Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda

Publicerad den av villavagnsbloggen
Beaumont Villavagn i Grottbyn

Hilsen.

Vårkänslor

Vårkänslor hur ofta som helst. Förutom när det stormar och är svinkallt. Det har det gjort i 2 dygn. Stormat och regnat. Skånes slätter är vackra men obergiga…….Det gör att när det blåser – då blåser det. Rejält. Inget som tar emot. Som tur är går det mesta över. Förr eller senare. Just detta väder står över och fram träder annat.

Det gör ont när knoppar brister. Möjligt men jag är utsprungen sedan länge. Bortsprungen emellanåt.
Raps. Repris på repris på repris. Jag tröttnar aldrig. Så mäktigt explosivt.
Covid

Värre är det med denna farsot över världen. Vi matas med information, utlåtanden, uppdateringar, expertutlåtanden, åsikter av alla de slag m m – varenda vaken stund. Ibland blir det bara för mycket för mig. Det finns en gräns för vad man orkar ta till sig. Hjälplös i det stora, ju.
Jo, jag är ibland skräckslagen för att få covid-19 och drabbas av den värsta varianten. Rädd att smitta kära och nära så att de får lida. Oftast tänker jag att det kommer inte att hända. Allt blir bra. Hur ska man annars stå ut i denna osäkerhet om ALLT? En sak är säker – ingen vet något – lika bra att tro på en god framtid. Vi får vara rädda om varandra, visa hänsyn, stötta de som kämpar för oss och vara nära varandra i hjärtat – trots de fysiska  avstånden.

Vi klarar det. Kan denna blomma i denna fattiga jordmån – då kan vi.
Svarta stockrosor växer i gruset. Flyttade från god jord där de slokade. Fick nytt liv i denna arma mark. Märkligt.
Livet är som vanligt i alla fall.

Livet fortsätter ändå med det vardagliga. För många av oss. Saker skall fixas. Hemmet skall skötas. Man skall sköta sig själv – i betydelsen vårda sin kropp. Daglig dusch t ex. Som de flesta kvinnor (tror jag faktiskt ) så passar man på att göra det mesta samtidigt – när man ändå håller på. Ni vet.Som att passa på och städa duschkabinen, torka golvet, putsa fönstrena m m – efter uträttat duschförvärv. När man ändå står där och har plaskat klart. Smart att göra allt samtidigt så slipper man städa extra en annan gång. Ni känner er igen er några, väl?

Det är skönt att vara ren

Torkar av, gnider bort, putsar rent. Mig själv först. Duschen sedan.Tvättar inte håret denna morgon för det gjorde jag igår. Sedärja- allt glänser. Ska bara dra åt kranen ordentligt – det droppar från duschmunstycket. Vad gör jag? Jo, vrider med stor kraft åt fel håll och *splatt * rätt i nyllet – den största vattenduschen ni kan tänka er. I håret, på badlakanet. Rätt i plytet. Dyngvåt. Ofrivilligt men ändå. Varför inte liksom.

Prudentlig skall man vara. Det har jag lärt mig hemifrån.

Jag är väldigt förtjust i matpajer. Sådana där smarriga. Det händer att jag lyckas med dem. Every now and then. Skulle bjuda maken på ost- och skinkpaj. Med ädelostfyllning. Bacon och mumma i. Ost. Gjorde allt rätt utom det som jag gjorde fel – vilket fick förödande konsekvenser. Förödande och förödande förresten. Ska kanske inte överdriva. Kan väl då i korthet säga att det blev en drunknad paj. Som om den varit med om gyttjebad. En typisk guuu-vilken-misslyckad-paj. Jag lovar. Pajskalet flöt omkring i formen. Fick nästan använda soppslev.Broccolibuketterna jag hade i pajen tog jag ur frysen innan  och lät dem tina. Trodde jag. De släppte i alla fall av sitt vatten i pajen. Så där låg allt och simmade omkring.  Ryggsim, frisim – vad vet jag. De låg där och guppade i alla fall. Maken är så gullig. Han tyckte pajen var jättegod men kanske liiiite fuktig bara……..Han underdrev. Jag fick HÄLLA av sörjan och steka upp pajen dagen därpå. Så vad lärde jag mig av detta? Köp färsk broccoli.

Som kompenstion för pajsoppan. Ett makalöst gott bröd bakade jag. Nöjd själv.
Promenaderna som stärker

Så tacksam för mina promenader och min kamera. Livskvalitet. Verkligen. Det var det värsta med den totala karantänen i Spanien – detta att inte få gå ut. Inte få röra på sig. Se saker. Nu tar jag igen det. Ser så mycket fint. Måtte jag få fortsätta med detta livselixir.

Passerade jag idag
Liten närbild av det vackra.

Har så många olika vägar jag kan ta. Älskar Söderslätt i Skåne. Sådan tur att villavagnen stod just här!! Den bara väntade på oss!

Samma gamla vy men olika gånger
Visst är det lite fint?

Tänkar tacksamt att det är tur att vi har lantbrukare och bönder som jobbar för att vi ska få mat på bordet. Inte så självklart. Visst – det är säkert ett sätt att leva – men jag är tacksam i alla fall. Deras arbete sätter mat på bordet. Tack!

Här blir det potatis, tror jag. Har ni ätit Abbekås-potatis? Goooooda.
Hästapållar
Skott från denna!!!

När vi lämnade Spanien räddade jag några skott av den prunkande pelargonen – som annars skulle få leva dödens liv när vi for. Nu har jag puttat ner de skotten i krukor.

Tror de kommer att bli JÄTTESTORA och fina emigrerade pelargoner. Den som lever får se!
Villavagnsvising igen. Med avstånd. No worries.

På söndag blir det visning av Grottbyns villavagnspark igen Där är så fint. Riktigt fint. Året runt kan man vara där. Komma och åka när man vill. Sommarstuga eller annat – you decide. Mitt i Skåne. Man kan ta hit med Pågatåget från Lund t ex. Om man inte vill ta bilen.

Söndag den 3 maj mellan kl 11-15 träffar ni mig där. Tfn: 0709 632401

Se så fint. Stora trädäck. Eget vatten o avlopp. Toalett och dusch och allt som man har i ett hus!

The End

Livet blir tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något. Just i dessa tider är det lite svårt att fylla på. I alla fall med saker som intresserar andra än min man och min familj. Att jag ska köpa nya gardiner – något att skriva om? Nä. Att jag städat ugnen? Nä. Köpte tomatplantor idag? Nä.

Ni ser. Inget av vikt haver passerat. Allt går upp och ner. Så gör tankarna också. Ibland får man backa lite och bara titta på. Det är helt ok också.  Inte bara prestera. Så mycket som fungerar i alla fall. Väldigt mycket. Knepigt att inte få kramas, att inte träffa syskon, nära och kära. Märkligt.  Jo, just det. Nu går jag en kurs och skall lära mig göra fina hemsidor från grunden. Det blir roligt.

Vi skall inte glömma bort varandra.Åsså startar jag upp fortsatta tankar om min Passionerade Lilla Resebyrå Unnadigresan. Fick lite hicka där ett tag och tänkte att där finns ingen framtid för min lilla yttepytteresebyrå. Jodå. Det finns det. Det har jag bestämt. Fast kanske i annan form. Nästa år så………. Fast först blir det resor i september och i oktober till Portugal. Bokat och fixat. Om allt går som vi hoppas.

Jag trivs hemma.

Ta hand om varandra och er själva. Det är där det börjar. Nu skall jag ta hand om mig. Snarkedags. Mats sover redan. Lyckliga vi båda som får snarka i samma låda.

Kram hela da´n.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

 

 

 

 

Karantän, dans, påsk, bajamaja i Krakow och livet. Åsså Pappas Sillarätt.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Jag ändrade lite i ordningen. Lördagskrönika blev söndags-dito. Med 22 dagar i isolering på Costa del Sol – vi får inte gå ut på promenad – så tappar jag konceptet lite. Vilken dag det är spelar liksom mindre roll.  Inte vad klockan är heller. Sommartid? Och ? Lördagsgodis äter jag inte längre och en gin och tonic kan man ta på en liten tisdag också. Eller inte.

