade skådespelet – ända tills det kändes lite väl otäckt. Då gick vi in och därefter öppnade himmelens portar sig. Ett vräkregn av gigantiska mått. Ihållande. Marken sa slurp – där fattades det en del. Tror inte att grundvattennivån höjdes ett uns – mycket som suktar efter väta innan det blir över till grundvattnet.

Magnifikt och skrämmande
Kommer ihåg?

Kommer ni ihåg min syrensirap? Kärleksfullt kokad av det stora fånget av syrener. Ljuvlig färg. Mmmm. Den färgen ( alltså den violetta!! ) kommer igen i gardinerna i OAKLEY. Blir man salig, eller?  Att gå in i den villavagnen är som att gå in i en syrénberså. Inte riktigt, men nästan. Inte nästan heller men man blir glad, helt enkelt. Stort, rymligt och välkomnande. Jag lovar. Den finns med både 2 och 3 sovrum!

OAKLEY

Med Oakley får du allt du behöver för det härliga villavagnslivet. En fabriksny villavagn med ljus och öppen planlösning, tre sovrum och ett stort och härligt vardagsrum med panoramafönster.  Med tre sovrum finns plats för både släkt och vänner. Fullutrustat kök med spis, köksfläkt, micro, kyl, frys och stora arbetsytor.
Matplats med fyra stolar och bord. Stort vardagsrum med generösa sällskapsytor och hörnsoffa med många sittplatser för familj, släkt och vänner.
Soffan är en bäddsoffa som ger dig två extra sovplatser. Två lösa sittpuffar. Panoramafönstren ger ett härligt ljusinsläpp och en vidunderlig utsikt över det närliggande landskapet.
I det stora sovrummet finns en dubbelsäng och med två dubbelgarderober får du mycket förvaringsutrymme. Toalett med handfat en-suite.
I de mindre sovrummen finns två enkelsängar och garderob. Badrummet har toalett, handfat och duschkabin. Eldriven kamin. Tv-bänk. Inredning och textilier i matchande färgsättning.        
Jag vill ju så gärna inspirera till en ny livsstil, ju.  Kan detta vara något???

Dagarna i augusti rullar på! Som alla andra dagar. Snart, mycket snart, är det dags för resorna till Portugal och Dourofloden med Defigit AB Den Passionerade Lilla Resebyrån. Mmmm. Det är jag, det.  Skall bli otroligt häftigt.  6 + 6 personer som lägger sin tilltro till mina arrangemang – visst är det stort och hedrande!! Jag vet att det kommer att bli jättebra.  Ett landskap så vackert, ett folk så vänligt, en tid att uppleva det extra fantastiska. Återkommer så småningom med bilder från det 2 resorna – så kanske ni blir inspirerade att följa med nästa gång? September 2019.

Ett glas vitt portvin från vår vingård

Fredag kväll och det är uppenbarligen chips-dax. Man får offra sig lite. Fredagsmys. Lite kompensation för blomkålsstuvningen till middag.

Ha en fantastisk vecka – den blir nog lite svalare än hittills. Många är ni som önskat det.

Goda men taggiga att plocka

Imorgon skall jag plocka björnbär. Jag känner mig taggad……………eller så får jag………

Ciao,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Färdtjänst, faktiskt.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Livet är ett äventyr. Inte av sorgliga mått men rent äventyrligt, helt enkelt.

Just nu sitter jag i vår husvagn i den stora skogen.  Skall bara skriva det sista på mina betraktelser av livet. Då lägger internet ned. Raklång nedläggning. Nästan.  Låååångsamt. Jättelångsamt. Att ladda upp foton tar en evighet. Det blir som det blir med det som blir, helt enkelt. Tänker på en kompis från förr – från Turkiet. Jobbade på oljeplattformar och tjänade multum. Han berättade att hans flickvän skrev brev till honom ofta och att han tyckte det var så jobbigt att läsa allt hon skrev. ”Annicka – hon skriver så låååååångsamt, så lååååångsamt och jag orkar inte läsa”.  Precis så långsam är internethastigheten kväll  – som hennes låååååångsamma brev…….. Tror jag kommer att bli tossig – så det blir nog ingen jättelång krönika. Kanske blir ni glada.