Man gör så gott man kan

Ljust ute. Lite molnigt idag. 17 c i skuggan. Stjärnornas Stjärna rullar på TV. Jo, vi tittar på svensk produktion också. Blandat. Alla möjliga kanaler. Ovärderligt i dessa isoleringstider. Man vet inte vad man har förrän man inte har det. Kan föreställa mig hur mycket jobbigare det varit utan. Jodå. Man kan spela kort. Det gör vi. Inte hela dagarna. Man kan skriva vykort och skicka till vänner. Nä, för vi kan inte ta oss till postkontoret och inte köpa vykort, heller. Endast samhällsnyttiga verksamheter får ha öppet. Snaran har dragits åt.

Mats gjorde en smörkniv av överblivet material. Han är inte nöjd med den. Testade bara sin svarv. Fiiiin. Allt stängt så han kan inte köpa material att jobba med.

Vi kan rensa fotoalbum. Nä, det kan vi inte för korten ligger i en låda i villavagnen. Vi kan rensa i garderober. Det vill vi inte. Vi kan baka bröd. Ja, det kan vi men vi måste äta upp det också…………Vi är bara två. I nöden prövas man och ändå är vi inte i riktig nöd. Tänker hela tiden på de som VERKLIGEN har det dåligt.

Vi drar. Annars riskerar vi att fastna här till i sommar.

Vi har i alla fall bestämt att vi skall ta oss hemåt. I bil som en god vän lånar oss. Tack! Denna isolering kan ta tid. Vi är garanterat smittfria efter över 3 v i karantän utan kontakt med yttervärlden. I egen bil kan vi bara andas och pilla på varandra och det känns säkert. Vi har pillat förr och det hände inget. Inget farligt, alltså. Vi har biljetter bokade på flyg men de har ställts in 2 ggr. Nästa tillfälle blir i maj – om flygen går då. Tror inte det. Under tiden lever vi i osäkerhet.

Långrandigt blir det men vi är friska. Huvudsaken

Inga försäkringar gäller längre. I Spanien stänger man av respiratorerna för människor över 65 som inte tillfrisknar tillräckligt snabbt – för att ge plats för de yngre – om det är fullt på intensiven. Prioriteringar. Förstår att så måste ske men då känns det lite bättre att vara hemma. Ni förstår allvaret. Förutom allt annat som kan tala emot oss. Eller inte. Jag är inte konstnär och kan inte måla. Då ska jag inte heller måla hm-hm på väggen. Better safe than sorry. Vi drar.

Kanske något att satsa på när vi kommer hem?
Stressad påsk

Jäddrariminlåda. Nu blir det jäktigt med att fixa Pappas Sill – den som måste till för att det skall bli påsk. Oh yes. Köpte ju en ordentlig laddning när vi var hemma sist – så inläggningssillen har legat och väntat. Nu ska han fram – sillen. Gjorde lag idag så på onsdag blir det nog sillarätt enligt tradition- med alla tillbörliga ingredienser.

Göttigheter
Ser så där lagom gott ut……..
Ser lite bättre ut. Där ligger de och göttar ihop sig.

Vi har sagt att vi åker på Långfredag men jag känner min älskade make. På Skärtorsdag är vi på väg. Fniss. Å herregud. Jag som skulle laga ungersk gryta med egengjorda nudlar. Jag som skulle ha studerat spanska. Åsså skulle jag ha sytt färdigt alla klänningar jag köpt tyg till. För att inte tala om solparasollsskyddet – det är ju trasigt och jag har ju material.

Lugn på ytan.

Vi skall bara inte prata om vad mer jag skulle gjort eftersom vi tänkt vara kvar till maj – åtminstone. Tänkt och tänkt – vem hade tänkt att det skulle dyka upp en pandemi som vänder upp och ner på hela världen? I det sammanhanget kan man lätt glömma både det ena och det andra. ALLT – utom Pappas Sillarätt. Där går gränsen.♥. Miss you, Dad.

Ta-da!!!
Förlängd karantän

Läste idag att spanska regeringen förlängt karantänen till 25 april. Såklart kan man inte släppa på det nu för då får corona SPUNK och tar tillbaka makten. Har man stängt ner allt och håller folk på mattan – då får man inte misslyckas genom att släppa för tidigt. Corona lurar i farstun. Vet inte var den lurar, egentligen. Överallt och ingenstans. I vilket fall: för tidigt återgående till det normala blir inte bra. En hård karantän enligt Spanien – den ställer krav på folk. Tro mig.

Take me home – country road – to the place…….
Sillstank och dans

Tog mig just i ansiktet – som man inte ska – och då kom sillukten emot mig. Trots tvål och skrubb så luktar jag nu sillfilé. Delikat. Not. Ett otippat öde för en dam i min ålder. Det kunde så klart varit värre – så tänker jag för det mesta. Kanske skulle jag inte gå ut på dans ikväll med den doften som ett moln omkring mig – men alla ställen är stängda så jag slipper utmaningen. Annars tycker jag om dans. Dans med partner som KAN. Som kan klassisk dans och som kan FÖRA.

Har bara lite finlir kvar. Och en KLÄNNING. Inte en sådan här baddräkt.

Jag är egentligen mycket blyg – tro det eller ej – och är oftast övertygad om att jag inte kan något öht. Tänker för mycket. Helt enkelt. Räknar steg och skäms för säkerhets skulI . I dansens virvlar – och med en danspartner som KAN dansa – då räknar jag varken steg eller skam – jag bara flyger med. Innan jag dör ska jag ABSOLUT ha en lyxigt, glittrigt skräddarsydd och gnistrande fin klänning – som i Let´s Dance – och jag ska svingas och slängas över dansgolvet. Huller om buller och jag kommer att landa som en………som en……….som en…………STAR !!!!! Det har jag bestämt. Dream on, Babe.

Sedärja. Så ska det se ut.
Nya impulser

Jag lyssnar mycket på radio. Gärna P1. Gärna dokumentärer. Finns hur många som helst på SRplay. Ibland är det svårt att sova och då tar jag till detta avslappningsmedel och kunskapspåfyllning. I synnerhet nu – när man inte får gå ut och hämta inspiration och nya synintryck från världen därute.  Hörde i ett inslag att det är oslagbart för hjärnan att få intryck genom att SE saker. Då händer det saker i hjärnan. Det vore ju kul att få uppleva det…………Att det händer något där, alltså. Ögon och hjärna i kombination. Det är INTE bara sudoku och korsord som håller hjärnan i trim. Det verkliga mötet kopplat med synintryck bygger hjärnan. Källa? Nä. Kommer inte ihåg. Nästa gång skall jag lyssna på en podd om minnet.

villa Hur inspirerad kan man bli, undrar jag?
Kort och gott

Drar inte ut på det ikväll.  Ni har fullt i era liv och jag måste tvätta. Måste och måste – måste jag inte alls. Jag måste egentligen ingenting. Däremot vill jag skicka iväg lite inspiration. Om visningen på Grottbyn den 13 april. Mitt skötebarn. En kollega får hoppa in i mitt ställe men jag vill så gärna fylla den villavagnsparken. Bara 4 vagnar kvar.  För att det är en riktig pärla. ”Stöd din lokala leverantör”. Eller hur.  Just nu har jag internet och kan ösa på. Väl i bilen på fredag ( öh, torsdag 🙂  ) – då vet jag inte ens var jag kan ladda mobilen………störssssssta möööööööjliga tysssssstnad. TÄNK ER!!!!!

Ännu kortare och gottare

Vi åker ”väl karantäniserade” och undviker kontakt med människor. Handskar, munkavlar och våtservetter. Inga hotell öppna, toaletter stängda och restauranger likaså.  Vi får sova sittandes. Turas om att köra och sova. I Spanien får man bara sitta en person per rad, så att säga. Betyder en som kör och en som sitter i baksätet. Den som sitter i baksätet ska helst inte köra samtidigt, men det känns självklart…..