I ett hus vid skogens slut……

Skulle ge oss iväg i veckan och uppleva lite Mora- och Värmlandskänslor med bil och husvagn. Vi pussade villavagnen vår, vattnade alla blomkruksblommoroch drog ut på landets vägar.

Dryga 30 mil och så var det dags att ta in för att softa. Vi sladdar in på en garageuppfart och ställer upp husvagnen enligt konstens regler. Observera – vi känner ägarna väl. Jätteväl . Vi är jättenära släkt <3 . Vi har inte för vana att slajda upp på vilka garageuppfarter som helst, bara så att ni inte är oroliga och fr o m imorgon blockerar alla uppfarter. Inte för vår skull.

Nåväl. Iväg på ett litet ärende. Nope. Knappt att motorn gick runt.
Inga varningslampor har lyst på panelen.  Däremot har startmotorn KNAPPT kommit igång de senaste dagarna. Hmmm. Har ibland låtit lite nnnjjjjjjöaaaaack vid start.  Förnekelse. Lite laddning och så har det fixat sig.  Oh well. Leta, leta, leta efter någon som säljer bilbatterier sent en onsdag i semestertider.

En gång hade jag en bilverkstad. Faktiskt.

Jag har gamla kontakter/vänner sedan tidigare – från verkstadsvärlden och ringer dem. Inget svar. Ger mig inte. Skickar mail. Får svar. Affären stängd men visst hjälper de mig.  Vi tar oss dit och byter batteri. Jovars. 2 stycken. Jättedyra. JÄTTEDYRA. Många tusen men generös rabatt – for old times´ sake.  Tack TH Pettersson. Ni är bäst!

Tillbaka till garageuppfarten. Invänta morgondag och jaga verkstad. Måste ju fixa att generatorn inte laddar. I alla fall. Det går ingen nöd på någon som bor i en husvagn av senaste modell. Finns både TV, wifi och handdukstork. Inget lidande.

Morgon gryr. Samtal till verkstad. Semester. Nytt samtal till annan verkstad.  Stängt för semester.  Leta, leta. Semesterstängt. Såklart. Alla måste ha semester men NÅGON måste väl jobba?
Maken ringer en kär vän och får ovärderlig hjälp. Lots till verkstad som har öppet ( och får förtur – gulletack ). Får lånebil. Hur bra kan det bli? Generator beställs och kommer om 5 dagar…….. Ojdå.
Adjö Mora. Adjö Värmland. Goddag kära syrran i kolonistugan. Kaffe och glass och solsken på hennes veranda. Gött.

Ny dag. Nya möjligheter. Här sitter vi och har fått erbjudande om lånebil som kan dra vår tunga husvagn. 2000 kg och E-körkort. Vi får se. Vi får se.
Spänningen är OLIIIIIDLIG.

Superhurra. Applåder och tacksamhet. Det funkade och vi seglade iväg – försenade men vem har bråttom? Egentligen.

hands-1939895__480

Vad kan man lära sig av detta? Förutom att man skall kontrollera laddning och inte låtsas som om det regnar – för det gör det inte. Jo – att vänner är det bästa att HA och att VARA. Man kan hjälpa varandra på vägen både till Mora och Värmland och i livet i allmänhet.  Go´a, go´a vänner. Tack, tack, tack. Ni får tillbaka. Whenever.

I veckan har Morgan Nyman AB haft visning på sitt nya villavagnsområde på Breviks Camping i Skaraborg. En såld direkt och flera på gång. En så vansinnigt vacker plats i den finaste svenska miljö man kan tänka sig. Badplats nära och a view to die for, som man säger. Hoppas att flera av er – som kan och vill- tar chansen! Sådana här platser växer inte på trä´n – däremot väldigt nära……Så mycket hus och njutning för så förhållandevis lite pengar!  Platsen arrenderar man och man köper villavagnen. Vatten och avlopp ingår i arrendet. 3 rum o kök på 32 kvm och stor träveranda. Bara att slå sig ned och njuta. Inte mycket att tveka på, som de paret sa som köpte villavagn nummer 1. Vi sa detsamma när vi köpte vår villavagn – på en camping i Skåne. Inte mycket att fundera på. Vi tittade på lördagen , sedan tittade vi på varandra, sedan tittade vi på Morgan Nyman och sedan skrev på måndagen. Inte ångrat. Passar perfekt för vår livsstil.