Det blir bajamaja i Krakow och buskskvättar. Vi kommer att klara´t. Hoppas att ni klarar´t också.  Håll ut. Stå ut och betänk att ni kan gå ut i skog och mark – i alla fall många av er. DEN möjligheten har inte vi och vad det gör med en – det begriper man inte förrän man står utan det ”självklara”. Vi vet nu.

Varm kram på er. ALLA.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

 

100 stycken. Det är många, det! Mångalet många.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Månen är full på Costa del Sol.

Det får den. Lite magi över det. Eller hur! Inga vargar som ylar i alla fall. Inga gubbar som skräms. Har väl sett för många filmer i min dag. En del har besvär av fullmånenätter. Jag kan inte bestämma mig för om även jag har det eller om t ex mina mardrömsnätter bara RÅKAR infalla just då – eller om jag verkligen blir påverkad. Spelar ingen roll att veta. Egentligen. Kan leva utan svaret. Faktiskt.

Månen är full på Costa del Sol.
En onsdagsfull måne. Det är ju lillelördag. Ju. Å apelsinträdet både blommar och ger frukt. Märkligt. Doftar i alla fall helt FANTASTISKT!
Hundrade krönikan.

100. Man kan vara 100. Betyder antingen att man är gammal eller att man är perfekt. År eller procent – det är lite skillnad på det.
Eller så har man skrivit 100 krönikor! Detta är faktiskt min hundrade krönika. Lite stolt faktiskt. Grattis till mig! Många timmar och vaknätter för att få till det.  En och annan gång har jag helt zonika hoppat över. Några av er har märkt det. Andra inte.
Till er som märkt det: I am back! Till er som INTE märkt det: I am back i alla fall. Det firar jag med Cliff Richard.
Lägg märke till de exalterade skriken när han gör sina moves… 🙂 .  Rhirrrrr …… 🙂 !

Lite dumt gjort var det allt.

Igår kväll prioriterade jag närvaro. Betyder att jag inte sitter 5 timmar på raken och kåserar, letar bilder i min fotomapp, krymper dem, ändrar storlek, minskar pixlar och tänker på vad jag skall skriva om. Bilderna skall liksom passa in i texten. Att få det där flytet där ord och bilder vävs ihop. Jag lade 2.5 timmar på bilderna, lade sedan undan datorn och såg på svensk TV ihop med Mats. Lite portugisiskt vitt portvin från Douro för honom, en god kopp kaffe till oss bägge och så ett glas jordgubbsgin till mig. Min favvo.
När kvällen var slut satte jag väckarklockan på 04.30 och vi gick och vi gick till sängs. Kände mig nöjd och tillfreds med valet.

Ibland måste man prioritera och göra bra val. Ibland måste man sova, helt enkelt.

Nu sitter jag här igen. Klockan är 07.20 och det är på tok för sent. Halvstressat läge. Egentligen. När jag är färdig med detta har ni påbörjat er lördag och är på vift. Så här är det: Jag använder mobilen som väckarklocka. Trodde jag stängde av uppdateringsklingen bara – där det klingar till och talar om att något har hänt. Det stör hjärnan att hela tiden bli avbruten. Jag vill inte alltid veta om Willys säljer kaffe billigt just nu. Inte här. Inte nu. Eller att någon meddelar att hen just nu äter chips i Montmartre. Inte här. Inte nu.

Man MÅSTE inte vara uppkopplad jämt……Spansk lösning.

Vad jag gjorde var att jag även satte väckarklockan på ljudlös. Betyder att klockan hade ringt i härdigt i 2.5 timmar medan jag sov sött. Uppstigen och klar nu. Som solen efter Imse-Vimse-regnet. Det får gå. Inte livsavgörande men jag bannar mig själv. Att jag inte löste frågan smidigare. Lite bara. Inte mycket. Jag är bara lite tirriterad, som Karlsson på Taket sa.

Det börjar bli vår
Jag väljer att INTE hoppa på långsursvågen över min väckningsmiss,
Unnadigresan.

Inspirerande. Att bli funnen på Google och sedan skapa ett sådant förtroende att en grupp väljer att SJÄLVA ta kontakt och sedan besluta sig för att följa med till Douro och Porto i september!  Precis så som jag vill ha det. Så 7 st vin- och resevänner har bestämt sig för att åka med och uppleva detta häftiga landskap i Portugal. Hade tänkt ligga lågt i höst. Det är så mycket som händer ändå men jag blev så glad och stolt att jag såklart sa JA. Mitt program är ju  utarbetat redan.

Unnadigresan
En mur med utsikt.
Unnadigresan
VInprovning på höga höjder. Vår vingård i Douro.

Hårt arbete kan löna sig. Jag skördar just nu på en massa håll. Happy me. Avkoppling är något jag nu tar mig an. Vila för mig KAN vara att läsa. KAN vara att baka bullar. KAN vara att måla muren. GÖRA saker. Många. Raklång på rygg är inte alltid vila. Inte för mig.

Här är några som fattat grejen.  2 av mina resegäster till Douro.
Våren på väg.

Jo, jag har hört och sett. Trots alla rapporter hemifrån om ruskväder och vattenflöden så börjar det knoppas. Hörde precis att våren dragit från södra Sverige till Stockholm just nu. Vårtecken, helt enkelt. Man får ge naturen en eloge som orkar hålla på att komma igen år efter år. Så många motgångar…….Mitt eget lilla skötebarn är ju Villavagnsparken i Grottbyn, Höör. Där blir det också säsong snart. Nu är det bara 4 platser kvar. Resten är sålda. Man kan bo här året runt eller bara när man vill. Som fritidsalternativ eller som boende jämt. Nära till allt. Höör ligger några bilminuter bort ( eller finns buss ) . Pågatåget till Lund o Malmö t ex. Sugen? Klicka HÄR

Dags att börja tänka på framtiden, kanske?
Vi har det bra i vår villavagn i Skåne!
Blandat och gott!
11-kaffe kan man inte missa.

Jisses, vad tiden går.  Melodikrysset just nu. Tommy Körberg sjunger Guldet blev till sand ur Duvemåla. Vilken röst den mannen har!! Vilken gåva. Jag ryser. Som sagt – elvakaffe. Med kanelbullar. Så får det bli. Till skönsång. Mats borrar i ett skåp och skall fixa ett lås. Vi har det fint.

Ska vi tala om pipor som man ryser till så får ni väl tusanemig lyssna på Peter Jöback också. Rättvist måste det vara. En sådan röst. Ryser av välbehag gör jag.

Epilog.

Epilog betyder slutkläm. På enkelt språk. På danska förklarar man så här: epilog, slutning på en tale eller et litterært værk, som kan have form af en konklusion, en morale eller en efterskrift, hvor forfatteren henvender sig direkte til læseren for at drøfte det netop afsluttede værk. Så då gör jag det – vänder mig till er. ( Tycker jag har gjort det hela tiden men…….. )

Jag ser er………………

Det är nu jag brukar förmana och önska. Det är nu jag brukar berätta hur jag lever. Det är nu jag försöker ta mig ur det här. När jag försöker knyta ihop säcken. Jag vill i alla fall önskar er en fantastisk helg med påföljande vecka. För er som kan.
Fick ledsamt meddelande att en kär vän och f d granne gått bort. Sådant tar på en. Tankar far och flyger runt. Livet, jovisst.
Tillägnar er familj detta. Susan Boyle och Barbara Streisand in Memories.

Så kan vi få lite glädje också. Som avslut. På riktigt. Detta är en filmsnutt jag tittar på varje dag. Man blir så glad, så glad. En pappa som kommunicerar med sitt spädbarn. Helt magiskt. Vill ni må bra? Se den. Man behöver inte förstå vad som sägs – man förstår allt ändå.

Tjingeling.

Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se  
https://www.facebook.com/annickadefigitab/
www.villavagnsbloggen.se

 

Myror i brallan?

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

En helt vanlig dag hemma hos oss.
– Vad skall vi köpa till Malins födelsedag?
– Du kan väl ta något ur frysen? Vi har väl alltid något där som passar.
Tystnad. Tankar. Blickar.
– Ska jag ta något ur frysen???? Jag tänkte vi skulle handla något idag!
– Handla? Vi skall väl rensa frysen innan vi åker söderut? Eller?
– Jo, men att ge fryst kålpudding till Malins 50-års dag! Det känner jag inte för.
– Malins födelsedag? Frågade du inte vad vi skulle ha till middag idag?

Häpp.

Man stiger inte i pris i stigande ålder…………..

Hjärnan kokar lite grann just nu. Många järn i elden. Olika järn i olika eldar. Det brinner tamigtusan överallt samtidigt, känns det som. Trappa ned? Inte troligt. Inte frivilligt i alla fall.

Roat mig kungligt med en kär väninna i veckan. Bl a. En kortis till Helsingborg. Vacker stad i vackert väder. Bästa kombinationen. Välsignat, rent av. En stund i kvällssolen nere vid hamnen. Bästa läget. Lite fish and chips och en liten välsignad öl.

Fish and chips
Den satt där den skulle. Tack Ina.

Sofiero Slott utanför Helsingborg. Kan ni så gör ett besök. Vackert. Inte pråligt. Lite lagom puttinuttigt. Blomsterparken ska ni inte missa. Fantastisk och storslagen. En liten Carl Milles-utställning också. Åsså en samling svartvita foton av kungafamiljen. Den forna.

Sofiero Slott utanför Helsingborg. Trevligt. Deras blomsterpark. Missa inte den. Gudomlig.
Storkungen och lillprinsen. Då det begav sig.

Så var det en liten smygpremiärvisning av den tjusiga Beaumont Villavagn på Grottbyn Camping. OM ni bara visste så fint där är. Grönt och lummigt. Rymligt.

Såååå fint. Frisk luft. Lugn och frid. Nära liv och röj om man vill.
Välkomna hem!

På måndag blir det Portugal och finliret inför resan den 18-25 september. Tror det blir varmt. Skall komma ihåg att dricka mycket vatten. Är dålig på det. Känner sällan törst men får skärpa till mig innan jag torkar ihop alldeles. Som ett russin. Fast man gör gott vin på skrynkliga russin………….Hm. Dessertvin. Kanske jag som är desserten???

Sommartorka…………..

Dags för avslut. Har litta å jöra. Skall svara några kunder om villavagnsplatser i Spanien…………..Spännande saker på G och eftersom vi drar ner till Spanien inom inte allt för länge………Berättar mer en annan gång.
Jo, jag hinner njuta också. Mycket. Tar de småa tillfällena i akt. Å alla stora. De som finns rakt framför en. Här och nu. Går ingen nöd på mig. Det är roligt att leva – då får man se hur det går. Det går bra.

Så önskar jag Eder alla en förträfflig dag. Helg. Vecka. Hösten är mysig. Lugnet sänker sig. Vädret är i mitt tycke förträffligt. Lite svettigt om man skall våttvätta heltäckningsmattor med maskin som trilskas och skvalpar – men det ingår i livet att lida lite. Är det inte värre så…………….hit med mattorna, bara.

G´natt.

Ta-ta.
Annicka

www.villavagnar.com
www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se

Onödigt stora kavajer och väldigt många kort.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

En liten fredag. Inte dumt. Dr Phil på TV. Det kan han få vara. Om han nu så gärna vill. Han skulle bara köpa en mindre storlek på kavajen. Ser ut som ett överdrag till utemöblemanget. Å andra sidan är de kostymer som många svenska män bär yttepyttesmå. Korta, smala och knappt knäppbara. Förkrympta. Gått för länge i torktumlaren. Spelar detta någon roll? Nej. Inte alls. Bara noterar och det får man. Så går livet vidare. Imorgon är en annan dag. Lördag.

Så ska det se ut. Om man vill vara fin, alltså. Dr Phil till höger. Berra till vänster. Mr Purrfect i mitten.
Bild från Detroitloverdr.com

GULFROSSA:
Veckan går i gult. Rapsfälten i Skåne blommar. Det är så vackert, så vackert. Vilken intensiv färg!! Måste t o m synas från månen, det tror jag bestämt. Våren öht taget är så betagande vacker. Sprakande skir, på något vis. Kallt är det. Regnar gör det – men med tanke på förra sommarens torka så vågar jag inte säga ett knyst. Regna på bara. Ös. Det är bra. Jag går in och pysslar när det öser. Måtte det dock regna lagom framöver och skina lagom med sol. Oftare sol än regn och helst varmt. Om man får önska. Jag viskar.

Rapsfältsfrossa på Österlen.

PROFFESSIONALISM:
Visst är det fantastiskt med människor som kan? Som bara gör DET. Det finns proffs och så finns det proffs. De som levererar Morgan Nyman AB:s villavagnar är verkligen proffs. Trånga passager, snåriga skogar, stenar och berg mitt i planeten, sankmark och hjortronmarker. Det är ingen ordning alls på naturen men ska en villavagn levereras så ska den.  I veckan levererade vi Sverigens största villavagn – som måste fraktas i 2 delar. Stor, tung, bred, hög och alldeles alldeles underbar. The Harrogate var namnet. Såklart är den vi levererade hemma hos sig och myser – men vi har ju fler!! Kom hit, till utställningen i Stenstorp och sätt er i soffan och wow-a. Öppet alla dagar!!!!!

En bil kommer lastad……..med en Harrogate.

RENSNING PÅ GÅNG:
På tal om att flytta saker. Förändringens vindar och vi måste tömma ett utrymme och flytta saker till annat utrymme. Då passar vi på och gör oss av med det som vi fram tills nu inte behövt. En andra sortering efter husflytten. Maken är duktig. Han ”bokför” i huvudet och bestämmer vad som han vill ta bort. Egna saker. Jag är också duktig och  bokför också i huvudet – men mer vad som skall vara KVAR och det är i stort sett ALLT. Fast då får jag vara ärlig mot mig själv och säga att det STORA gjorde vi när vi sålde huset. Det var som att gå en boxningsmatch med Hubba Babba – vem nu det kan vara men det låter elakt. Vi har väldigt lite kvar. Saknar inte sakerna alls, har glömt vad jag hade, men processen var tuff. Medges.

Sortera mera.

SLÄNGBORTNING AV SAKER?
Tänkte jag skulle vara superduktig och göra mig av med en del minnessaker – åt vilka jag inte ägnat en tanke de senaste 2 åren. När jag böjde mig över lådorna och börja plocka, då brast det. Pappas födelsedagskopp. Hans medalj ( från vad och när?). Mammas och pappas bästa porslin – fast vi äter på deras finporslin till vardags numera men soppterrinen som hör till – som jag ALDRIG kommer att använda…….t ex. I alla fall minnen. Det slutade med att jag slängde en hel del negativ från foton och en grytlapp. Soppterrinen står nu här i köket i villavagnen på fin plats och pappas födelsedagskopp är framtagen och vänslas med mammas dito. Frid på jorden. Lycka i det lilla. Får köpa en ny grytlapp.

Detta bildspel kräver JavaScript.

NOSTALGITRIPP:
Hittade en samling foton – som jag tog kort på. Att ha i mobilen och titta på. Fotolådan vill jag såklart inte slänga – den är värd mer än nästan allt – men den kommer inte att stå framme, så det är lika bra att plåta fotona och titta på emellanåt. Så kan jag ta nya foton av de gamla fotona(!) och minnas lite till……..Roligt och igenkännande att titta på gamla foton. Det är ju ögonblicksbilder av ens liv, ju! Livet då. Kul att minnas.

Det var då, det. 1978

UNNADIGRESAN:
Livet fortgår på Unnadigresans lilla vingård i Dourodalen. Så fint.  Bild från idag. Varmt och skönt. Vackert. I september är det dags för 8 glada som bokat resa med mig. April 2020 och september 2020 planerar jag nästa turer. Häng på!!! Intresseanmälan ( inte bokning ) HÄR! 