Villavagnar från Morgan Nyman AB på Breviks Camping.

Nu börjar det brinna i knutarna inför de 2 resorna med unnadigresan.se till Portugal nu i september. 4 – 11 september och sedan 14 – 21 september. Jag åker ner i slutet av augusti och går igenom alla detaljer igen – så att allt blir som jag vill.  Besöker vingårdarna, hotellen, trampar alla gator upp och ned i Porto och pluggar det jag tror jag behöver kunna. JÄTTEBRA vill jag att det skall bli, helt enkelt.

Unnadigresan trampar vin.

Det är vinskördartider i september – för det mesta. Det beror på hur vädret har varit fram till mognad. Förra året var det i slutet av augusti redan.  I år ser det ut som om det blir vinskörd i mitten av september. Då har jag ordnat så att det blir möjligt att skörda vin och trampa vin. En fantastiskt upplevelse. En heldag ihop med lokala vinarbetare. Vi hjälper till att plocka de välkända Dourodruvorna. Vi serveras en typisk vinskördarlunch från denna trakt och på eftermiddagen blir det möjligt att vara med och trampa vin enligt gammal tradition. Maskiner kan inte klara detta eftersom de gör sönder skinnen på vindruvorna och de vill man INTE. Däremot fixar fötterna det – i rörelsemönster och traditionellt ihop med sång. Jag vet vad ni tänker. Gör inte det….. Visst låter det häftigt?  Jag kan tyvärr inte portugisiska men jag kan nynna på vilket språk som helst. Ni också, väl?

Man kan gott unna sig en resa

Årets resor är slutsålda men det finns chans nästa år. Anmäl intresse HÄR så hör jag av mig om detaljer.  En upplevelse utöver det vanliga!

Ett glas vin, helt enkelt.

 
Det är dags att nana kudden. Igen.  Internettet har varit gulligt ikväll, trots allt. Det tar sin lilla tid att ladda, men vem har bråttom? Egentligen? Jag skall inte upp och jobba skift imorgon, så då funkar det ju. Vet en del om det – så jag njuter varje gång jag tänker på att jag slipper. Life is good.

Natti natti och godmorgon. As you like it.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Torka, allsång och Tahiti.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Molnigt idag. Nästan en förolämpning!! Ta på sig en kofta mitt på dagen?? Vad är nu detta? I södra Skåne var det molnigt och kalla 18 c. Det var länge sedan. Slutet av april senast, tror jag. Bevattningsförbud i vissa städer här nu. Läget är allvarligt. Det finns inget bete för djuren på ängarna. Gulbränt och torrt. Solens strålar både ger och tar……..För LITE vatten brukar ju inte vara ett problem i vårt land…………

sun-1953052__480.jpg
……….sig solens strålar närma och allt blir återfött. Eller dött.

Allsång. Har ni bevistat ett sådant arrangemang? I levande livet? Det har jag. I Skåne. Solen sken och det var nästan fullsatt.  Alla tar med sig egen stol.  Man får ju engagera sig när det ordnas för oss här i villavagnsparken och campingen. Vi traskade dit. Självklart skånsk allsång.

Flera gånger frågade allsångsledaren: ”Aäj nei svitta?”  Jo, det var vi allt. Vi ångade. Solen gassade. Den här låten var populär och alla sjöng med. Alla som kunde texten. Vi som inte kunde den sjöng med också -men ordnade en egen text. Man får anstränga sig. Med stor inlevelse. Lyssna på denna genom att klicka:  ”När en flicka talar skånska” 
Jag klarade mig för övrigt från att få mikrofonen upptryckt under nosen. Satt långt bak, intryckt vid en vägg, med solglasögon, lösskägg och bakom min man. Nästan i alla fall. Tycker det är vansinnigt trevligt att lyssna på andra, men vill inte gärna sjunga spontana arior i det offentliga rummet.

Ingen solosång för mig.