Unnadigresans vingård i Douro. Foto från idag. Där skymtar poolen. Poolhäng.

Så tänker jag sluta mina synnerligen engkla rader…………… Magen är full av räkor från Fiskhallen i Mölndal. Hur gott som helst. Norska, stora. En blixtvisit hemmavid innan kosan styrde söderut igen. En dag lite drygt. Nu väntar gäster och utflykter.

IMG-20170705-WA0010

En önskebild för imorgon. Solsken och fluffiga moln. Utflykt i det gröna. Kafferep i solen och glad i själen. Det är på G. Det mesta ÄR redan så det är väl dagljuset som fattas. I princip. Never ever give up.

Må gott och gör något ovanligt denna helg. Något ni aldrig brukar. Stekta bananer med håning och glass t ex. Brukar jag ALDRIG göra. Kanske imorgon. Längtar efter våfflor. Vill göra. Letat som en galning efter våffeljärnet men det finns nog i husvagnen – som står på vinterförvaring och gonar sig. Får längta. Det är rätt gött, det också.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Glad Pussk på er. Jag ÄR vaken.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Där fick den sig allt. Väckarklockan. Skulle väcka mig klockan 05.15 men då var jag redan vaken. Vaknade kl 4 och tittade ut genom hotellfönstret. Fullmåne. Det var vackert. Tänkte fota men så började jag tänka på något annat. Det händer att jag gör det även i denna arla morgonstund. Kommer inte ihåg vad. Må man förlåta mig för det. Skulle skriva min lilla krönika igår kväll, när jag kommit hem från en fantastisk middag i Skövde med mina villavagnskolleger och vänner. Med den krävan full av det gottaste gotta – jag orkade inte kämpa emot sömnens illmariga försök att däcka mig. Snark. Så det var bara att sätta klockan på klingning. Sagt och gjort.

Vacker afton i Skövde

Har idkat jordbruk i veckan och då menar jag inte att jag spelat golf. Har hört att man säger så när man slår bort gräset och jorden istället för att träffa bollen. Nope. Dags att pynta i krukorna. Har man inget växthus kvar – då får man ordna det på annat sätt för man vill ju ha det som man vill ha det. Ju. Har stora krukbumlingar som väger JÄTTEMYCKET och det var dags att förnya jorden och fundera på om träden som jag planterat där, ska få vara kvar eller inte. Har inte bestämt mig men de ser lite uschliga ut. Tänkte fruktbuskar. Eller tänkte ……………….tja. Får se. Jag kan ändra mig. Hela tiden. Huvudsaken att jag trivs. Å buskarna.

En liten trädgård är också en trädgård.

Mysigt som 17 med det här stora vårbruket i det lilla formatet. Jag behöver inte göra något egentligen – men vill – för att det känns gott att göra gott. Älskar´t, helt enkelt.  Å persilja är fantastiskt gott i mat. Dessutom. Å marockansk mynta. Doftar gudomligt gott när man vidrör bladen. Doftar mojjito. Dessutom. Slurp.

Kör fuskvarianten. Köpte färdiga plantor av persilja i år.

Skura altanen är ett annat nöje, men det gör maken med bravur. Man får ju skydda sina grejor. Trä är trä. Villavagnen behöver ingen bökig omsorg. Bara att bli klappad på emellanåt. Och älskad. Det mår den bra av. Vem gör inte det förresten?  Älska på bara.

Puss på daj.

Är på villavagnsmässa hos Morgan Nyman AB ju över påsken – och maken valde att stanna kvar i Skåne och pyssla. Göra saker.  Pyntade och gjorde fint och sedan åkte jag……….. Hmmmm. Men jag såg till att det inte fattades vare sig sill eller Jansson. Man kan göra massor med saker på begränsad yta. Man får bara vara lite påhittig. Jag har allt man kan önska sig i form av bekvämligheter, så det är bara att göra – om man känner för det. Oftast känner jag för att göra något.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Varde därmed INTE sagt att jag är så inibänken duktig och bara vill visa upp mig – jag vill faktiskt bara inspirera!!! Till att göra roliga saker. Att göra fast latmasken tycker allt är onödigt. Fast…………..om man inte tycker om vare sig trädgård eller matlagning – då inspirerar jag ju inte……………..då gör jag ju bara människorna irriterade. På mig. Tänkte inte på det. Fast…..visst vill man väl vara glad istället för putt? Om man kan? I så fall kan ni glädjas över att jag är glad. Så blir det jättemycket gladigt. Delad glädje är dubbel glädje. Ju. Väl?

Delad glädje är dubbel glädje – eller hur? En Harrogate på 74kvm. Kommer i 2 delar. Makalöst vacker inuti. Kom hit och titta! Öppet hela påsken. SOLSKEN UTLOVAS!!!

Snart blir det Keukenhof och Amstedam för min del. Skall åka dit med en kär väninna. Där kan man tala om blommor och växthus. Färgexplosioner och blomsterhav som heter duga. Jag har varit där förut och dånade av all blomsterprakt. Det är dessutom King´s Day den 27 april – och då är det fest i Amsterdam. Alla gator är avstängda men inte för oss……………har fixat passage.

Flower Power. Keukenhof. Holland

Oppsiedeisy. Ser att klockan tickar på. Dags att kliva in i duschen och göra sig iordning för dagens övningar. Skall inspirera och informera till köp av villavagn hos Morgan Nyman AB idag och imorgon. Kom dit, vet jag. Så många fantastiska modeller. Ni anar inte vad som finns förrän ni varit på besök och vandrat runt. Suttit i alla soffor. Fantiserat. Majgadd. Öppet 11-15 hela påsken. Bara säger.

Ljummen bulle och kall mjölk. 100 år sedan sist vi drack mjölk…..

Tänkte att jag skulle fjäska lite med er och bjuda på en virtuell bulle eller två med ett glas virtuell mjölk. Kaffe kan jag också ordna. Bara att låta det vattnas i munnen. Vassegoda.

Slutar härmed min lilla krönika och sänder er en innerlig stråle av gott och roligt – som räcker länge. Ni får härmed en extra dos. Hushålla inte på det – glädje ger glädje. Man behöver allt man kan få här i världa. Inte så lätt alltid men man kan alltid försöka. Never, ever give up.

Pussokramheladan.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Så damp hon ner i verkligheten. Den andra.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Så sitter man i sin fåtölj i villavagnen. Några timmar bort och vi hade 24 c varmt. Det har vi nu också i o f s. Fast inne.  Borta är Málagas värme men stugvärmen här i villavagnen är fantastisk. Ute skiner solen på Skåneslätta. Det är vår i luften och det blommar lite överallt. Tog mig en promenad till butiken för att fylla på i de tomma skåpen. En ljuvlig promenad. Mycket att titta på. Att njuta av. Lasagnen som sedan såg dagens ljus satt som en smäck. Mumma för magen.

En dag i mitten av april i Skåne. En bamsehumla.

Cirkeln är sluten. Det tunga vintermånaderna med mörker around the clock tillbringades i solen. På Costa del Sol. För det mesta sol men alltid kust. Inte direkt någon tropisk hetta – om någon tror det. Solsken och varmt där solens strålar landar. I skuggan lite kyligare. Lägsta temperatur från mitten december t o m januari – ungefär 8 – 12 c på nätterna. Annars ligger det runt 16 – 18 c dagtid i skuggan. I solen såklart mycket mer. Ljuset. Ljuset – det gör något gott med en.

Som sola i Karlsta´ fast mer söderut.

Blomstertid som kommer mest hela tiden. Färger. Färger. Färger. För en blomster- och färggalning som jag, så är det fest varje dag. Många säger till mig att ” Jag skulle inte klara mig att leva utan årstider som ni gör. ” Då vill jag härmed meddela att det är fel information. Visst finns det årstider!! Tydliga sådana. Garanterat. Gräset blir grönare. Blommorna ändrar karaktär. Löven faller. Mandelträden blommar……..Mimosan.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det snöar på Sierra Nevada och ibland 3 mil upp i bergen. Att bo på Solkusten sommartid skulle däremot vara för varmt för mig. 35 c och mer i skuggan – det är för mycket. Man orkar inget mer än att ha siesta. Ju. En eloge till alla som jobbar i sådan hetta.

Å andra sidan – snö och iskallt den 1 maj är inte heller någon hit – eller frost på midsommar – som här i Sverige……inte det roligaste jag vet. Anyway – saker blir som man verkligen vill – oftast  – i det man kan påverka.  Just nu vill vi detta. Innerligt.

Från ett växthus uppe i bergen. Där kan man gå bort sig…..i extas. Släpp av mig där om du vill bli av med mig och jag är förlorad för timmar framåt.

På tal om färg – precis sett Let´s Dance. ÄLSKAR deras klänningar. Bara säger. Tänk att få vara med på en sådan dansupplevelse. Någon som är dedikerad för en och som bara tränar och peppar en. Skulle vilja. Kanske inte kunna – men vilja. Alltid något. Vet att det är hårt slit men det är jag van vid. Från förr i alla fall. Säkert hade ryggen gått av och guvetvad annars – men just tävlingskänslan – att jobba för något hårt och intensivt och sedan gå iland med segern av att ha klarat det. Go´känsla. Låt mig fantisera bara…….

Får börja jobba på formen igen. Ska HA en sådan. Klänning, alltså. *ler*

I vilket fall. Nu är vi hemma. Mysigt det också. Hemma bäst och borta bäst. Skall träffa våra kära och nära och umgås. Jobbprojekt för mig med villavagnarna och mina resor i Unnadigresan. Planering och fundering. Roliga saker. Säger som jag brukar – tack till Universum för att jag är frisk. Det knirkar i axeln ibland men det är väl just allt. Åsså det svarta som flyger omkring i mitt öga efter godiskastet, om ni kommer ihåg. Det är kvar. Ibland tror jag att det kommer någon när jag tittar i sidled – men det är bara pyspunkan som gör sig påmind. Helt ok om man jämför med annat. Det andra som ev känns eller låter – det tänker jag bort. Eller glömmer. Bättre för mig. Tänk om man mådde illa varje dag och hade svår värk? Styrkekram till er som har det så. Pyspunka är bättre.

Här kommer en liten film från idag.  Från Söderslätt. Spatserade iväg och kollade läget. Bra läge, får jag allt säga.

Skall bli spännande om jag har en aning om var jag vaknar imorgon bitti. Lite si och så med det ibland. Just i resandetider är det extra kännbart. Vet inte riktigt hur jag har det ibland. Är jag i Mölndal? I Skövde på hotell? I husvagnen? I villavagnen? I Spanien? Får tänka till ibland. Om jag sträcker ut högerarmen och den nuddar en vägg – då vaknar jag i husvagnen. Bra kännetecken. Har memorerat ikväll. V-I-L-L-A-V-A-G-N-E-N. Det är där jag vaknar och gör jag inte det – då går jag i sömnen. Gulp.

sdr
Det var bara att öppna dörrarna och sätta på luftvärmepumpen. Vips hade vi värme. Så fräscht och torrt. Bara att börja bo. Världens bästa påhitt med villavagn. Som hemma fast…….hemma.

Snart är det påsk. Villavagnshelg för mig – Morgan Nyman AB har Villavagnshelg från Skärtorsdag – Annandag Påsk. Jag är där på Påskafton och Påskdagen. Kommer mycket folk. I like. Får se om maken hänger på eller vill mysa i egen regi.

TOP_PASK1

Man kan aldrig vara säker på något egentligen men en sak ska ni veta – jag kommer aldrig följa med någon till månen. Läbbans. Jag må vara äventyrlig men där går gränsen. Inte kommer jag någonsin att vilja kyssa en bläckfisk. Grillad och med vitlök -möjligtvis. Såg en stor rackare på TV och den var skrämmande!!! Brr.

Så. Må ni slippa sådant ni absolut inte vill. Som att kyssa bläckfiskar eller rensa golvbrunnar. Eller annat. Fundera hellre på vad ni VILL än vad ni INTE vill. Bättre.

img1555049642876_1555049885948
Inte bara floskler – det funkar faktiskt. Man får kanske ha tålamod, förståss.

Så var det slut på bokstäverna. Man får dela med sig av det goda. Det skall bli över lite till imorgon, också. Till er andra. Får bli bättre till nästa lördag. Måste samla ihop mig. En resdag är en resdag. Kola i hjärnan.

MÅ VÄL. Kort och gott och med eftertryck.

C u.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Dream on, Babe. Å gör något.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Ni vet den där känslan när man känner det är tomt. Inte i plånboken eller kaffeskåpet – men i hjärnan. När det ekar i bästa fall men annars är ihåligt. Hallå? Någon hemma? Ingen svarar.

Tomt. Ding-ding-ding.

Precis så för mig just nu. Hade tusen idéer om vad jag skulle skriva om. Nu sitter jag här – ombonad och mätt i magen och……………….ingenting infinner sig – förutom sömnen. Nedrans.

Några av oss. Plus fotografen Veronica.

Det har varit mässdag idag. Hela dagen. Troligen är det känningar av det.  Det har varit superkul. Gillar´t. Att prata med människor om det man tror på – det är bra gött, det. Människor som du och jag och vem som helst. Som är nyfikna. Som förundras över så mycket man får plats med i en villavagn på 32 kvm. Westcoast 32 by Morgan Nyman AB.

Välkommen hem!

Att få dela äkta glädje. I like. Människor är lätta att prata med. I alla fall tycker jag det. Vi har pratat drömmar. Livsmål. Tankar. Chokladkola. Det har livet handlat om idag. Bland annat. Vi längtar alla efter något. Den som fryser vill ha värme. Den som är hungrig vill ha mat. Det som inte kan läsa vill gå i skola. I vårt land – där de flesta av oss ( inte alla men väldigt många ) egentligen har tillräckligt av allt – om man jämför med många andra i andra länder – där vill SJÄLEN ta plats. Märker det så tydligt.

Det är inte det att saker är svåra, som gör att vi inte vågar. Det är för att vi inte vågar, som saker är svåra.

När jag börjar berätta om hur maken och jag kastade loss. Köpte vår villavagn – hur vi sålde huset – gjorde oss av med saker – bytte liv – då sprakar det i mångas ögon. Det gnistrar till och de lyssnar stort. ”Men det är ju så jag har velat göra i så många år”, sa en kvinna. En annan ”Jag vill göra något helt annat. i mitt liv. Vill slippa alla saker”. ”Så härligt och nyttigt att träffa någon som verkligen gjort det och verkar ha överlevt”,  sa en herre med glimten i ögat. ”Det här borde du berätta för fler”, sa flera. Det har jag hört många gånger. Jodå. Jag har skrivit om det förut i mina kåserier. Om processen att göra sig av med saker. Leva drömmen. Att prioritera bort. Insikter och avsikter. Tankar och fallgropar. Fantastiskta överraskningar. Utveckling. Saknad. Lycka.

Hoppochskuttglad

Imorgon är en annan dag – då får vi se vad den har med sig. Kanske säljer jag en villavagn. Hoppas det. Blir så hoppochskuttglad av det.  Just nu är det inte annat än hoppochskuttlägeisäng. Jag gör härmed en konstpaus. Går och lägger ned kroppen i horisontalläge, sätter väckarklockan på jättetidig morgonstund – och skriver färdigt.

Ur led är tiden.

Å DÄR är hon tillbaka, Ekengrenskan. Klockan är 05.05. Klockan på bilden går fel men den är i alla fall stor. Pigg som en nyponros. Inte. Inte pigg alls men vad kan man begära av en dam i sina bästa år? Jag sitter utan stöd och kan bete mig bland folk – det får räcka.

Don´t mess with me. I am the driver of this bus.