DÅ kan man rätteligen fråga varför jag öht går till allsång när jag inte vill sjunga. Jo, jag vill gärna sjunga och gör det. Ofta. Det ÄR trevligt med allsång. Musik och sång gör bra saker med kropp och själ.  Sjunger gärna i kör, i duschen, när jag bakar kanelsnurror eller rensar ogräs. Utan musik kan jag inte leva. Min önskan är enkel – ingen mikrofon i MITT fejs. Kort och gott.

Kom att tänka på Tahiti och Polynesien idag. Det var extrapris på orkidéer i den lokala butiken i Trelleborg. Orkidéer växer det vilt på Tahiti. En av de vackraste öar jag besökt. Maken och jag gjorde en sådan där drömkryssning för några år sedan. En sådan man aldrig tror man skall få uppleva – men som av ett under blir av i alla fall. Så tacksam. En kryssning i Franska Polynesien. Bora Bora och Cook Islands t ex.

901563_10151495110983232_1227712942_o-compressed (1)
Färgexplosioner. Älskar´t!!!
884330_10151495063743232_619840586_o-compressed
Äkta blommor. Ingen plast. Riktigt inspirerande färggrannt!!!

Det är en lång flygresa, ska ni veta. Göteborg – London – Los Angeles – Papeete / Tahiti. 23 timmar ungefär. Med byte i London, övernattning i Los Angeles och sedan 10 timmar till innan landning till slutdestinationen.

Vi lyckades pricka in regnsäsongen, vilket gjorde att det var fuktigt i luften – även när det inte regnade. Varmt. Mycket varmt. Gudomligt vackert. Vänliga människor som verkar ta det lugnt. Nästan alla har mark, som gått i arv i generationer. Man lever av vad havet ger och markens rikedom. Det finns frukter och grönt i överflöd.

859109_10151461275688232_2127186737_o-compressed
En fröjd att vandra omkring i Saluhallen i Papeete.

Tahiti är huvudön – själva entrén till Franska Polynesien. Runt ligger 118 öar utspridda likt pärlor på en havsyta lika stor som Europa!!! Vi åkte med Paul Gaugin, som är en lyxlirare i kryssningsbranschen – för att de har mindre skepp med färre resenärer och minst dubbelt med personal. Personligt, lyxigt och helt fantastiskt. Vi gjorde stopp på olika öar, badade i ljummet hav och åt gott och alldeles för mycket. Hela tiden. Den tjockaste tiden i mitt liv. Men godaste. Fina middagar med all sorts frukter, fisk, bakverk, efterrätter, sallader, fruktjuicer………kan fortsätta hur länge som helst…….

74097_10151358102138232_4750546_n
Flygvärdar och värdinnor ombord hade färggranna uniformer och blommor i håret.
Paul Gaugin-compressed
Paul Gaugin kryssningsfartyg i Papeete
Papetee hamn-compressed
Utsikt från skeppet innan avfärd
902194_10151495098178232_756064007_o-compressed
En plats för mig att trivas. Färger och mönster i överflöd. I LOVE IT!!!!

Nu är det ju så där igen att jag inte skulle skriva en bok, utan bara ett litet inlägg. Det betyder att jag måste sluta nu, helt enkelt. Skall baka lite kakor och kanske städa en svängom. Måste fortsätta med programmet för Portugal och sy en sommarblus, tänkte jag. Har tyg som legat till sig i många år nu och om jag inte gör något av det snart, så äter malen upp det.Vi får se vad det blir av det. Kanske bakar jag in blusen i något. Calzoneblus. Jag vill mycket och tiden räcker aldrig.

books-1281581__480

För oss som tittar på matchen – önskar vi varandra ett stort lycka till. Vi vinner tillsammans och vi förlorar tillsammans. Just i detta fallet är det bättre om vi vinner tillsammans. Det vore lite roligare, liksom.

För er som inte har det minsta intresse av fotbollen – hoppas ni får gott väder och att ni är lediga och får koppla av med en god bok eller bara försvinna bort i en god middagssömn.

Your choice.

Ses och hörs och jag önskar er alla en koselig vecka. Oavsett.

Annicka

www.unnadigresan.se
Defigit AB Den Passionerade Lilla Resebyrån på FB
www.villavagnar.com
www.villavagnsbloggen.se