Natten var lugn. Har inte drömt något. Tror jag. Annars är jag en mästare på det. Några gånger i månaden drömmer jag så tokigt, så jag vet inte om jag inte borde spärras in någonstans. Ofta återkommande är att jag inte får följa med. Att jag blir ensam kvar. Alla åker utan mig. Den drömmen är otäck. Kan vakna i gråt och inte fatta något. Gamla människan! Måste ställa mig upp mitt i natten, för att vakna till på riktigt. Tar en stund och inser såklart att ingen har åkt någonstans utan mig och jag är i allra högsta grad med. Det är t o m så att jag kör bussen!

Fniss. Skylt funnen i London.

En annan mardröm är att jag sitter i skolbänken och skall tenta. Ser att alla kan svara på frågorna utan jag – har läst på fel saker. Jag som VERKLIGEN pluggat! Kan plötsligt ingenting och den stressen jag känner i drömmen – att alla kan utom jag fast jag VET att jag kan – DEN är inte att leka med, heller. Kan vakna superledsen och måste ställa mig upp för att vakna till. Lugnar mig när jag ser att maken ligger där och snusar lugnt och ingen skolbänk inom en mils avstånd. Nä. Tacka vet jag gräddtårta. Det är gott.

Gott med bakverk.

Snart är det hemåkardax. Tillbaka till Sverige. Härligt. Lever i den bästa av 2 världar. En får tacke o ta emot det som kommer en till del. Solen och ljuset är fantastiskt lättsamt att umgås med vintertid. Hemma i Fäderneslandet på sommaren – det är också fantastiskt. Rätt mycket som är fantastiskt. Faktiskt. Må det vara länge.

Mycket är fantastiskt.

Avslutar med en riktigt superdålig film. Regissör: A Ekengren. Filmare: A Ekengren. Klippare: A Ekengren.I huvudrollerna: A Ekengren och spanska räkor. I originaltappning. Gambas a pil-pil. Nya paradrätten. Så enkelt. Så gott. Eventuellt nyttigt.

Å med det slutar jag mina ängkla rader.

Känslan av att må bra i det lilla och det stora. Att ha människor i mitt liv som jag älskar och som jag kan misstänka älska mig också. Tack. Fortsätt gärna med det. Det gör gött i själen. Önskar er alla detta.

Klockan är 05.45 och en ny dag randas. Det börjar ljusna. Solen kommer strax upp. Må den skina på oss alla. T o m på mig fastän jag inte klarade tentan………*ler*

Kram hela da´n,

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

Ett liv att leva.

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Att jag bara orkar. Här sitter jag och lurar. Klockan är 04.53 och jag har precis börjat skriva. Gårdagen var full av gårdag. Härliga gäster med många skratt och kortspel och när de gick vid 22.30-snåret, så var det dags för mig och mina rader. Trodde jag. Maken kysste mig godnatt, gick upp och lade sig och jag satt kvar i min lilla skrivarsoffa och…….gäspade, laddade upp bilder, gäspade, laddade upp fler bilder och………somnade. Hejoch hå. Så nu är det bara att börja sitt värv. Pigg? Nä.

Just det.

Vi har haft kärt besök i veckan och gjort roliga saker i det lilla. Hängt och myst. Kraftiga stormbyar vid havet och det tyckte 15-åringen var coolt. Det annars så stilla Medelhavet har rytit till och visat vem som bestämmer. Nu börjar det envisa arbetet med att ställa i ordning stränderna igen – ny sand skall hämtas och läggas ut, bulldozers slätar till och återställer. En solkust utan stränder drar ingen publik. Ett evighetsarbete.

Så stilla är inte alltid havet här.
”Onsdagens storm har orsakar stor skada på provinsens stränder – speciellt i Fuengirola, San Pedro och Estepona. Vågorna som gick så höga som uppåt sex meter har näst intill ”ätit upp” stränderna på många platser. Fenomenet är känt men svårt att förhindra. Därför är det nu behov av stora mängder sand för att förbättra de drabbade stränderna. Detta arbete förväntas komma igång snabbt men det är inte säkert och de drabbade stränderna hinner bli klara till påskveckan då, vanan trogen, årets första stora turistvåg väntas.” Från tidningen En Sueco.

 

Vem bestämmer? Egentligen?

Många av vinterövervintrarna (?) har börjat dra sig hemåt. Vintern i solen och sommaren hemma. Många frågar om jag ligger och solar jämt. Svar: Nä. Tror inte det är nyttigt och det är inte heller roligt. Ibland så, men inte ofta. Däremot går jag nästan alltid i klänning eller kjol största delen av året. Bara ben, liksom. Vinterkläder äger jag knappt. Ibland kan jag längta efter att bära ett par supersnygga läderstövlar. Bara för att. Snyggt med kjol till. Frågan infinner sig alltid: men när ska bära dem, då? Inte kånka omkring under armen – det skulle se dumt ut – menar ha på mig dem. Ni fattar. Anyway. Ytterligare en sak att äga och som tar plats i garderoben – som är begränsad.

När vi tömde huset och bytte liv gjorde vi oss av med mycket. T o m mina snygga läderstövlar……….

Längtar jag tillbaka till det livet? Dubbelbottnat. Är man en tänkare som jag, så visst flyger tankarna förbi emellanåt. Saknar mina vänner på vår gata. Mina nära och kära. Saknar mitt växthus. Såklart älskade jag vårt fina hus. Mitt lila badrum………Saknar inte vintrarna, mörkret eller regnet och kylan. Älskar solen. Möjligheten att bara gå ut i sommarkläder. Skiftningarna i årstider här, också. Blomsterprakten. Det fria livet.

Trivs inte inlåst.

Man får och man får avstå – det är det som är Livet. I det stora och i det lilla. Livsval. Man får göra det som känns rätt. Fel blir det alltid någonstans ändå – men dagarna med götta i måste vara fler än de med lort – det hävdar jag bestämt. Ingen som gör livet åt en – det får man ordna själv. Just nu passar det perfekt så här. Jättemycket mer gotta än lort. Facit har ingen och vem vill egentligen leva livet med svaren innan man ens ställt frågorna?

Min vackra brudklänning. Den fick stanna kvar.

Villavagnslivet, då? Jo tack. Vi har det perfekt i vårt lilla hörne på Söderslätt. Fria vyer. Nära till mysiga Ystad. Man kan älska Skåne väldigt lätt. De gula rapsfälten förblindar när den tiden är. Magiskt vad Moder Natur kan bjuda på. Vallmofälten med blåklint i. Pilallérna med sina vindpiskade pilar. Abbekåspotatisen är INTE att leka med. Man äter den. Under njutbar tyssssstnad. Den godaste vi mumsat på. Bussen utanför tar en till Trelleborg och Ystad lätt. Till Göteborg åker man från Malmö med lyxbuss för 170 SEK.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nä. Om man skulle sluta sina ängkla rader? Lagom nu, kanske? Klockan är 06.13 och jag har inte nickat till en endaste sekund. Fokuserad. Inte en endaste rubrik, heller. Jag gör som jag säger, helt enkelt. Impressed. Vill bara säga att det jag skriver om här skall vara lättläst och i bästa fall underhållande. Det händer så mycket förskräckligt i världen – jag är fullt medveten om detta och har såklart åsikter men jag har valt inriktning. I kåserier ryms inte olycka och katastrofer. Det skulle bli så fel åt andra hållet.

Som alltid.

Önskar er fina dagen. Idag blir det kortspel igen. Ihop med ett tyskt par på campingen intill. De kan inte engelska och jag kan inte tyska men vi förstår varandra ändå. Man fattar när man vinner eller förlorar – oavsett språk. Tro mig. Blickar och gester är internationella. Jag gestikulerar vilt på tyska, bara så att ni vet.

Ha en finer helg och vecka. Vårtecknen har kommit hemma. I know. Är hemma ofta. Ju. Kortare sejourer oftast. Villavagnspassionsjobb.

Blåbärsris på Costa del Sol.

För ovanlighetens skull önskar jag er inte godnatt. Färskvara på detta kåseri. Säger god morgon och önskar det. En riktigt god sådan och så likadan fortsättning på dagen, helgen, veckan. Hoppas era önskningar och längtan efter något specifikt kommer till er. När tiden är mogen. Allt gott till er. Hela tiden.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com

 

Skrapa på ytan……………

Publicerad den av villavagnsbloggen

Hilsen.

Rena rama sommaren idag.  Några snöfordon av den digniteten som vi har i Sverige – det finns inte här på Solkusten. Apselut inte. Av förklarliga skäl. Det börjar med 12 c på morgonen och sedan blir det liksom bara varmare. Fortfarande gäller att det i skuggan kan vara kyligt – en kofta sitter fint – men i solen är det hett. Maken inflikar att män inte har koftor – de har möjligtvis cardigans – men det har inte han. Han tar på sig en fleece.

IMG_20190128_144550-compressed.jpg
En apelsin – ett apelsin? Spelar ingen roll: MÅNGA APELSINER

Citronträdet börjar visa livstecken och producera nya skott och blomknoppar. För er som inte doftat på citrusblommor………………det doftar gudomligt gott. Jag kan stå och sniffa hur länge som helst.

Snart blommar det. Citronträd i kruka. Stor kruka. Litet träd men ändock ett träd. Mitt.

Vi fick en stor och fin kamelia av vår granne. Den är svår att driva upp. Massor med knoppar men de torkar ofta in eller trillar av. Denna växt vet inte om hur svårskött den egentligen är, utan välsignar oss med riktiga blommor. Doftar inget men skänker genom skönhet lycka till denna trädgårdstrånande Ekengrenskan.

Camelia. Ett mästerverk. Ett underverk. Som så mycket annat.

Många av er har frågat hur det går med spanskan. Tack. Det går bra. För spanjorerna. Dom är jätteduktiga. För oss – ingen riksdagsdebatt på spanska än, men det tar sig. Man samlar ord och uttryck och en vacker dag lossnar det. Engelskan funkar fint och faktum är att man nog skulle klara sig utan att säga ett enda ord på något språk öht. En baguette är en baguette, liksom. Det moderna samhället är rätt enkelt. Peka och köp. Googla och översätt. Med latinet och franskan som bas, så skall det väl greja sig med språket. Jag kan peka på både spanska, franska och latin rätt bra. Ett pekfinger och ett leende – så löser sig det mesta. Por favor.

Ska det vara svårt bara för att åren samlats på hög?

Vet inte hur många gånger jag har hört att det är omöjligt att lära sig språk när man inte är längre är ung. Jag säger ”pyttsan” för jag tror inte på det. Säkert trögare, för att huvudet är fullt av allt man upplevt och allt liv man fyllt med händelser – men att det inte skulle vara någon idé – Icke sa Nicke. Jag kommer säkert aldrig att låta som Doña Fernandez Gonzales Rodrigez – men det spelar föga roll. Min teori är att man skall samla på sig glosor – vad saker heter i sin enklaste form – och lägga orden på hög i hjärnan. Rätt som det är så börjar man prata.

Jag kan prata svenska och hjälplig skånska

Så gjorde jag när jag lärde mig prata ungerska för tusen år sedan, som jag behärskar flytande, faktiskt.  I ett liv för längesedan besökte jag Ungern hur många gånger som helst. Somnade ständigt och jämnt när jag var på besök hos nyfunna vänner – för att det var så trååååååkigt att inte förstå vad som sades. Urtrist. Bestämde mig för att sluta ha tråkigt. Långsamt plockade jag upp glosor, samlade, sa inte mycket men pekade och log – och sedan började jag börja prata………Jag var yngre då – men jag var en Annicka då och är en Annicka nu.  Jag finns kvar och jag tänker samma. Så tänker jag.

Budapest. En stad jag känner väl. Tycker om. Bekväma skor och bara gå och gå och gå. Underbart.

En av mina allra närmaste vänner är ungerska och vi har fortfarande kontakt. På ungerska. Ringer varandra spontant och fortsätter där vi slutade sist. Jag är ringrostig ibland – för att jag inte använder språket till vardags – men hjärnan är en fantastisk uppfinning – den liksom kopplar ihop sina neuroner och där uppe möts de och ungerskan flödar igen. Inte 100 % rätt. Inte ens 70 % kanske – vad vet jag – men det funkar och vi skrattar – vilket man kan göra flytande på vilket språk som helst…….

Nästan lika runda. På en gata i Budapest

Nästa år kommer unnadigresan.se att erbjuda en resa till Ungern – det äkta Ungern – inte bara Budapest utan lite rundåkning och stopp på mysiga platser i Ungern. Det kommer att bli fantastiskt roligt. Vill du eventuellt följa med på resan till Rural Hungary – anmäl dig genom att klicka HÄR – så får du uppdateringar. Som vanligt är det speciellt utvalda resor – där det blir få deltagare – men stort innhåll.

I år blir det Portugal. 19 – 26 september. 3 platser kvar.

Budapest by Night

Sitter och funderar på sommaren. I villavagnen.i Skåne. Undrar om det blir en likadan sommar som 2018. För böndernas skull och naturens skull – så är det allra bästa om vi får behålla vårt vanliga väder – men jag tackar inte nej till soldagar. Många. Kanske fyller jag drivbänken med basilika igen. Jag är galen i doften av basilika.  I alla dess former. Det finns citronbasilika, svart basilika, thaibasilika, chokladbasilika, grekisk basilika, buskbasilika, vanlig basilika, ovanlig basilika……..

Detta bildspel kräver JavaScript.

st-istvan-984026_1280
Också en basilika. St Istvans Basilika i Budapest.

Härförleden var jag hos en osteopat som drog mig rätt igen – tydligen hade mina leder hoppat förbi mig själv på något vis. Vi började prata om ditt och datt och landade i villavagnssnacket. Inte svårt för mig.  Han ville ha ett litet hus på sin tomt i Skåne – för sin son, som studerade. Jag berättade om Resort Studio. 30 kvm kärlek. Den blev det!

Detta bildspel kräver JavaScript.

En öppen planlösning där vardagsrummet har gott om plats för soffa & köksbord med fyra stolar. Köket är fullutrustat med diskbänk, spis & ugn, kyl & frys.
All inredning är från IKEA vilket gör det lätt att byta ut eller komplettera från samma serie. Det ombonade sovrummet har plats för 160×200 säng för bästa komfort.
Badrummet känns rymligt med dusch, toalett och handfat och en kombinerad tvättmaskin med torktumlare.

DSC_4424_large
Den trevliga exteriören med liggande träpanel i valfri kulör får Studio att smälta in i omgivningen på gården, i villaområdet eller på skärgårdsön.
Full isolering, treglasfönster och vattenburen golvvärme gör Studio oslagbart energieffektiv. Planlösningen är anpassningsbar!
Jag har varit inne i denna villavagn och suttit på varenda stol, soffa, säng……dragit i varje låda, öppnat varje garderob och provlegat sängen. Perfekt. Åk till Ranstadverket och titta på den!!! Pris från 745 000 inkl enligt ovan.

Och nu över till något helt annat. En bruschetta. Gott.

IMG_20190124_123551 (2)-compressed.jpg

Ber att få önska er alla en goder lördag, varpå följer en lika god söndag. Vi kan börja där.

Själv skall jag snart natta mig själv – maken höll ut in i det sista – men pep upp för trapporna för en lite stund sedan. Jag har en bit kvar. Inte till trappan men till slutet. Inte DET slutet utan det sista på mina ängkla små rader.

IMG_20190202_114746 (1).jpg
Inte Stairway to Heaven men nära på. Sömnig nu.

Imorgon blir det kortspel med våra tyska vänner. Phase 10 heter spelet. Allt försiggår på tyska, vilket jag ALDRIG läst – men lite swishen och ungefärlich kan jag säga. Det fastnar ord även där. På kvällen älgstek med goda vänner. Det är till att ha det bra.

Livet är förunderligt. Och internationellt.

Allt gott. På riktigt.

Ta-ta.

Annicka

www.unnadigresan.se
Den Passionerade Lilla Resebyrån på Facebook
www.villavagnsbloggen.se
www.villavagnar.com